Årsrapport. Socialförvaltningen 2016

Transkript

1 Årsrapport Socialförvaltningen 2016 Häst på besök på Limagården - hälsoaktivitet för sinne, kropp och själ. Ett exempel, av många där Varbergs kommun satsar på hälsofrämjande arbetssätt. Genom statliga stimulansmedel gavs möjlighet till att satsa på hälsoledare inom särskilt boende för äldre. Hälsoledarnas huvudsakliga uppdrag har varit att stärka arbetet inom tre viktiga områden: kost, hälsofrämjande aktiviteter och delaktighet i form av boenderåd.

2 2(18) Innehåll 1. Verksamhet... 3 Hänt i verksamheten... 3 Framtida utmaningar för att klara kvalitet och ekonomi Strategiskt målområde Övergripande strategier samtliga målområden Hälsa och social sammanhållning Socialnämndens prioriterade utvecklingsmål Stödja äldre personer att leva ett självständigt och tryggt liv Barn och unga ska kunna växa upp under goda förhållanden genom tidiga insatser i samverkan Främja hälsa och förebygga ohälsa för personer med missbruks- och beroendeproblematik och deras närstående Utbildning och arbete Socialnämndens prioriterade utvecklingsmål Bostäder Socialnämndens prioriterade utvecklingsmål Miljö och klimat Socialnämndens prioriterade utvecklingsmål Prioriterade inriktningar Valfrihet och kvalitetskonkurrens Kommunen som attraktiv arbetsgivare Sysselsättningsgrad Sjukfrånvaro God arbetsmiljö Personalförsörjning och generationsväxling Praktikplatser Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Periodens resultat Investeringar... 18

3 3(18) 1. Verksamhet Hänt i verksamheten Förvaltningen har under 2016 haft ett stort fokus på att utveckla arbetssätt för att känslan av självständighet, delaktighet och trygghet ska fortsätta hålla en hög nivå eller öka för samtliga målgrupper. Generellt visar nationella undersökningar, jämförelser fortsatt goda resultat för socialförvaltningens verksamheter inom områdena samt högt effektivt resursutnyttjande. Barnperspektivet har varit ett övergripande prioriterat område både för förvaltningens eget arbete som i samverkan med andra aktörer och utbildningsinsatser har genomförts. Tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen har gemensamma skolsociala satsningar och nya arbetsmodeller utvecklats ut till målgruppen. Under året har två projekt inom äldreområdet, läkarmedverkan och utvecklad samverkan i vårdkedjan och tidig rehabilitering tillsammans med regionen arbetas fram i syfte att öka tryggheten och stärka självständigheten i ordinärt boende. Statliga stimulansmedel riktade mot äldreomsorgen har även möjliggjort ökade hälsofrämjande insatser, måltidssamvaro samt ökad utveckling av social samvaro och fler aktiviteter på särskilt boende i syfte att stärka samvaro och hälsa. Fortsatt arbete inom arbetsmarknadsområdet har resulterat i bland annat förmedling av 400 praktikplatser under året och vid uppföljning ses att drygt 50 % av de som tar del av insatserna, har gått vidare till studier eller arbete. För Varbergs kommun har detta lett till mycket låga nivåer av försörjningsstöd. Förvaltningen har trots en svår bostadsmarknad klarat av tilldelningstalet vad gäller mottagande av nyanlända. Under året har en stor andel ensamkommande barn återplacerats i förvaltningens egen verksamhet istället för externa placeringar. Omställningsarbete fortskrider med omvandling av HVB-boenden till stödboende. Samverkan med andra aktörer är en viktig framgångsfaktor för utvecklingsarbete och ökad kunskap kring de allt mer komplexa behoven. Förvaltningen deltar i två EU-finansierade utvecklingsprojekt inom ramen för HICube* med målet att arbeta fram hållbara och innovativa lösningar inom äldreomsorgen. Tillsammans med Region Halland har det fortsatt tagits fram gemensamma arbetssätt och utveckling av generiska arbetsmodeller i syfte att samordna och samarbeta för den enskilde inom t.ex. hemsjukvården, vuxen, barn och familj. Trots kraftigt ökade volymer, utmaningar och de kostnadsökningar som det lett till bl.a. inom LSS-området och hälso- och sjukvården har förvaltningen nästintill klarat av att hålla en ekonomi i balans. Dessa volym- och kostnadsökningar beräknas fortsätta kommande år. *HICube kompetenta vården, kompetensutveckling för innovation och teknik, arbetssätt och systerprojektet HICube behovsorienterad hälsoinnovationsarena. Framtida utmaningar för att klara kvalitet och ekonomi Ökade behov och krav inom äldreomsorgen Den demografiska utvecklingen i Varberg med fler äldre personer i befolkningen leder till ökad efterfrågan på insatser inom äldreomsorgen. En utveckling som bedöms fortsätta kommande år. Under senare år har dock behovet av hemtjänst ökat i snabbare takt än den äldre delen av befolkningen. Två förklaringar till detta är ökat omsorgsbehov och att mer avancerad sjukvård kan utföras i hemmet.

4 4(18) Ytterligare en faktor är det allt större behovet av särskilda boendeplatser där väntetiderna ökar då förvaltningen i nuläget i princip inte har några lediga lägenheter. Behovet av boendeplatser kommer enligt förvaltningens prognoser öka stadigt och tillskapandet av nya boendeplatser är prioriterat. Den digitala utvecklingen i samhället kommer vara en nyckelfaktor för att underlätta och möjliggöra trygghet och öka självständigheten för den enskilde. Dessutom ger det verksamheten möjlighet att arbeta smartare och utnyttja de fördelar som välfärdstekniken innebär. Inom ramen för rätt vård- och omsorgsnivå har förvaltningen också deltagit i regionens arbete med att skapa en trygg och effektiv utskrivningsprocess. Arbetet sker i samverkan mellan slutenvård, närsjukvård och hemsjukvård. Arbetet syftar till att möta Samverkanslagen, när den ersätter Betalningsansvarslagen, fr. o. m Ökad efterfrågan på insatser enligt LSS Antalet personer i behov av insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ökar i Varberg och andelen av befolkningen med dessa insatser närmar sig snittet för riket. Särskilt tydlig är ökningen av insatsen personlig assistans LSS. Under året har antalet personer med beslut om denna insats nära fördubblats, med kraftigt ökade kostnader för kommunen som följd. Ökningen förklaras dels av Försäkringskassans striktare bedömning av vad som inkluderas i grundläggande behov vid prövning av statlig assistansersättning, dels av det oklara rättsläget rörande assistansersättningen. Ensamkommande barn och integration Socialnämndens uppdrag gällande nyanlända är att matcha de som anvisas till Varberg med bostäder. Tillgången till lämpliga bostäder för de som anvisas till Varbergs kommun är en utmaning som behöver få en långsiktig strategi och lösning. Regeringen har fattat beslut om att införa ett nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn från den 1 juli Det nya systemet innebär kraftigt sänkta ersättningar och ställer krav på kommunerna att snabbt ställa om verksamheten. Det handlar om att avsluta externa placeringar och istället öppna boenden i egen regi, men också om en förskjutning av placeringar från hem för vård och boende (HVB) till stödboende. Personalförsörjning Den nationella trenden med brist på personal med adekvat kompetens medför svårigheter att rekrytera inom flera av förvaltningens verksamheter, vilket tvingar arbetsgivaren till nya strategier för att underlätta rekrytering och behålla kompetens. Exempel på kompetenser som förvaltningen ser svårigheter att rekrytera är socionomer, legitimerad personal och undersköterskor. Bostadsbrist Rådande bostadsbrist gör det extra svårt för flera av socialnämndens målgrupper att hitta en egen bostad. En egen bostad är många gånger en förutsättning för att behandlingsinsatser ska bli verkningsfulla. Bostadsbristen leder till en ökad efterfrågan på andra insatser.

5 5(18) 2. Strategiskt målområde 2.1 Övergripande strategier samtliga målområden För att stödja utvecklingen av socialnämndens målarbete skall två strategier genomsyra verksamheten. Strategi för hälsofrämjande arbetssätt. "Främja hälsa genom att stärka det friska, stödja självständighet, skapa förutsättningar för trygghet och förebygga ohälsa samt möjliggöra inflytande och delaktighet. Syftet är att genom hälsofrämjande arbetssätt bidra till god livskvalitet, genom att stärka och stödja individens egna resurser, samtidigt som behov av insatser elimineras, minskas eller skjuts upp." Strategi för välfärdsteknologi. "Välfärdsteknologin ska bidra till ökad trygghet, säkerhet, aktivitet, inflytande och delaktighet i samhället. Arbetssätt för att stärka individens förutsättningar att leva ett självständigt liv, i både ordinärt och särskilt boende, ska vidareutvecklas och samordnas med insatser inom välfärdsteknologin. Digitalisering ska även ge förutsättningar för ökad kvalitet, mer jämlik vård, minskad miljöpåverkan och att resurser används effektivt." 2.2 Hälsa och social sammanhållning Socialnämndens prioriterade utvecklingsmål 1. Stödja äldre personer att leva ett självständigt liv och tryggt liv. 2. Barn och unga ska kunna växa upp under goda förhållanden genom tidiga insatser i samverkan. 3. Främja hälsa och förebygga ohälsa för personer med missbruks- och beroendeproblematik och deras närstående Stödja äldre personer att leva ett självständigt och tryggt liv Resultaten från brukarundersökningen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, visar att de äldre i Varberg känner sig lika trygga eller något tryggare än riskgenomsnittet. Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Andel som svarat: Mycket tryggt/ganska tryggt Varberg Riket Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Andel som svarat: Mycket tryggt/ganska tryggt Varberg Riket

6 6(18) Att beslut anpassas efter upplevda behov, bemötande, kontinuitet, förtroende för personalen är faktorer som påverkar upplevd trygghet, därför följer förvaltningen dessa faktorer. Resultaten för Varberg gällande bemötande och förtroende för personalen ligger i nivå eller högre än riket och har varit oförändrade de senaste åren. Fortsatt arbete krävs med tid-, insats- och personalkontinuitet då resultaten är något lägre än riket. Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Andel som svarat: Ja, alltid, oftast Varberg Riket Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Andel som svarat: Ja, för alla/flertalet i personalen Varberg Riket Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar Medelvärde Varberg Riket Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada Förvaltningen har infört ett arbetssätt för standardiserade bedömningar, äldres behov i centrum (ÄBIC), och alla utredningar görs nu enligt denna metod. Arbetssättet syftar till att äldre personer ska få hjälp och stöd utifrån sina personcentrerade behov, vilket stärker och stöder den enskildes självständighet, delaktighet och trygghet. Självständigheten påverkas i hög grad av delaktighet och inflytande. Därför har förvaltningen har valt att följa nedanstående indikatorer. Resultaten är högre än riksgenomsnittet. Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? Andel som svarat: Ja Varberg Riket Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? Andel som svarat: Ja, alltid, oftast Varberg Riket

7 7(18) Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Andel som svarat: Ja, alltid, oftast Varberg Riket Källa: Socialstyrelsens enkät Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Samverkan Samverkan är avgörande för effektivt resursutnyttjande på rätt vårdnivå och en förutsättning för att insatserna till kund ska bli rätt. Sedan flera år finns en regional samverkansstruktur där förvaltningen tillsamman med regionen utarbetar gemensamma arbetssätt. Gemensamt har man sett ut följande prioriteringsområden. Inom ramen för regional samverkan fortsätter därför arbetet med: Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God vård vid livets slutskede God läkemedelsanvändning Rätt vård- och omsorgsnivå Genom att regelbundet erbjuda läkemedelsgenomgångar till äldre kan god läkemedelsanvändning säkerställas och läkemedelsrelaterade problem förebyggas och kundens hälsa främjas. Vid uppföljning av genomförda läkemedelsgenomgångar på särskilda boende i Varberg ses att av de som ingick i mätningen hade 25 % läkemedel som faller under begreppet "olämpliga läkemedel för äldre". Resultatet visar att fortsatt arbete behövs för att förebygga läkemedelsrelaterade problem hos äldre. För att nå framgång kring detta krävs utvecklad samverkan mellan kommun och primärvård. Målet är att alla som är i behov av läkemedelsgenomgång ska få det under Inom projektet Utvecklad samverkan i vårdkedjan och tidig rehabilitering som är ett samarbete mellan socialnämnden, Hallands sjukhus Varberg och Närsjukvården Varberg, prövas en lokal arbetsmodell där personer snabbt får rehabiliterande insatser i samband med hemgång. Modellen ger möjlighet till ökad trygghet och självständighet, samtidigt som det är samhällsekonomiskt lönsamt. För att hitta rätt vård- och omsorgsnivå prövas inom projektet Läkarmedverkan ett nytt arbetssätt kring de mest sjuka (i huvudsak äldre) med stort behov av samordnade insatser. Syftet är att skapa ökad trygghet i ordinärt boende. Arbetssättet bidrar till ökade förutsättningar för samordning av patientens hälso- och sjukvårdsinsatser och därmed högre patientsäkerhet och bättre livskvalitet. I syfte att utveckla och dra nytta av välfärdsteknik är förvaltningen tillsammans med övriga kommuner, Region Halland, näringslivet och Högskolan i Halmstad delaktig i två EU finansierade utvecklingsprojekt HICube. Det övergripande målet är att arbeta fram hållbara och innovativa lösningar för framtiden.

8 8(18) Lokalt har även nyckelfria lås i hemtjänsten upphandlats. Nyckelfria lås innebär förutom en ökad trygghet för den enskilde en kvalitetssäkring och även minskad bilkörning för medarbetare samt effektivare arbetsplanering. Demensvård Antalet personer med demenssjukdom kommer successivt att öka som en konsekvens av en åldrande befolkning. Fram till år 2050 förväntas antalet personer med demenssjukdom nästan fördubblas, vilket innebär en stor framtida utmaning för samhället. Följande områden är identifierade: Individens och anhörigas behov av stöd Behov av boendeformer Specifika behov för yngre personer med demens För att stödja anhöriga och stärka självständigheten erbjuder socialnämnden bland annat ett GPS-larm till personer med kognitiv svikt Barn och unga ska kunna växa upp under goda förhållanden genom tidiga insatser i samverkan Barnperspektiv Arbete pågår med att stärka kunskapen om barn och barnperspektiv inom förvaltningens samtliga verksamheter. Barnets delaktighet och möjlighet att påverka är särskilt viktig inom de verksamheter som direkt berör barnets vardag. Årets brukarenkät inom den sociala barn- och ungdomsvården visar att merparten av de ungdomar som får insatser från socialtjänsten och deras vårdnadshavare känner sig delaktiga, 86 % av de svarande ungdomarna och 90 % av vårdnadshavarna anser att socialtjänsten efterfrågar deras synpunkter kring hur situationen kan förändras. Enkäten visar också att utvecklingsområden finns. Andel positiva svar Barn 13 år - Tabellen nedan visar resultatet från årets brukarundersökning för barn- och ungdomsvården: Vårdnadshavare Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen? Källa: SKL:s brukarenkät inom Individ- och familjeomsorg 2016

9 9(18) För att ytterligare stärka barns delaktighet i de insatser som erbjuds har ett utvecklingsarbete initierats. Varbergs kommun har som en av 12 kommuner i landet valts ut till att delta i SKL:s projekt Innovationsguiden. Innovationsguiden är ett metodverktyg för att utveckla innovativa lösningar i offentlig sektor, där metoderna främst utgår från användarens behov och upplevelser. Samordning av insatser För att tydliggöra ansvarsfördelning och samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har en överenskommelse tagits fram gällande skolgång för placerade barn. Syftet med överenskommelsen är att de barn och unga som är placerade ska få en sammanhållen skolgång och nå sina mål. Utifrån den Nationella handlingsplanen för barn och unga och den lokala satsningen inom Psynk* (*synkroniserade gemensamma förvaltningsövergripande satsningar) har förvaltningen under året arbetat med att utveckla barn och ungdomsvården. En målsättning med arbetet är att utveckla arbetssätt och insatser så att de på ett bättre sätt stödjer barn och familjer. Redan idag ges insatser inom barnavården främst som öppenvård. Andel insatser i öppenvård i förhållande till placeringar var 77 % för år Under året minskade även antalet placeringar av barn och unga på institution, vårddygnen var 18 % färre 2016 än Främja hälsa och förebygga ohälsa för personer med missbruks- och beroendeproblematik och deras närstående En överenskommelse om missbruksvården har arbetats fram i samverkan med region Halland. Samverkan omfattar både den öppna och slutna missbruksvården. En beroendeavdelning öppnade på sjukhuset i Varberg, i september Initialt har den enbart tagit emot planerade inskrivningar. Förvaltningen har genomfört en utbildningsinsats rörande barn i familjer med psykisk ohälsa och/eller missbruk, för att uppmärksamma barn i missbruksmiljöer. Satsningen ska resultera i en handlingsplan med aktiviteter för att synliggöra och förbättra stödet till dessa barn. De insatser som erbjuds inom missbruksvården ges främst som öppenvård, andel insatser i öppenvård i förhållande till placeringar är 87 %. Antalet placeringar på institution har minskat jämfört med föregående år, vårddygnen minskade med 16 % mellan åren. Under året har en brukarenkät genomförts inom missbruks- och beroendevården. I enkäten framgår att 73 % av de svarande anser att deras situation förändrats efter kontakt med socialtjänsten. Tabellen nedan visar resultatet från brukarundersökningen: Andel positiva svar Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? 81 Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? 85

10 10(18) Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen? Källa: SKL:s brukarenkät inom Individ- och familjeomsorg Utbildning och arbete Socialnämndens prioriterade utvecklingsmål Främja hälsa och motverka ohälsa för personer inom socialnämndens ansvarsområde som står långt från arbetsmarknaden Förvaltningens inriktning rörande arbetsmarknadsinsatser är att insatserna så långt som möjligt ska genomföras inom den ordinarie arbetsmarknaden. Under 2016 har Arbetscentrum inom förvaltningens förmedlat ca 400 praktikplatser. Antal personer som gått vidare, från daglig verksamhet och sysselsättning, till studier eller annat arbete var fem för 2015 respektive 2016 jämfört med en person Målet för 2016 var sju personer. Samverkan med Arbetsförmedling och Försäkringskassa har utvecklats utifrån regeringens nya arbetsmarknadssatsningar. Förvaltningen arbetar aktivt med att ge stöd till arbetslösa försörjningsstödstagare. Om personen inte sedan tidigare har en arbetsmarknadsinsats från Arbetsförmedlingen erbjuds detta omgående. Cirka hälften av de personer som deltagit i arbetsmarknadsinsatserna har gått vidare till arbete eller studier efter avslutad insats. Mätmetod Andel personer som går vidare till arbete/studier efter arbetsmarknadsåtgärd 49 % 50 % Indikator: Följs upp inom ramen för egenkontroll 2.4 Bostäder Socialnämndens prioriterade utvecklingsmål Bostadsbehoven hos de personer som nämnden har särskilt ansvar för ska tillgodoses. Långsiktig planering för utveckling av boendeformer för alla förvaltningens målgrupper Den bostadsbrist som finns i Varberg är extra svår för vissa av socialnämndens målgrupper då de har problem att på egen hand skaffa bostäder. Detta kan leda till att be-

11 11(18) hoven av boendeformer för olika målgrupper (till exempel personer med: missbruksproblematik/sociala/ekonomiska problem) ökar. En bostad är en viktig förutsättning för att de övriga insatser som förvaltningen erbjuder ska ge effekt. Väntetiden till särskilt boende för äldre ökade mellan 2014 och 2015, från 48 dagar till 92 dagar, för att under 2016 minska till 73 dagar. Även antalet ej verkställda beslut om boende som inte kunnat verkställas inom tre månader har 2016 minskat till 27, jämfört med 42 beslut Insatser kring ordinärt boende Förutom olika former av stöd i hemmet är mötesplatser, avlösning, korttidsvård/växelvård och anhörigstöd viktiga insatser för att stärka individens förutsägningar att bo kvar i ordinärt boende. Under året har översyner initierats vad gäller att utveckla hälsofrämjande arbetssätt inom korttidsvård och anhörigstöd och att mötesplatser skapas. Socialnämnden beslutade i maj 2016 om kvalitetsdeklaration för bovärdskap på trygghetsboende. Bovärdens funktion och uppdrag har förtydligats vad gäller krav på att finnas tillgänglig på regelbundna tider. 2.5 Miljö och klimat Socialnämndens prioriterade utvecklingsmål Minskad miljöpåverkan i verksamheter inom socialförvaltningens ansvarsområde Verksamheten ska fokusera på hållbar resursanvändning, sparsamt beteende, effektiv och miljövänligt resursutnyttjande. Förvaltningens strategi är att använda tekniska lösningar i högre omfattning för att uppnå ett effektivare resursutnyttjande och minskad miljöpåverkan. Exempel är att delta vid utbildningstillfällen via webbinarier istället för att fysiskt vara på plats samt ökat användande av el cyklar och ökat antal el- och gasbilar. Kommunens införande av Miljösmart kommunikation har förutom ett ökat antal digitala möten även gett en möjlighet att genomföra vårdplaneringar digitalt. En alltmer möjlig teknisk lösning att ha möten via Skype (dator) istället för resande har använts i allt större utsträckning inom förvaltningen. Under året har även nyckelfria lås i hemtjänsten upphandlats. Nyckelfria lås innebär förutom en ökad trygghet för den enskilde en kvalitetssäkring även minskad bilkörning för medarbetaren samt effektivare arbetsplanering.

12 12(18) 3. Prioriterade inriktningar 3.1 Valfrihet och kvalitetskonkurrens Underlätta medvetna val genom ökad transparens kring kvalitet. Under 2016 var andelen av förvaltningens verksamheter som är konkurrensutsatta enligt LOV (Lagen om Valfrihet) eller LoU (Lagen om offentlig upphandling) ca 50 % vilken är på samma nivå som föregående år. Egen regi Extern utförare Särskilt boende 64 % 36 % Hemtjänst 66 % 34 % Tabell: Fördelning mellan externa utförare och egenregi inom äldreomsorgen. Inom verksamheten särskilt boende finns tre externa utförare upphandlade som entreprenader och antal externa utförare enligt LOV redovisas nedan Kundval Antal utförare 31/8-15 Antal utförare 31/12-16 Hemtjänst Familjerådgivning 5 5 Sysselsättning psykisk funktionsnedsättning 4 5 Sysselsättning missbruk/beroende 4 5 När kunder inte aktivt väljer hemtjänst tillämpar förvaltningen en turordning för att fördela dessa jämnt bland utförarna. Underlätta kundval Under året har socialnämnden infört en jämförelsetjänst för verksamheterna särskilt boende och hemtjänst. Syfte är att underlätta informationsinhämtning för kunden och möjliggöra jämförelser. Mätning från mitten av februari 2016 till årsskiftet visar att sidan hade 315 externa besök. Utvecklingen av jämförelsetjänsten kommer att fortsätta. I socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen uppger drygt 80% att de fått välja utförare av hemtjänst. Över tid har ett antal kundvalsföretag nått sitt kapacitetstak, vilket kan ha påverkat kunders upplevelse av möjligheten att få välja utförare. Fick du välja utförare av hemtjänst? Andel som svarat: Ja Varberg Riket

13 13(18) Andelen som anser att de fick plats på önskat äldreboende är relativt oförändrade jämfört med tidigare år men ligger något lägre är riket. Resultatet påverkas troligen av det ansträngda läget gällande särskilda boendeplatser. Fick du plats på det äldreboende du ville ha? Andel som svarat: Ja Varberg Riket Likvärdiga förutsättningar för utförare Förvaltningen arbetar med Kvalitetsdeklarationer i syfte att kunden ska känna till vad den kan förvänta sig av respektive verksamhet, oavsett utförare. Förvaltningen har vidareutvecklat uppföljningsmodellen för verksamhetskvalitet i syfte att samtliga utförare ska ha likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. 3.2 Kommunen som attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaron ska minska varje år Sysselsättningsgrad Utfall föregående 12-månadersperiod (jan 15 dec 15) Utfall senaste 12-månadersperiod (jan 16 - dec 16) Sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda Andel timmar utförda av timanställd personal i % 93 % 94 % 6,10 % 6,27 % Samtliga tillsvidareanställda har den sysselsättningsgrad som de önskar och kan ändra den varje år. Vid nyanställning anställs samtliga på den sysselsättningsgrad som de önskar. För att minska andelen timvikarier arbetar nämnden sedan flera år med en modell som bygger på viss överanställning, så kallad ökad grundbemanning.

14 14(18) Sjukfrånvaro Utfall föregående 12-månadersperiod (jan 15-dec 15) Utfall senaste 12-månadersperiod (jan 16-dec 16) Sjukfrånvaro för samtliga anställda i % 7,99 % 7,87 % Varav dag ,35 % 3,44 % mer Varav 60 dagar eller 40,04 % 39,85 % Antal anställda utan någon sjukfrånvaro i % 31,63 % 31,80 % I slutet av 2015 fattade socialnämnden beslut om att förvaltningen under skall genomföra projektet samordnad rehabilitering med syfte att minska förvaltningens sjuktal. Under 2016 har den tidigare ökningen av sjukfrånvaron avstannat och ligger på en något lägre nivå än föregående år. Högst sjukfrånvaro återfinns i åldersgruppen under 29 år samt år. I den yngre gruppen dominerar den korta sjukfrånvaron medan i åldersgruppen år är den långa sjukfrånvaron högre God arbetsmiljö För att vara en god och attraktiv arbetsgivare och behålla befintlig personal är det viktigt med ett aktivt arbetsmiljöarbete med fokus på hälsosamma arbetsplatser. Under året har förvaltningen bland annat varit del i utvecklandet av en hälsostrategi. Strategin har definierat målområden som tillsammans med förvaltningens beslutade fokusområden ligger till grund för arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete med regelbundna uppföljningar av sjuktal, tillbud, skador och risker. Årets medarbetarenkät visar att förvaltningen följer de trender och nivåer som ses i kommunen i stort. De områden förvaltningen kommer att arbeta vidare med är arbetsmiljö, arbetsplatsutveckling, ledarskap och kränkande särbehandling. Arbetsmiljö och hälsa Under 2016 kan ses en minskning av tillbud och en ökning av skador jämfört med Den vanligaste orsaken till skada var fysisk överbelastning vilket indikerar att fortsatt fokus behöver läggas på att hitta lösningar där exempelvis teknik nyttjas för att underlätta det dagliga arbetet. Delaktighet, trygghet och trivsel Känslan av delaktighet och trivsel är viktiga för upplevelsen av sin arbetsplats, även känslan av att ha tillräcklig kompetens för det arbete som skall utföras är viktig för att känna arbetsglädje och trygghet på sin arbetsplats. Utifrån resultatet i medarbetarenkäten ses att de flesta upplever sig ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i utvecklandet av verksamheten och att man har den kompetens som krävs för uppdraget.

15 15(18) Uppdrag och roll Medarbetarenkätens resultat visar att medarbetarna vet vad som förväntas av dem dock behövs fortsatt arbeta att tydliggöra nämndens mål för medarbetarna För att göra kommunens och nämnden mål tydliga och kända för all verksamhet har ett överskådligt material tagits fram. Syftet är att målen och prioriteringarna ska genomsyra all verksamhet. Mångfaldsplan Socialnämnden beslutade våren 2014 om en mångfaldsplan. En av målsättningarna är att öka mångfalden bland annat gällande kön och etnicitet. Båda dessa är viktiga för att personalstrukturen så långt det är möjligt ska möta socialnämndens målgrupper och deras behov. Andelen män har ökat från 12,5% 2014 till 15,2% Personalförsörjning och generationsväxling Förvaltningen har en utmaning i framtidens personalförsörjning och behöver dels arbeta proaktivt med att attrahera morgondagens medarbetare till yrkesområdet, dels vara attraktiv i samband med rekrytering av ny personal. Sedan 2013 är Varbergs kommun tillsammans med Regionen och övriga kommuner i Halland ett certifierat Vård- och omsorgscollege vars syfte är att utveckla en god vårdoch omsorgsutbildning för i första hand, gymnasiestuderande. Vård- och omsorgscollege är en gemensam arena för arbetsgivare och utbildningsanordnare där man samverkar för att lyfta intresset för vård- och omsorgsarbetet. Förvaltningen har på flera sätt upparbetade samarbetskanaler även med lärosäten motsvarande universitet och högskola, såsom tex Campus Varberg. Ett sätt att ta om hand nya medarbetare är att arbeta med introduktionsprogram och mentorskap. Modellen bygger på att kompetensen hos erfarna kollegor tas tillvara, sprids och bidrar till utveckling för nyanställda samtidigt som nya idéer och tankar kan utvecklas i mötet mellan de båda Praktikplatser Typ av praktik Antal socialnämnden Gymnasial studiepraktik 247 Eftergymnasial studiepraktik 4 Arbetsmarknadsåtgärder 42 Nyanlända inom etableringsuppdrag 9 Sjuksköterske- och distriktssköterskestuderande Kompetensutveckling Inom förvaltningen bedrivs ett flertal insatser för att stärka kompetensen hos medarbetarna. Bland annat har ett länsgemensamt kompetensutvecklingsprogram antagits inom funktionshinderområdet, kompetensinsatser har genomförts för att utveckla samverkan kring personer med psykisk ohälsa, stärka socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården och för att säkerställa en god palliativ vård.

16 16(18) 3.3 God ekonomisk hushållning Verksamhetens nettokostnader ska inte öka i snabbare takt än nämndens beslutade ram Periodens resultat Tkr Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Budgetavvikelse Nämnd Förvaltningsledning och gemensam administration Äldreomsorg Personer med funktionsnedsättning Barn, familj och vuxen Försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder Varav försörjningsstöd Hälso- och sjukvård Missbruk och beroende Summa drift Kommungemensamma projekt Summa totalt Tabell: Årsresultat 2016 uppdelat på verksamhetsområden Socialnämndens verksamheter omsätter ca mnkr och redovisar ett negativt resultat på 3 mnkr. Resultatet motsvarar ca 0,2 % av nämndens omsättning. Underskottet påverkas delvis av ett negativt resultat för Psynk-projektet med ca 0,6 mnkr och projektet Tidig rehab med ca 0,5 mnkr som finansieras via socialnämndens resultatfond enligt tidigare beslut. Under året tecknades ett nytt kollektivavtal för anställda inom välfärdssektorn, löneökningen motsvarar mer än ramkompensationen och innebär en negativ avvikelse om ca 1 mnkr per år. Exkluderas resultat för kommungemensamma projekt och användning av resultatfond är socialnämndens driftresultat - 1,8 mnkr. Tkr Nettokostnad Nettokostnadsutveckling (%) 4,3 5,0 5,1 Ram Ramutveckling (%) 3,0 3,9 4,9 Tabell: Nettokostnads- och ramutveckling Ramen för socialnämnden räknades upp med 4,9 % (ca 48 mnkr) jämfört med Nettokostnadsökningen under 2016 ligger på ca 5,1 % (ca 50 mnkr), vilket innebär att nettokostnaderna har stigit mer än utvecklingen av socialnämndens ram och det är även en högre nettokostnadsökning än under 2015 (5,0 %).

17 17(18) Äldreomsorg (nettokostnadsökning 3 %, ca 19 mnkr) Nettokostnaden inom äldreomsorgen har ökat med ca 3 % vilket till huvudsakligen beror på volymökningar inom hemtjänst och trygghetslarm. Även insatsen dagverksamhet ökar i omfattning vilket främst förklaras av ökad närvaro bland kunderna. Samtidigt motverkas den ökade nettokostnadsutvecklingen med nämndens beslut om att avveckla korttidsplatser till platser i särskilt boende på Samuels väg, vilket gav en ekonomisk effekt på ca 1 mnkr under Personer med funktionsnedsättning (nettokostnadsökning 13 %, ca 25 mnkr) Trenden med fler personer i behov av insatser enligt LSS kvarstår även under Ökningen är störst avseende insatserna personlig assistans LSS och daglig verksamhet. Under året har antalet personer med beslut om personlig assistans nära fördubblats, med kraftigt ökade kostnader för kommunen som följd. Det var flera stora och avancerade ärenden. Ökningen förklaras dels av Försäkringskassans striktare bedömning av vad som inkluderas i grundläggande behov vid prövning av statlig assistansersättning, dels av det oklara rättsläget. Antal personer i december respektive år Personlig assistans SFB Personlig assistans LSS Tabell: Vid beslut om personlig assistans SFB är det Försäkringskassan som är ansvarig för utredning och beslut. Personlig assistans LSS har kommunen ansvar för utredning och beslut samt finansiering av hela insatsen. Antalet personer inom daglig verksamhet har ökat med strax över 3 % i jämförelse mot 2015, vilket innebär en kostnadsökning på 21 % och motsvarar ca 5,7 mnkr. Barn, familj och vuxen (nettokostnadsökning 7 %, ca 6 mnkr) Kostnaden för institutionsvård för barn och unga har varit högre än Antalet placerade barn har varit nivå med förväntat, däremot har kostnaden per vårddygn varit betydligt högre. Åtgärder har vidtagits för att minska kostnaderna. Bland annat har resurser avsatts för att strukturera arbetet med placeringar på HVB och hitta kostnadseffektiva lösningar. Försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder (nettokostnadsminskning 3 %, ca 2 mnkr) Nettokostnaden för försörjningsstöd ligger på samma låga nivå som föregående år. Tabell: Nettokostnad för försörjningsstöd

18 18(18) Hälso- och sjukvård (nettokostnadsökning 6 %, ca 4 mnkr) Kostnaderna inom hälso- och sjukvård har ökat kontinuerligt sedan 2014 vilket i huvudsak beror på att mer avancerad sjukvård utförs i patientens hem vilket medfört ökade kostnader. Det har även skett en förskjutning av kostnadsansvar från Regionen till kommunen utifrån Hemsjukvårdsavtalet. Missbruk och beroende (nettokostnadsminskning 15 %, ca 3 mnkr) Nettokostnaden för missbruk och beroende har minskat med ca 15 % (ca 3 mnkr) vilket främst beror på ett minskat antal placeringar på institution enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare). Dessutom har 2016 haft ett mindre inflöde av kunder Investeringar Tkr Utfall Budget Avvikelse Avslutas år Verks. Inventarier SOC Summa Tabell: Sammanställning av investeringsbudget och utfall för 2016 Utrymmet för Verks. Inventarier SOC, dvs det investeringsutrymme som nämnden själv beslutar har inte utnyttjats fullt ut under 2016 (se tabell nedan). Ur ramen har möbler och inventarier inskaffats till administrationslokalen på Birger Svenssons väg 26. Enhet Åtgärd Beslutad ram Ram 2016 Utfall 2016 Avslutas år Uppdragsavdelningen Inredning till ny lokal på Birger Svenssons väg 26 Summa Tabell: Sammanställning av beslutade investeringar inom Verks. Inventarier SOC. Totalt möjligt investeringsutrymme 2016 är 5 mnkr.