transportinfrastruktur länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

Transkript

1 transportinfrastruktur länsplan för regional transportinfrastruktur örebro län länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 1. Länstransportplan Bakgrund Underlag, mål och inriktning Arbetsprocessen Direktiv för arbete Genomförande 9 2. Förutsättningar och transportefterfrågan Örebroregionen ett nav i Sverige Befolkningsutveckling Örebroregionens arbetsmarknad och pendling Örebroregionens pendling till andra regioner Branschstruktur och näringsliv Mål och planer som styr länstransportplanen Europeiska mål och planer Nationella mål och planer Östra Mellansveriges mål och planer Örebroregionens mål och planer Tillstånd och brister i länets transportsystem Inriktning på arbetet med infrastruktur Regionförbundets arbete med infrastruktur och transporter Transportstråk i Örebro län Målstandard Övrigt regionalt vägnät Prioriteringarna i länsplanen Fördelning mellan åtgärdstyper Större åtgärder Mindre åtgärder Samband mellan nationell plan och grannlänens planer Nationell plan Samband med grannlänens planer 5 7. Effektbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 57 Underlagsmaterial finns tillgängligt att ladda ner på 2 länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

3 Förord Regionförbundet har regeringens uppdrag att upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur (Länstransportplan) för åren med en ekonomisk ram på 1 57 miljoner kronor. Länstransportplanen för den regionala transportinfrastrukturen är ett viktigt verktyg i arbetet med att bidra till utvecklingen av Örebroregionen, och hantera de utmaningar som vi står inför i framtiden. Ett väl fungerande transportsystem ger möjlighet till ökad rörlighet för företag, individer och varor. Transportsystemet kan även öppna upp för kortare avstånd till andra regioner. Länstransportplanen är väl förankrad genom dialog med berörda aktörer. På så sätt har en bred grund för planens åtgärder skapats. Processen har lett till en plan med tydligare koppling till nationella och regionala utvecklingsmål än tidigare. Irén Lejegren Ordförande Regionstyrelsen länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

4 Sammanfattning Uppdrag och syfte Regionförbundet har regeringens uppdrag att upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur (länstransportplan) för åren med en preliminär ram på 1 57 miljoner kronor. Länstransportplanen omfattar om- och nybyggnadsåtgärder på det regionala vägnätet och statlig medfinansiering till kommunala åtgärder i form av cykelvägar och trafiksäkerhets- och miljöåtgärder. De regionala mål som uttrycks i den regionala utvecklingsstrategin, den regionala översiktsplanen, det regionala trafikförsörjningsprogrammet och energi- och klimatprogrammet, har varit vägledande när förslaget framtagits. Örebroregionens förutsättningar Örebroregionen är en av Sveriges största arbetsmarknadsregioner. Länet som helhet har en tillväxt i befolkning och sysselsättning. Tillväxten är dock ojämnt fördelad, bland annat eftersom länets fyra arbetsmarknadsregioner har olika förutsättningar för pendling. Örebroregionen har ett näringsliv som innehåller en stor tillverkningsindustri, men också en stor offentlig sektor. Mål och planer som styr länstransportplanen Örebroregionen måste ta hänsyn till såväl regionala, nationella som internationella mål och planer. EU:s vitbok är en vision för transportpolitiken fram till år 25 och innehåller direktiv och riktlinjer för medlemsländerna. En viktig riktlinje i vitboken är att skapa ett transeuropeiskt järnvägsnät. Målet för Sveriges nationella transportpolitik är en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Örebroregionens utvecklingsstrategi (RUS) är en vägvisare för regionens framtidsarbete. I strategin kretsar flera av målen kring ett fungerade transportsystem. Bland annat ska restiden med kollektivtrafik mellan kommunhuvudorter i regionen minska avsevärt. Örebroregionens regionala översiktliga planering (RÖP) beskriver hur den fysiska planeringen bör ske för att nå de mål som satts upp i den regionala utvecklingsstrategin. Enligt RÖP är hållbart pendlande ett viktigt steg mot regionförstoring. Länstransportplanen kan spela en viktig roll för att ge förutsättningar för detta. 4 länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

5 I energi- och klimatprogram för Örebro län finns mål för hur regionen ska effektivisera sitt energianvändande och bli mer klimatsmart. Enligt programmet ska medlen i länstransportplanen fördelas så att ett klimatsmart och transporteffektivt samhälle främjas. Regionens kollektivtrafik styrs av dokumentet Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län. Här framgår att regionen har som mål att kraftigt öka resandet med kollektivtrafik. Länstransportplanen är ett viktigt verktyg för att detta mål ska kunna nås. Tillstånd och brister i länets transportsystem Många nationella och internationella transportstråk går genom Örebroregionen. Bristande kapacitet på järnväg försvårar för Örebroregionen att uppnå de regionala målen. Den bristande kapaciteten påverkar såväl personsom godstrafiken. Inom länet är behoven av förbättringar på det nationella vägnätet störst på riksväg 5/Bergslagsdiagonalen. Hallsberg är en nationellt viktig nod för den svenska godstrafiken på järnväg. Bland de regionala vägarna är riksväg 51, som går söderut mot Östergötland, riksväg 52 mellan E2 och länsgränsen mot Södermanland, och väg 244 mellan Nora och riksväg 5 de hårdast trafikerade. Det finns ett stort behov av cykelvägar för arbetsoch skolpendling längs flera sträckor av det regionala vägnätet. Behovet av trafiksäkerhetsåtgärder och andra mindre åtgärder på det regionala vägnätet bedöms vara stort. I kommunerna finns ett fortsatt behov av investeringar i cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder. Inriktning på infrastrukturarbetet I länstransportplanen har åtta punkter angivits, vilka ska styra inriktningen för arbetet med regionens infrastruktur. Punkterna har formulerats enligt följande; Förbättra effektiviteten i transportsystemet. Stärka de nationella persontrafikstråken på väg och järnväg i Örebroregionen. Förutsättningar för fler och större logistikverksamheter i regionen med kärnområdet Hallsberg Örebro Örebro flygplats. Förbättra tillgängligheten från större orter i länet till Örebro, prioritera kollektivtrafik på spår samt på väg för orter som saknar spårförbindelse. Bidra till kortare restider till Stockholm, Arlanda och Göteborg. Skapa god tillgänglighet till större städer i angränsande län från Örebro. Bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart transportsystem. länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

6 I länstransportplanen definieras 17 viktiga regionala stråk. Stråken har legat till grund för analys, prioriteringar, miljöbedömning och effektbedömning. Det finns skillnader mellan dagens vägnät och de mål som regionen har om restider, kollektivtrafikanläggningar, framkomlighet, trafiksäkerhet, hälsa och miljö. I länstransportplanen redovisas den målstandard som eftersträvas på regionens vägar. Målstandarden är angiven i 8 eller 1 km/h. Prioriteringar och förslag till åtgärder Prioriteringarna som styrt utformningen av länstransportplanen är: Satsning på åtgärder för kollektivtrafik längs statligt vägnät, i kommuner och på järnväg. Prioritering av åtgärder för 1 km/h i de viktigaste pendlingsstråken och på vägar med stora trafikmängder. Medfinansiering av kommunala åtgärder i tätorterna prioriteras. Större handlingsfrihet med medel för utvecklingsåtgärder. Fortsatt utbyggnad av cykelåtgärder i tätorter, på viktiga delsträckor längs statligt vägnät och i anslutning till större kollektivtrafiknoder. Samband med nationell plan och grannlänens länstransportplaner Den nationella planen för transportinfrastruktur innehåller åtgärder på järnvägsnätet och på riksväg 5 som kommer att leda till ökad kapacitet och bättre fungerade förbindelser i länets nationella stråk. De större vägåtgärder som ingår i länstransportplanen kompletterar eller ansluter till det nationella vägnätet. Länsplanen ger förutsättningar för att, helt eller delvis, finansiera åtgärder på järnväg och på nationella vägar. Samråd har skett med Örebroregionens grannlän. Förslagen i länstransportplanen bedöms inte innebära några konflikter med förslagen i angränsande läns länstransportplaner. Samråden har bland annat bidragit till att ambitionsnivån på riksväg 51 nu är 8 km/h på båda sidor av länsgränsen samt att målstandarden söder om Olshammar, på riksväg 49, sänkts från 1 till 8 km/h på sträckan söder om Olshammar. Effektbedömning Förslaget till länstransportplanen bedöms bidra positivt till uppfyllelse av flera av de relevanta nationella och regionala målen. Det gäller bland annat det nationella funktionsmålet och regionala målet om långsiktigt hållbart transportsystem. Många mål påverkas inte eller påverkas i mycket liten utsträckning. Hur stora effekterna blir är svåra att bedöma, inte minst på grund av planens flexibla utformning. Den tydligare inriktningen på kollektivtrafik gör att länstransportplanen i större utsträckning än tidigare länstransportplan bidrar till uppfyllelse av miljömålen. Samtidigt bedöms planen innebära en fortsatt klimatpåverkan. Ur klimatsynpunkt tar planen dock ett steg från den negativa trenden och tar sikte mot ett effektivare transportsystem, där hållbara transportmedel gynnas. Miljökonsekvensbeskrivning Länstransportplanen främjar i större utsträckning än den tidigare planen en miljömässigt hållbar utveckling, samtidigt som den premierar ett fortsatt bilburet resande. För att få en överflyttning från bil till andra, mer miljövänliga transportmedel krävs emellertid kompletterande åtgärder, som ligger utanför denna plans rådighet. Genomförande Länstransporten är föremål för en årlig uppdatering. Planens åtgärdslistor och prioriteringar kommer varje år aktualiseras i samråd med kommuner, kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket. Regionförbundet beslutar varje höst om vilka åtgärder som ska genomföras, samt vilka utredningar och planer som ska startas under kommande år. Genom den årliga uppdateringen finns möjlighet att omprioritera vid behov, vilket skapar en flexibilitet i planen. 6 länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

7 1. Länstransportplan Bakgrund Länstransportplanen för den regionala infrastrukturen i Örebroregionen visar regionens förutsättningar, framtida utmaningar och strategiska överväganden för transportsystemet. Enligt länstransportplanen fastställs ramarna för åtgärdsplaneringen för perioden Syftet med länstransportplanen är att visa hur fördelningen av medlen för perioden ser ut, vilka prioriteringar som gjorts och varför de gjorts. Planen omfattar investeringsbehoven för det regionala vägnätet, trafiksäkerhetsåtgärder, järnväg, byggande av stationer, terminaler, hållplatser och andra viktiga anläggningar, cykel- och gångåtgärder, åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning samt investeringar i flygplatser. Enligt planen kan regionen även använda sina medel till att medfinansiera nationell infrastruktur. 1.2 Underlag, mål och inriktning Länstransportplanen utarbetas på uppdrag av regeringen. Nationella mål och riktlinjer ligger till grund för arbetet. För planeringsperioden har Örebro län preliminärt tilldelats 1 57 miljoner kronor att fördela på investerings- och underhållsåtgärder i transportsystemet. Den ekonomiska ramen ska fördelas inom åtgärder som, enligt regeringen ska bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen genom att de bl.a. ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och bidra till optimal användning av transportsystemet. Den regionala utvecklingsstrategin för Örebroregionen är en mycket viktig grund för arbetet med länstransportplanen. Strategin finns tillgänglig på regionförbundets hemsida länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

8 Förutsättningar Regeringsbeslut 212/13:119 Nationell plan för transportsystemet Regional utvecklingsstrategi Regional översiktlig planering underlag Regionalt trafikförsörjningsprogram Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler Prognoser för personoch godstransporter konsultation och dialog Intressentdialog Politisk beredningsgrupp Miljöbedömning Samlad effektbedömning länsplan för regional transportinfrastruktur Energi- och klimatprogram för Örebro län Transportforskning och omvärldsanalys Figur 1.1. Planeringsprocessen för genomförandet av länstransportplanen 1.3 Arbetsprocessen Arbetet med länstransportplanen har letts av en politisk styrgrupp bestående av regionstyrelsens ordförande Irén Lejegren (S) samt rapportörerna för infrastrukturfrågor i regionstyrelsen Jonas Karlsson (S) och Bo Rudolfsson (KD). Arbetet med planen har fortlöpande rapporterats till regionstyrelsen. Dialog och förankring av arbetet har framför allt skett genom öppna dialogmöten. Till dessa möten har representanter från kommuner, landsting, länsstyrelsen, näringslivets organisationer och andra intresseorganisationer bjudits in för att diskutera behov och önskemål, inriktning och strategiska val samt objektsprioritering. Sweco har konsulterats för genomförande av miljöbedömning. Länstransportplanen är disponerad utefter åtta olika kapitel. Efter det inledande kapitlet följer en beskrivning av länets förutsättningar och den transportefterfrågan som finns idag. Nästföljande kapitel behandlar de mål och planer som styr länstransportplanens åtgärder. Målen är av såväl regional, nationell som internationell karaktär. I detta kapitel finns även en redovisning av tillstånd och brister i Örebroregionens transportsystem. I kapitel fyra beskrivs inriktningen på arbetet med regionens infrastruktur. I nästkommande kapitel går att läsa om länstransportplanens prioriteringar. Kapitel sex hanterar sambandet mellan länstransportplanen och den nationella övergripande planen samt grannlänens planer. Avslutningsvis presenteras förväntade effekter av föreslagna åtgärder i länstransportplanen. Här finns dels en effektbedömningen, dels den miljökonsekvensbeskrivning som är ett resultat av den miljöbedömning som genomförts av Sweco. 8 länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

9 Beslut genomförande Regionförbundet beslutar vilka planer och byggen som ska starta kommande år. Infrastruktur- och trafikdag Summering föregående år. Årets genomförande. Kunskap och inspiration. Önskemål och planer nästa år Möte med kommuner, länstrafiken och Trafikverket. Kommuner och länstrafiken presenterar sina planer och önskemål för kommande år. Uppstart nästa år Möte med kommuner, länstrafiken och Trafikverket. Förutsättningar och riktlinjer inför kommande år. Figur 1.2. Årssnurra för dialog och prioriteringar 1.4 Direktiv för arbetet Länstransportplan Direktiv för åtgärdsplaneringen ges i regeringens skrivelse (212/13:119): Uppdrag att ta fram förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och trafikslagsövergripande länstransportplaner för regional transportinfrastruktur. Åtgärderna kan användas för satsningar på järnväg, väg, flyg och sjöfart samt kollektivtrafik. Enligt Miljöbalken (MB) ska länstransportplanen miljöbedömas. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en miljövänlig, hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen genomförs integrerat med arbetet att ta fram planen. Miljöbedömningen resulterar i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 1.5 Genomförande I och med denna länstransportplan går regionförbundet över till den nya planeringsmodell som Trafikverket använder i sin nationella plan. Anpassad till förutsättningarna för vår länstransportplan innebär modellen att ordningsföljden på olika typer av åtgärden inte blir låst när länstransportplanen fastställs av regionfullmäktige. I stället styrs genomförande av ett årligt beslut av regionförbundet. Regionförbundet beslutar då vilka åtgärder som ska genomföras och vilka utredningar och planer som ska startas under kommande år. För att få underlag för dessa beslut genomförs en strukturerad dialog med kommuner, Trafikverk och andra enligt modellen ovan. Nationell plan Regeringen fattade i april 214 beslut om en ny nationell plan för trafikslagsövergripande åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen under planeringsperioden länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

10 Grängesberg Norberg Söderbärke Ortsstruktur 23 Vad Uppskattad storlek på Fagersta tätorterna år 23 Lesjöfors Ställdalen Tätorter med minst 5 inv. Tätorter minst 1 inv. Tätorter med mindre än 1 Virsbo inv. Kopparberg Nordmark Riddarhyttan Hällefors Ramsberg Persberg Stråssa Filipstad Grythyttan Storå Gusselby Nykroppa Lindesberg Striberg Storfors Ås Gyttorp Nora Kolsva Vedevåg Rockhammar Köping Frövi Kyrksten Fellingsbro Medåker Ölmbrotorp Götlunda Glanshammar Garphyttan Latorpsbruk Björneborg Lanna Degerfors Bäckhammar Mullhyttan Åtorp Örebro Ekeby-Almby Marieberg Mosås Norra Bro Fjugesta Svartå Åbytorp Kumla Sköllersta Östansjö Vretstorp Äsköping Hampetorp Pålsboda Kilsmo Vingåker Högsjö Åsbro Laxå Röfors Marmorbyn Baggetorp Rönneshytta Hjortkvarn Askersund Åmmeberg Igelfors Älgarås Hammar Zinkgruvan Sänna Olshammar Ljusfallshammar Godegård Tjällmo Figur 2.1. OrtstrukturUndenäs år 23. Källa: Regionförbundet Örebro, Regional översiktlig planering Askersby Sannahed Hallsberg Hova Stora Mellösa Ekeby Hasselfors Finnerödja Arboga Hovsta Karlskoga Valskog Nykyrka l änspl an för regional Transportinfrastruktur, örebro l än Rejmyre Grytgöl Lotorp Borggård Sonstorp Butbro Hällestad Finspång Falla Svärtinge

11 2. Förutsättningar och transportefterfrågan Örebroregionen kännetecknas idag av sin stora mångfald i natur, befolkning, livsmiljö, näringsliv och kultur. Skog, mineraler och farbara vattenleder var grunden till att flera orter växte sig stora. Regionen är starkt växande, vilket skapar goda förutsättningar för tillväxt och ökar konkurrensfördelarna. Örebroregionen är en viktig knutpunkt mellan Oslo, Stockholm, Göteborg och Norrköping/Linköping. Förutom att regionen är ett transitlän för nationella och internationella transporter är det också en stor mötes- och marknadsplats. Det är tydligt att transportsystemet har stor betydelse för regionens framtida utveckling. Örebroregionen består av tolv kommuner. Regionen har ett dominerande regionalt centrum i Örebro, som är landets sjunde största kommun, och elva lokala centra i form av kommunhuvudorter. Regionen har ett universitet och universitetssjukhus som tillsammans utgör kärnan för den högre utbildningen i regionen. Örebro Universitet är ett av landets snabbast växande högre lärosäten. Det finns stora inomregionala skillnader när det gäller förutsättningar för tillväxt och utveckling. Örebro är en av Sveriges störst växande städer. I staden finns en stark branschbredd, och företagslivet är rikt. Övriga tätorter har emellertid inte samma förutsättningar. En åldrande befolkning, negativ befolkningsutveckling och ett ensidigt näringsliv är utmaningar som flera kommuner i länet står inför. En av transportsystemets stora uppgifter blir därför att skapa förutsättningar för en positiv lokal och regional utveckling och arbeta för att motverka regionala obalanser. Av stor vikt är att öka samspelet mellan Örebro och övriga kommuner i regionen. I detta sampel har transportsystemet en viktig roll. Figur 2.2 Befolkningsutveckling, Örebroregionen 21-25, alternativ bas. Källa: ÖMS, 213. länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

12 2.1 Örebroregionen ett nav i Sverige Regionen gränsar till Dalarnas, Västmanlands, Värmlands, Södermanlands, Östergötlands och Västra Götalands län. I regionen sammanstrålar europavägarna E18, E2 och riksväg 5/Bergslagsdiagonalen. Genom regionen går flera av landets mest trafikerade järnvägsstråk. Här finns en flygplats, Örebro Airport, med betydande godstrafik och med unik kompetens att hantera specialgods som till exempel katastrofbistånd. Det centrala läget i landet samt infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och flygplats gör regionen till ett centrum för flöden av både människor och varor. Det geografiska läget, både nationellt och internationellt, ger möjlighet för regionen att i framtiden nå ytterligare konkurrensfördelar och stärka den regionala konkurrenskraften, entreprenörskapet och sysselsättningen, förutsatt att transportsystemet och infrastrukturen utvecklas. Figur 2.3. Tillgänglighet till arbetsplatser med kollektivtrafik 21. Källa: ÖMS, länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

13 2.2 Befolkningsutveckling Befolkningen kommer sannolikt att fortsätta att koncentreras till Örebro kommun med omnejd. Den åldrande befolkningen innebär en ökad försörjningsbörda, samtidigt som invandringen kräver ett väl fungerade integrationsarbete om länets befolkning ska fortsätta växa och få en hållbar utveckling. 212 ökade befolkningen i fem av länets kommuner, resten minskade. Dessa fem kommuner var Örebro, Hallsberg, Kumla, Lekeberg och Karlskoga. Enligt en befolkningsprognos för Östra Mellansverige kommer befolkningsökningen i Örebroregionen fram till år 25 koncentreras till Örebro, Hallsberg och Kumla. 2.3 Örebroregionens arbetsmarknad och pendling För att en region ska vara attraktiv för människor och företag krävs goda pendlingsförbindelser, såväl inom regionen som till närliggande regioner. Inom länet har Örebro kommun störst tillgänglighet till arbetsplatser medan Hällefors kommun har lägst tillgänglighet till såväl arbetskraft som arbetsplatser. Figur 2.4. Arbetspendling 212 Örebro län. Källa: Mälardalsrådet, 212 länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

14 3 25 Pendling till/från kommuner inom Örebro län, 26 Pendling till/från kommuner i andra län, 26 2 Pendling till/från kommuner inom Örebro län, 212 Pendling till/från kommuner i andra län, Örebro Kumla Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Figur 2.5. Pendling inom och utanför kommuner i Örebro län. Pendlingsstatistiken innefattar såväl pendlande till som från regionen. Källa: SCB/Raps, 211 Pendlingen mellan kommuner innebär att det finns fyra lokala arbetsmarknadsregioner i Örebro län: Örebro (Örebro, Laxå, Askersund, Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Lindesberg och Nora) Hällefors Ludvika (Ljusnarsberg) Karlskoga (Karlskoga, Degerfors och Storfors) Den regionförstoring som Örebroregionen eftersträvar förutsätter ett väl fungerande kollektivtrafiksystem. En satsning inom kollektivtrafiken bidrar dessutom till uppfyllandet av de klimatmålen. Det finns följaktligen flera skäl till att investera i regionens kollektivtrafik. LUDVIKA HAGFORS FILIPSTAD HÄLLEFORS KARLSTAD KARLSKOGA ÖREBRO AVESTA VÄSTERÅS ESKILSTUNA UP NORRKÖPING SKÖVDE LINKÖPING UDDEVALLA Figur 2.6. Lokala arbetsmarknadsregioner i Örebro län. Källa: SCB. 14 länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län JÖNKÖPING GÖTEBORG BORÅS NÄSSJÖ VÄSTERVIK

15 Bara resrelationer med >5 resande är medräknade i den totala arbetspendlingen. De gröna linjerna visar kollektivtrafikens marknadsandel, tätort tätort, aggregerat. De blå linjerna visar det totala antalet arbetspendlare, vid arbetsresa mellan tätorter. Linjerna är proportionella mot varandra. Kartan ger en generell bild av kollektivtrafikens marknadsandel. De arbetspendlande som beräknats är de som pendlar från orter där det finns kollektivtrafik. Figur 2.7. Antal arbetspendlande med kollektivtrafik och kollektivtrafikens marknadsandel tätort tätort, aggregerat. Källa: Örebro läns landsting, Regionalt trafikförsörjningsprogram % 8,5% Hällefors 23 22% Grythyttan Karlskoga Degerfors 3 % 6 3% 13 3% Ställdalen 12 3% Kopparberg Vintrosa Fjugesta 76 22% 23 9% 13 Garphyttan 15% 53 12% % 5 12% 42 12% Askersund Storå 31 Lindesberg 5% 13 16% Nora Vedevåg % Frövi 28 15% 473 9% 2 Svartå 1% Kumla 282 7% Östansjö 81 Vretstorp 59 6% 43 7% 64, 1% Laxå 7% Åsbro 82 2% 6 7% 6, 2% Odensbacken 35 Sköllersta 4% Hällabrottet 1 3, 14% 13% Pålsboda Hallsberg Örebro 74 18% Ekeby-Almby 5 18% % 32 33% Arbetspendling Marknadsandel Fellingsbro länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

16 Nyhammar Grangärde Västerby Vikmanshyttan Hedemora Fredriksberg Sunnansjö Persbo Sörvik Gubbo SaxdalenGonäsLudvika!R!R Smedjebacken Blötberget Hagge Grängesberg Söderbärke Norberg Fors Avesta Nordanö Lesjöfors Nordmark!R Persberg Filipstad!R Hällefors Grythyttan Ställdalen!R Kopparberg Ramsberg Stråssa Storå!( Vad Riddarhyttan!R Fagersta Västerfärnebo Salbohed Virsbo Ramnäs Surahammar Ölme!R!R!R Nykroppa Storfors Striberg Ås Gyttorp Nora!( Kyrksten Kristinehamn Gullspång Skagersvik Otterbäcken Sjötorp Hova Lyrestad Älgarås!R!R BjörneborgDegerfors!( Bäckhammar Töreboda Svartå Åtorp Undenäs Moholm Tidan Forsvik Karlskoga!R!R 16 länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län !R!R Hjortkvarn Strångsjö!R Åmmeberg Igelfors Hammar Zinkgruvan Tätorternas Rejmyre kraftfält Sänna!( Grytgöl Ljusfallshammar Primärt kraftfält Simonstorp Olshammar Godegård Borggård Sekundärt Lotorp kraftfält Tjällmo Sonstorp Butbro Hällestad!R Falla Strömsfors Finspång!R Primärt lokalt centrum Åby SvärtingeJursla!( Sekundärt lokalt centrum Loddby Nykyrka Herstadberg Lindö Vånga NorrköpingLjunga Borensberg!R Motala Skärblacka Kimstad Öbonäs!R Österstad År 28 Norsholm Åselstad Ljungsbro Klockrike Berg Snöveltorp!R!R Latorpsbruk Ekeby-Almby Lanna Marieberg Mosås Stora Mellösa Fjugesta Mullhyttan Ekeby Askersby Åbytorp Kumla Sköllersta Hampetorp!( Hasselfors Sannahed Hallsberg Pålsboda Kilsmo Östansjö!( Vingåker Vretstorp Högsjö Laxå Röfors Finnerödja Mölltorp Karlsborg Garphyttan Åsbro Askersund Gusselby Lindesberg Vedevåg Rockhammar Frövi Ölmbrotorp Hovsta Örebro Glanshammar Figur 2.8. Tätorternas kraftfält år 28 Källa: Regionförbundet, Regional översiktlig planering 211 Medåker Fellingsbro Götlunda Kolsva!( Sörstafors Kolbäck Valskog Arboga Köping!R Munktorp Kvicksund Kungsör Alberga Äsköping Bie Marmorbyn Baggetorp!R Tumbo KatrineholmForssjö!R

17 Den mer detaljerade analys av pendlingen som gjordes i Regional översiktsplan (RÖP) visar att länet 28 består av flera mindre arbetsmarknads- och bostadsregioner. Området som ingår i Örebros kraftfält är begränsat. Utbyggd infrastruktur och utvecklad kollektivtrafik kan leda till att arbetsmarknads- och bostadsregionerna i länet blir större och mer integrerade. Enligt Tillväxtverkets beräkningar kommer Örebroregionens lokala arbetsmarknad 23 att omfatta alla kommuner i länet utom Ljusnarsberg, som förväntas fortsätta tillhöra Ludvikas lokala arbetsmarknad. Den mer detaljerade analysen i RÖP visar att infrastruktur och kollektivtrafik kan bidra till regionförstoring, men endast om förutsättningarna är goda. 2.4 Örebroregionens pendling till andra regioner För Örebroregionens arbetsmarknad är det avgörande att förbättra pendlingsmöjligheterna till Stockholm och Mälardalsregionen. Örebroregionen behöver framför allt stärka arbetsmarknadsintegrationen både mot Stockholm och Mälardalen. Antalet pendlare över länsgränsen har ökat kraftigt på senare år. Inpendlingen till regionen har ökat med 1 % under perioden , medan utpendlingen ökat med 14 %. Utpendling från regionen sker framför allt till Stockholm Mälardalen samt i viss mån västerut mot Värmland. Av figur 2.9 framgår att även inpendlingen till länet främst sker från Stockholm Mälardalen. Figur 2.9. Arbetspendling mellan stationsorter 212 (Tim, TiB och Upptåget). Källa: Mälardalsrådet, 212. länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

18 Pendlingen till Stockholmsregionen har ökat de senaste åren, men enligt regionförbundets prognoser är det inte rimligt att Örebro län kommer bli en del av Stockholms lokala arbetsmarknad under de närmsta 2-3 åren. Det finns trots det en stor potential i en ökad integrering med Stockholm och Mälarregionens arbetsmarknad, och stor anledning till att arbeta för större möjligheter till pendling till regionen. 2.5 Branschstruktur och näringsliv Tillverkningsindustrin är alltjämt en viktig del i Örebroregionens näringsliv även om många arbetstillfällen gått förlorade inom sektorn de senaste årtiondena. Utvecklingen inom tillverkningsindustrin har skapat allt mer specialiserade verksamheter, där en god tillväxt inom bland annat energetiska material och verkstadsindustrin finns i Örebroregionen. Mycket av denna tillverkning är beroende av omkringliggande transportfunktioner. Gruvnäringen förmodas få ett uppsving i Bergslagen, vilket får betydelse för maskinindustrin i länet. En sådan utveckling kräver förbättrade transportförbindelser till Bergslagen, och bättre transportmöjligheter för de företag i länet som bedriver verksamhet inom maskinindustri. Länets jord- och skogsbruk samt verksamheter på landsbygden är betydande och har behov av en god kvalitet på det mindre vägnätet. Örebroregionen är i dag ett logistiskt centrum i landet. Logistik- och transportbranschen är viktig för länets företagande och sysselsättning, och stora utvecklingsmöjligheter finns inom denna sektor. Besöksnäringen bedöms öka, vilket ställer krav på transportsystemet. Figur 2.1. Branschstruktur i Örebro län, antal anställda år 28 och 211. Källa: SCB Tillverkning och utvinning Utbildning Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning, miljöverksamhet Transport och magasinering Vård och omsorg, sociala tjänster Information och kommunikation Kulturella och personliga tjänster Handel Fastighetsverksamhet Okänd verksamhet Hotell och restaurangverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Byggverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

19 3. Mål och planer som styr länstransportplanen 3.1 Europeiska mål och planer För Örebroregionen finns en rad olika europeiska mål och program som är värda att beaktas. Vitboken är en vision för EU:s transportpolitik fram till år 25, och innehåller direktiv och riktlinjer för medlemsländerna i EU. En av de viktigaste riktlinjerna är att skapa en inomeuropeisk järnvägsmarknad där europeiska järnvägsföretag kan erbjuda transporter utan onödiga tekniska och administrativa hinder. Följande figur illustrerar situationen: Beslutade åtgärder Klimatmål SE I vitboken redovisas även EU:s klimatmål för transportsektorn. Kraven i vitboken är lägre än de svenska målen, åtminstone till år 23. I ett diagram (se figur 3.1) från Trafikverkets kapacitetsutredning för transportsystemet presenteras förändringen av klimatutsläpp om dagens beslutade åtgärder genomförs i förhållande till de svenska och de europeiska klimatmålen för transportsektorn. Energieffektivare fordon, fartyg och flygplan och ökad andel förnybar energi kan ge viktiga bidrag för att nå klimatmålen. Men tekniska åtgärder räcker inte. Det krävs en annan inriktning i planeringen av samhälle och transportsystem samt styrmedel som leder till minskad biltrafik. Om klimatmålen ska nås krävs en beteendeförändring, där fler människor väljer andra färdmedel än bilen. EU:s vitbok i sin helhet finns tillgänglig på riksdagens hemsida, Ett betydande europeiskt projekt är det transeuropeiska nätverket för transporter (TEN-T). TEN-T inrymmer viktiga länkar och noder av personer och gods i Europa. Bakgrunden till TEN-T ligger i de ökade kraven på flexibilitet, tillgänglighet och kvalitet inom Europas gods- och passagerartransportsystem. 213 beslutade EU om ett nytt TEN-T-nät. TEN-T-nätet innehåller två lager; ett stomnät och ett övergripande nät. Stomnätet består av de viktigaste delarna av nätet. Det övergripande nätet ska vara färdigställt år 25, medan stomnätet ska vara färdigställt år 23. Eftersom Örebroregionen är knutpunkt för flera av landets viktigaste transportstråk ligger flera av de utpekade TEN-T-stråken i regionen. För stråken för Klimatmål EU Figur Figur 8.2: 3.1. Utsläpp Utsläpp av av klimatgaser: klimatgaser: Förväntad Förväntad utveckling utveckling med med beslutade åtgärder svenska beslutade respektive åtgärder europeiska samt svenska klimatmål. respektive europeiska Index 24=1 klimatmål. Index 24=1. Källa: Trafikverket, Kapacitetsutredning 212. För att nå målen, såväl EU:s som de svenska, krävs således ytterligare åtgärd och styrmedel. EU-kommissionens mål kan klaras till 23 med en medvete satsning på ett transportsnålt samhälle och dagens beslutade krav på fordon drivmedel. persontrafik Till på 25 järnväg krävs är komplettering Västra Stambanan med ytterligare väster om tekniska åtgärder fordon Hallsberg och drivmedel och Värmlandsbanan för att nå målet. föreslagna Omvänt som kan EU-målet delar av till 23 klara med stomnätet. enbart tekniska Godsstråket åtgärder, genom medan Bergslagen det krävsär kompletterande en del av bidrag från transportsnålt samhälle till 25. Det nationella målet bedömer vi går att nå det övergripande nätet. Örebroregionen är än mer berört men för det krävs en kombination av transportsnålt samhälle och tekniska av nya TEN-T-nätet för godstransporter på järnväg. Hela åtgärder redan till 23. Detta innebär bland annat att biltrafiken måste mi med Västra 2 procent Stambanan, till 23, Godsstråket vilket kraftigt genom avviker Bergslagen från de och prognoser som redovisats Värmlandsbanan ovan. För ingår lastbilstransporterna i stomnätet. Hallsberg gäller att är de den inte enda får öka, även me den godsnoden förväntade i Sveriges tekniskainland utvecklingen som pekas av fordon ut som och del bränslen. i stomnätet. ett E2 mer Stockholm Örebro kraftfullt paket av åtgärder och E18 än Örebro Norge vad som nämnts är ovan och dessu Självklart inn detta att utpekade åtgärderna som måste stomnät. vidtas E2 tidigare. Örebro Göteborg är del av Även det övergripande om det går att nätet. komma Örebro mycket flygplats långt på är vägen utpekat mot som EU-kommissionens med enbart tekniska åtgärder innebär det stora kostnader både för de teknis del av TEN-T:s övergripande nät. lösningarna och för samhället i övrigt. Fortsatt ökad trafik innebär också and negativa konsekvenser för samhället, såsom ökad trängsel och försämrad hä Det är varje land som ansvarar för finansiering och Nedan beskrivs målbilder och scenarier mer utförligt för såväl EUkommissionens genomförande mål av de som åtgärder för nationella som behövs målen. för att uppnå den fastställda standarden. EU medfinansierar delar av 8.2 stomnätet. Målbilder De delar och scenarier som EU medfinansierar är definierade som nio av transportsystemet korridorer. Örebroregionen har hittills berörs i stor utsträckning av korrido- utgått från Planering nuvarande ren som går trender, från östra där nya Finland vägar till innebär Sicilien ny trafik via Hallsberg. och nya järnvägar kan le till att vägtrafik flyttas över till järnväg och därmed till att utsläppen minska Man har sedan bedömt hur dessa planer förhåller sig till samhällets mål. Nä Aktuell information om TEN-T finns tillgänglig på målen kraftigt avviker från den rådande utvecklingstrenden kan ett alternati sätt vara att låta planeringen utgå från en målbild där samhällets och transportsystemets index_en.htm mål är uppfyllda. Man går sedan baklänges i tiden och specificerar vilka åtgärder och styrmedel som krävs för att nå den givna 11 länsplan för regional Transportinfrastruktur, örebro län

20 1.3. Comprehensive Network: Railways and airports Core Network: Railways (passengers) and airports 1 Kartorna illustrerar det nya TEN-T-nätet. Örebroregionen fyller en viktig funktion i samtliga tre kartor, vilket visar på vikten av en väl fungerande europeisk samverkan. Utveckling av det europeiska transportsystemet kan vara en viktig del även i uppfyllandet av regionala mål Comprehensive Network: Railways, ports and rail-road terminals (RRT) Core Network: Railways (freight), ports and rail-road terminals (RRT) Comprehensive & Core Network: Figur 3.2. Roads, Förslag ports, till rail-road TEN-T-nät terminals för and persontrafik airports på järnväg och flygplatser. Källa: TEN-T Comprehensive Core Comprehensive Core Comprehensive Core Conventional rail / High speed rail / Completed Completed Conventional rail / To be To be upgraded to high upgraded speed rail Conventional rail / Planned High speed rail / Planned Airports TENtec Figur 3.3. Förslag till TEN-T-nät för godstrafik på järnväg samt godsnoder och godshamnar. Källa: TEN-T 212. Figur 3.4. Förslag till TEN-T-nät för väg, godsnoder samt flygplatser. Källa: TEN-T 212. Comprehensive Core Comprehensive Core Comprehensive Core Comprehensive Core Comprehensive Core Comprehensive Core Road / Completed Ports Airports Conventional rail / High speed rail / Ports Completed Completed Road / To be upgraded RRT Conventional rail / To be To be upgraded to high RRT 2 länsplan upgraded för regional Transportinfrastruktur, speed rail örebro län Conventional rail / Planned High speed rail / Planned TENtec TENtec Road / Planned