Forskare och läkare uppmanar till»fetmaupprop«

Transkript

1 Forskare och läkare uppmanar till»fetmaupprop«fyra svenska läkare och forskare har startat ett»fetmaupprop«. Syftet är att få politikerna att förebygga fetma på samhällsnivå bland annat genom att införa en skatt på läsk, se till att skolor serverar bra mat och ge alla svenskar möjlighet till daglig motion. Mer än halva befolkningen har övervikt eller fetma. Andelen med fetma ökar. I dag har 15 procent fetma och ungefär 50 procent av männen och 40 procent av kvinnorna övervikt. Socioekonomiska aspekter har stor betydelse. (Läkartidningen ) Body Mass Index and Mortality among 1.46 Million White Adults, NEJM 2010

2 1. (5p) Beskriv utifrån ett energibalansperspektiv orsakerna till varför andelen av befolkningen med övervikt och fetma har dubblerats i Sverige under de senaste cirka 40 åren. På individnivå anses BMI vara ett okänsligt mått på risk för framtida sjukdom och prematur mortalitet varför? Diskutera några grundläggande biologiska mekanismer som förklarar att fetma kan bidra till ökad risk för typ 2 diabetes, cancer, kardiovaskulär sjukdom och demenssjukdomar. Ett resonemang kring mängden intagna kalorier i förhållande till den totala energianvändningen (basalmetabolism + fysisk aktivitet). Genpoolen i populationen har sannolikt inte förändrats nämnvärt. Gemensamma mekanismer för samtliga sjukdomar: ökad låggradig systemisk inflammation, ökad ROS aktivitet, försämrad glukoskontroll, sämre kärlhälsa/endotelfunktion. T2D: gemensamma + försämrad insulinkänslighet, otillräcklig insulinproduktion i förhållande till fettmassa, NAFLD/NASH Cancer: gemensamma + förhöjda nivåer av insulin, IGF 1 och leptin samt påverkan på microbiomet i GI kanalen Kardiovaskulär sjukdom: gemensamma + som för T2D + hypertoni Demenssjukdomar: gemensamma + som för T2D + som för kardiovaskulär sjukdom Fettlever har blivit världens vanligaste leversjukdom. När > 5 % av levervikten utgörs av fett anses man ha fettlever, hepatosteatos. Cirka 70 % av överviktiga har fettlever. 2. (4p) Vilka metabola processer bidrar till uppkomst av fettlever hos personer med övervikt eller fetma? Vid allvarlig leversjukdom kan många av leverns viktiga funktioner bli kraftigt nedsatta eller utslagna vilka konsekvenser kan fettlever sålunda leda till? Ett svar bör innefatta resonemang kring insulinresistens, ökad lipolys, mer FFA till levern, god tillgång glukos, fruktos + ökad lipogenes samt minskad betaoxidation med (minskad ApoB syntes ger) minskad VLDL sekretion. Levercirros=> många konsekvenser Ascites (minskad albuminproduktion, portahypertension) Blåmärken/blödningar (koagulationsfaktorer syntetiseras i levern) Förvirring/coma (minskad ureaproduktion, ammoniak toxiskt för CNS) Ikterus (försämrad konjugering bilirubin) mm Antalet artiklar i media om hur man kan ändra födointaget är oerhört stort. Trots alla råd är det svårt att ändra kosthållningen. 3. (3p) Förklara hur hunger och mättnad regleras.

3 Djurstudier: Ett mättnadscetrum finns i ventromedial nucleus (VMN). Elektrisk stimulering resulterar i mättnadskänsla, medan skador i mättnadscentrum resulterar i hyperfagi. Hungercentrum är lokaliserat till lateral hypothalamic area (LHA). Elektrisk stimulering resulterar i glupskhet/extrem aptit, medan skador orsakar afagi. Leptin (från fettväv) och insulin verkar som mättnadssignaler på hypotalamus (höga nivåer god tillgång på energi). Leptin står för mer långsiktig reglering medan insulin verkar mer akut. POMC (Pro opiomelanocortin) neuron stimuleras av insulin och leptin leder till mättnad, minskat födointag samt även ökad energiförbrukning via sympatikus. Aptitstimulerande neuron i arcuate nucleus som frisätter NPY (neuropeptid Y) och AgRP (agoutirelated protein). Dessa neuron hämmas av insulin och leptin. Stimulering av NPY receptorer stimulerar födointag. Ghrelin aptitstimulerande faktor från endokrina celler i magsäcksslemhinnan. Moore SC, et al. Leisure Time Physical Activity of Moderate to Vigorous Intensity and Mortality: A Large Pooled Cohort Analysis. PLoS Medicine, 2012 Maria är en 47 årig kvinna som under de senaste 20 åren gått upp i vikt cirka 1 kg/år. Hon har varit din patient i cirka 10 år. Du har talat om för henne att hon har ett så kallat metabolt syndrom. För 1 år sedan rekommenderade du henne börja bedriva regelbunden fysisk aktivitet. Du genomför ett motiverande samtal med Maria. Vid återbesöket idag berättar Maria stolt att hon promenerat 60 min 5 dagar i veckan och bedrivit styrketräning 2 gånger i veckan under det gångna året. Trots att Maria mår mycket bättre är hon missnöjd med att endast ha gått ned 1 kg.

4 4. (5p) Vad innefattas i begreppet metabola syndromet? Även om en person med övervikt eller fetma som bedriver regelbunden fysisk aktivitet inte går ned i vikt så har fysisk aktivitet skyddande effekter hur och varför? Beskriv tre fysiologiska förändringar som bidrar till att minska risken för framtida följdsjukdom. Metabolt syndrom innefattar minst tre av följande komponenter: övervikt/bukfetma, förhöjt blodtryck, insulinresistens/rubbad glukos insulin homeostas och blodfettsrubbning. Uppkomsten av det metabola syndromet är komplex och genetiska faktorer och livsstilsfaktorer interagerar i komplicerade samspel. Övervikt och framför allt bukfetma är viktiga faktorer och spelar tillsammans med en förhöjd sympatikusaktivitet, insulinresistens i skelettmuskulatur, fettväv och lever, en central roll i utvecklingen. Detta leder till en typisk dyslipidemi, ofta åtföljd av fettlever, högt blodtryck, nedsatt fibrinolytisk förmåga, ett inflammatoriskt påslag, höga urinsyranivåer, nedsatt endotelfunktion och oxidativ stress. Fysisk aktivitetsnivå påverkar samtidigt alla dessa faktorer. En låg fysisk aktivitet påskyndar utvecklingen av det metabola syndromet, medan en adekvat eller hög fysisk aktivitetsnivå kan förebygga eller behandla det metabola syndromet. Alla de ingående tillstånden i det metabola syndromet är, åtminstone tidigt i förloppet, helt reversibla. Akuta effekter av fysisk aktivitet Med undantag av viktreduktion påverkas alla de centrala komponenterna i det metabola syndromet akut i samband med fysisk aktivitet. Effekterna på till exempel insulinkänslighet, lipoproteinomsättning, blodtryckreglering, anti inflammatoriska och anti oxidativa mekanismer är omedelbara. Långtidseffekter av fysisk aktivitet En omfattande litteratur visar utifrån såväl epidemiologiska studier som interventionsstudier att de enskilda komponenterna i det metabola syndromet liksom syndromet som helhet kan förebyggas och behandlas med ökad fysisk aktivitet. Såväl ökad fysisk aktivitet som kostomläggning under 1 år kan, jämfört med kontroll, avsevärt minska förekomsten av det metabola syndromet. Exempel på fysiologiska mekanismer: Lägre blodtryck Förbättrad endotelial funktion/vasodilatation Minskad koagulationsbenägenhet Minskad kronisk systemisk låggradig inflammation Ökad insulinkänslighet/lägre B glukos Förbättrad blodfettsprofil Proteiner anses vara den viktigaste substansgruppen för en organisms strukturella och funktionella karaktärsdrag. Faktorer som påverkar ett proteins funktion innefattar lokalisation, mängd och specifik struktur. 5. (3p) Redogör för olika cellulära processer som leder till ändrad mängd av och funktion hos proteiner? Ett integrerat resonemang kring nedanstående processer:

5 Genexpression påverkas av biokemiska/biofysikaliska faktorer som påverkar transkriptionsfaktorer. Dessutom har epigenetiska förhållanden (DNA metylering, histonmodifikationer) en inverkan på transkriptionell aktivitet. Olika former av RNA interferens (mikrorna m.m.) påverkar mrna stabilitet. Translation till protein beror av en rad faktorer såsom mängd rrna m.m. Slutligen, olika posttranslationella modifikationer (glykosylering, fosforylering etc) påverkar proteinfunktion/aktivitet och degradation via bl.a. ubiquitinering, autofagi och lysosomal hydrolys.