REGION KRONOBERGS HANDLINGSPLAN FÖR SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP

Transkript

1 REGION KRONOBERGS HANDLINGSPLAN FÖR SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP 1 SEPTEMBER OKTOBER 2020 BESLUTAD

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 5 SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP FRÅN GLOBAL TILL REGIONAL NIVÅ 6 EN DYNAMISK OCH CYKLISK HANDLINGSPLAN 7 UPPFÖLJNING OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER 8 SAMMANSTÄLLNING AV INSATSER 9 3

4 INLEDNING Sociala innovationer 1 handlar om att lösa samhällsutmaningar. Målet är att bidra till ett mer inkluderande och hållbart samhälle, i linje med de globala målen i Agenda För att uppnå detta krävs samverkan, det behövs nya sätt att tänka och nya lösningar på nutidens och framtidens samhällsutmaningar. Socialt företagande 2 är en viktig resurs för att främja social innovation. Det omfattar en heterogen grupp av aktörer och verksamheter som ofta verkar i gränslandet mellan det offentliga, privata och det civila samhället. Gemensamt är att deras drivkraft är just att möta samhällsutmaningar och bidra till att göra samhället bättre. Detta är handlingsplanen för hur Region Kronoberg ska arbeta med socialt entreprenörskap - socialt företagande och sociala innovationer - under perioden 1 september 2018 till 31 oktober Social innovation sätter det inkluderande och välmående samhället i fokus. Social innovation handlar om utveckling av nya tjänster, varor, metoder och arbetssätt som bidrar till ett inkluderande och välmående samhälle - idéer som i förlängningen förbättrar människors välstånd och förnyar sättet att tänka som individ, organisation och samhälle. 2 I regeringens nationella strategi för sociala företag definieras dessa så här: - Det är företag, oberoende av associationsform, där den affärsmässiga verksamheten är ett medel för att uppnå ett eller flera specifika samhällsnyttiga mål, exempelvis minska utanförskap, förbättra klimatet och miljön eller bidra till en tryggare livsmiljö. - Företagets resultat mäts i relation till uppfyllelsen av de samhällsnyttiga mål som angetts som dess syfte att uppnå. - Företagets ekonomiska överskott återinvesteras huvudsakligen i verksamheten, alternativt investeras i ett nytt samhällsnyttigt projekt, istället för att primärt tas ut som vinst genom avkastning till ägarna. 4

5 BAKGRUND Region Kronoberg har en överenskommelse med Coompanion Kronoberg, vilken förnyades i juni Region Kronoberg ansvarar för rollen som regional utvecklingsaktör medan Coompanion bär rollen som en av de regionala aktörer som samhandlar för att uppnå målen i Gröna Kronoberg. Inom ramen för driftsbidraget från regionen ska Coompanions verksamhet särskilt utvecklas inom områdena socialt entreprenörskap, social innovation och kooperativ organisering. Under 2016 började Region Kronoberg även att utveckla sitt eget strategiska arbete inom socialt företagande genom en förstudie, finansierad av Tillväxtverket, som genomfördes under hösten. Förstudien la grunden till ett genomförandeprojekt, som drivs under perioden maj 2017 till oktober 2018, med syftet att utveckla regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande sociala företag i Kronoberg. Arbetsintegrerande sociala företag möter samhällsutmaningen med utanförskapet på arbetsmarknaden. I projektbeskrivningen finns också en uttalad ambition om en fortsättning inriktad på affärsutveckling. I projektet har Region Kronoberg haft ett positivt och nära samarbete med Coompanion. Därigenom har även rollerna i arbetet med socialt företagande tydliggjorts. Region Kronoberg bär den strategiska rollen, medan Coompanion är en operatör. Projektet har varit en katalysator för arbetet med socialt företagande i regionen. Det ledde till att Regionala utvecklingsnämnden i mars 2018 beslutade att Region Kronoberg ska ta en ledande roll på området och att samtidigt bredda det till att inbegripa socialt entreprenörskap i stort. Enligt beslutet är Region Kronobergs uppdrag inom området socialt företagande och arbetsintegrerande socialt företagande att samordna, sprida kunskap, stödja länets kommuner, stödja samarbetsorganisationen ASF i Kronoberg, genomföra utbildningsinsatser, omvärldsbevaka och genomföra andra strategiska insatser till stöd för socialt företagande. 5

6 SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP FRÅN GLOBAL TILL REGIONAL NIVÅ De globala målen i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling sätter fokus på vad som behöver göras för att ställa om till ett hållbart samhälle. Socialt entreprenörskap har koppling till de flesta av de globala målen. Mest specifikt är mål 9: Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation. Regeringen har prioriterat sex fokusområden i en handlingsplan för att implementera Agenda Utifrån denna handlingsplan har regeringen beslutat om en strategi för socialt företagande och sociala innovationer 3. REGION KRONOBERG Sju av de tio målen i Region Kronobergs regionala utvecklingsstrategi, Gröna Kronoberg, ger förutsättningar för att prioritera arbete med socialt entreprenörskap. Mer uttalat är det inom målområde 2, Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga, och framför allt följande fyra mål: balanserad tillväxt - fler arbeten förbättrad matchning - fler i arbete ökad förnyelseförmåga och ett ökat humankapital Indirekt bidrar socialt entreprenörskap dock även till att uppnå mål i målområde 1: Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer, fr.a. En god socioekonomisk utveckling och En god hälsa hos befolkningen. Av de prioriterade områden som har definierats för att nå målbilden är sociala innovationer och socialt företagande särskilt relevant för prioritering 3, Utveckla diversifiering och innovationsförmåga och prioritering 4, Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa. 3 I strategin kan man bl.a. läsa: Sociala innovationer ska tillvaratas för att möta samhällsutmaningar med nya idéer och lösningar. Regeringen har 2018 beslutat om en strategi för sociala företag. Dessa företag är en viktig resurs för att främja social innovation. 6

7 Flera strategier och policyer ger också stöd för ett bredare arbete med sociala innovationer och socialt företagande. Kompetensförsörjningsstrategin för Kronobergs län och tillhörande handlingsplan 4 Den regionala innovationsstrategin för Kronobergs län 5 Den länsgemensamma folkhälsopolicyn för Kronobergs län, En god hälsa för alla - för hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län 6 Hållbarhetsprogram för Region Kronoberg EN DYNAMISK OCH CYKLISK HANDLINGSPLAN Handlingsplanen för socialt entreprenörskap utgår från en utmaningsdriven insatslogik. Utmaningar, insatser för att lösa dessa och förväntade resultat av insatserna har identifierats för vart och ett av handlingsplanens sju områden. Berörda aktörer har konsulterats i arbetet med att ta fram detta. Genomförandet av handlingsplanen är dynamisk och cyklisk. Prioritering och anpassning av insatser kommer att göras fortlöpande, för att möta de behov som finns med de resurser som finns tillgängliga. Region Kronoberg ansvarar för handlingsplanen, dess metod och uppföljning. Men genomförandet sker genom samtal, samsyn och samhandling med berörda aktörer, bland annat Coompanion Kronoberg, ASF i Kronoberg, kommuner och Arbetsförmedlingen. Utifrån vilken aktivitet som bedrivs kan Region Kronobergs och andra aktörers roller variera: ägare, operatör, stödjande eller bevakande. 4 Kompetensförsörjningsstrategin har till uppgift att förändra strukturer och ge långsiktiga och hållbara effekter genom det konkreta arbetet med handlingsplanens insatser runt om i regionen. Syftet är att ge en överblick och utveckla arbetet med kompetensförsörjning i Kronoberg. 5 I innovationsstrategin omnämns sociala innovationer som en variant på utmaningsdriven innovation, som sätter ett inkluderande och välmående samhälle i centrum. Även den sociala ekonomin nämns som en av länets styrkor, som bör nyttjas i större utsträckning. 6 Folkhälsopolicyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet i Kronobergs län. I den betonas det ömsesidiga beroendet mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Ett särskilt viktigt område i folkhälsopolicyn är Delaktighet och inflytande i samhället, vilket är något som kan stärkas genom sociala innovationer. 7 Beslut om hållbarhetsprogrammet ska tas av regionfullmäktige i april Programmet utgår från de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna av hållbarhet och innefattar fokusområdena Hållbar livsmiljö och hälsa, Hållbar organisation och arbetsplats, Hållbar konsumtion och produktion samt Hållbar samhällsplanering och minskad klimatpåverkan. Programmet kommer både kunna relatera till och ge stöd för regionens arbete med socialt entreprenörskap, bland annat gällande sociala hänsyn i upphandlingar. 7

8 För att finansiera de resurser som krävs för att genomföra handlingsplanen avser Region Kronoberg att söka projektmedel från Tillväxtverket, inklusive 30% medfinansiering. En matchning har gjorts mellan Region Kronobergs sju områden och Tillväxtverkets sex områden och de tre av dessa som vi avser prioritera i projektet. Tidsperioden för Tillväxtverkets projekt sträcker sig från februari 2019 till oktober UPPFÖLJNING OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för uppföljning av handlingsplanens innehåll och insatsers resultat. De långsiktiga effekterna förväntas vara fler sociala innovationer som hjälper till att lösa samhällsutmaningar och att socialt företagande ingår som en naturlig del av det ordinarie näringslivet. Under perioden för denna handlingsplan ska också förutsättningar skapas för hur Region Kronoberg ska arbeta på längre sikt med socialt entreprenörskap. 8

9 SAMMANSTÄLLNING AV INSATSER Nedanstående är en sammanställning av de utmaningar som har identifierats, de insatser som planeras att genomföras inom ramen för denna handlingsplan och de förväntade resultaten av dessa insatser. UTMANINGAR INSATSER RESULTAT 1. SAMORDNA Det finns idag ingen regional aktör som tar det övergripande ansvaret. Därför är det svårt att: - samverka - utveckla nya idéer tillsammans - skapa synergieffekter av insatser - länka olika nivåer (stat, region, kommun) - flera aktörer, flera nätverk, men inget sammanhang för denna fråga med alla aktörer 1. Hålla helhetsbilden (veta vad som pågår i hela länet, upprätthålla samtalet, återkommande uppdatera aktörskarta) för att kunna koppla ihop & inte dra upp parallella spår 2. Nyttja befintliga & vid behov skapa nya mötesplatser för innovation & utveckling mm - tillsammans med Coompanion 3. Koppla ihop med ordinarie näringsliv (SBR & lämpliga företagsnätverk och företag utifrån upprättad aktörskarta) - Nya samarbeten - Plattform för hållbar samverkansstruktur. 2. SPRIDA KUNSKAP - Låg kunskap om vad (A)SF är, hur det relaterar till den egna verksamheten - Låg kunskap om vad som är möjligt att göra, t.ex. när det gäller upphandling. - Behov av nya sätt att tänka & agera kring samhällsutmaningar - Bristande förståelse för drivkraften (icke-vinst) hos sociala entreprenörer & oförmågan att ta tillvara dem och deras idéer 1. Nulägesanalsys & målgruppsanalys (vad behöver veta? Vilka? Varför?) enligt framtagen aktörskarta 2. Ta fram kommunikationsplan, utifrån tillgängliga resurser (finna nya vägar & metoder för att sprida kunskap, sprida best practice, goda exempel, nyttja framtaget informationsmaterial) - Ökad kunskap & större mottaglighet för sociala innovationer (utgå från kartläggning & referensgrupper) - Nya lösningar kommer till genomförande 3. STÖDJA LÄNETS KOMMUNER - Vad kan vi göra? Vill, men vet inte vad eller hur kan & får göra. Kunskapsbrist om förutsättningar & regelverk mm. - Samverkan, utbyte, kommunikation mellan kommuner - Stödresurs - Brist på intern samverkan/samsyn för att kunna agera. - Bristande kunskap och vilja hos alla relevanta aktörer inom kommunen. Varför ska kommunen arbeta med detta?) - Interna resurser 1. Tillhandahålla verktyg, t.ex. mall för policy & handlingsplan, finansieringsalternativ, tillhandahålla best practice 2. Utbildningsinsatser (möjligheter, regelverk, hur har andra gjort, t.ex. upphandling, samverkan med/göra affärer med sociala företag) 3. Upprätthålla kontakt & dialog Förbättrade förutsättningar för att starta och driva sociala företag i varje kommun genom upprättade policyer & handlingsplaner och ansvarig funktion och person i varje kommun. 9

10 4. STÖDJA SAMARBETS- ORGANISATIONEN ASF I KRONOBERG OCH ANDRA SOCIALA FÖRETAG - Avsaknad av stödstruktur för utveckling av sociala innovationer - Resurssvag samarbetsorganisation (ekonomi, personal) - Behov av kompetens (utbildning, kompetens- & processtöd) - Avsaknad av dialog med offentliga upphandlingsenheter (möjlighet att delta, användning av sociala krav, kunskap anbud) - För få kontakter med näringslivet 1. Utveckla stödstruktur för stöd till sociala innovationer och sociala företag (kontaktperson, kompetensstöd, hjälp att vidareutveckla idéer, innovationsstödjande systemet) 2. Affärsutveckling för ASF i Kronoberg & andra sociala företag i samverkan med Coompanion 3. Bistå med kontakter för affärsrelationer (erbjuda arenor, mötestillfällen, nätverk) 4. Uppmuntra & initiera dialog med offentliga upphandlingsenheter. - Plattform för hållbar stödstruktur - Ökade affärsmöjligheter med mer långsiktiga kundavtal och ökad stabilitet i de sociala företagen 5. GENOMFÖRA UTBILDNINGSINSATSER - Befintliga utbildningar finns långt borta/kostar mycket - Behov av sakkunskaper hos ASF - Dålig internkunskap om ASF hos företagen själva 1. Erbjuda utbildning på Grimslövs folkhögskola för verksamhetsledare på sociala företag, med början hösten Erbjuda seminarier och utbildningsdagar. - Ökad kompetens i sociala företag 6. OMVÄRLDSBEVAKA - Större fråga i Europa - Andra regioner & länder har arbetat längre - Sammanhang för att stärka andra insatser 1. Upprätthålla kontakt med andra regioner i Sverige och Europa 2. Nyttja Brysselkontoret (bevaka evenemang, utlysningar osv.) 3. Undersöka & tillvarata möjligheter för eventuell medverkan i internationella samarbeten - Samverkan om lämpligt tillfälle ges - Ökad kunskap om sociala innovationer & socialt företagande utifrån nationell och internationell nivå. 7. GENOMFÖRA ANDRA STRATEGISKA INSATSER - Isolerad fråga - Ingen långsiktig finansiering - Hållbarhetsprogrammet, andra strategier, RUS 1. Undersöka beröringspunkter med andra områden inom regional utveckling, som tex kompetensförsörjning, folkhälsa, kultur & det allmänna hållbarhetsarbetet 2. Internutbildning (sociala hänsyn i upphandling, uppdrag & inköp, jfr Hållbarhetsprogrammet) 3. Sociala företag ska ingå bland de aktörer som involvera i arbetet med att ta fram och utveckla regionens strategier, RUS mm - Sociala innovationer är ett känt begrepp och beaktas i hela verksamheten på Regional utveckling. - Upphandling av tjänster som gynnar de sociala företagens målgrupper genomförs. 10

11

12