Kallelse Individnämnden

Transkript

1 Kallelse Individnämnden Tid: onsdag 7 mars 2018 kl. 17:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordning Informationsärenden 4 Etablering av arbetsintegrerande sociala företag 2018/14 Mai Lundell, integrationssamordnare 5 Kvalitetsredovisning 2017 för Lärcentrum 2018/48 Kurt-Olov Sjöström, verksamhetschef 6 Ej verkställda beslut /52 Lotte Mossudd, socialchef 7 Beslutsuppföljning individnämnden /68 Ingela Flodin, nämndsamordnare Beslutsärenden 8 Ändring i individnämndens delegationsordning 9 Utredning av eventuell förändrad organisering av den kommunala vuxenutbildningen 2018/72 Annette Alexandersson, enhetschef 2018/49 Lotte Mossudd, socialchef 10 Årsrapport 2017 för individnämnden 2018/70 Lotte Mossudd, socialchef 11 Uppföljning av genomförd internkontroll /25 Lotte Mossudd, socialchef 12 Förslag till internkontrollplan /26 Lotte Mossudd, socialchef 1

2 13 Ansökan om att överflytta vårdnaden till särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 Föräldrabalken Sekretess! Handlingar delas ut på sammanträdet. Annette Alexandersson, enhetschef 14 Information 15 Anmälan av inkomna skrivelser 16 Redovisning av delegeringsbeslut Peter Spjuth (V) Ordförande 2

3 Individnämndens arbetsutskott protokoll Etablering av arbetsintegrerande sociala företag Dnr IN 2018/14 Sammanfattning Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) och sociala kooperativ skapar i första hand samhällsnytta. Genom att skapa anpassade arbetstillfällen och göra alla delaktiga i verksamheten kan graden av integration i samhälle och arbetsliv öka. I Lilla Edets kommun finns olika grupper av människor som efter år av väntan inte fått arbete ens på den heta arbetsmarknaden som nu råder och rått ett tag. Skälen till det är fler; psykosocial och fysisk ohälsa, intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar, inadekvat eller otillräcklig utbildning och erfarenhet, missbruk, kulturella skillnader, svag integration i lokalsamhället och/eller bristande kunskap i svenska språket. Detta bidrar till ett ekonomiskt och socialt utanförskap som individen själv har svårt att bryta. Arbete och daglig sysselsättning är enligt alla studier viktigaste nyckeln till inkludering och delaktighet i samhället. För att ta tillvara allas resurser behövs fler alternativ. AMAs verksamhet räcker inte till alla behov och alla kan inte arbeta inom kommunal verksamhet. Det behövs flera olika vägar till arbetslivet och framförallt långsiktiga lösningar till grupper som hamnat mellan stolarna. ASF och sociala kooperativ kan skapa nya möjligheter till arbete, rehabilitering, arbetsprövning och arbetsträning. Det finns gott om stöd att få inför kunskapsspridning och etablering av ASF. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Individnämnden noterar informationen. Beslutet skickas för kännedom till Mai Lundell, integrationssamordnare 3

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr IN 2018/14 Information om sociala företag Dnr IN 2018/14 Sammanfattning Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) och sociala kooperativ skapar i första hand samhällsnytta. Genom att skapa anpassade arbetstillfällen och göra alla delaktiga i verksamheten kan graden av integration i samhälle och arbetsliv öka. I Lilla Edets kommun finns olika grupper av människor som efter år av väntan inte fått arbete ens på den heta arbetsmarknaden som nu råder och rått ett tag. Skälen till det är fler; psykosocial och fysisk ohälsa, intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar, inadekvat eller otillräcklig utbildning och erfarenhet, missbruk, kulturella skillnader, svag integration i lokalsamhället och/eller bristande kunskap i svenska språket. Detta bidrar till ett ekonomiskt och socialt utanförskap som individen själv har svårt att bryta. Arbete och daglig sysselsättning är enligt alla studier viktigaste nyckeln till inkludering och delaktighet i samhället. För att ta tillvara allas resurser behövs fler alternativ. AMAs verksamhet räcker inte till alla behov och alla kan inte arbeta inom kommunal verksamhet. Det behövs flera olika vägar till arbetslivet och framförallt långsiktiga lösningar till grupper som hamnat mellan stolarna. ASF och sociala kooperativ kan skapa nya möjligheter till arbete, rehabilitering, arbetsprövning och arbetsträning. Det finns gott om stöd att få inför kunskapsspridning och etablering av ASF. Ärendet Vad är ASF (arbetsintegrerande sociala företag) och sociala arbetskooperativ? ASF är företag som bedriver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): Huvudsakliga syftet är att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. ASF skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. I huvudsak återinvesteras eventuella vinster i den egna eller liknade verksamheter. ASF är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Sociala arbetskooperativ är fristående organisationer av personer som av olika skäl är hindrade att arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden. Dessa är den dominerande medlemsgruppen i det sociala arbetskooperativet. Ett socialt arbetskooperativ bedriver en kommersiell verksamhet som producerar och säljer varor och/eller tjänster. 4

5 Sociala arbetskooperativ verkar för att lösa behov av arbete och social gemenskap genom ett samägt företag som styrs enligt principen en medlem en röst. I kooperativets styrelse bör kooperatörer vara i majoritet. I sociala arbetskooperativ är vinstmotivet underordnat syftet att utveckla och göra bruk för var och ens arbetsförmåga och medbestämmande i företagets angelägenheter. Ett socialt arbetskooperativ har alltid en relation till offentlig sektor genom olika typer av stöd, bidrag, försäljning av platser eller tjänster. Arbetsintegrerande sociala företag har senaste året vuxit i antal och finns idag inom flera olika affärsområden. Behoven av dessa lösningar har lett till att flera olika stödfunktioner finns för en positiv etablering. Regelverken har förändrats och upphandlingar har underlättats med stöd av nya lagar och rekommendationer. I Lilla Edet finns potential och outnyttjade möjligheter som kommunen ensam inte kan bedriva utan det behövs samarbetspartners som Coompanion och studieförbund. Arbetsintegrerande sociala företag manifesterar mångfald och allas lika värde. Att alla, oberoende DNA och ursprung har unika förmågor som blommar i rätt sammanhang. Det sägs att en arbetstagare i ASF arbetar 100% utifrån sin förmåga som kan variera mellan % av en normalarbetstid. Verksamheterna har visat på många kreativa sätt att skapa tjänster och produkter utifrån både efterfrågan och medarbetares intresse, förmåga och behov. Det finns även lösningar där ett rekryterings- och konsultföretag ( t.ex Samjobb) agerar som förvaltare av ett ASF och tillhandahåller handledning och administrativt stöd. Både de sociala arbetskooperativen och de arbetsintegrerande sociala företagen har dubbla affärsidéer vilket betyder att de dels verkar för att stärka människor som står långt från arbetsmarknaden dels driver näringsverksamhet inom en mängd områden. Det kan till exempel vara fastighetsservice, produktion av specialdesignade möbler, trädgårdstjänster, hantverk, turismupplevelser, café och catering, vandrarhem/hotell, kontor, IT, hushållsnära tjänster och hunddagis. Precis som för alla andra företag är det viktigt att affärsidén går att utveckla och att det finns ett kundunderlag, en efterfrågan på marknaden. Flera av arbetslagen inom AMA har kundrelationer och tjänster/produkter att sälja vilket gör dem till en exemplarisk målgrupp för kooperativt företagande med liknande inriktning. Vad deltagare vinner på att bli entreprenörer är en stärkt identitet, ökad känsla av mening, ökad självkänsla och nya kompetenser. Genom eget ansvarstagande och möjligheterna att själv påverka innehållet, omfattningen och resultatet av sitt eget arbete växer individen, blir synlig i samhället och därmed intressant också för andra företag. Samhället och kommunen får i regel lägre kostnader. Genom att stötta etableringen av kooperativa verksamheter minskar behovet av deltagaradministration och t.ex. arbetsledning på heltid. Sjukfrånvaro/sjuklighet och tidigare förhindrande problem kan minska betydligt. Handledning som behövs under etableringsperioden kan kommunen tillsammans med andra aktörer tillhandahålla men gradvis minska tills kooperatörerna helt klarar sig själva. Kooperativ som endast har personer från LSS sektorn kommer alltid att behöva stöd i form av heltidscoach/handledare. Goda exempel I Västsverige finns idag de främsta och flest antal välfungerande sociala kooperativ och ASF de äldsta är redan över 20 år och still going strong. Många av dem organiseras i en större koncern som Basta och Vägen Ut! Flera företag startades av och för personer i LSS, långtidssjukskrivna, f.d. missbrukare och f.d. kriminella. 5 sid 2/5

6 Inom Vägen Ut finns i dag 11 olika verksamheter som fungerar som självständiga företag/kooperativ. Koncernen tillhandahåller stabsfunktioner som HR, marknadsföring, administration och kompetensutveckling. De tar emot studiebesök där medlemmarna berättar vad verksamheterna betytt för dem och vilken resa i livet de gjort innan de fått chansen att arbeta på ett ASF. Många hade redan förlorat hoppet om att kunna arbeta eller att få ett jobb. Studiefrämjandet driver verksamheten Skälbyträdgård möjligheternas upplevelseträdgård, i Kalmar som uppmärksammades extra av Arvsfonden som ett spännande koncept som involverar olika målgrupper med bra resultat. Verksamhetsutvecklaren Nicholas Murigu är en mångsidig inspiratör som sprider goda exempel av verksamheter för olika målgrupper runt om landet och runt Östersjön. Han kommer gärna till Lilla Edet och berättar om satsningen i Kalmar. Vilka främjar etablering av sociala kooperativ och ASF? Staten, genom Tillväxtverket, har sedan flera år tillsammans med SKL och Coompanion i Sverige satsat brett på att förbättra förutsättningarna för ASF företag. Behovet av att skapa arbetstillfällen till målgrupper som bedöms ha små eller obefintliga chanser på den öppna arbetsmarknaden växer i takt med att näringslivet teknifieras och globaliseras med högre krav på social förmåga, högre utbildning och specialistkompetenser. FINSAM samordningsförbundet - utbildar och kompetensutvecklar beslutsfattare och tjänstemän och stöttar etablering av ASF. Samordningsförbundet FINSAM kan upphandla platser för arbetsträning och rehabilitering när verksamheten kommit i gång. SOFISAM en omfattande kunskapsbank för alla ASF relaterade frågor etablerad av Tillväxtverket Skoopi - sociala företagens intresseorganisation motsvarer arbetsgivarorganisation. De arbetar med verksamhetsutveckling, kvalitet, försäkringsfrågor m.m.. Coompanion utbildar tjänstemän och politiker i kommuner, andra aktörer/ samarbetspartners och föreningar samt blivande medlemmar/arbetstagare innan och under tiden man startat ett ASF. De initierar och driver också flera ASF-verksamheter. Coompanion och även ALMI kan bevilja s.k. mikrolån för nystartade ASF. Enligt Coompanion är ASF-företagen mindre sårbara eftersom de bygger på var och ens engagemang och har mycket lågt risktagande. Investeringskostnaderna är också låga och lånebehovet handlar om ev. kortfristiga mikrolån för att täcka över likviditetsgap. Konkurrensverket har skapat nya möjligheter och regler som stöder ASF. SKL stödjer genom kunskap om juridik och informationsspridningsseminarier Arvsfonden stödjer genom finansiering av etableringsprojekt och lokaler. GR och Businessregion främjar ASF genom kompetensutveckling och rådgivning. Länsstyrelsen/Leader/EU/ESF kan ge ekonomiskt stöd under etablering av ASF för vissa målgrupper. 6 sid 3/5

7 AMAs nuvarande verksamheter AMA (arbetsmarknadsenheten) är kommunens verksamhet för att möta behoven hos kommunens invånare som p.g.a. olika anledningar har behov av stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller i utbildning och komma i egen försörjning. En betydande och växande grupp är nyanlända som efter sin etableringsperiod inte kommit ut till arbete. AMA erbjuder sysselsättning i fem olika arbetslag, som anställd med statligt anställningsstöd eller som praktikant. AMA tar emot även personer i behov av rehabiliteringsinsatser och arbetsförmågeprövningar. Målet för insatserna inom AMA är att vara ett steg mot egen försörjning eller en utredning av ytterligare behov av stöd eller studier. Under 2016 var 19 personer anställda med anställningsstöd, 8 i rehabilitering/ utredning/arbetsprövning och 33 i praktik/arbetsträning. Arbetslagen utför tjänster gentemot både privata kunder och kommunen mot en avgift. Priserna är inte marknadsmässigt satta men ger en intäkt till inköp av material och förbrukningsvaror. Arbetslagen har var sin arbetsledare. Under 2016 gick tre personer vidare till arbete hos en annan arbetsgivare. En person gick från praktik till anställning i ett arbetslag. Resultatet kan tolkas som att det finns behov och utrymme till alternativa insatser som också är en långsiktig lösning. AMA behöver öka genomströmningstakten och frigöra platser för nya deltagare. Befintliga verksamheter inom AMA som skulle kunna utvecklas till ASF eller sociala kooperativ Cafeservice i kommunhuset Tvätteriet i kommunhuset, Trädgårdstjänster till privatboende äldre Skötseln av kommunens bilpool Transporter som idag sköts av vaktmästeriet Skötsel av leder Vedförsäljningen Trädgårdsodling/växthus med rehabtjänster Socioekonomisk kalkyl Det finns framtagna modeller för beräkning av socioekonomiska kalkyler som man kan använda när man projekterar ASF och behöver t.ex. motivera etableringskostnader för given målgrupp. Enlig ekonomichef Jörgen Karlsson saknar Lilla Edets kommun dock f.n. kompetens för att ta fram socioekonomiska kalkyler. Vi kan därför f.n. inte beräkna framtida nyttan eller vinsten av en ASF-verksamhet. Skoopi har gjort så kallade socioekonomiska bokslut för några olika ASF som visade på både samhällsnytta och att verksamheterna genererade en besparing till kommunerna som kan räknas ut på individnivå. Samhällets totala kostnader beräknas utifrån schabloner för olika aktörers insatser, produktionsbortfall, uteblivet lönearbete, uteblivna skatteintäkter och kostnader för bidrag. En arbetslös kostar beräknas kosta samhället i snitt kronor per år, med funktionshinder eller sjukdom ca kronor per år och en missbrukare kanske upp till 1-2 miljoner kronor per år. I Lilla Edets kommun finns olika grupper av människor som efter år av väntan inte fått arbete ens på den heta arbetsmarknaden som nu råder och rått ett tag. Skälen till det är fler; psykosocial och fysisk ohälsa, intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar, 7 sid 4/5

8 inadekvat eller otillräcklig utbildning och erfarenhet, missbruk, kulturella skillnader, svag integration i lokalsamhället och/eller bristande kunskap i svenska språket. Detta bidrar till ett ekonomiskt och socialt utanförskap som individen själv har svårt att bryta. Arbete och daglig sysselsättning är enligt alla studier viktigaste nyckeln till inkludering och delaktighet i samhället. För att ta tillvara allas resurser behövs fler alternativ. AMAs verksamhet räcker inte till alla behov och alla kan inte arbeta inom kommunal verksamhet. Det behövs flera olika vägar till arbetslivet och framförallt långsiktiga lösningar till grupper som hamnat mellan stolarna. Vad händer nu? Ett första steg kan vara att arrangera en inspirations- och kunskapsdag med experter och goda exempel från fungerande verksamheter som ett samarrangemang med FINSAM, Coompanion och ett studieförbund. Förvaltningen kan, om Individnämnden ger detta uppdrag, arbeta vidare med socioekonomisk kalkyl och beräkning av initiala kostnader för uppstart av ASF. Finansiering Ingen finansiering krävs för närvarande. Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Individnämnden noterar informationen. Mai Lundell Integrationssamordnare mai.lundell@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Beslut delges Beslutet skickas för kännedom till Mai Lundell 8 sid 5/5

9 Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation 9

10 Produktion: Näringsdepartementet Omslagsbild: Maskot/Folio Artikelnummer: N

11 Innehållsförteckning Inledning 4 Fem områden 6 1. Behov och efterfrågan 8 2. Stärk företags- och rådgivningskompetensen 8 3. Finansiering 8 4. Tydliggör och mät effekterna Utveckla kunskap och mötesplatser 10 Genomförande 10 11

12 Inledning För att fortsätta bygga ett hållbart och starkt samhälle och möta de många utmaningar samhället står inför, som till exempel integration, hälsa, utbildning, klimat, miljö, enklare vägar till jobb eller jämställdhet, behöver hela Sveriges fulla engagemang och innovationskraft bidra. Sociala innovationer handlar om att möta samhällsutmaningar med nya idéer och lösningar som höjer kvaliteten på och förbättrar samhällets tjänster till medborgarna. Detta ökar i förlängningen medborgarnas välstånd och skapar ett inkluderande och mer hållbart samhälle, vilket är i linje med regeringens ambitioner i arbetet med att genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. En viktig resurs för att möta många samhällsutmaningar, inte minst sociala, är den ökande grupp företagare och entreprenörer som är verksamma inom det som benämns socialt företagande. Det är engagerade sociala entreprenörer inom företag och föreningar, sociala start-ups, innovativa sociala företag och arbetsintegrerande sociala företag 1 med flera, både inom den privata och den idéburna sektorn, som erbjuder nya lösningar och har en stark drivkraft att bidra till att göra samhället bättre. 1 Mer information om arbetsintegrerande sociala företag återfinns på Det sociala företagandet omfattar en heterogen grupp av aktörer och verksamheter som ofta verkar i gränslandet mellan det offentliga, privata och det civila samhället. Socialt företagande är definitionsmässigt svårt att avgränsa från annat företagande. Generellt uppvisar sociala företag ett antal kännetecken som kan vara vägledande för att tydliggöra denna grupp: Det är företag, oberoende av associationsform, där den affärsmässiga verksamheten är ett medel för att uppnå ett eller flera specifika samhällsnyttiga mål, exempelvis minska utanförskap, förbättra klimatet och miljön eller bidra till en tryggare livsmiljö. Företagets resultat mäts i relation till uppfyllelsen av de samhällsnyttiga mål som angetts som dess syfte att uppnå. Företagets ekonomiska överskott återinvesteras huvudsakligen i verksamheten, alternativt investeras i ett nytt samhällsnyttigt projekt, istället för att primärt tas ut som vinst genom avkastning till ägarna. I denna strategi benämns den grupp av företag och föreningar som uppfyller dessa karakteristika fortsättningsvis för sociala företag. 2 För att ta tillvara den sociala innovationskraft och samhällsnytta som sociala företag kan bidra med och därmed uppnå regeringens mål om ett hållbart samhälle vill regeringen skapa bra förutsättningar för sociala företag att växa och verka i nära samarbete med offentlig sektor. Därmed skapar regeringen inte bara sysselsättning, utan ger framför allt dessa aktörer och företag bättre möjlighet att bidra till ofta nya sätt att lösa dagens och framtidens samhällsutmaningar. Den svenska samhällsmodellen är i dag en förebild för många länder. För att fortsätta vara ett modernt, tryggt, hållbart och inkluderande samhälle är det viktigt att ta vara på och dra nytta av Sveriges hela innovationskraft, inte minst genom sociala företag och sociala entreprenörer. Därför har regeringen nu tagit fram en samlad strategi för att Sverige ska ta tillvara den innovationskraft som finns hos den växande grupp sociala företag som har som mål att bidra till ett effektivt och mer hållbart samhälle. Avsikten med insatserna är att skapa bättre förutsättningar för sociala företag att utvecklas och vara med och lösa samhällsutmaningar. 2 Det har internationellt gjorts försök till definition av sociala företag, exempelvis av EU ( sectors/social-economy/enterprises_sv) och av Storbritannien ( attachment_data/file/31677/ guide-legal-forms-for-social-enterprise.pdf). Regeringen har däremot valt att inte slå fast någon fast definition då en sådan riskerar att begränsa satsningen och exkludera relevanta aktörer. 4 Regeringens strategi för sociala företag 12

13 Foto: Martin Eriksson/Service i Sigtuna Regeringens strategi för sociala företag 5 13

14 Fem områden ett mål Samhället behöver bli bättre på att ta tillvara den potential och nytta som det sociala företagandet tillför. Regeringen ser den innovationskraft som kommer från sociala företag, men får också signaler om att denna sektor inte alltid ges rätt förutsättningar att bidra och att potentiella lösningar på många samhällsutmaningar därför inte realiseras. Strategin har som mål att stärka utvecklingen av sociala företag, så att dessa bättre kan delta i att lösa utmaningar i samhället samt bidra till att offentlig sektor uppmärksammar och använder socialt företagande och sociala företag som värdefulla aktörer i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Denna strategi pekar ut hur regeringen, i dialog med aktörer inom det sociala företagandet och övriga offentliga samhället, långsiktigt avser att arbeta för att uppnå detta mål och stärka utvecklingen av det sociala företagandet. För att uppnå målet behövs en palett av flera samordnade insatser som måste vara både långsiktiga och katalyserande kortsiktiga. Det strategiska arbetet kräver en nära dialog med många intressenter, såväl offentliga, privata som från den idéburna sektorn. Inom strategin ser regeringen fem huvudsakliga områden där en utveckling behövs och där insatser kommer att ske. Strategin syftar till att samordna insatser från olika politikområden för att de tydligare ska bidra till att stärka varandra. Det krävs ofta en utveckling inom ett målområde för att generera effekter inom ett annat. Till exempel är effektmätning ofta en förutsättning för att skapa långsiktigt hållbara affärsmodeller och för att kunna attrahera kapital och affärer. Genomförandet av denna strategi är ett långsiktigt arbete och spänner över många politikområden där insatser redan sker och kommer att ske. Detta är ett arbete som behöver påskyndas. Därför aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2018 ytterligare 50 miljoner kronor per år under för insatser som ska ge sociala företag bättre möjligheter att långsiktigt bidra med nya innovativa lösningar för ett mer hållbart och inkluderande Sverige. Kunder 1. Behov och efterfrågan 5. Utveckla kunskap och mötesplatser Kompetens 2. Stärk företagsoch rådgivningskompetensen 4. Tydliggör och mät effekterna 3. Finansiering Kapital 6 Regeringens strategi för sociala företag 14

15 Strategin har som mål att stärka utvecklingen av sociala företag, så att dessa bättre kan delta i att lösa utmaningar i samhället samt bidra till att offentlig sektor uppmärksammar och använder socialt företagande och sociala företag som värdefulla aktörer i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Foto: Julia Sjöberg/Folio Regeringens strategi för sociala företag 7 15

16 1. Behov och efterfrågan En av de viktigaste förändringar som behöver ske för att uppmuntra fler sociala entreprenörer och för att fler sociala företag ska kunna starta och växa, är att förtydliga affärsrelationen till eller samarbetet och partnerskapet med de offentliga aktörerna. Kompetensen om socialt företagande bör öka hos den offentliga sektorn, så att man har god kunskap om förutsättningarna för att samarbeta med, ingå partnerskap med eller köpa tjänster av sociala företag. En central del av denna strategi är att öppna arenor där offentliga aktörer möter sociala företag. Detta bidrar till att utveckla sociala företag samt till att nya idéer och samarbeten växer fram som därmed kan främja innovativa lösningar på samhällsutmaningar. Området är brett och fokuserar på insatser som utvecklar partnerskaps- och affärsmöjligheterna för sociala företag och som främjar offentliga aktörers kunskap om och förmåga att köpa tjänster av och fungera som partners till eller samarbeta med sociala företag. Exempel på insatser som regeringen avser att genomföra inom området. Fortsatt och i ökad utsträckning främja upphandling som främjar sociala innovationer och sociala tjänster, däribland innovationsupphandling. Förtydliga det legala utrymmet för att offentliga aktörer enklare ska kunna ingå partnerskap med eller köpa tjänster från sociala företag. Utforska, testa och stärka kunskapen kring alternativa former för samarbete med offentlig sektor. Syftet är att, utifrån gemensamma mål, åstadkomma sociala effekter i samhället, exempelvis genom sociala utfallskontrakt (social impact bonds) eller Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Stärka kunskapen i den offentliga sektorn på statlig, regional och kommunal nivå om social innovation och socialt företagande, inklusive idéburet företagande samt om former för ömsesidig samverkan. 2. Stärk företags- och rådgivningskompetensen Många sociala företag är i behov av en ökad kompetens om företagande och dess villkor samt av att stärka sitt affärsmannaskap. I många delar handlar det om att arbeta för att sociala entreprenörer ska få mer likvärdiga förutsättningar och tillgång till stöd, från både offentliga, privata och idéburna aktörer, i start och utveckling, som företag med en mer traditionell affärsmodell. Området syftar till att främja utvecklingen av och stärka och utveckla affärsmannaskapet hos sociala företag samt öka kunskapen hos företagsfrämjare om social innovation och socialt företagande. Exempel på insatser som regeringen avser genomföra inom området. Förstärka och spetsa inkubatorsstödet för sociala företag. Öka kunskapen hos och anpassa de företagsfrämjande stödstrukturernas erbjudande till sociala företag, exempelvis effektmätning av företagens mål eller att stärka finansieringskunskapen. Stärka de sociala företagens intermediärer, exempelvis genom insatser som ökar kunskapen om affärsmannaskap, stärker intermediärernas långsiktighet eller ökar kunskapen om att ha offentliga aktörer som partner. Utveckla och sprida kunskap om framgångsrika affärs- och finansieringsmodeller för socialt företagande, inklusive hos idéburna organisationer. 3. Finansiering Kartläggningar av bland annat Verket för innovationssystem 3 (Vinnova) och Tillväxtverket 4 visar att tillgång till finansiering är en utmaning för sociala företag. En utmaning som bland annat beror på att sociala företag har alternativa affärsmål och verksamhetslogik samt verkar i gränssnittet mellan den offentliga, privata och ideella sektorn. Området syftar till att bidra till att öka kunskapen om och förmågan för privata och offentliga investeringar i sociala företag, inte att primärt skapa separata riktade stöd. Exempel på insatser som regeringen avser att genomföra inom området. Tydliggöra och se över befintliga finansieringsmöjligheter, både i tidig fas och för uppskalning av verksamheter inom socialt företagande. Stärka kunskapen om dagens befintliga finansieringsmöjligheter för sociala företag i hela landet. 3 Verket för innovationssystem (Vinnova), 2018, Social innovation i Sverige en kartläggning av ekosystemet för social innovation. 4 Tillväxtverket, 2017, Vilse i Stöddjungeln? Sociala entreprenörers behov av rådgivning och finansiering. 8 Regeringens strategi för sociala företag 16

17 Foto: SVID/SKL Regeringens strategi för sociala företag 9 17

18 4. Tydliggör och mät effekterna Förutsättningen för att en kund eller en finansiär ska vilja och kunna finansiera ett socialt företag är att man kan påvisa resultat. Resultat i traditionella företag mäts i ekonomiskt utfall, medan de i sociala företag mäts i samhällseffekt. Utan stöd för att mäta insatsers effekt och resultat försvåras möjligheten att stötta, driva och utveckla såväl sociala innovationer som enskilda sociala företag. Resultat- och effektmätning lyfts återkommande som en central utmaning inom fältet för social innovation och socialt företagande. Bristande tydlighet kring innovationernas sociala inverkan och hur detta leder till långsiktiga besparingar i samhället begränsar möjligheterna att få extern finansiering samt marknadsetablering. Området syftar till att skapa en ökad kunskap och stärkt kompetens om effekt- och resultatmätning kopplat till sociala företag och deras bidrag till social innovation samt lägga grunden för en marknad av aktörer som kan erbjuda effekt- och resultatmätning av verksamheter både för enskilda sociala företag och för offentliga aktörer. Exempel på insatser som regeringen avser genomföra inom området. Stärka kunskapen och den praktiska erfarenheten i branschen kring användningen av resultat- och effektmätning hos sociala företag, partners och kunder i form av offentlig sektor. Stimulera framväxt av en mångfald av aktörer som kan erbjuda stöd med konkret effektmätning för enskilda projekt och affärer. 5. Utveckla kunskap och mötesplatser Även om det sociala företagandet ökar i Sverige, hämmas utvecklingen delvis av brist på effektiv kunskapsdelning, spridning av goda exempel och tillvägagångssätt (best practice) samt brist på mötesplatser där utövare kan lära av varandra och från tidigare initiativ. Internationellt finns länder där kunskap, forskning och best practice bör kunna inhämtas och spridas för att ytterligare stärka det sociala entreprenörskapet i hela Sverige. Området syftar till att synliggöra socialt företagande samt att öka den nationella kunskapsspridningen, kunskapsutvecklingen och möjligheten för utövare och potentiella utövare inom social innovation och socialt företagande att mötas och stärkas. Exempel på insatser som regeringen avser genomföra inom området Främja en nationell struktur för kunskapsspridning om social innovation och socialt företagande. Främja mötesplatser för sociala företag samt deras kunder och finansiärer. Genomförande Strategin ska ses som en katalysator och samling för arbetet med att främja sociala företag och social innovation. Ett antal uppdrag och insatser har redan påbörjats. För att följa regeringens arbete kommer en redovisning av arbetet att samlas på 10 Regeringens strategi för sociala företag 18

19 Foto: Martin Julia Sjöberg/Folio Eriksson/Service i Sigtuna Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet Regeringens strategi för sociala företag 11 19

20 Regeringskansliet Webbplats: regeringen.se Växel: Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70 Stockholm 20

21 Individnämndens arbetsutskott protokoll Kvalitetsredovisning 2017 för Lärcentrum Dnr IN 2018/48 Sammanfattning Skolverkets Allmänna Råd om systematiskt kvalitetsarbete gäller för alla som arbetar inom skolväsendet och omfattar samtliga skolformer. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Kvalitetsredovisningen för kommunal vuxenutbildning 2017 har som underlag den årligen genomförda deltagarenkäten, statistik från uppföljningssystemet ALVIS, betygsanalyser samt effektstudien ett år senare för gymnasiekurser våren Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Kvalitetsredovisning/Lärcentrum för 2017 Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (Skolverkets Allmänna Råd från 2012 ISBN: ) Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Individnämnden godkänner informationen. Beslutet expedieras till Lotte Mossudd, socialchef 21

22 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr IN 2018/48 Kvalitetsredovisning 2017 för vuxenutbildningen Dnr IN 2018/48 Sammanfattning Skolverkets Allmänna Råd om systematiskt kvalitetsarbete gäller för alla som arbetar inom skolväsendet och omfattar samtliga skolformer. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Kvalitetsredovisningen för kommunal vuxenutbildning 2017 har som underlag den årligen genomförda deltagarenkäten, statistik från uppföljningssystemet ALVIS, betygsanalyser samt effektstudien ett år senare för gymnasiekurser våren Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 26 januari 2018 Kvalitetsredovisning/Lärcentrum för 2017 Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (Skolverkets Allmänna Råd från 2012 ISBN: ) Ekonomisk konsekvens Ingen finansiering. Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Individnämnden godkänner informationen. Ingela Flodin Nämndsamordnare Telefon Beslut expedieras till Lotte Mossudd, socialchef 22

23 Lärcentrum Kvalitetsredovisning År 2017 Kommunal vuxenutbildning Ann-Christine Gustavsson

24 LILLA EDETS KOMMUN arbetsmarknadsavdelningen Innehållsförteckning Beskrivning av organisationen/verksamheten...2 Utvärdering GRUV/GY...4 Normer och värden...4 Elevernas ansvar och inflytande...7 Kursdeltagarnas/elevernas kunskaper och lärande...8 Betyg GRUV/GY...10 Vuxenutbildningens uppdrag...12 Effektstudie 1 år senare...12 NKI...16 SFI...17 Verksamhetsmål...17 Betyg...17 SFI-enkät...17 Avbrott...18 SÄRVUX...19 Sammanfattning av verksamhetsåret...20 Kompetensutveckling...20 Framtidsfrågor

25 Lärcentrum Kommunal vuxenutbildning i Lilla Edet Kvalitetsredovisning för 2017 Beskrivning av organisationen/verksamheten Den kommunala vuxenutbildningen bedrivs på Lärcentrum, Fuxernavägen 5 i Lilla Edet, och ingår tillsammans med IFO, individ och familjeomsorgen, i Individnämndens ansvar. Lärcentrum (tidigare Komvux) bildar tillsammans med Arbetscentrum och Enheten för ensamkommande barn kommunens Arbetsmarknadsavdelning (AMA). Lärcentrums administrativa del består av en verksamhetschef/rektor, en biträdande rektor, en studie - och yrkesvägledare och en administratör. AMA:s uppdrag är att arbeta för ökad sysselsättning, utbildning, integration, minskad arbetslöshet och minskat bidragsberoende. Att stödja, stärka, motivera och vägleda kommuninvånare till utbildning och/eller arbete är viktiga ledord i arbetet. Organisatoriskt tillhör Arbetsmarknadsavdelningen socialförvaltningen. Lärcentrum erbjuder kommunens invånare vuxenutbildning inom grundläggande- och gymnasiala kurser samt SFI. 212 elever påbörjade studier i grundläggande och gymnasiala kurser under 2017, vilket kan jämföras med 202 elever ,2 % avbröt helt sina studier och kan jämföras med 24,3 % personer avbröt för arbete jämfört med 14 personer För att kunna påverka antalet avbrott sker ett medvetet förbättringsarbete genom: 1. Regelbunden uppföljning av resultat. 2. Individuell studievägledning så att eleven börjar på rätt nivå. 3. Motiverande samtal av framförallt lärare, SYV och kurator. 4. Studiehandledning på modersmål (arabiska). Personalen har arbetat vidare utifrån förra årets fortbildningsinsats som skedde i samverkan med Specialpedagogiska Skolmyndigheten som syftade till att strukturera och utveckla studiestuga och studiehandledning. Under 2017 har studiehandledningen utvecklats ytterligare då vi haft möjlighet att ha en praktikant som studerar till studiehandledare på modersmål (arabiska). Detta har lett till att praktikanten från och med årsskiftet 2017/2018 anställs inom ramen för extratjänster med placering hos oss på Lärcentrum. Lärcentrums kursutbud kompletteras med avtal i samverkan med andra utbildningsanordnare inom GR samt möjlighet att studera på distans genom Hermods. 123 elever har studerat hos andra anordnare, vilket kan jämföras med 138 elever elever har under året studerat omvårdnadsutbildning. 15 utbildningsplatser har delfinansieras av Individnämnden och Omsorgsnämnden. 137 elever har studerat SFI under perioden. Antalet 2016 var 128. Åtta SFIelever, två män och sex kvinnor, har deltagit i språkpraktik perioden januari december. Ett avtal med Kunskapsförbundet Trollhättan/Vänersborg finns beträffande platser för Särvuxstudier. Det fanns inga sökande till sådana kurser under Resultatet från årets deltagarenkät för grundläggande och gymnasiala kurser bygger på de 131 svar som inkommit från 212 deltagare, som deltog i Gruv/Gy-kurser på Lärcentrum under För att få så många svar som möjligt har enkäter delats ut på plats, enkäter har skickats ut till elever som inte varit närvarande, påminnelser har skickats ut samt elever har nåtts via telefon. Andelen svar blev 61,8 %. Fler frågor ställs i utvärderingen än vad som tagits med i kvalitetsredovisningen. Betygs och avbrottsstatistik är hämtad från registreringssystemet ALVIS. Effektstudien ett år senare har skickats till 58 deltagare, som studerade 25 2

26 gymnasiekurser på Lärcentrum våren personer besvarade enkäten (svarsfrekvens 77,6%). SFI-elevernas enkät, som besvarades av höstens elever, fick en svarsfrekvens på 67,2%. 26 3

27 UTVÄRDERING GRUV/GY Normer och värden Utbildningen ska i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism gestalta människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. (s.5) Vuxenutbildningen ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska inom vuxenutbildningen utsättas för diskriminering. (s.6) Läroplan för vuxenutbildningen 2012 Verksamhetsmål Alla elever på Lärcentrum ska känna sig respekterade och väl bemötta. Åtgärder för att nå målet 2017 En förenklad och sammanfattande version av likabehandlingsplanen har skickats ut i samband med antagningsbeskedet. Rektor har dessutom informerat om likabehandlingsplanen vid första informationstillfället vid kursstart. Rutinerna vid kränkande behandling har förtydligats och konkretiserats. Två fortbildningsdagar har ägnats åt att öka kunskapen och förståelsen kring bemötande, etnicitet och mångfald, personalen deltar även i fortbildningsinsatser via projektet Nya Grannar i syfte att öka förståelsen kring kulturella och sociala förutsättningar för de personer som har en bakgrund i andra länder. Under året har ett antal husrådsmöten med elevrepresentanter hållits för att försöka fortlöpande fånga upp synpunkter kring psykosociala aspekter samt deltagarnas lärandemiljö. Resultat från elevenkät Gruv/Gy Vet du vem du skall vända dig till för att få hjälp om du känner dig kränkt på skolan? 131 svar (definition på kränkt: du har upplevt diskriminering, mobbing eller trakasserier) Ja 69,5% 73 % 60 % 74 % Nej 30,5% 27 % 40 % 26 % Har du någon gång blivit diskriminerad, mobbad, trakasserad eller på annat sätt känt dig kränkt på Lärcentrum? 131 svar (definition på kränkt: diskriminering, mobbing eller trakasserier) (frågan omformulerad 2016 från Har Du någon gång känt Dig kränkt på Lärcentrum? ) Ja 3,1% 2% 8% 6% Nej 96,9% 98% 92% 94% 27 4

28 Om du svarat ja på fråga 9, på vilken grund har du blivit kränkt på Lärcentrum. 4 svar (NY 2016) Kön 2 Könsöverskridande identitet och uttryck 1 Etnisk tillhörighet 1 Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder/funktionsnedsättning Ålder Övriga 1 2 Om ja, har Du fått hjälp/stöd att lösa situationen? 4 svar Ja 0% 66% 40% 20% Nej 100% 33% 60% 80% * Kommentarer 2017: Jag vill inte prata om det, Alla elever som har olika ålder kan inte klara kursen på samma tid, Jag klarade SFI på kort tid men upplever att jag tyvärr inte fått uppmuntran från skolan eller kommunen. Har Din tid på Lärcentrum stärkt Dig som person? 131 svar Mycket 20,6% 15% 9% 19% Ganska mycket 35.9% 45% 45% 38% Lite 36,6% 30% 34% 30% Inte alls 6,9% 10% 12% 13% Vet ej/ingen åsikt Analys Jämfört med föregående år är antalet deltagare (4 personer) som känt sig kränkta en person mer än året innan. Procentuellt blir andelen också något högre, eftersom antalet som svarat är ungefär detsamma. Av dessa fyra anser sig ingen av dem ha fått stöd och hjälp med sin situation. De kommentarer som dessa elever lämnat är svåra att tolka som kränkningsärenden och kan till och med till viss del antyda att den som svarat inte helt förstått frågan. Detta gör det svårt att angripa problemet, eftersom man besvarar enkäten anonymt och därför inte går att följa upp på individplanet. 56,5 % av deltagarna tycker att tiden på Lärcentrum stärkt dem som person, vilket är ett marginellt lägre resultat jämfört med 2016 då andelen var 60 %. Förbättringsåtgärder 2018 Trivsel och bemötande ska även fortsättningsvis diskuteras regelbundet i undervisningsgrupperna och personalgruppen, så att missnöje fångas upp på ett tidigt stadium. Den korta utvärderingen med två frågor gällande bemötande och stöd skall även

29 genomföras i samtliga kurser i mitten av våren respektive hösten för att fånga upp missnöje och behov. Administratör, studie-och yrkesvägledare och rektor genomför utvärderingen. Snabb återkoppling till deltagare och personal planeras. Den stora och mer omfattande deltagarenkäten planeras delas ut direkt i samband med att elever avbryter sina kurser, vilket eventuellt kan höja svarsfrekvensen. Ett aktivt arbete med eleverna i skolans Husråd är även av stor vikt för att involvera eleverna och ge dem inflytande och möjlighet att påverka sin studiesituation. 29 6

30 Elevernas ansvar och inflytande Eleverna ska ges reella möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och ta ansvar för sina studieresultat. En förutsättning för detta är att vuxenutbildningen klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. (s.7) Verksamhetsmål Elevernas ansvar och inflytande ska öka. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 Åtgärder under året för att nå målet 2017 Lärarna har liksom föregående år försökt engagera deltagarna att aktivt arbeta med att planera och genomföra sina studier genom inflytande över innehåll och form som princip samt att delta i Lärcentrums Husråd med elevrepresentation. Resultat från elevenkät Generellt sett, hur nöjd är du med din möjlighet till inflytande (skala 1-10)? 131 svar Medelvärde 6,87 6,53 6,35 Hur mycket har du tagit ansvar för dina studier och din närvaro? 131 svar Studier Mycket 44,3% 43% 46% Ganska mkt 48,1% 46% 37% Lite 7,6% 11% 14% Inte alls 0% 1% 3% Närvaro Mycket 47,3% 48% 60% Ganska mkt 42,7% 40% 25% Lite 10% 11% 12% Inte alls 0 2% 3% Analys Samtliga elever har haft möjlighet till inflytande dels genom Husrådet dels genom regelbunden kontakt med sina lärare. Majoriteten anser sig ha tagit mycket eller ganska mycket ansvar för sina studier och att närvara på lektioner. Förbättringsåtgärder 2018 Med medelvärdet 6,87 (6,53 år 2016) beträffande nöjdheten av att ha möjlighet till inflytande, kan förhoppningsvis den positiva trenden fortsätta även andelen under Lärarna ska involvera eleverna mer i planeringen av kursen. Definitionen och förståelsen vad inflytande innebär är en pedagogisk utmaning som lärarna kommer att arbeta med aktivt även under

31 Kursdeltagarnas/elevernas kunskaper och lärande Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden samt om hur kunskapsutveckling sker. (s.8) Verksamhetsmål Antalet avbrutna studier skall minska. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 Åtgärder under året för att nå målet 2017 Kursplanernas mål har regelbundet diskuterats. Målen har förtydligats genom ett enklare och vardagligare språk. Lärarna har gett särskilt stöd till deltagare som ansetts behöva det redan från kursstart. Handledning och studiestuga har till viss del omformats utifrån kunskaper inhämtade under fortbildningsinsatsen som leddes av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) ifrån Redovisningar i form av prov och inlämningsuppgifter har största möjliga mån anpassats till elevens situation. Flexibiliteten och individanpassningen har varit hög. Studievägledaren och ibland kurator har tillsammans med läraren och deltagaren haft motiverande och stödjande samtal. Studieavbrotten har följts upp och dokumenterats på individnivå Antal som avbrutit Gruv/Gy Andel som avbrutit 21,2% 24,3% 28,6% 25,5% 28% Avbrottsorsaker Arbete Studietakten Studieresultat Studier (byte anordnare) Övrigt * Varje elev har möjlighet att ange mer än ett skäl till avbrott Resultat från elevenkät Har Du fått det stöd och uppmuntran Du behöver av lärarna för att nå Dina mål? 131 svar Ja 92,4% 83% 86% 89% Nej 7,6% 17% 14% 11% Vet ej/ingen åsikt 31 8

32 Har du förstått kursmålen? 131 svar Ja 93,1% 95% 94% 98% Nej 6,9% 5% 6% 2% Vet ej/ingen åsikt Hur motiverad har du varit att studera under din studietid? 131 svar Mycket 43,5% 30% 28% Ganska mkt 42,7% 54% 55% Lite 12,3% 12% 15% Inte alls 1,5% 4% 2% Är Du motiverad att studera vidare? 131 svar Ja 89,2% 87% 83% 89% Nej 9,8% 13% 17% 11% Vet ej/ingen åsikt Analys 92,4 % säger att de fått stöd och uppmuntran av sina lärare jämfört med 83 % år 2016, vilket är en glädjande utveckling och påvisar en medvetenhet hos pedagogerna kring vikten av detta arbete. 93,1% säger sig förstå kursmålen vilket är något lägre än året innan 95 %. En majoritet är motiverad att studera vidare. Resultaten ligger på ungefär samma nivå jämfört med tidigare. Andelen avbrott är något lägre jämfört med Förbättringsåtgärder 2018 Alla i verksamheten fortsätter arbetet med att försöka förstå varje individs behov och ge det stöd man behöver. Kort utvärdering med snabb återkoppling till deltagare och lärare fortsätter att genomföras i mitten av våren/hösten för att fånga upp behov. En handlingsplan upprättades i samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten 2016 för att möta behoven för elever som har svårighet att nå målen. Handlingsplanen inkluderar en ökad struktur kring handledning i studiestugan. Specifika insatser för att minska avhoppen: Regelbunden uppföljning av resultat Motiverande samtal av framförallt lärare och SYV 32 9

33 BETYG GRUV/GY 2017 Antal elever: 212 elever (202 elever år 2016) Antal avbrott: 21,2% (24,3% år 2016) Antal betyg A-E: 89 GRUV samt 141 GY Antal icke godkända (betyg F): 38 GRUV samt 35 GY Grundläggande kurser Engelska - delkurs 1 5 Engelska - delkurs 3 5 Engelska - delkurs 4 3 Matematik grund 3 Matematik - delkurs 1 1 Matematik - delkurs 3 1 Svenska som andraspråk - delkurs 1 6 Svenska som andraspråk - delkurs 2 5 Svenska som andraspråk - delkurs 3 3 Svenska som andraspråk - delkurs 4 3 Svenska 3 38 Antal elever Ana lys: Nyt t för är förä ndri ngarna på grundläggande nivå där kurserna delats upp i delkurser, vilket innebär en utmaning i att jämföra och förstå siffrorna jämfört med tidigare år. Antalet F-betyg på delkurserna på grundläggande nivå kan till stor del förklaras med det kontinuerliga antagningskravet som åligger Vuxenutbildningen. Detta gör att eleverna ibland påbörjar sina studier mitt i en termin och därför inte hinner bli klara under innevarande termin. Vissa elever har även avslutat en delkurs snabbare än en termin och direkt påbörjat nästa delkurs, men då endast läst denna i någon vecka vilket resulterar i ett F på den nya kursen. Matematik har sammantaget det största antalet icke godkända betyg, men är också det ämne som studeras av flest elever. Allt fler elever kommer direkt från ungdomsgymnasiet med ofullständiga betyg. De har inte riktigt hunnit landa i något annat, innan de påbörjar studier på Lärcentrum. Detta innebär en fortsättning i samma mönster som tidigare med exempelvis bristande motivation och hög frånvaro. Andelen elever med annat modersmål än svenska ökar, vilket gör att inhämtning av faktakunskaper och läsförståelse blir en stor utmaning och gör det svårt att nå kursmålen på angiven tid. En annan grupp som har svårigheter att nå betyg är de elever som kombinerar studier och arbete och som tenderar att ta på sig alldeles för mycket arbetspass, vilket minskar möjligheten till hemstudier och ibland även närvaro på lektioner. Insatta åtgärder för ökad måluppfyllelse: Gymnasiala kurser Engelska 5 2 Engelska 6 2 Engelska 6 2 terminer 1 Fysik 1a (kväll) 4 Matematik 1b 8 Historia 1b 1 Matematik 2a 2 Matematik 2a (kväll) 2 Matematik 2b 2 Matematik 2b (kväll) 3 Naturkunskap 1a2 1 Naturkunskap 1b 1 Samhällskunskap 1b 1 Svenska som andraspråk 1 1 Svenska som andraspråk 2 1 Svenska 1 1 Svenska 2 2 Antal elever

34 Eleverna är välkomna att komma med frågor och skriva prov på fler tillfällen än anvisade lektionstillfällen. De uppmanas att komma med frågor genom att söka upp läraren, skicka mail eller kontakta per telefon. Orienteringskurs i So-ämnena samt i studiehandledning och motiverande stöd har anordnats. Kuratorstöd finns. Under senare delen av 2017 har vi på Lärcentrum påbörjat arbetet med att ge stöd på modersmål, vilket i nuläget inte är möjligt att utvärdera effekterna av. Förbättringsåtgärder 2018: Fortsatt samarbete mellan SYV och lärare. Fler tillfällen skapas för individuella samtal mellan lärare och elev, då kursmål och studieteknik kan förtydligas. Eleverna uppmuntras till mer studietid genom t e x Lärcentrums studiestuga. Personalen fortbildas kring motivationsarbete och ämnesdidaktik samt stödet genom digitala verktyg för att nå den målgrupp, som vi arbetar med idag. Kraven på ökad digitalisering i vuxenutbildningen är ett viktigt incitament att se över den digitala tekniken och kompetensen som finns på Lärcentrum. Handlingsplanen i samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten fortsätter att implementeras. Erfarenhetsutbyte med lärare i närkommunerna genomförs. Eleverna uppmanas att aktivt söka stöd och hjälp av sina lärare, när de behöver det. En framgångsfaktor som identifierats är att de elever som spenderar mycket tid på Lärcentrum och därigenom skapar ett sammanhang når goda resultat. Att investera i innemiljön för att öka trivseln är en relativt billig åtgärd som förhoppningsvis kan ge stor effekt

35 Vuxenutbildningens uppdrag Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. (s.5) Läroplan för vuxenutbildningen 2012 Effektstudie 1 år senare 58 enkäter utskickade (45 personer svarade) Svarsfrekvens: 77,6% Till dig som under vårterminen år 2016 avslutade en eller fler kurser på Lärcentrum i Lilla Edets kommun. Fråga 1. Kön Fråga 2. Ålder 2017 Kvinna 32 Man 12 Ej angivet år år år Fråga 3. Vad gjorde du innan Du började studera på Lärcentrum i Lilla Edet? 2017 Anställd 21 Arbetslös 6 Arbetsmarknadsåtgärd 3 Studerade 11 Annat 3 Har inte svarat 1 Har inte svarat 1 Kommentar: Mammaledig Jag kom till Sverige från Syrien och efter jag fick mitt uppehållstillstånd började jag på lärcentrum i Lilla Edet Föräldraledig Gymnasium Studerade på gymnasiet och sommarjobbade Sjukskriven Jag studerade på Kungälvs Komvux under vt2016 Jag studerade i mitt hemland Tunisien Hade en aktivitet som de kallade det. Jobba för andra gratis 35 12

36 På golfbana Långtidssjukskriven Praktik Flyttade från Skåne Arbetslös Jobbar som undersköterska på en akutmottagning Ej fastanställd pga. saknaden av utbildning Vikariat Studerade SFI kurs C Fråga 4. Vilka syften hade Du då med studierna? 2017 Få behörighet för vidare studier 36 Få kunskap för att kunna byta arbete 8 Ha alternativ till arbetslösheten 2 Möjlighet till personlig utveckling 10 Öka mina möjligheter för utveckling i mitt arbete 3 Har inte svarat 0 * Flera har angett olika svarsalternativ. 10st Kommentar: Har inga tidigare gymnasiebetyg. För att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Behövde komplettera mina betyg från gymnasiet som inte var fullständiga. Vill fortsätta på högskola. Få behörighet till högskola. Lära mig svenska för att arbeta med barn. Det är i princip alla. Fråga 5. Vad gör Du idag? 2017 Arbetar 16 Arbetslös 4 Deltar i Arbetsmarknadsåtgärd 0 Studerar 22 Arbetar och studerar 3 Har inte svarat 0 Kommentar: Sjukskriven. Få se vad jag sätts i om jag ej hinner hitta jobb. Jag arbetade som timanställd ett tag men jag sa upp mig. Jag kommer att praktisera snart. Arbetar i väntan på att söka/komma in på högskola På Volvo. Trädgårdsarbetare

37 Är föräldraledig, fortfarande anställd. Samma vikariat. Soc. pedagogiskt program. Boendestödjare. Läser till veterinär. Förskolelärareprogrammet högskolan väst. Sjukskriven. Mammaledig. Läser till svenskalärare. Studerar Fråga 6. Om Du på fråga 5 svarat att Du har arbete, har Du då återgått till Ditt gamla arbete? 2017 Ja 10 Nej 9 Har inte svarat 0 Fråga 7. Om Du svarat på fråga 6 svarat ja, har Du fått förändrade arbetsuppgifter? 2017 Ja 0 Nej 10 Har inte svarat 0 Kommentar: Slutade aldrig på mitt arbete, läste enbart matte b på kvällar en termin. Har kvar tjänsten men är föräldraledig. Fråga 8. Du som studerar/-at vidare, inom vilket område? 2017 Folkhögskola 0 Högskola/universitet 11 Komvux 11 YH 2 Annat 0 Ej svarat 1 Kommentar: Lerum. Studerar på högskolan väst. Komvux. Skall studera i höst. Sökt in på högskola. Jag vet inte ännu. Till hösten blir det högskolan. Studerar inte. Händer för mycket i mitt liv för att man ska klara sig ekonomiskt

38 Fråga 9. Vilken betydelse har Dina studier på Lärcentrum i Lilla Edet haft för Din fortsatta karriär? 2017 Ingen 2 Liten 5 Stor 25 Mycket stor 10 Ej svarat 3 Kommentar: Ja, annars hade jag inte kunnat studera vidare. Kom vidare på annan skola, yrkeshögskola. Utan mina Komvux studier hade jag inte kunnat söka högskola. Fått kompetensen jag behöver för att kunna plugga vidare vilket jag ska göra nästa år. Fick slutbetyg så att jag kan studera vidare. Stor betydelse för ev. framtida studier. Jättebra att lära sig referera till andra texter. Lärcentrum hjälper mig att nå en hög svenskanivå. Behöver utbildningen för att kunna söka vidare. Fråga 10. Vad anser Du om kvalitén på vårt Lärcentrum? 2017 Mycket låg 1 Låg 3 Hög 36 Mycket hög 3 Ej svarat 2 Analys Antalet arbetslösa personer minskade från 6 till 4 jämfört med vad man gjorde före studierna på Lärcentrum och ett år senare. 22 personer uppger att de studerar jämfört med de 11 personer som uppgav att de studerade innan de började på Lärcentrum. Av de som studerat vidare har 11 personer fortsatt till högskola/universitet. 16 personer uppger att de ett år senare arbetar, 9 personer utav dessa har inte återgått till sitt gamla jobb. 35 personer av de som svarat på enkäten ansåg att studierna på Lärcentrum haft stor eller mycket stor betydelse för deras fortsatta karriär jämfört med 22 personer föregående år. 7 personer anser att studierna haft liten eller ingen betydelse jämfört med 13 året innan. Av de som svarat på enkäten anser 39 personer av 45 att kvaliteteten på Lärcentrum är hög eller mycket hög

39 NKI Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Hur nöjd är Du med Lärcentrum i Lilla Edet som helhet? Ringa in Ditt svar. Resultat från elevenkät 131 svar Medelvärde 7,92 7,47 7,5 7,69 Ytterligare en fråga från elevenkäten belyser graden av förtroende för Lärcentrum som utbildningsanordnare Skulle du rekommendera andra att studera på Lärcentrum? 131 svar Andel kursdeltagare som svarat ja 93% 89% 87% 90% Analys Måttet nöjd kundindex ligger högre än resultatet från Majoriteten kan även för 2017 rekommendera andra att studera på Lärcentrum, även här är resultatet högre än föregående år. Förbättringsåtgärder 2018 Eventuella missnöjen fortsätter att fångas upp genom den korta utvärderingen med två frågor som genomförs i mitten av våren respektive hösten. Möjligheter till förbättringar diskuteras i undervisningsgrupperna, i Husrådet samt på verksamhetsmöten med Lärcentrums personal. Verksamhetschef/Rektor har som ambition att göra planerade och oplanerade lektionsbesök för att bilda sig en uppfattning om verksamheten och ge extra tillfälle till kontakt med eleverna. En handlingsplan för att möta behoven för elever som riskerar att inte nå målen har utarbetats i samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten och fortsätter att implementeras och utvecklas även under

40 SFI Svenska för invandrare Verksamhetsmål Antalet avbrutna studier ska minska. Alla elever på Lärcentrum ska känna sig respekterade och väl bemötta Elevernas ansvar och inflytande ska öka Alla som vill ha och kan ska erbjudas språkpraktik Åtgärder för att nå målen 2017 Ett nära samarbete med handläggare på Arbetsmarknadsavdelningens Arbetscentrum samt Arbetsförmedlingen och Individ och familjeomsorgen har fortsatt utvecklats, vilket syftar till ett stöd för deltagaren. Personalen har deltagit i fortbildning kring digitala verktyg för SFI i syfte att möta de nya kraven kring digitalisering som återfinns i den nya läroplanen för SFI. Språkpraktik har erbjudits genom: Fuxernaskolans café, Salong Baba Gurgur, ICA Boströms, Frisörsalong Saya i Lilla Edet, Netto i Lilla Edet och BVC. Antal betyg SFI-KURS A B C D Analys: Antalet godkända betyg är något högre än Även andelen godkända betyg har ökat från 53% 2016 till 56% Gruppstorlekar och den ökade andelen nya elever på kurserna kan vara en del av förklaringen. 62 elever av 132 påbörjade sina SFI-studier under 2017 jämfört med 69 elever Förbättringsåtgärder 2018: Fortsatt kompetensutveckling för SFI-lärarna inom läs- och skrivstöd. Studiehandledare på heltid i arabiska. Fokus på arbetet med digitala verktyg, att öka elevernas närvaro genom tätare samarbete med AF och IFO. Ämnesmässigt är det framförallt fokus på skrivande som är fortsatt fokus då det är den delen av kursen som flest elever misslyckas med. Ett fortsatt tätt samarbete mellan SFI och SYV rörande framförallt C- och D-kursen är viktigt. SFI-enkät En kursdeltagarenkät på lätt svenska genomfördes i slutet av hösten. 43 av 64 elever besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 67,2%. Här presenteras två av frågorna, som gäller hur man trivs med sina lärare och hur mycket användning man anser sig ha av det man får lära sig i kursen: Hur bra trivs du med lärarna? 40 17

41 Period HT av 69 HT av 49 HT av 63 HT av 64 Dåligt (2.5%) (5%) (11.5%) (28%) 4 (7,5%) 2 (4,7%) 2 (5%) 3 (6%) 1 (2,3%) 2 (5%) 15 (29,5%) 10 (23,3%) Mycket bra 5 19 (53%) 34 (90%) 29 (57%) 29 (67,4%) ej svar Hur mycket tycker du att du har användning av det du lär dig i skolan? Period HT av 69 HT av 49 HT av 63 HT av 64 Dåligt (2.5%) (8%) (19,5%) (42%) 3 (7%) 3 (6%) 5 (11,6%) 7 (18,5%) 13 (25,5%) 9 (20,9%) 15 (39,5%) 20 (39%) 10 (23,3%) Mycket bra 5 10 (28%) 16 (42%) 13 (25,5%) 16 (37,2%) ej svar 2 (4%) Analys: Majoriteten av eleverna trivs med sina lärare och tycker att de har användning av det de lär sig i skolan. Avbrott 60 elever av 137 Orsak Arbete/Långtidspraktik Flyttat 14 5 Föräldraledighet 5 2 Studieuppehåll enl. överenskommelse 3 2 Sjukdom 0 3 Annan utbildningsanordnare 7 3 Okänd anledning Avslutat utan betyg

42 SÄRVUX Platser för särvuxstudier har 2017 erbjutits av Trollhättans Stad alternativt Göteborgs Stad. Antal köpta platser Trollhättan Ale Göteborg

43 Sammanfattning av verksamhetsåret Lärcentrum Grundläggande kurser och gymnasiekurser 212 elever påbörjade studier i grundläggande och gymnasiala kurser under Jämfört med 2016 är detta en ökning med 5 %. 21,2% avbröt helt sina studier och kan jämföras med 24,3 % personer avbröt för arbete. För att kunna påverka antalet avbrott sker ett medvetet förbättringsarbete genom: 1. Regelbunden uppföljning av resultat. 2. Individuell studievägledning så att eleven börjar på rätt nivå. 3. Motiverande samtal av framförallt lärare, SYV och kurator. 4. Studiehandledning på arabiska. Lärcentrums kursutbud kompletteras med avtal i samverkan med andra utbildningsanordnare inom GR och ger kommuninvånarna möjlighet att studera kurser i andra kommuner och på distans. Det är kurser som inte erbjuds på Lärcentrum i Lilla Edet. 123 elever har studerat hos andra anordnare, vilket kan jämföras med 138 elever elever har under året studerat omvårdnadsutbildning. 15 av dessa utbildningsplatser har delfinansierats av Individnämnden och Omsorgsnämnden under våren. Gymnasiala yrkesutbildningar har finansierats dels med kommunala medel dels med riktat statsbidrag. Nöjd-kund-index NKI ökade från 7, till 7, Andel kursdeltagare som rekommenderar andra att studera på Lärcentrum ökade också. 90 % 2017 jämfört med 87 % Utbildning i svenska för invandrare (SFI) Antalet SFI-elever har ökat. 137 elever studerade SFI under året. Antalet 2016 studerade 128 elever och 2013 studerade 93 elever SFI. 60 elever har gjort avbrott varav 14 har flyttat till en annan kommun och 12 elever har fått arbete eller långtidspraktik. Förutom SFI-studier har 8 elever deltagit i språkpraktik på följande arbetsplatser: AMA:s adm, Fuxerna Café, ICA Boström Netto, Salong Baba Gurgur, Salong Saya. Ökningen av antalet SFI-elever har ställt höga krav på organisationen och utformningen av SFI-undervisning och det administrativa arbetet som är relaterat till detta. Personalen har agerat systematiskt med att få till stånd god kvalitet i såväl introduktionssamtal, undervisning samt kontakter med andra aktörer såsom Arbetsförmedling och andra berörda verksamheter. Ett avtal med Kunskapsförbundet Trollhättan/Vänersborg finns beträffande platser för särvuxstudier. Det fanns inga sökande till sådana kurser under I samband med Arbetsmarknadsavdelningens organisationsförändring med ytterligare en enhet, enheten för ensamkommande barn, inrättades en 50 % tjänst med biträdande rektor för att öka rektorsnärvaron och Lärcentrums uppföljnings och utvecklingsarbete. Enheten beslutades att läggas ner vid årsskiftet 2017/2018 på grund av minskande antal barn. Till denna diskussion påbörjades under hösten en eventuell plan att flytta vuxenutbildningen till bildningsförvaltningen. Individnämnden beslutade om en utredning kring en sådan flytt. Utredningen ska presenteras för nämnden i mars. Verksamhetschef/Rektor går i pension i början av 2018 och ersätts under våren av en tillförordnad chef. Biträdande rektor har sagt upp sig och ersätts inte. Även studie-och yrkesvägledaren har sagt upp sig och ersätts av en nyrekrytering

44 Kompetensutveckling Personalen har under våren deltagit i heldagsutbildning kring situationen i Somalia, Afghanistan och Eritrea genom GR-projektet Nya Grannar i syfte att öka förståelsen kring kulturella och sociala förutsättningar för de personer som har en bakgrund i dessa länder. På liknande tema och med samma syfte deltog hela personalen i föreläsningen Integration, föräldraskap och kulturkrockar i vardagen med Sonia Sherefay som hölls i Folket Hus i Lilla Edet. För att öka personalens interkulturella kompetens har personalen deltagit i två halvdagsföreläsningar/workshops där utmaningar och möjligheter i vår verksamhet analyserades. Temat för dessa två tillfällen var Interkulturell kompetens och Jämställdhetsintegrering. Syftet var att vidga perspektiven kring jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Workshoparna och föreläsningarna leddes av Patrick Gruczkun och Thomas Lidén från GR-utbildning och hölls på Lärcentrum i Lilla Edet. En fortsättning på detta var fortbildningsdagen om Radikalisering och våldsbejakande extremism som delar av personalen tog del av i Göteborg. Personalgruppen deltog i en kreativ workshop arrangerad av Tillitsverket på Folkets Hus i Lilla Edet med syfte att synliggöra skapandet och kreativitetens kraft i lärandet. Hela personalgruppen genomförde tillsammans med personal från AMA:s administration ett studiebesök på Interkulturella Folkhögskolan (tidigare Romska folkhögskolan) i Göteborg. Detta skedde som en uppföljning på studiedagen som vi genomförde på hösten 2016 på detta tema med särskilt fokus på Romer och Romers situation i Sverige och Europa dåtid och nutid. Dessa fortbildningsinsatser har varit en del i ett aktivt arbete med vår likabehandlingsplan. Som en del i förberedelserna inför starten av höstens kurser anordnades en utvecklingsdag på Klädesholmen med fokus på utveckling av studiehandledning samt de nya delkurser och krav som Skolverket initierat inom grundläggande kurser. Under dagen föreläste även Lars Kastö från uppdragsutbildningen i Stenungsund kring kommunikation baserat på DISA-modellen. Delar av personalen besökte Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Syfte med besöket var att stärka språkundervisningen och ta del av nyutkommet material för denna undervisning. Centralt var att ta del av nya SFI-läromedel med fokus på att utveckla elevernas förmåga att skriva. Våra elever efterfrågar mer undervisning och hjälp när det gäller just skrivande. För att öka kunskapen kring möjligheter för nyanlända att komma i arbete med hjälp av mentorskap så besökte personalgruppen på Lärcentrum tillsammans med administrationen och integrationssamordnaren verksamheterna Mitt liv i Göteborg och det sociala företaget Lärjeåns trädgård och café. Besöken syftade till att vidga perspektiven kring utbildning och kompetens samt vägarna till sysselsättning. Under dagen deltog gruppen även i fortbildning på Göteborgs konstmuseum kring temat porträttkonst. Syftet med besöket var att belysa de normer, symboler och budskap som porträtt och avbildningar förmedlar. Bilder och avbildningar samt samtal kring dessa är ett framgångsrikt komplement i undervisningen där litteracitet ibland kan vara ett hinder. Lärcentrum stod under hösten värd för en kommungemensam fortbildningsdag för Gruv/Gylärare inom GR-norr. Fortbildningsdagen var en heldag som hölls både på Folkets Hus och i Lärcentrums lokaler med ett 60-tal deltagare från 7 kommuner. På studiedagen deltog samtlig personal på Lärcentrum. Utgångspunkt för dagen var en föreläsning kring Mindset och prestation med leg. Psykolog Leif Nordwall. Uppföljning av föreläsningen skedde i 44 21

45 ämnesgrupper tillsammans med kollegor från de andra kommunerna. Detta arrangemang uppmärksammades i lokalpressen i form av artiklar i TTELA (18 nov) och i Alekuriren (21 nov). SFI-lärarna deltog tillsammans med lärare ifrån GR i en fortbildningsdag i Partille med Ivana Ekelund från utbildningsföretaget Lärarfortbildning som arrangör. Fokus låg i första hand på (BFL) bedömning för lärande inom SFI och koppling till formativ bedömning och digitalisering utifrån kommande förändringar i läroplanen Under fortbildningsdagen fick även lärarna möjlighet till kollegialt lärande med andra SFI-lärare från hela VG-regionen och utbyta tankar och idéer kring SFI-undervisningen. Personalen på Lärcentrum har tagit del av SOLTAK IT:s nano-learning kring IT-säkerhet och digital kompetens som löpt under hösten Svenskläraren har gått på fem föreläsningar på Göteborgs universitet (två timmar vardera) för att fortbilda sig i litteraturhistoria. Två SFI-lärare deltog i Mötesplats SFI i Göteborg med bland annat information om nya läroplanen och föreläsningar om olika SFI-projekt i regionen. Dessa lärare deltog även i en MI-kurs för anställda i Lilla Edets kommun. Kursen var i Folkets Hus och kommunhuset i Lilla Edet. MI är en samtalsmetodik för att motivera personer till förändringar av olika slag. Biträdande rektor har deltagit i seminariedagen med titeln Skolverkets Mötesplatser - Regional yrkesinriktad vuxenutbildning! där vuxenutbildningens roll i den framtida arbetsmarknaden behandlades. Som en del av projektet NyaGRannar deltog bitr. rektor i seminariet Kan vi prata om rasism? Under året har bitr. rektor slutfört det första året av tre på rektorsprogrammet på Göteborgs Universitet. Framtidsfrågor Utmaningarna för framtiden är att på ett bra sätt möta det stora antalet elever inom SFI och SAS vad gäller personal, lokaler och gruppstorlekar. Inför 2018 har riksdag och regering initierat en rad reformer som berör vuxenutbildningen med fokus på nyanlända och unga vuxna som står långt ifrån arbetsmarknaden. De största reformerna som sjösätts under 2018 är utbildningsplikt och studiestartsstödet. Satsningarna på nationell nivå riktas till stor del mot yrkesutbildningar vilket vi i nuläget inte har i egen regi utan där vi köper platser ifrån andra anordnare. Samverkan med Arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet (AMA) är centralt i arbetet för att anta denna utmaning. För lärargruppen kommer även den uppdaterade läroplanen med ökade krav på digitalisering att innebära utmaningar och förändrat arbetssätt. På det lokala planet är det framförallt tankarna kring ny organisation för Lärcentrum och AMA samt de förändringar som detta medför som skapar frågor i verksamheten. Lilla Edet Ann-Christine Gustavsson verksamhetschef/rektor Arbetsmarknadsavdelningen 45 22

46 Individnämndens arbetsutskott protokoll Ej verkställda beslut 2017 Dnr IN 2018/52 Sammanfattning Kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453) SoL, skyldighet att en gång per kvartal rapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapportering görs till Inspektionen för vård och omsorg på individnivå. Individnämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige får rapporten i avidentifierad form. För fjärde kvartalet 2017 har fyra ej verkställda beslut rapporterats. Som framgår av redovisningen nedan har två av de fyra besluten verkställts vilket också rapporterats denna dag till Inspektionen för vård och omsorg. För samtliga beslut gäller följande: Lagrum: 4 kap 1 Socialtjänstlagen Ärendetyp: Barn och Unga Typ av bistånd: Kontaktperson/kontaktfamilj Beslut nr 1 Beslutsdatum: Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare Övriga upplysningar i ärendet: Detta beslut rapporterades även in under tredje kvartalet Det är fortfarande så att under tiden som sökandet efter lämplig kontaktperson pågått har en släkting till barnet haft ett provisoriskt uppdrag och genomfört sådana aktiviteter som blivande kontaktpersonen sedan skall utföra tillsammans med barnet. En ny person är föreslagen vars lämplighet utreds för närvarande av socialkontoret. Om utredningen leder fram till att personen kan godkännas bör beslutet kunna verkställas inom kort. 46

47 Individnämndens arbetsutskott protokoll Beslut nr 2 Beslutsdatum: Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare Övriga upplysningar i ärendet: Familjen tackade nej till föreslagen kontaktperson Handläggare fortsätter sökandet efter en kontaktperson som kan matcha ungdomens behov. Beslut nr 3 och 4 Beslutsdatum: Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknade lämplig personal/uppdragstagare Övriga upplysningar i ärendet: Besluten som avsåg kontaktfamilj för två syskon verkställdes Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Individnämnden godkänner informationen. Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen 47

48 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr IN 2018/52 Ej verkställda beslut kvartal Dnr IN 2018/52 Sammanfattning Kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453) SoL, skyldighet att en gång per kvartal rapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapportering görs till Inspektionen för vård och omsorg på individnivå. Individnämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige får rapporten i avidentifierad form. För fjärde kvartalet 2017 har fyra ej verkställda beslut rapporterats. Som framgår av redovisningen nedan har två av de fyra besluten verkställts vilket också rapporterats denna dag till Inspektionen för vård och omsorg. För samtliga beslut gäller följande: Lagrum: 4 kap 1 Socialtjänstlagen Ärendetyp: Barn och Unga Typ av bistånd: Kontaktperson/kontaktfamilj Beslut nr 1 Beslutsdatum: Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare Övriga upplysningar i ärendet: Detta beslut rapporterades även in under tredje kvartalet Det är fortfarande så att under tiden som sökandet efter lämplig kontaktperson pågått har en släkting till barnet haft ett provisoriskt uppdrag och genomfört sådana aktiviteter som blivande kontaktpersonen sedan skall utföra tillsammans med barnet. En ny person är föreslagen vars lämplighet utreds för närvarande av socialkontoret. Om utredningen leder fram till att personen kan godkännas bör beslutet kunna verkställas inom kort. 48

49 Beslut nr 2 Beslutsdatum: Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare Övriga upplysningar i ärendet: Familjen tackade nej till föreslagen kontaktperson Handläggare fortsätter sökandet efter en kontaktperson som kan matcha ungdomens behov. Beslut nr 3 och 4 Beslutsdatum: Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknade lämplig personal/uppdragstagare Övriga upplysningar i ärendet: Besluten som avsåg kontaktfamilj för två syskon verkställdes Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Ekonomisk konsekvens Ingen ekonomisk konsekvens. Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Individnämnden godkänner informationen. Agneta Ahlblom Områdessekreterare agneta.ahlblom@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen 49 sid 2/2

50 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr IN 2018/68 Beslutsuppföljning individnämnden mars 2018 Dnr IN 2018/68 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att punkten Beslutsuppföljning ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnden. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från individnämnden under 2016 och fram till dagens datum. Beslutsunderlag Beslutsuppföljning mars 2018 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Individnämnden antecknar informationen. Ingela Flodin Nämndsamordnare ingela.flodin@lillaedet.se Telefon 50

51 Beslutsuppföljning Uppföljning av nämndbeslut - uppdrag till förvaltningen Avser: Individnämnden Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status 2016/IN /IN /IN /IN117 Information om Handlingsplan för kompetens och stabilitet Principdiskussion om nämndens ekonomiska läge Tankar om att starta en ungdoms och vuxencentral i Lilla Edets kommun liknande den i Åmål Rapport om utredningstid och tid för förhandsbedömningar Barn och Unga enligt nämndens internkontrollplan Annette Alexandersson Sven Bergelind Lotte Mossudd Lotte Mossudd Nämnds färdig-datum Förvaltningens beräknade färdigdatum Återrapportering sker till individnämnden efter ett år med det lokala arbetet med kompetensoch stabilitetsfrågor augusti 2017 Förvaltningschefen får i uppdrag att återkomma till individnämnden med förslag om utnyttjande av sociala investeringsfonden genom samverkansprojekt med skolan för att stärka barn och ungdomars uppväxtvillkor Färdigt datum Ansökan skickad till KS Förvaltningen får i uppdrag att arbeta vidare med frågan Pågår hösten 2017 Förvaltningen får i uppdrag att ta fram statistik på orosanmälningar Pågår Löpande rapportering 51

52 Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status /IN /IN Särskilt statsbidrag riktat till att ensamkommande barn kan stanna kvar i kommunal regi efter sin 18-årsdag Organisationsöversyn av individnämndens verksamheter Ann-Christine Gustavsson Lotte Mossudd Nämnds färdig-datum Förvaltningen får i uppdrag att föra samtal med Migrationsverket om närhetsplacering av ungdomar över 18 år som bott i Lilla Edets regi. Förvaltningen får i uppdrag att utreda frågan om eventuell flytt av Komvux till bildningsnämnden. Pågår mars 2018 Förvaltningens beräknade färdigdatum Färdigt datum 52

53 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ändring i delegationsordningen Ärendet Efter omorganisationen där vi tillsatt 1:e socialsekreterare bör delegationsordningen ändras så att de får delegation på följande punkter där delegation tidigare legat på enhetschef Beslut om boende i kommunens jourlägenheter. 4 kap 1 SoL. Enhetschef 1:e socialsekreterare 1.34 Beslut om att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska läggas ner. 11 kap 1 SoL. Enhetschef 1:e socialsekreterare 1.37 Beslut att utredning skall avslutas utan insats, eller då samtycke inte kan nås och LVU ej bedöms som tillämplig. Enhetschef 1:e socialsekreterare 1.38 Beslut om att följa upp ett barns situation efter genomförd utredning, då behov föreligger och samtycke till insatser saknas. Beslut om att avsluta uppföljning utan vidare åtgärd. 11 kap 4a SoL. Enhetschef 1:e socialsekreterare 1.39 Beslut om att följa upp ett barns situation efter placering, då behov finns och samtycke till insatser saknas. Beslut om att avsluta uppföljning utan vidare åtgärd. 11 kap 4b SoL. Enhetschef 1:e socialsekreterare 1.40 Beslut att förlänga utredningstid utöver fyra månader. 11 kap 1 SoL. Enhetschef 1:e socialsekreterare 1.47 Beslut om särskild utsedd socialsekreterare. 7c SoL. Enhetschef 1:e socialsekreterare 3.01 Beslut om att inleda utredning då man fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård. 7 LVM. Enhetschef 1:e socialsekreterare 3.06 Beslut att begära polismyndighets hjälp för att föra missbrukare till läkarundersökning. 45 LVM. Enhetschef 1:e socialsekreterare 3.07 Beslut om begäran om biträde av polis för inställelse till vårdinstitution. Enhetschef 1:e socialsekreterare 53

54 8.23 Radera text i upprättad handling gällande enskild. Enhetschef 1:e socialsekreterare Ytterligare revidering av delegationsordningen kommer att föreslås men först till Individnämnden den 25 april Arbetsutskottets förslagsbeslut till Individnämnden Att genomföra ovanstående förändringar i delegationsordningen. Pernilla Sundemar Verksamhetschef Annette Alexandersson Enhetschef Beslut expedieras till Enhetschefer IFO Verksamhetschef IFO Socialchef IFO 54 sid 2/2

55 Individnämndens arbetsutskott protokoll Utredning av eventuell förändrad organisering av den kommunala vuxenutbildningen Dnr IN 2018/49 Sammanfattning Förvaltningen har fått i uppdrag av individnämnden att utreda frågan om Lärcentrum bör flyttas från Individnämnden till bildningsnämnden. Biträdande rektor på Lärcentrum, Mattias Göransson, som kommer att sluta på Lärcentrum i början på februari 2018, har på uppdrag från och i dialog med socialchef genomfört utredningen. Enligt min bedömning visar utredningen att det bästa för verksamheten, samarbetet och de vi är till för är om vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet och integration är organiserade under samma nämnd. Vilken nämnd de är organiserade under är av mindre betydelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Utredning var hör vuxenutbildningen hemma och varför? av Mattias Göransson Yrkande Peter Spjuth (V) Individnämnden beslutar att inte genomföra någon organisationsförändring av den kommunala vuxenutbildningen. Beslutsgång Ordförande ställer frågan och finner att individnämndens arbetsutskott bifaller Peter Spjuths (V) förslag. Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Individnämnden beslutar att inte genomföra någon organisationsförändring av den kommunala vuxenutbildningen. Fredrik Enström (C) avstår från att delta i beslutet. 55

56 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr IN 2018/49 Utredning av eventuell förändrad organisering av den kommunala vuxenutbildningen Dnr IN 2018/49 Sammanfattning Förvaltningen har fått i uppdrag av Individnämnden att utreda frågan om Lärcentrum bör flyttas från Individnämnden till Bildningsnämnden. Biträdande rektor på Lärcentrum, Mattias Göransson, som kommer att sluta på Lärcentrum i början på februari 2018, har på uppdrag från och i dialog med socialchef genomfört utredningen. Enligt min bedömning visar utredningen att det bästa för verksamheten, samarbetet och de vi är till för är om vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet och integration är organiserade under samma nämnd. Vilken nämnd de är organiserade under är av mindre betydelse. Beslutsunderlag Utredning var hör vuxenutbildningen hemma och varför? av Mattias Göransson Ekonomisk konsekvens Kostnaderna för Lärcentrum bör vara ungefär desamma oavsett om det är organiserat under Individnämnden eller Bildningsnämnden. Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Lotte Mossudd Socialchef lotte.mossudd@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till 56

57 2018 Utredning - VAR HÖR VUXENUTBILDNINGEN HEMMA OCH VARFÖR? MATTIAS GÖRANSSON 57

58 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Nuläge och framtid Vem samverkar vuxenutbildningar med och varför? Exempel ifrån jämförbara kommuner i riket Gnosjö kommun Söderhamns kommun Leksands kommun Exempel ifrån kommuner i regionen Alingsås Kungälv Kungsbacka Lerum och Ale Stenungsund Mölndal Göteborg Interkommunal kartläggning (Nulägesbeskrivning och risk-/konsekvensanalys) IFO Arbetsmarknadshandläggare Personal på Lärcentrum samt administration Underlag för faktainsamling

59 1. Bakgrund Vuxenutbildningen i Lilla Edets kommun har sedan januari 2005 varit organiserad inom Arbetsmarknadsavdelningen tillsammans med flyktingmottagningen och de kommunala arbetsmarknadsinsatserna. Sedan dess har samarbete och kontaktytor skapats såväl inom som utanför kommunen under ledorden stödja, stärka och motivera till egen försörjning genom arbete och/eller studier. Socialförvaltningen och individnämnden har varit tillhörigheten rent organisatoriskt beträffande övergripande beslut sedan hösten Naturliga och nära samarbetspartners i kommunen för vuxenutbildningen har varit framförallt IFO när det gäller SFI men även gruv- och gymnasiekurser. Samarbete eller behov av samarbete med bildningsförvaltningen har knappast funnits, vare sig från bildningsförvaltningens enheter eller för Komvux. Kommunen har haft en liten gymnasieskola och där fanns också det lilla samarbetet med Bildningsförvaltningen där Vuxenutbildningen kunde undervisa elever som av olika anledningar inte passade in i kommunens gymnasieskola. Det har under åren rört sig om ca 8-10 elever sammanlagt sedan Elfhem startade sin verksamhet i augusti Yrkesutbildningar har diskuterats i socialförvaltningens ledningsgrupp och också kunnat realiseras och delfinansierats när det gäller vård och omsorgsutbildningar där platser köpts ifrån grannkommunerna inom GR. Myndigheter utanför kommunen som AMA och vuxenutbildningen samverkat med är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, CSN och i vissa delar Hälso-och sjukvårdsområdet där frågor som hör till vuxenlivet diskuterats. 1.1 Nuläge och framtid Arbetsmarknadsavdelningen och vuxenutbildningen arbetar idag utifrån följande uppdrag ifrån individnämnden: Arbetsmarknadsavdelningen skall erbjuda kommuninvånarna stöd och råd för att underlätta inträde på arbetsmarknaden. Stödet erbjuds i form av kommunal vuxenutbildning, sfi - undervisning, språk - och arbetspraktik samt annan verksamhet, som leder arbetslösa mot den reguljära arbetsmarknaden. I Lilla Edet kommun idag finns förskolor och grundskolor (för elever 0-16år) vilka inte delar samma mål och samverkanspartners som ovan då fokus för vuxenutbildningen är en annan målgrupp (vuxna från 20år-). Från och med detta år kommer två nya reformer ifrån regering och riksdag som starkt påverkar vuxenutbildningens verksamhet. Det första går under begreppet Utbildningsplikt som från och med den 1 januari med utbildningsplikt gäller för alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen (AF). Här kommer förmodligen ett ökat behov av fler utbildningsplatser i våra kurser direkt kopplade till möjligheten att kunna söka ett arbete och därmed ett tätare samarbete med både IFO och AF. Den andra satsningen från regeringen som påverkar vuxenutbildningen är Studiestartsstödet för personer som inte själv har anmält sig till vuxenutbildningens kurser utan ska rekryteras/uppsökas vilket är ytterligare ett område där samverkan mellan IFO och AF med Arbetsmarknadsavdelningen (Arbetscentrum, flyktingmottagningen och vuxenutbildningen) är central

60 2. Vem samverkar vuxenutbildningar med och varför? Enligt en kartläggningsstudie 1 från 2015 som utförts av Oxford research på uppdrag av Skolverket poängteras följande faktorer som centrala för en välfungerande vuxenutbildning. Den svenska läroplanen för vuxenutbildningen 2 uppmanar till samverkan för att kunna erbjuda flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Samarbete inom vuxenutbildningen samt med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter är av betydelse för vuxenutbildningens kvalitet och för elevens fortsatta etablering på arbetsmarknaden. Samverkan inom vuxenutbildningen handlar framförallt om att vuxenutbildningens mål, d.v.s. att stärka vuxnas delaktighet i, och tillgänglighet till, lärande och arbetsliv. All verksamhet inom vuxenutbildningen ska ta sin utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Samverkan mellan olika aktörer inom och kring vuxenutbildning har sedan 2001 års proposition om vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen varit ett centralt tema inom utbildningspolitiken och de angränsande politikområdena regional utvecklingspolitik och arbetsmarknadspolitik. En samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra samhällsaktörer eftersträvas för att förverkliga individernas lärande och kompetensutveckling. Rapporten beskriver i vilken utsträckning vuxenutbildningen samverkar med olika samhällsinstitutioner, såsom kommunala förvaltningar eller verksamheter, utbildningsinstitutioner och statliga myndigheter. Fokus ligger framförallt på hur vuxenutbildningen når ut till dess målgrupper (med kort tidigare utbildning), hur de fångas upp i kommunernas rekryteringsarbete och vilka organisatoriska lösningar eller arbetssätt som tillämpas. Kartläggningen tyder på att samverkan inom vuxenutbildningen överlag är tämligen vanligt och brett förekommande, framförallt inom områdena som härrör till övergången till arbetsmarknaden, inklusive arbetsplatsförlagt lärande och praktik. Även inom rekrytering och uppsökande verksamhet sker samverkan i relativt stor utsträckning, framförallt med andra kommunala verksamhetsområden och Arbetsförmedlingen. Studien visar att samverkan mellan vuxenutbildningen och den kommunala arbetsmarknadsenheten fungerar bra där det finns ett tydligt centralt uppdrag till verksamheten att samverka mellan dessa förvaltningsområden, och här betonas vikten av legitimitet från organisationens högsta ledning. Studien identifierar även andra interkommunala verksamheter där samverkan fungerar bra och dessa är bland annat den kommunala integrationsenheten, näringslivsenheten, socialförvaltningen samt gymnasieutbildningar (framför allt gymnasiala yrkesprogram). Inom övergången till arbetsmarknaden, inklusive arbetsplatsförlagt lärande och praktik, är även samverkan med privata arbetsgivare och arbetsmarknadens parter också vanligt förekommande. Den samverkan som sker mellan skolformer sker främst mellan Komvux och SFI där tre fjärdedelar av enkätrespondenterna uppger att samverkan förekommer, därefter följer samverkan med Särvux. Här kan det noteras att grundskolan inte omnämns i denna 47- sidiga rapport som en central samverkanspartner. Där samverkan mellan skolformerna Skolverket (2017) Läroplan för vuxenutbildningen (Förordning (SKOLFS 2017:17) om läroplan för vuxenutbildningen)

61 fungerar bra pekar studien på att de ofta ligger under samma förvaltning och/eller rektor och det praktiska samverkansarbetet underlättas.. Samverkan med andra närliggande kommuner är enligt ett flertal respondenter välfungerande, och tar sig i praktiken uttryck i exempelvis regelbundna möten och gemensamma ansökningar av statsbidrag. Samverkan mellan kommuner förefaller i hög grad formaliserad, i form av olika samverkansnätverk. Detta gäller även lokala nätverk där exempelvis ansvarig förvaltning för vuxenutbildningen samarbetar med kommunala enheter med ansvar för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, myndigheter som Arbetsförmedlingen, samt privata aktörer. Där en uttalad målsättning för samverkan finns verkar därmed samverkan i många fall fungera bra. I Gnosjö kommun, som enligt studien står ut som ett lärande exempel med välfungerande samverkan, poängteras vikten av att vuxenutbildningen drivs helt i kommunal regi, vilket skapar goda förutsättningar för att bygga upp bestående nätverk mellan olika aktörer, på ett annat sätt än då utbildningen upphandlas och flera aktörer involveras. Utifrån enkäten listades de mest frekventa samverkansparterna för landets vuxenutbildningar utifrån fyra kategorier. Samverkansparter Kommunala förvaltningar/verksamheter 1. Arbetsmarknad 2. Näringsliv 3. Kultur 4. Sociala frågor 5. Utbildning Utbildningsinstitutioner 1. Gymnasieskolans högskoleförberedande program 2. Gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) 3. Högskola och Universitet 4. Folkbildningsaktörer Andra myndigheter än den egna kommunen 1. Arbetsförmedlingen 2. Försäkringskassan 3. Migrationsverket 4. Andra kommuner i regionen Samhällsaktörer 1. Ideella organisationer 2. Privata arbetsgivare 3. Arbetsmarknadens parter Arbetsförmedlingen är den dominerande samverkansparten i majoriteten av samverkansområdena. Exempelvis anger över 90 procent av respondenterna att samverkan med Arbetsförmedlingen förekommer i någon utsträckning vad gäller rekrytering och uppsökande verksamhet. Även vad gäller individens försörjning samt etablering på arbetsmarknaden är Arbetsförmedlingen den mest frekventa samverkansparten. Det identifierade behovet av ökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna, bl.a. inom såväl uppsökande verksamhet, vägledning vad avser olika typer av ersättningar samt inom etableringsprogrammen, är även i linje med tidigare utredningar När det gäller samhällsaktörer som inte är myndigheter, förekommer samverkan kring arbetsplatsförlagt lärande/praktik och etablering på arbetsmarknaden med dessa aktörer. I många kommuner sker också regelbundna möten mellan olika verksamheter, exempelvis mellan arbetsmarknadsenheter och vuxenutbildningen eller mellan de olika kommunerna i regionen. Enkätrespondenterna uppger att just formaliserade, regelbundna möten mellan aktörer som är relevanta för samverkan ger en struktur där kunskapsutbyte och diskussion kan genomföras. Kontinuiteten lyfts fram som en förutsättning för samverkan. En annan vanlig samverkansform är att söka gemensamma statsbidrag. Det finns även exempel på kommuner där kompetensgrupper skapats där vuxenutbildning, näringsliv, Arbetsförmedlingen, den

62 kommunala arbetsmarknadsenheten och politikområdet möts för att underlätta vägen till arbete för individen. 3. Exempel ifrån jämförbara kommuner i riket 3.1 Gnosjö kommun (Ca 9700 invånare) Vuxenutbildningen i Gnosjö är organiserad under kultur- och utbildningsförvaltningen. Här ligger all utbildning från förskola, grundskola, gymnasium till Vuxenutbildning. Gymnasieskolan, Komvux, SFI, högskolan på hemmaplan, den kvalificerade yrkesutbildningen och företagsutbildningen är organiserade i en enhet som kallas Gnosjöandans Kunskapscentrum. Politiskt utgör även Gnosjöandans kunskapscentrum ett eget rektorsområde under kultur- och utbildningsutskottet som ligger direkt under Kommunstyrelsen. Gnosjö har en samverkansstruktur som bygger på informella kontaktvägar och ett arbetssätt som präglas av flexibilitet. Samverkan upprätthålls genom regelbundna möten med näringslivet, kommunens arbetsmarknadsråd, Arbetsförmedlingen, fackförbund och närliggande kommuner. Ca tre-fyra gånger per halvår möts vuxenutbildningen och representanter för näringslivet för att diskutera utformningen av vuxenutbildningen. Möten med kommunens arbetsmarknadsråd sker cirka sex gånger per år. I kommunens arbetsmarknadsråd sitter vuxenutbildningen med tillsammans med näringsliv, Arbetsförmedlingen, fackliga organisationer och Försäkringskassan. Det förekommer också möten med de närliggande kommunerna för samverkan kring behovsanalyser, utbildningsplanering och interkommunala ersättningar. Genomförandet av vuxenutbildningen sker i nära samverkan med näringslivet i syfte att överkomma matchningsproblematik på arbetsmarknaden. Tillsammans med andra kommuner i regionen, annan kommunal förvaltning (ex. vård- och omsorgsförvaltningen) och Arbetsförmedlingen driver man olika gemensamma projekt. Dessutom sitter vuxenutbildningens rektor i ledningsgruppen för Yrkesåret, ett projekt i samarbete med Arbetsförmedlingen, IF Metall och Teknikföretagen som syftar till att slussa utbildad arbetskraft till företag i kommunen. Genom regelbundna möten med näringslivet kartläggs vilka behov den lokala arbetsmarknaden har och vilken kompetens näringslivet söker. Ett konkret steg man har tagit i denna riktning är att anställa en av kommunens näringslivsutvecklare på 80 procent som utbildningsanordnare. Vuxenutbildningen träffar också Arbetsförmedlingen regelbundet och deltar i en rad olika projekt tillsammans. Samtidigt trycker man från vuxenutbildningens sida på att man har samtliga verksamheter inom vuxenutbildningen under samma tak och därmed enkelt kan agera gemensamt för att uppnå de mål man satt för vuxenutbildningen. 3.2 Söderhamns kommun (Ca: invånare) Söderhamns kommun ingår sedan 2015 ett i kommunalt utbildningsförbund tillsammans med två grannkommuner för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Hälsingland som kallas Centrum för Flexibelt Lärande (CFL). CFL har fått i uppdrag av sina hemkommuner att driva

63 en verksamhet som ska kännetecknas av att vara en motor för tillväxt, mäklare av utbildning och mötesplats för utveckling. Vi driver gymnasie- och vuxenutbildningar för kommunernas invånare, samt ger möjlighet till yrkeshögskola och distansstudier på högskola och universitet. Vi erbjuder också uppdragsutbildningar till företag och organisationer samt möjligheter för forskning och utveckling.. Politiskt bevakar Söderhamns kommun sina intressen i kommunalförbundet genom förbundets direktion där de har tre av nio platser samt genom insyn av kommunstyrelsen. Enligt stadgarna åligger de kommunalförbundet att i sin verksamhet bedriva en god samverkan med grundskoleverksamheten, näringslivsverksamheten, arbetsmarknadsverksamheten och socialtjänsten i Medlemskommunerna.. Samverkan kring vuxenutbildningen i Söderhamn kännetecknas av att den utvecklats från informella strukturer och lösa men regelbundna kontakter. Dessa har sedan omvandlats till etablerade samverkansstrukturer och man har även samlokaliserat vuxenutbildningen och relevanta samverkansparter. I Söderhamns kommun återfinns kommunens Resurscentrum 3, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under samma tak. Den fysiska närheten uppges ha stor påverkan på att samverkan kommer till stånd. Möten kring studie- och yrkesvägledning hålls månadsvis mellan Arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsenhet, Resurscentrum, socialförvaltningen, gymnasieskolan och CFL. Projektet Högtrycket var ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, kommunens socialförvaltning, Försäkringskassan och kommunens arbetsmarknadsenhet som ingår i, och är lokaliserad i Resurscentrum. Projektet genomfördes mellan Projektet syftade till att ta ett samlat grepp om arbetslösa ungdomar i kommunen. En av projektets idéer var att ta fram en gemensam lokal organisation för samverkan. 3.3 Leksands kommun (Ca invånare) Under 2013 togs ett politiskt beslut om att utreda interkommunal samverkan kring Vuxenutbildning vilket utmynnade i att Leksand och Rättvik bildade en gemensam nämnd för vuxenutbildningen startades för dessa två kommuner. Ansvaret för vuxenutbildningen i Leksands kommun flyttades därmed från barn- och utbildningsnämnden till den nyinrättade vuxenutbildningsnämnden. Verksamheten i vuxenutbildningen som leds av en rektor med direkt ansvar inför nämnden. Motivet till att skapa en gemensam nämnd för vuxenutbildningen var att skolformen ansågs hamna i skymundan. Man ansåg att det fanns behov av att på ett tydligt sätt visa att samverkan inom vuxenutbildningen bör prioriteras. Ett annat mål var att säkerställa god kvalité och tillgänglighet. Det fanns även särskilda fördelar för de relativt små kommunerna Leksand och Rättvik i form av fördelning av overheadkostnaderna. Genom en gemensam nämnd, vuxenutbildningsnämnden, har Leksands och Rättviks kommuner skapat en struktur där vuxenutbildningen ges tydligt utrymme i politiken. Detta har bidragit till att möjliggöra samverkan kring områden som tidigare ansågs för resurskrävande för de enskilda kommunerna att samverka kring. Ett exempel på detta är samverkan kring yrkesinriktad SFI. Den gemensamma nämnden har medfört högre flexibilitet och kortare vägar mellan beslutsfattare och ansvariga för vuxenutbildningen vilket gett tydligare målbilder och styrning 3 Resurscentrum är en fysisk plats där kommunens samlat sina egna resurser för att stödja individen ex: AME

64 kring vad vuxenutbildningen i Leksand-Rättvik ska uppnå. Tvärgrupper för områdena inflyttning, arbetsmarknad och integration har bildats. Det finns även en nära samverkan med näringslivet, särskilt med företag inom bl. a. restaurang, snickeri och vård- och omsorg; branscher där särskilda avtal ingåtts för lärlingsutbildningar. Detta har underlättats genom samarbeten med gymnasieskolans yrkesförberedande program och tillvaratagande av yrkeslärarnas personliga nätverk. Generellt ser man till att ha nära kontakt med näringslivet för att hela tiden ha relevanta lärlingsutbildningar som passar arbetsmarknadens behov. En tydlig ambition att samverka med närliggande kommuner och det lokala näringslivet medför en större tillgänglighet till, och bredd i, utbildningen samt en anknytning till arbetsmarknaden för individerna i vuxenutbildningen. Med tanke på kommunernas relativt små storlekar har detta upplägg varit framgångsrikt då vuxenutbildningen tydligt kommit i fokus vid nämndens sammanträden istället för att hamna i skymundan i en allmän utbildningsnämnd. Upprättandet av en gemensam interkommunal nämnd för vuxenutbildningen har gett ett tydligt fokus på samverkan, såväl inom politiken som inom utbildningsinstitutionerna. Nära samverkan med gymnasieskolan kring lärlingsutbildningar ger mervärde för såväl vuxenutbildningen som gymnasieskolan som upplever sjunkande elevantal. Detta ger också upphov till informella nätverk som underlättar arbetslivsanknytningen inom vuxenutbildningen generellt. 4. Exempel ifrån kommuner i regionen Kartläggningen utfördes med följande frågor som diskussionsunderlag. - Hur är er vuxenutbildning organiserad i förhållande till arbetsmarknadsinsatserna i kommunen? Vilka fördelar/nackdelar finns det med detta? - Vilka är era primära samarbetsparter i er kommun för tillfället (ex. IFO, Grundskola, Arbetscentrum etc.). - Har organisationsfrågan utretts i er kommun nyligen och finns det i så fall någon rapport/utredning skriven kring detta? 4.1 Alingsås Arbetsmarknadsinsatser (AME) finns i dag i socialförvaltningen och Vuxenutbildningen finns i utbildningsförvaltningen. Det finns ett uppdrag från Kommunstyrelsen i kommande budget att utreda och flytta över verksamheten till Utbildningsförvaltningen. I Utbildningsförvaltningen har Alingsås idag vuxenutbildning, gymnasieskola samt integrationsavdelning (flyktingmottagande exkl. ensamkommande barn). I Alingsås vill de alltså slå samman Vuxenutbildningen och AME i samma förvaltning eftersom kopplingen är stark. Syftet med att ena AME och Vuxenutbildningen är att man i kommunen ser en stor utmaning i att möta den stora gruppen av nyanlända med låg utbildningsbakgrund för att på ett bra sätt kunna kombinera studier och arbetsmarknadsinsatser där vägen till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller fortsatta studier ligger långt fram i tiden. Detta behov gäller även andra grupper som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Här menar man att de stora statliga satsningarna på Utbildningsplikt och Studiestartsstöd för vuxna kräver ett tätare samarbete mellan arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen. Detta behov ses som långsiktigt och därför väljer man att skapa en sammanhållen organisation för att skapa kontinuitet i detta arbete

65 Samverkan med övriga delar av utbildningsförvaltningen rör uteslutande gymnasieskolan och då i fråga om yrkesutbildningar och övergångar från gymnasieskolan till Vuxenutbildningen på individnivå (IM). Någon samverkan mellan vuxenutbildningen och grundskolan säger man sig inte ha eftersom de har helt olika målgrupper. Vuxenutbildningen och gymnasieskolan har den gemensamma kopplingen till näringslivet och arbetsmarknaden som samarbetsgrund. Utredningen kring flytten AME till utbildningsförvaltningen för att samla AME och Vuxenutbildningen är påbörjad men inte slutförd. 4.2 Kungälv Organisationsfrågan har diskuterats, det har dock inte gjorts någon djupare analys. För drygt ett år sedan träffade Lars-Gunnar Hermansson skolchefen Maria Andersson där han redogjorde för läget. I Kungälv samarbetar vuxenutbildningen med Arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen och även med företag i kommunen/regionen. Man kom fram till att som det ser ut i kommunen med en stor gymnasieskola som har många yrkesprogram och i många frågor samma samarbetspartners som den kommunala Vuxenutbildningen, är det en fördel att tillhöra samma nämnd. Primära samarbetspartners för Vuxenutbildningen är framförallt IFO, Arbetsförmedling, Gymnasieskola, Grundskola och näringslivet. Det har inte gjorts någon ordentlig utredning. Lars-Gunnar fick frågan från skolchefen, förberedde sig och de träffades sedan där han förklarade läget. Resultatet blev att man inte gör någon förändring, Vuxenutbildningen ligger kvar under Barn och utbildningsnämnden och ett tungt vägande skäl är just att man har en stor gymnasieskola och i många lägen samma samarbetspartners. 4.3 Kungsbacka Vuxenutbildningen i Kungsbacka ligger i förvaltningen Gymnasie & Vuxenutbildning. Inom ramen för denna förvaltning finns kommunens tre gymnasieskolor samt verksamheten Kompetenscentrum. Kompetenscentrum består av fem enheter: - enheten för vuxnas lärande, SFI, grundläggande och gymnasial Vux. - enheten för vägledning, alla kommunens SYV samlade under samma chef. - enheten för Yrkeshögskolan. - enheten för etablering, som ansvarar för boendeetablering av nyanlända samt samhällsorienteringen (utförande i Gbg) - enheten för arbetsliv, dvs kommunens arbetsmarknadsenhet. Särskilt utbildning för vuxna (Särvux) ligger under en av gymnasieskolornas ansvar, men där förs diskussioner kring om det också ska ligga på enheten för vuxnas lärande. All vuxenutbildning (SFI, Gruv och Gy) är upphandlad. Det enda som i dagsläget ligger inom egen regi är Särvux. Varje enhet har en enhetschef 4 och det finns en verksamhetschef som ansvarar för hela Kompetenscentrum. 4 Chefen för enheten för vuxnas lärande benämns enhetschef/rektor

66 I Kungsbacka ser man en stor fördel och stora synergieffekter av att ha alla dessa verksamheter samlade i samma organisation och under samma verksamhetschef. Samarbetet blir enklare, beslutsvägarna kortare och det är lättare att tillsammans hitta lösningar kring nya smarta sätt att arbeta tillsammans. Vi har t.ex. ett samarbete kring unga, där både vägledningsenheten och enheten för arbetsliv arbetar kring dessa ärenden. Den kan vara en svårighet med denna organisering, när det gäller vuxenutbildningen, eftersom vi beställer utbildningsinsatser från gymnasieskolorna. Eftersom vi är beställare och utförare i samma förvaltning så krävs det en tydlighet kring förutsättningar och ansvar. I Kungsbacka är man på väg in i en organisationsförändring, där de ska implementera Trelleborgsmodellen, vilket kommer påverka både Gymnasie&Vuxenutbildningsförvaltningen och förvaltningen för Individ & familjeomsorg. Det innebär att Gymnasie&Vuxenutbildningsförvaltningen kommer att ta över arbetet med Ensamkommande, samt stora delar av hantering kring försörjningsstöd. I stort innebär det at man i arbetsprocessen kommer skifta fokus från socialt perspektiv till ett arbetsmarknadsperspektiv. Alla enheter på Kompetenscentrum samverkar mycket med varandra, men bortsett från det samverkar enheten för vuxnas lärande mest med gymnasieskolorna. De samverkar också en del med andra förvaltningar, ex: Vård & Omsorg, där de beställer utbildning av Vux. Enheten för arbetsliv arbetar på uppdrag från Arbetsförmedlingen och förvaltningen för Individ och familjeomsorg. Enheten för vägledning samverkar mycket med grundskolor och gymnasieskolor eftersom vägledarna är stationerade på skolorna även om tillhörigheten ligger hos enheten på Kompetenscentrum. Etableringsenheten samverkar med många andra förvaltningar och funktioner i kommunen. Det har gjorts en organisationsöversyn vad gäller förvaltningen (gjordes för några år sedan). Fokus i den översynen var hur organiseringen inom förvaltningen skulle se ut, inte så mycket kring om delar skulle flyttas ut från förvaltningen eller läggas till, alltså inget kommunövergripande perspektiv. 4.4 Lerum och Ale I Lerum ser man det som en självklarhet att Vuxenutbildningen är tätt sammankopplade med arbetsmarknadsavdelningen i kommunen. Samverkan med grundskolan ses som konstlat då styrdokument, målgrupp och uppdrag skiljer sig så mycket åt. Det naturliga är att samverka med de delar av kommunen som har samma mål att arbeta mot som exempelvis Arbetsmarknadsavdelningen och IFO som samtliga har som mål att stärka och stötta individen på vägen till egen försörjning genom arbete, praktik eller studier. Utanför den kommunala organisationen är Arbetsförmedlingen den part som Vuxenutbildningen i Lerum samverkar med. I Lerum har man sett kommunala samverkansvinster med gymnasieskolan då man låtit elever från Språkintroduktionsprogrammet läsa SFI ihop med Vuxenutbildningen. 5 Erfarenheterna från Ale där Vuxenutbildningen varit organiserad tillsammans med grundskolan upplevdes som mindre lyckad då Vuxenutbildningens frågor försvann i mängden 5 I Lilla Edets fall finns ingen gymnasieskola att samverka med, dock finns elevgruppen i kommunen och platser köps idag ifrån Trollhättan

67 då fokus och resurser koncentrerades till de storleksmässigt större grundskolorna. Här betonas vikten av att ha en rektor som är representerad på en högre strategisk nivå för att delta i planeringen av exempelvis köp av utbildningar inom yrkes-vux. Här nämns vårdutbildningar som ett viktigt kommungemensamt exempel där täta kontakter med ansvariga inom omsorgsförvaltningen är viktiga. Satsningarna från riksdag och regering med Studiestartsstöd för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden och Utbildningsplikten som riktar sig till de personer som lämnar etableringsfasen utan att ha en tillräcklig utbildning för att vara redo för arbetsmarknaden pekar snarare på ett tätare samarbete mellan Vuxenutbildning och arbetsmarknadsenheter och IFO än det motsatta. 4.5 Stenungsund Vuxenutbildningen i Stenungsund ingår i Sektor Utbildning tillsammans med Förskola, Grundskola, Gymnasium, Stöd Utveckling samt Kultur Fritid. Den del av Sektor Utbildning som vuxenutbildningen tillhör heter Kompetens och Utveckling och där ingår förutom Vuxenutbildningen även Arbetsmarknadsenheten och Flyktingmottaget. Arbetsmarknadsenheten har varit organiserat tillsammans med Vuxenutbildningen sedan 1997 och de känns lika naturligt då som nu menar verksamhetschefen/rektorn. De samverkansparter som Vuxenutbildningen i Stenungsund har mest kontakt med internt är arbetsmarknadsenheten, gymnasieskolans yrkesprogram (nyttjar varandras personal) samt de delar av kommunen som arbetar med integrationsfrågor. Externt har Vuxenutbildningen Arbetsförmedlingen, det privata näringslivet och GR som viktigaste samverkansparter flyttades EKB från kompetens och utveckling som ett resultat av det minskade antalet ensamkommande barn. Dock är frågorna kring vuxna kvar då fokus framförallt är att stödja och utbilda dem för att på så sätt kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Just att flyktingmottaget återfinns under samma tak som Vuxenutbildningen lyfts fram som centralt då Vuxenutbildningen i Stenungsund har en lång erfarenhet att arbeta med validerande arbetssätt och en hög grad av individualiserad undervisning. Det har inte förts några diskussioner eller gjorts någon utredning om att på något sätt omorganisera Vuxenutbildningen i Stenungsund av den anledningen att samarbetet ses som välfungerande med AME och flyktingmottaget och kopplingen mellan dessa är naturlig. Stödet för denna form återfinns inom politiken och ses som ändamålsenligt för att nå de gemensamma målen för målgruppen vuxna (sysselsättning och egenförsörjning). 4.6 Mölndal I Mölndal är vuxenutbildningen organiserad i samma förvaltning som gymnasieskolan (Utbildningsförvaltningen). Grundskolor och förskolor är organiserade i en annan förvaltning, Skolförvaltningen. Kommunens arbetsmarknadsenhet är organiserad i ytterligare en annan förvaltning, Social och arbetsmarknadsförvaltningen. I Mölndal ser man både för-och nackdelar med detta. Fördelen med nuvarande organisation är att det är ett stort fokus på utbildningsfrågor. Nackdelen är att det kan blir svårare att samverka kring arbetsmarknadsfrågor för t.ex. flyktingar. Det finns dock diverse förvaltningsövergripande

68 nätverk och arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor. Verksamhetschefen anser inte att det är optimalt att organisera vuxenutbildningen ihop med grundskolor, då det blir ett alldeles för stort fokus på grundskolefrågorna. Arbetsförmedlingen, Social- och arbetsmarknadsförvaltningen, ideella organisationer, kommunens gymnasieskolor, kommunens vägledningsenhet anges som de främsta samverkansparterna för vuxenutbildningen i Mölndal. Det har inte gjorts någon utredning kring förvaltningstillhörighet för vuxenutbildningen, frågan kring organisationen av kommunens vägledningsenhet är utredd, men inte vuxenutbildningen. 4.7 Göteborg I Göteborg har man sedan 2016 valt att samla Arbetsmarknadsinsatserna och Vuxenutbildningen i en egen nämnd Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning. Nämnden har till uppgift att samordna arbetsmarknadspolitiska insatser för hela stadens räkning. I uppdraget ingår också att ansvara för vuxenutbildning inom skolformerna kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. En målsättning är att ta tillvara och utveckla synergier mellan arbetsmarknad och vuxenutbildningsinsatser. 5. Interkommunal kartläggning (Nulägesbeskrivning och risk- /konsekvensanalys) Kartläggningen utfördes med följande frågor som diskussionsunderlag med anpassningar beroende på grupp. - Vilka fördelar/nackdelar kan er du se med en sammanhållen AMA under socialförvaltningens tak? - Vilka är de gemensamma kontaktytorna för dig och vuxenutbildningen/ama? - Om AMA splittrades och Vuxenutbildningen bytte förvaltning till Bildningsförvaltningen, på vilket sätt skulle det påverka verksamheten? 5.1 IFO Tillgången till SYV har varit värdefull och samarbetet kan försvåras om de byter förvaltning. Samarbetet med AMA har varit viktigt och då framförallt med Arbetscentrum, detta skulle försämras om AMA byter förvaltning. I nuläget har IFO framförallt samarbete med SYV, arbetsmarknadshandläggarna men även ett samarbete/kontaktytor med vuxenutbildningen och då framförallt kring språkpraktik och frågor kring klienter/elever som läser SFI och Svenska som andraspråk (SAS). I nuläget pågår ett arbete för utökat samarbete med Vuxenutbildningen där en av socialsekreterarna under vissa dagar skall vara stationerad på Lärcentrum för att öka tillgängligheten för de elever/klienter som behöver ha en sådan kontakt. Samarbetet mellan IFO och Vuxenutbildningen kan ytterligare utvecklas då det finns stora samverkansvinster att göra då en etablerad samverkan kan bidra till att personer i behov

69 av hjälp/stöd/information lättare kan fångas upp och ges adekvat hjälp. Detta leder till ökat individfokus och ökade möjligheter till en helhetssyn på eleven/klientens behov. Här är ett tätt samarbete mellan personalen på Lärcentrum och berörd personal på IFO viktigt för att det skall fungera smidigt. Det är av avgörande betydelse för de elever/klienter som utgör den gemensamma målgruppen att Vuxenutbildningen fysiskt finns på plats i Lilla Edet. Den gemensamma målgruppen är framförallt nyanlända inom etableringsprogrammet, de som är på väg att lämna detta program samt gruppen unga vuxna där studier är en viktig del på vägen till egenförsörjning. Dessa grupper har behov av en stabil punkt i livet med närhet till hemmet, barnens förskola etc. I gruppen nyanlända finns personer som lider av PTSD och andra former av fysiska och psykiska besvär. Situationen för denna grupp skulle försvåras markant om de tvingades pendla till studier. Belastningen både för individ och kommun skulle bli stora med tanke på exempelvis ökad ohälsa, resekostnader (individ/kommun) och ökat behov av barnomsorg. Antalet personer som inte skulle påbörja eller fullfölja sina studier skulle med största sannolikhet öka. Sammanfattningsvis så bör samverkansmöjligheterna mellan IFO och Vuxenutbildningen underlättas och stärkas då detta är i båda organisationernas intresse. 5.2 Arbetsmarknadshandläggare Här betonar man fördelar med en sammanhållen AMA (oberoende av vilket tak de har, bildning eller social) I och med att Arbetsförmedlingen har fått sin utbildningsplikt och det låter som att man kommer fasa ut arbetsmarknadsutbildningar till förmån för reguljära utbildningar kommer fördelarna av ett nära samarbete öka. Både arbetsmarknadshandläggaren och Vuxenutbildningen har samma målgrupp, alltså vuxna som inte har full sysselsättning via arbete. Många av dem saknar fullständig skolgång och vi skulle snarast behöva utöka samarbetet och hitta former att stötta dessa (ex. som i Kakadua). Nackdelarna enligt arbetsmarknadshandläggaren är om vi inte hittar en chef som vill axla både arbetsmarknad och bildningsuppdraget. Kontaktytorna för arbetsmarknadshandläggaren med övriga AMA är dels via våra APT (två grupper), men även direkt kontakt med SFI-samordnaren angående SFI-elever. Det finns även en samverkan mellan Lärcentrum, arbetsmarknadshandläggare samt Arbetsförmedlingen angående deltagare som deltar i SFI. Om antalet reguljära utbildningar (i kommunal regi) som Arbetsförmedlingen anvisar ökar till i och med utbildningsplikten så kommer samverkan öka med övriga lärargrupper inom Vuxenutbildningen. En viktig faktor är att vi har SYV i vår arbetsgrupp vilket underlättar när vi ska stödja och motivera till studier. Arbetsmarknadshandläggaren anser att vi skulle få längre vägar till Vuxenutbildning/SFI samt att om AMA inte är egen enhet blir vi både uppdragsgivare (Socialsekreterare) och utförare (arbetsmarknadshandläggare) på samma gång. Det behöver inte vara negativt med behöver inte heller vara positivt. Det hela kan väl sammanfattas med: vad är vinsten och syftet med förändringen, vad vill kommunen få för resultat och vinster av omorganisationen?

70 Hade det funnits egen gymnasieskola hade vi suttit i en annan situation men nu upplever arbetsmarknadshandläggaren att glappet inom bildning är stort och att även om Vuxenutbildningen är en utbildning så kan kopplingen även vara att det behövs fler anpassade lokala arbetsmarknadsutbildningar för att säkerställa kommunens behov av personal (både kommunal och lokal arbetsmarknad), alltså arbetsmarknad (=AMA). 5.3 Personal på Lärcentrum samt administration Att det är en mycket väl fungerande organisation både när det gäller både budget och måluppfyllelse. Eftersom våra elever är vuxna och ska orientera sig mot ett yrkesliv så är kopplingen till socialförvaltningen närmare än kopplingen till bildningsförvaltningen. Kommunen har inget ungdomsgymnasium, således är gapet mellan bildningsförvaltningens ansvarsområde och våra elevers förutsättningar och behov väldigt stort. Många vuxna inom AMA och socialförvaltningens verksamhet är även aktuella för vuxenutbildning (arbetar med samma målgrupp). Om vi finns i samma organisation så har vi möjlighet att utveckla vårt samarbete ännu mer i framtiden. Personalen får mer relevant fortbildning och resurser med fokus på vuxnas förutsättningar och behov. En sammanhållen AMA har en helhetsbild av elevernas/klienternas aktiviteter (som ex. språkpraktik). Det är även en fördel att ha ett nära samarbete med integrationssamordnaren på AMA, vilket vi har nu. Vuxenutbildningen är en av få (kanske den enda) platsen i kommunen där integration i större skala sker naturligt och inte i ett skapat sammanhang. Integrationsarbetet får även en kontinuitet vilket är av stor vikt för etableringen i det svenska samhället. I nuläget upplever inte personalen att de har någon kontaktyta med Bildningsförvaltningen och dess personal. Risken man upplever om Vuxenutbildningen skulle flyttas till bildningsförvaltningen är att man skulle få mindre resurser och att vuxenpedagogiska frågor skulle försvinna då fokus skulle ligga på barnen i grundskolan och frågor kopplat till detta. Vuxenpedagogik skiljer sig markant ifrån grundskolepedagogik då barns lärande och vuxnas lärande är två väldigt olika saker (livserfarenhet, omvärldsperspektiv etc.). Vuxenutbildningen kännetecknas av stor flexibilitet och anpassning till elevernas livssituation, t.ex. förskola, arbete, praktik, flexibla studietider, vilket skiljer sig mycket från grundskolans situation och uppdrag. Att ha en SYV som är kopplad till vuxenutbildningen är en viktig tillgång då frågorna som rör vuxna (antagning till kurser, CSN, högskola/universitet, yrkesutbildningar inom GR etc.) skiljer sig markant från SYV-uppgifterna på grundskolan (ex. gymnasieval, prao etc.). Samarbetet med socialförvaltningen har även fungerat så att lärarna på Vuxenutbildningen har kunnat utföra åtgärder som handläggarna behöver i sina projekt som t.ex. orienteringskurs när klienter behöver känna på hur det är att studera under lättsammare former. Personalen har även kontakt med Arbetsförmedlingen där vi samverkar kring hur klienterna ska varva studier, praktik och arbete. Personalen är frågande till varför man beslutat sig för att utreda en välfungerande organisation med behörig, erfaren personal som håller både budget och enligt Skolinspektionen och elevenkäter håller en hög kvalitet. Oklarheten kring detta kan på sikt skapa en arbetsmiljösituation som är påfrestande för personalen

71 6. Underlag för faktainsamling Kapitel 1 Samtal med Ann-Christine Gustafsson under perioden 15-19/ Kapitel 2 och 3 Skolverket (2017) Läroplan för vuxenutbildningen (Förordning (SKOLFS 2017:17) om läroplan för vuxenutbildningen) Kapitel 4 Alingsås: Åsa Holmstrand, Utvecklingschef Utbildningsförvaltningen. Mailkonversation 15/1-2018, samt uppföljande telefonintervju 19/ Kungälv: Lars-Gunnar Hermansson, rektor vuxenutbildningen samt Kurt-Olov Sjöström f.d. rektor vuxenutbildningen. Mailkonversation 15/ Kungsbacka: Lena Modin Hedberg, Tf. Enhetschef/Rektor. Mailkonversation 16/ Lerum/Ale: Monika Nilsson. Rektor för Vuxenutbildningen i Lerum (tidigare samma roll i Ale). telefonintervju 17/ Mölndal: Marie Egerstad, Verksamhetschef Campus Mölndal. Mailkonversation 21/ Stenungsund: Jan Wennebrink, verksamhetschef/rektor Vuxenutbildningen. Intervju 19/ Göteborg: Kapitel 5 IFO: Pernilla Sundemar, Verksamhetschef IFO besvarade frågorna via mail 17/ Uppföljande samtal med Irina Kim (socialsekreterare) 30/ Samt via mail med Anna Österlund (enhetschef). Arbetsmarknadshandläggare: Sofia Zander besvarade frågorna via mail 17/1 2018, samt uppföljande samtal 29/ Personal på Lärcentrum samt administration: Sammanställt från anteckningar vid verksamhetsmöte 18/

72 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr IN 2018/70 Årsrapport 2017 för individnämnden Dnr IN 2018/70 Sammanfattning Individnämndens sammanlagda resultat för året är ett överskott på sammanlagt 3,2 mnkr. Resultatet är 0,8 mnkr bättre än vad som prognostiserades vid tertial 2. IFO redovisar ett underskott på knappt 0,2 mnkr och AMA ett överskott på knappt 0,7 mnkr. Resterande del av överskottet kommer från verksamheten som rör mottagande av flyktingar. Främsta orsaken till detta är högre intäkt från migrationsverket än beräknat. Under året har IFO haft relativt stor personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal. Detta gör att IFO:s totala personalkostnad var betydligt lägre än budgeterat. Tyvärr har det medfört att flera arbetsgrupper haft en mycket hög arbetsbelastning som i vissa fall lett till sjukskrivningar. För att bibehålla rättssäkerheten köptes i slutet av året tjänst från bemanningsföretag till mottagningsenheten. Kostnaderna för försörjningsstöd har fortsatt minska under året och inte sedan 2008 har de varit lägre. Antalet hushåll som behövt försörjningsstöd under året, 282, är lägre än under hela mätperioden från 2001 och en minskning med 33 hushåll jämfört med föregående år. Genomsnittstiden ett hushåll var i behov av försörjningsstöd ökade dock jämfört med Arbetslösheten har fortsatt minska något bland både vuxna och ungdomar. Den är lägre än riket men högre än i övriga GR- kommuner Ungdomsarbetslösheten i Lilla Edet är ungefär på riksnivå men även här högre än i övriga GR- kommuner. Inflödet av både barn- och vuxenärenden har fortsatt öka, dock inte lika mycket som tidigare år. Under året gjordes 688 nya aktualiseringar gällande 396 olika barn och unga samt 265 aktualiseringar gällande 184 olika vuxna (exkl. ekonomiskt bistånd). Kostnaden för placeringar av barn blev betydligt dyrare än budgeterat. Några redan placerade ungdomar på öppna HVB behövde i början av året omplaceras till SiSinstitutioner och därmed till en betydligt dyrare dygnskostnad. Utöver detta har flera insatser behövt köpas externt. Lilla Edets kommun hade vid årets början ansvar för 63 ensamkommande barn. Vid årets slut hade antalet sjunkit till 25. Många ungdomar fick under året beslut om åldersuppskrivning och avslag på asylansökan, vilket var omöjligt att förutse.detsamma gäller att nya barn inte anvisats till kommunen. Därmed har det varit lika svårt att ställa 72

73 om verksamheten som det var 2015 då Lilla Edets kommun skulle ta emot 12 barn men vid årets slut hade tagit emot över 80, de flesta i slutet av det året. Förändrad lagstiftning gällande ersättningar från juli 2017 samt det minskade antalet ensamkommande låg till grund för att besluta om att avveckla enheten för ensamkommande och i början av 2018 stänga kommunens eget boende. Lilla Edets tog under året emot och bosatta 35 nyanlända invandrare och vi har därmed fullgjort vårt åtagande för 2017 i enlighet med Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare. Utöver dessa har ett antal personer skaffat bostad på egen hand. Bristen på bostäder kvarstår. Det råder även brist på daghemsplatser i centrala Lilla Edet. Det har fått till följd att 4-5 vuxna inte har kunnat starta sin etableringsplan med etableringsersättning och varit beroende av försörjningsstöd tills daghemsplatserna är lösta. Uppdragen från Arbetsförmedlingen fortsätter minska. Så kallade extratjänster, en anställningsform på 1 2 år inom kommunens verksamheter, ersätter sysselsättningsfasen och FAS 3 och organiseras av AMA. Vid årsskiftet fanns 5 extratjänster, fyra på AMA och en tjänst på en förskola i kommunen. Beslutsunderlag Årsrapport 2017 för Individnämnden Ekonomiska överväganden och följder av beslut --- Förslag till beslut Individnämnden godkänner årsrapporten för Lotte Mossudd Socialchef lotte.mossudd@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Kommunfullmäktige 73 sid 2/2

74 Dnr IN 2018/70 ÅRSRAPPORT 2017 Individnämnden Period: januari - december Datum: