Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/257-IFN-042 Urban Soneryd - aj744 E-post: Individ- och familjenämnden

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: /257-IFN-042 Urban Soneryd - aj744 E-post: urban.soneryd@vasteras.se Kopia till Kommunfullmäktige Individ- och familjenämnden Delårsrapport 1, Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar godkänna rapporten och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Delårsrapport 1 beskriver utfallet för årets första fyra månader avseende ekonomi och verksamhet samt en ekonomisk prognos för hela året. Rapporten är upprättad enligt stadsledningskontorets anvisningar. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 18 maj lagt fram förslag till beslut. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 Dnr: /257-IFN-042 Delårsrapport 1 Individ- och familjenämnden Sociala nämndernas förvaltning Västerås Urban Soneryd Urban.Soneryd@vasteras.se

3 Innehållsförteckning Nämndens ansvarsområde... 3 Sammanfattning... 3 EKONOMISK UTVECKLING... 6 Styrkort... 8 Gemensamt VERKSAMHET EKONOMI ANALYS Ekonomiskt bistånd VERKSAMHET EKONOMI ANALYS Barn och ungdom VERKSAMHET EKONOMI ANALYS Vuxen missbruk/övriga vuxna VERKSAMHET EKONOMI ANALYS Boende VERKSAMHET EKONOMI ANALYS Flyktingmottagande VERKSAMHET EKONOMI ANALYS Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Ekonomisk översikt/sammanfattning Följekort Barnchecklistan 2

4 Nämndens ansvarsområde Individ- och familjenämnden svarar för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Sammanfattning Gemensam verksamhet Pågående arbete med lednings- och utvecklingsarbete inom de myndighetsutövande verksamheterna fullföljs. Det rör insatser kring kvalitetsarbete, kompetensutveckling, kompetensförsörjning och resursförstärkningar. Särskilda åtgärder pågår för att rekrytera socionomer vilket sker kontinuerligt. Arbetet med att infoga, uppdatera och implementera processer och rutiner i kvalitetsledningssystem fortsätter och kommer att vara en kontinuerlig del av arbetet inom förvaltningen. Insatser för ökad tillgänglighet genom mottagningsenhet, kontaktcenter, för myndighetsutövningen har fullföljts. En ny enhet har bildats som bland annat samlar olika projekt. Samordnaren för våld i nära relationer ingår i den nya enheten Stöd och utveckling. Ekonomiskt bistånd Omfattningen på försörjningsstödet är lägre än budget efter tertial 1 och prognosen för året visar på ett överskott jämfört med budget. Prognosen för kostnaden för försörjningsstödet är positiv. Trenden är att antalet hushåll med såväl korta som långa bidragstider minskar. Fler bidragstagare närmare arbetsmarknaden kommer ut i arbete. Särskilda satsningar på arbetsmarknaden för unga har gjorts. Internt pågår ett långsiktigt metodutvecklingsarbete. Riktade insatser med flera besök och uppföljningar samt tätare samarbete med försäkringskassa och arbetsförmedling har genomförts. Barn och ungdomsvård Prognosen för barn- och ungdomsvård visar på ett underskott. Institutionsvården för barn och ungdomar fortsätter att öka. För barn förklaras ökningen med att två familjer med flera barn varit placerade för utredning under begränsad tid. För ungdomar är trenden att det förekommit misstanke och inblandning i grov brottslighet bland pojkar. I gruppen flickor har orsakerna varit en kombination av begåvningsmässig funktionsnedsättning, vagabonderande livsföring och 3

5 själskadebeteende. Familjehemsvården ökar för gruppen barn medan den minskar för ungdomar. Den konsulentstödda familjehemsvården minskar för såväl barn som ungdomar. Minskningen kan förklaras av att det råder brist på såväl egna som konsulentstödda familjehem och det finns ett flertal beslut om familjehemsvård som inte verkställts. Våld i nära relationer Våld i nära relationer visar ingen tendens att avta. Antalet ärenden, insatser samt placeringar i skyddade boenden ökar, vilket medför ökade vårdkostnader i jämförelse med tidigare år. Kostnadsdrivande är även bristen på möjlighet att finna bostad i Västerås och på andra orter, vilket medför fler och längre placeringar. Utveckling av insatser för att motverka våld i nära relationer har en hög angelägenhet utifrån föreskrifter och allmänna råd. Ett särskilt våldsteam, VIR-team inrättades 2014 och är nu etablerat inom nämndens mottagningsfunktion. har nämndens budgetram utökats med en samordningsfunktion för att motverka våld i nära relationer. En ny verksamhet, Centrum mot våld har bildats samt statliga utvecklingsmedel för att öka krisstödet där barn misstänks för att ha utsatts för våld i nära relation har rekvirerats. Ambitionen är att utveckla en helhetssyn och öka de långsiktiga insatserna för att förebygga och motverka våld i nära relationer. De sociala nämndernas handlingsplan mot våld i nära relationer revideras och förväntas bli klara hösten. Missbruksvård/övriga vuxna Prognosen för vuxen missbruk/övriga vuxna är att både antalet placeringar och att vårdkostnaderna kommer fortsätta öka i jämförelse med tidigare år. Orsakerna är främst att de som missbrukar utöver de sociala konsekvenserna far mycket illa psykiskt och fysiskt. Starkt kostnadsdrivande är även bristen på bostäder, vilket påverkar livsföringen och hälsan i övrigt mycket negativt. Nämnden fortsätter att stärka kvaliteten i arbetet och utveckla lösningar för att dämpa vårdkostnaderna. Beställningarna till egen öppenvård utvecklas och planering av en ny ramavtalsupphandling av institutionsvård har inletts. Boende Bristen på bostäder fortsätter påverka nämndens arbete inom samtliga verksamhetsområden. Ca 30 procent av nämndens vårdkostnader utgörs av kostnader för boende. Antalet hemlösa och personer som behöver hjälp att få bostad av särskilda skäl påverkar kvaliteten i verksamheten. Avsaknad av en bostad eller en otrygg boendesituation påverkar möjligheterna att sköta hälsan, studier, arbete och att ha sociala kontakter, vilket har en direkt påverkan på det sociala arbetet. I och med det ökade flyktingmottagandet är det synnerligen 4

6 angeläget att staden fortsätter ha en helhetssyn på det samlade behovet av bostäder för grupper som enligt lagstiftning har rätt att få hjälp med bostad. Nämnden har beslutat om en ny handlingsplan mot hemlöshet för Flykting Migrationsverkets prognos för flyktingmottagandet skrevs ner i aprilprognosen. I ett huvudscenario förväntas det komma flyktingar till Sverige under varav ensamkommande barn. Enligt en ny lag om gemensamt mottagande av nyandlända, som är tvingande för kommuner att ordna boende och mottagande för nyanlända som anvisas, ska Västerås ta emot 258 nyanlända under. Avtalet för mottagande av ensamkommande barn utökades från januari med ett stegvis ökande av asylplatser där nämnden förväntas upplåta 439 platser för asylsökande ensamkommande barn i slutet på året. Utifrån att Migrationsverket kraftigt skrivit ner prognosen pågår nu diskussioner med Länsstyrelsen och Migrationsverket om att ändra överenskommelsen till färre asylplatser. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Vid halvårsskiftet 2014 anslöt landstinget Sörmland och landstinget Västmanland. Inom ramen för projektet har styrelsen för samhällskontraktet godkänt att det från 2013 inom akademin för hälsa, vård och välfärd inom högskolan bildas ett Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd. Syftet är att stödja kompetensutveckling, forskning, verksamhetsförlagd utbildning mm inom de två landstingen och de två kommunernas samlade socialtjänst och vård och omsorg. Gruppen unga personer med komplex problematik ökar i omfattning inom kommunens verksamheter såväl som inom barn- och vuxenpsykiatrin. Målgruppen uppvisar psykisk och fysisk ohälsa, många gånger i kombination missbruksproblematik, social problematik och intellektuell funktionsnedsättning. I samarbete med landstinget Västmanland, landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola påbörjas ett projekt i september kring unga personer med funktionsnedsättning och social problematik, exempelvis missbruk. Två disputerade forskare rekryteras till detta. Syftet är at ge en översikt om kunskapsläget enligt forskningen, goda exempel och vilka kunskaper som finns i verksamheterna. 5

7 Målgruppen unga vuxna med komplex problematik I samverkan med barn- och vuxenpsykiatrin har sociala nämndernas förvaltning gjort en överenskommelse om ett utvecklingsarbete för att säkerställa en förstärkt samverkan för att möta behoven av insatser för dessa personer. Samordning av socialtjänstens och barnpsykiatrins insatser i vissa ärenden ska syfta till att barn och föräldrar ska ges adekvat vård och stöd. Ekonomisk utveckling Nettokostnaden för individ- och familjenämnden uppgår efter fyra månader till 247,9 mnkr. Nettobudgeten för samma period är 252,7 mnkr. Prognosen till årets slut beräknas till 767,2 mnkr, vilket är 9,2 mnkr högre än budget. Det beräknade underskottet motsvarar 1,2 procent av nämndens budgetram på 758,0 mnkr. Underskottet förklaras av, i mnkr Avvikelse Årsprognos Försörjningsstöd 0,0 Vård barn -1,2 Vård ungdom -1,1 Vård vuxna -12,5 Ledning/myndighetsutövning 5,1 Övrigt 0,5 Totalt exkl flyktingmottagning -9,2 Ordinarie flyktingmottagning 0,6 Ensamkommande flyktingbarn 0,0 Totalt inkl flyktingmottagning -8,6 Kostnaderna för försörjningsstödet beräknas bli som budgeten men 6,9 mnkr högre än utfallet Det är i genomsnitt 68 färre bidraghushåll per månad än samma period Utbetalningarna till de aktuella hushållen är dock i snitt högre jan apr än för samma period Orsaken till avvikelsen under myndighetsutövningen beror på svårigheten att tillsätta vakanta tjänster. 6

8 Vårdkostnader, mnkr netto Budget 144,6 158,6 185,0 213,7 240,3 Bokslut/prognos 169,9 197,9 231,4 248,7 255,1 Budgetavvikelse 25,3 39,3 46,4 35,0 14,8 Prognosen för vårdkostnaderna slutar på 14,8 mkr i underskott totalt. Det är öppenvård vuxen -8,5 mnkr, institutionsvård ungdom -4,5 mnkr och institutionsvård barn -4,0 mnkr som svarar för största delen av underskottet. Öppenvård barn samt familjehemsvård ungdom visar däremot på ett överskott på 4,5 respektive 3,4 mnkr. Budgeten för vårdkostnaderna är 8,4mnkr lägre än för utfallet Flyktingar med ankomstår 2013 är på sitt 4:e och sista år med finansiering från flyktingschablonen. Prognosen för denna grupp är positiv och beräknas till 7,5 mnkr. För ensamkommande barn sker slutredovisning efter varje år. För görs bedömningen att intäkter och kostnader balanseras och ett nollresultat uppnås. Prognosen (nettokostnader i miljoner kronor) för områdena är följande: Individ- och familjenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Gemensamt 159,5 47,4 162,5 157,4-5,1 Ekonomiskt bistånd inkl försörjningsstöd 205,0 69,2 211,1 211,2 0,1 Barn och ungdom 215,1 70,1 208,6 210,8 2,2 Vuxenmissbruk/övrigt vuxen 95,2 34,7 95,6 107,7 12,1 Boenden 73,4 26,6 80,2 80,0-0,2 Totalt exkl flyktingmottagning 748,2 247,9 758,0 767,2 9,2 Ordinarie flyktingmottagning -4,3-11,6-6,9-7,5-0,6 Ensamkommande flyktingbarn 0,1-11,4 0,0 0,0 0,0 Totalt inkl flyktingmottagning 743,8 224,9 751,1 759,7 8,6 7

9 Styrkort Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Det ska finnas bra information Brukaruppföljning/ om verksamheterna enkät eller Vår verksamhet har hög tillgänglighet Bemötandet är professionellt, värdigt och trovärdigt Uppföljning/kommentarer månadens fråga Det ska vara lätt att komma i Nöjdhet 4-5 kontakt med verksamheterna 85 % eller mer Hjälp och stöd fås inom rimlig tid Nöjdhet % eller mer Den enskilde upplever att Nöjdhet 4-5 personalen är kunnig 90 % eller mer Den enskilde upplever att Nöjdhet 4-5 personalen visar respekt för 90% eller mer denne och dennes situation. Den enskilde upplever att personalen är intresserad och lyssnar Den enskilde känner förtroende för personalen Nöjdhet % eller mer Nöjdhet % eller mer Ekonomiskt bistånd Västerås är pilotkommun för UIV-FS (uppföljning av insatser för vuxna försörjningsstöd) som syftar till att utarbeta former och ta fram styrtal för att utvärdera försörjningsstödet. Arbetet handlar om att följa upp vilka insatser som gett bra resultat samt klienternas nöjdhet av insatserna. En årlig uppföljning kommer att göras av de personer som varit i behov av bistånd längre än nio månader. Arbetet kring UIV-FS har nyligen påbörjats. Vuxen missbruk nöjdhet med bemötande Personer som avslutat en insats inom öppenvården (ej biståndsbedömd insats) uppger en nöjdhet med i medel 4,94 avseende bemötande från vårdgivaren. Socialkontor vuxen har påbörjat implementering av uppföljningsmetoden UIV. Under året kommer nöjdhet avseende bemötande från vårdgivare även kunna följas i biståndsbeslutade insatser. 8

10 Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Andel hushåll med bidragstider Under 40 % 9-12 månader inom försörjningsstöd Tillräckligt med personal och personal med rätt kompetens leder till att personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ökar sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt Effektiv och rättsäker handläggning Evidensbaserad praktik Det finns tillräckligt med bostäder och boendestöd Vår verksamhet har god tillgänglighet Andel ej återaktualiserade personer ett år efter avslutad utredning eller insats Enskilda ska efter avslutad insats ha förbättrat sin förmåga att hantera sin situation Utredning enligt Sol, BoU genomförs inom lagstadgad tid Alla beslutsunderlag som omfattas av reglerna i 17 Förvaltningslagen har kommunicerats med den enskilde Barns synpunkter redovisas i utredningar som rör barn och ungdomar Metoder relevanta för målgruppen Antal/andel bostadslösa Besvarade telefonsamtal Besvarade mail Ungdomar : 74 % eller fler Vuxna: 74 % eller fler 75 % eller fler 100% av alla som ingått i egenkontroll 100% av alla som ingått i egenkontroll 100% av alla som ingått i egenkontroll Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder Hemlösa/uteliggare: 60 personer eller färre Flyktingar från a-bo: 100 % har eget boende Basmätning Uppföljning/kommentarer Ekonomiskt bistånd Antalet hushåll med bidragstider mellan 9-12 månader minskar. Då även antalet hushåll med kortare bidragstider minskar syns inte förändringen i styrtalet som 9

11 bygger på andel av det totala antalet hushåll. Indikatorn bör därför ändras från andel till antal. Andelen personer som ej återaktualiserats med försörjningsstöd ligger i nivå med styrtalet. Västerås är pilotkommun för UIV-FS som syftar till att utarbeta former och ta fram styrtal för att utvärdera försörjningsstödet. Arbetet kring UIV-FS har nyligen påbörjats. Barn och ungdom Resultat av genomförda egenkontroller presenteras i delårsrapport 2. Vuxen missbruk förbättrad förmåga att hantera missbruk Av de som avslutat en insats inom öppenvården (ej biståndsbedömd insats) har 87 procent (160510) uppgett att deras förutsättningar att hantera missbruket förbättrats till följd av behandlingen. Socialkontor vuxen har påbörjat implementering av uppföljningsmetoden UIV. Under året kommer förbättrad förmåga att hantera missbruket även kunna följas för brukare som fått biståndsbeslutade insatser. Ensamkommande barn Flyktingenheten har upprättat en Lex Sarah anmälan i april utifrån att handläggningen av ensamkommande barn inte uppfyller de krav som lagstiftningen ställer. Flyktingenheten har fortsatt svårt att genomföra utredningar enligt Sol inom lagstadgad tid och drygt 200 barn saknar särskild handläggare. Flyktingmottagande Planering pågår för att ordna bostad till de 258 personer som Staden ska ta emot från anläggningsboende. Hittills saknas bostäder för flertal ensamstående som skulle ha anvisats till Västerås. Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Budget jämförs med Utfall är lika eller lägre än utfall/prognos budget Tilldelad budgetram hålls Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadsjämförelser med andra kommuner Avtalstrohet vid inköp vård Kostnaden är lika eller lägre än andra jämförbara kommuner 75 % inköp inom avtal 10

12 Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Rätt insatser till rimlig kostnad Samordnade vårdplaner Antal SIP. Basår. Uppföljning/kommentarer Gemensamt Svårigheten att tillsätta vakanta tjänster vid myndighetskontoren är orsaken till att gemensamma verksamheter beräknas visa ett överskott vid årets slut. Ekonomiskt bistånd Försörjningsstödet beräknas ha en positiv budgetavvikelse vid årets slut. Anledningen är att andelen hushåll med försörjningsstöd har minskat jan apr jämfört med sammaperiod Inga kostnadsjämförelser finns att göra vid delårsrapport 1 beroende på att jämförelser med andra kommuner blir tillgängliga förens under juni månad. Barn och ungdom Ett ökat antal vårddygn och placeringar på institution både för barn och ungdom skapar en negativ budgetavvikelse vid årets slut. Antalet vårddygn för öppenvård barn och familjehemsvård ungdom minskar mellan jan apr och samma period 2015 men det räcker inte för att budgeten ska hålla vid årets slut. Avtalstroheten vid inköp av institutionsplaceringar barn och ungdom har uppgått till 25 % innan avtalsförläning med befintliga leverantörer. och för köp av konsulentstödda familjehem är siffran 33% under jan-apr. Följsamheten av placeringar inom ram är låg. Anledningen till detta är få leverantörer inom befintlig ram och därmed begränsade möjligheter till god ramtrogenhet. För närvarande har nämnden 17 avtal fördelade på 6 levarantörer inom avtalsområdet barn och ungdom. Det finns prisskillnader mellan upphandlade och icke-upphandlade verksamheter, de upphandlade verksamheterna har relativt låga priser. Flertalet av de ickeupphandlade verksamheter som används ligger i samma prisklass som de upphandlade. Det är främst utredningsplaceringar som är dyra, där det inte heller finns några upphandlade verksamheter i dagsläget. 11

13 Vuxen missbruk kvalitet till rimlig kostnad Vårdkostnader vuxen ökar och kommer att visa på en negativ budgetavvikelse vid årets slut. Anledningen är ett ökat antal LVM- och våld i nära relationer (VIR) placeringar jan-apr jämfört med Socialkontor vuxen har påbörjat implementering av uppföljningsmetoden UIV för biståndsbeslutade insatser. Genom att jämföra brukares upplevelse av nyttan (kvalitet), dvs hur förutsättningarna att hantera missbruket förändrats, med kostnaden per insats skapas underlag för att analysera vilka insatser som lyckas bra till en så låg kostnad som möjligt. Avtalstroheten vid inköp av institutionsplaceringar vuxen har uppgått till 45 %. För närvarande finns det inom avtalsområde vuxen 21 avtal fördelat på 13 olika leverantörer. Det finns i dagsläget inte tillräckligt många ramavtal kvar att använda som passar enskildas behov. Boende Prognosen för boendeverksamheterna kommer i stort sett att bli som budget vid årets slut. Flyktingmottagande Flyktingmottagandet består av det ordinarie mottagandet och ensamkommande barn. När det gäller det ordinarie mottagandet erhåller staden ett schablonbelopp per flykting som ska täcka specifika flyktingkostnader under ankomstår plus ytterligare tre år. Detta innebär att det inte är möjligt att med säkerhet säga om ekonomin är i balans eller inte förrän perioden är slut. Under avslutas den grupp flyktingar som ankom under När alla åren under perioden summerats är prognosen ett överskott om 7,5 mnkr. Detta innebär att kommunala medel inte behövts ta i anspråk. Ekonomin för mottagandet av de ensamkommande barnen ser efter första tertialet ut att ge ett visst överskott. Beroende på den stora osäkerheten kring flyktingsituationen lämnas dock en prognos med noll-resultat, en något försiktig prognos. Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal SNF har ett tillåtande och öppet arbetsklimat där Det är ett gott ledarskap inom SNF. Ledarskapsindex 63 eller högre medarbetarna är delaktiga i verksamhetsutvecklingen Medarbetare och chefer upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Stressindex 10 eller lägre 12

14 Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Alla tillsvidaretjänster är tillsatta av medarbetare som uppfyller kravprofilen för tjänsten. Medarbetarna kommer med nya innovativa förslag för verksamheten. Vi hittar rätt person vid rekrytering till de myndighetsutövande verksamheterna. Personalomsättning 10 % Antal förslag till InnoMera är 1 på 60 medarbetare och 5% av förslagen leder till vidare utveckling. 80% av rekryteringarna leder till anställning. Uppföljning/kommentarer Ledarskaps- och medarbetarindex mäts under hösten. Resultatet av rekrytering och personalomsättning presenteras i årsredovisningen. 13

15 Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive alla myndighetskontoren, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Verksamhet Förvaltningen fortsätter under att genomföra ett omfattande lednings- och utvecklingsarbete med en rad insatser som rör utbildning/kompetensutveckling, långsiktlig kompetensförsörjning för de myndighetsutövande verksamheterna. Samtliga chefstjänster är nu tillsatta. Det pågår ständiga rekryteringar av socialsekreterare och biståndshandläggare. Ett arbete med att sprida Västerås stad och myndighetsutövningen som varumärke pågår i syfte att attrahera socionomer. Svårigheterna finns i många kommuner och i juni 2015 har Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterat en handlingsplan för den sociala barn och ungdomsvården. Med utgångspunkt i denna har arbetet med att upprätta en lokal plan påbörjats. Den nationella samordnaren har besökt Västerås som ett led i detta arbete. Vidare pågår diskussioner i länet om vilka områden som eventuellt är lämpliga för samarbete. Grunden för ett nytt kvalitetsledningssystem är framtagen och arbetet med innehållet, riktlinjer, rutiner, egenkontroller mm fortgår kontinuerligt. Ett väl ordnat system där handläggare kan hämta lättillgänglig, uppdaterad information om rutiner, riktlinjer och ärendehantering underlättar det vardagliga arbetet och ökar rättsäkerhet. En flerårig plan finns upprättad för implementeringsarbetet. I september 2015 gjordes en organisatorisk förändring genom att mottagningen började ta emot nyansökningar gällande försörjningsstöd. Förändringen medförde att en helhet kring försörjningsstödet försämrades. Funktionen har därför förts tillbaka till socialkontor ekonomi igen. Inom mottagningsenheten finns också ett särskilt team för ärenden gällande våld i nära relationer samt socialjouren organiserade. Våld i nära relationer är ett fortsatt utvecklingsområde. En samordnare finns med uppdraget att revidera den lokala handlingsplanen, fortsätta arbetet med att ta fram riktlinjer och rutiner för de tre sociala nämnderna samt att ta fram förslag på hur insatserna bättre kan samordnas för offer, förövare och utsatta barn både inom myndigheten och i öppenvård. En nationell samordnare är tillsatt och i april 2015 presenterades nya föreskrifter och allmänna råd för det fortsatta arbetet. Den nationella samordnaren har presenterat förslag till en nationell strategi för 14

16 att nå målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Strategin har ett tioårigt perspektiv och kan träda i kraft under hösten. Hälso- och sjukvård Nämnderna har tidigare fattat beslut om att uppföljning av hälso- och sjukvårdsindikatorerna ska redovisas per den 30 juni och per den 31 december, med avrapportering till nämnderna i samband med delårsrapport 2 och årsredovisningen. De handlingsplaner som de fem olika verksamheterna arbetat fram utifrån den indikator de ser att de behöver lägga mest fokus på under året kommer att följas upp i samband med årsredovisningen. Alla verksamheter har att registrera i palliativregistret, men det är totalt sett för få dödsfall för att få fram statistik över kvaliteten i den palliativa vården. Avseende det förebyggande arbetet ska alla personer över 65 år registreras i kvalitetsregistret Senior alert. Från förvaltningen uppmanas verksamheterna att använda sig av registret vid behov av riskbedömningar även för de som är yngre än 65. Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 0,7 1,9 2,0 0,0 Ledning/myndighetsutövning 43,4 153,6 148,5 5,1 Utvecklingsmedel 0,2 1,7 1,7 0 Föreningsbidrag 1,8 2,3 2,3 0 Verksamhetssystem 1,3 2,9 2,9 0 Totalt 47,4 162,5 157,4 5,1 Analys Myndighetsutövningen redovisar ett prognostiserat överskott vid årets slut. Anledningen till detta är svårigheten tillsätta vakanta tjänster inom barn- och ungdomskontoren. 15

17 Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet omfattar förutom försörjningsstöd även en del kommunala insatser för arbetsmarknadsåtgärder och budget- och skuldrådgivning. Verksamhet Antalet hushåll och kostnader för utbetalat försörjningsstöd är lägre tertial 1 jämfört med samma tid året innan. Antalet bidragshushåll har minskat inom samtliga bidragstider, såväl korta som längre bröts den tidigare trenden där hushåll med långa bidragstider ökat år från år. Antalet hushåll med 9-12 månaders bidragstid minskade med 208 hushåll från 2014 till Där stod hushållen med 12 månaders bidragstid för en majoritet (151 st) av minskningen. Hushåll med långa/mycket långa bidragstider har i de flesta fall behov av samordnade insatser från olika myndigheter och verksamheter. Deras situation rör vanligtvis såväl arbetslöshet som ohälsa och social oförmåga. Där är samverkan med arbetsförmedling, försäkringskassa och landstingets olika delar av avgörande betydelse. Externt har särskilda satsningar gjorts på arbetsmarknaden och på att få unga i sysselsättning. Det har minskat efterfrågan på försörjningsstöd. Internt har socialkontor ekonomi arbetat långsiktigt och metodiskt, prioriterat det direkta klientarbetet och genomfört flera besök och uppföljningar med särskild inriktning mot hushåll med långa bidragstider, involverat medarbetarna i kvalitetsarbetet, arbetat i tvärgrupper, delat goda exempel med varandra, ärendehandledning, arbetat på att få till struktur, rollfördelning och ansvar vid frånvaro i teamen. De administrativa arbetsuppgifterna har setts över. En del i detta är att öka användandet av e- legitimation för att reducera pappersutskick. Arbetet med hushåll med långa bidragstider utifrån syftet att fler ska bli självförsörjande fortsätter. Prioriterade grupper inom försörjningsstöd är även barnfamiljer och ungdomar. Arbetet är fortsatt inriktat på att öka andelen hushåll som går vidare till egen försörjning och att underlätta situationen för barn i familjer med längre bidragsberoende. Samarbetet med utbildnings- och arbetsmarknads-nämnden ska förstärkas genom den organisationsförändring som beslutats inom BUM 2 (Beställar- och utförarmodellen, utredningsuppdrag 2) för att fler kommuninvånare som står närmare arbetsmarknaden ska få arbete och egen försörjning. 16

18 Kvar finns två verksamheter, Sesam och Krami som beställs av nämnden till vård och omsorg och riktas till personer med språkhinder respektive personer med kriminell bakgrund. Åtgärder för att försörjningsstödstagare ska komma i arbete genomförs i första hand i samverkan med arbetsförmedlingen, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt genom sam-ordningsförbundets verksamhet. Ett fortsatt långsiktigt arbete pågår för att förbättra romers situation. Efter att projekt Romane Droma avslutats har individ- och familjenämnden tillsammans med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avsatt särskilda medel för fortsatt arbete inom den kommunala arbetsmarknadsavdelningen (AMA) med syfte att fler romer ska få arbete och egen försörjning samt att barn i romska familjer ska fullfölja skolgången. En ansökan har lämnats till AMI om att bli pilotkommun för romsk inkludering. Beviljas ansökan får kommunen 500 tkr varav IFN:s andel är 200 tkr. Socialkontor ekonomi tar fram statistik med jämförbara kommuner där de bland annat tittar på biståndsbelopp per invånare och antalet biståndsmottagare i % av kommunbefolkningen. Vidare är Västerås pilotkommun för UIV-FS som handlar om att bygga ett system att utvärdera insatser samt klienters nöjdhet. Genom projektmedel som nämnden beviljats från social resursfond prövas olika former av parallella insatser (utbildning, praktik, språkstudier) från Arbetsförmedlingen och kommunen för att fler nyanlända ska gå vidare till egen försörjning under etableringstiden. Projektet pågår till och med juni. Projektet redovisar hittills goda resultat både när det gäller språkutveckling och att deltagarna i projektet redan under pågående etablering fått möjlighet till vikariat och timanställningar inom vården. Att fler nyanlända kommer ut i egen försörjning efter etableringstiden är viktig för att motverka ökade kostnader för försörjningsstöd. För att befästa verkningsgraden av projektet har Sociala nämndernas förvaltning och Barn och utbildningsförvaltningen ansökt och beviljats medel från samordningsförbundet för att fortsätta i projektform med projektbenämning Pilotprojekt Etableringsresurs ytterligare 1,5 år. 17

19 Ekonomi Ekonomiskt bistånd Nettokostnad, mnkr Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Försörjningsstöd 66,5 200,7 200,7 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder 2,2 7,8 7,9-0,1 Budget- och skuldrådgivning 0,5 2,6 2,6 0,0 Totalt 69,2 211,1 211,2-0,1 Verksamhetsmått Försörjningsstöd Prognos Totalt antal hushåll Antal hushåll -19 år Antal hushåll år Genomsnittlig bidragstid i månader 6,55 7,3 7,5 Andel hushåll med månaders bidragstid, procent 46,5% 46,7% 47,0% Andel hushåll med minst 27 månader bidragstid under en period av 3 år, procent 32,0% 33% 35,0% Andel barnfamiljer med försörjningsstöd, procent 9,6% 9,2% 9,0% Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) 60% 77% 73% Försörjningsstöd, jan-apr Totalt antal hushåll, snitt Antal hushåll -19 år, snitt Antal hushåll år, snitt

20 Analys Under första tertialet har genomsnittligt antal hushåll minskat med 176 hushåll (exklusive flykting), jämfört med samma period Prognosen för sysselsättningen är positiv. Men det finns också faktorer som talar för vissa ökade kostnader inom försörjningsstödet främst i form befolknings-ökning och att bristen på bostäder ger ökade boendekostnader inom försörjningsstödet. Sammantaget överväger ändå förutsättningarna för en fortsatt positiv prognos av antalet hushåll och kostnader för försörjningsstöd. Barn och ungdom Verksamhetsområdet omfattar det stöd och den vård som ges till barn och ungdomar upp till 20 år. Insatserna består av öppenvård, vård i familjehem och på institutioner. Åtgärder för att stoppa kostnadsökningarna är ett fortsatt fokusområde. De åtgärder som pågår är ett mera aktivt arbete med föräldrar i syfte att undvika placering. När placering ändå är nödvändig sker ett arbete med föräldrar i syfte att avsluta placeringen och återförenas. För ungdomar har arbetet med att förtydliga syftet med placeringen i vårdplanen varit prioriterat. Projektarbeten enligt åtagande pågår. Projekt stödteam har förlängts till och med 2017 och finansieras utifrån statliga stimulansmedel. Arbetssätt för att bättre möta familjer med barn som har sammansatta behov utifrån funktionsnedsättning och social problematik har tagits fram och används i behandlingsarbete inom öppenvården. En överenskommelse kring hälsoundersökningar vid placering av barn utanför hemmet upprättades under 2015 mellan Landstinget och länets kommuner. Den ger förutsättningar för att alla barn i behov av hälsoundersökning vid placering utanför hemmet genomförs. Andelen barn som uppnår godkänt resultat från skolan är högt. Särskilt fokus och särskilda insatser görs för att höja placerade barns skolresultat. Inom samhällsvården finns idag en skolsamordnare. Planer finns på att anställa en skolsamordnare med inriktning mot utredning. Barnets synpunkter på vården ska följas upp i samband med överväganden och omprövningar. Alla omprövningar och överväganden behandlas av individ- och 19

21 familjenämndens arbetsutskott och det finns en rubrik i mallen för övervägande och omprövningar. Verksamhet Åtgärder för att stoppa kostnadsökningarna för vård är ett fortsatt fokusområde. Tidigare beslutade projekt för att minska vårdkostnaderna har genomförts i syfte att skapa en budget i balans. Ett fortsatt arbete bedrivs för att utveckla och anpassa beställningar inom den egna öppenvården till behoven av insatser för barn, ungdomar och deras föräldrar. Vidare pågår arbete med att se över boendealternativ. Ytterligare samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin bedöms nödvändigt för att finna bättre och mindre kostsamma lösningar för barn och ungdomar med sammansatt problematik. Hösten 2015 startade två nya insatser: 1. Förstärkt samverkan är gemensam insats mellan BUP och öppenvården med ett teamarbete som både innehåller individualbehandling och familjebehandling. Utbildning genomförs för att teamet 2017 ska ha utvecklats till ett socialpsykiatriskt team. 2. Planerat krisstöd inom öppenvården ger akut stöd och hjälp till barn och familjer i samband med misstankar om att barnet utsatts för eller upplevt våld. Insatserna från teamet ska medföra ett förstärkt krisstöd och att placeringar av barn under utredningstid minskar. 1 september förstärks krisstödet med två halvtidstjänster vilka finansieras av stimulansmedel. Ett aktivt arbete för att stärka samverkan och främja åtgärder för tidig upptäckt och fysisk och psykisk hälsa bland barn och unga har pågått sedan 2013 och fortsätter. Arbetet bedrivs i samarbete med landstingets hälso- och sjukvård, skolan, socialtjänsten och brukarorganisationerna. Statliga stimulansmedel fördelas till kommuner och landsting för fortsatt utveckling inom området psykisk ohälsa under År används dessa medel bland annat till utveckling av samordningsteam i syfte att förhindra utvecklingen av vårdnads- och umgängeskonflikter och förlängning av stödteamet för barn och familjer med sammansatt problematik, funktionsnedsättning och social problematik. Individ- och familjenämnden har fram till tagit emot 22 ensamkommande barn under. Även om mottagandet minskat kraftigt har nämnden ansvar för 439 ensamkommande barn och unga. Flyktingenheten har fortsatt svårt att rekrytera socialsekreterare i den omfattning som behovet finns, vilket också leder till att enheten har svårt att följa lagstiftning. En ny Lex Sara anmälan är gjord under april. 20

22 Ekonomi Barn och ungdom Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Institutionsvård barn 1,5 6,0 12,3 16,3-4,0 Öppenvård barn 2,9 0,8 7,0 2,5 4,5 Familjehemsvård barn 12,0 11,8 34,1 35,8-1,7 Institutionsvård ungdom 26,9 28,1 80,1 84,7-4,5 Öppenvård ungdom 2,8 2,5 7,9 7,9 0,0 Familjehemsvård ungdom Beställd öppenvård barn och ungdom 10,5 8,1 28,6 25,2 3,4 13,0 12,8 38,5 38,4 0,1 Totalt 69,7 70,1 208,6 210,8-2,2 Verksamhetsmått Barn Prognos Årsplaceringar barn i eget familjehem i konsulentstött familjehem i jourhem på institution Totalt årsplaceringar barn Genomsnittlig tid, dagar i eget familjehem i konsulentstött familjehem i jourhem på institution Totalt barn 21

23 Ungdom Årsplaceringar ungdomar Prognos i eget familjehem i konsulentstött familjehem i jourhem på institution Totalt årsplaceringar ungdomar Antal placeringar LVU/LVU eget hem Antal placerade LVU/LVU eget hem Genomsnittlig tid, dagar i eget familjehem i konsulentstött familjehem i jourhem på institution Totalt ungdomar Statistik Barnahus Stödcentrum för unga brottsoffer Aktualiseringar barn myndighetskontor Aktualiseringar ungdom myndighetskontor (ej eskb) Antal aktualiseringar/ ärenden barn/ 124 ärenden Antal aktualiseringar/ ärenden barn/ 136 ärenden 199 ärenden 207 ärenden

24 Analys Barn och ungdom Vårdkostnaderna för barn och ungdomsvården har ökat flera år i följd. Prognosen för är att kostnaderna ökar ytterligare. Familjehemsvården för barn har ökat men för ungdomar har den minskat flera år i följd. Däremot ökar både barn och ungdomar i institutionsvård. Särskilt stor ökning är kostnaderna för vård av ungdomar på institution. Årsplaceringarna av barn på institution ligger fortsatt högt men det rör i regel relativt korta placeringar. Under tertial 1 har två familjer med en vuxen och flera barn varit placerade. När små barn placeras på institution sker det vanligtvis tillsammans med föräldrar under utredningstid på grund av stor omsorgssvikt eller förekomst av våld i familjen. Placeringarna avslutas efter utredning antingen med att barnet kan fortsatt bo med föräldrarna med öppenvårdsinsats eller att beslut fattas om placering i familjehem. Insatser planeras för att få till stånd uppföljning och behandling för familjer där det förekommit våld. En tidigare förklaring till ökningen av institutionsvården för ungdomar har varit det ökade mottagandet av ensamkommande ungdomar. Det stämmer förvisso att den största ökningen kan hänföras till det ökade mottagandet av ensamkommande barn men efter att statistiken för vårdkostnader kunnat redovisas separat för ensamkommande och övriga barn/ungdomar framgår att ökningen av institutionsvården även gäller övriga ungdomar. Ökningen påbörjades 2012 och har därefter fortsatt varje år. Förklaringarna kan sökas till ökat inflöde till socialkontoret. Fler ungdomar har placerats enligt LVU (lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga) och kostnaderna blir höga. Orsaker till placeringarna är ofta kraftigt eget missbruk och/eller sammansatt social och psykisk problematik. Flera pojkar har varit misstänkta/gjort sig skyldiga till grov kriminalitet. Bland flickor är vagabonderande livsföring och självskadebeteende utmärkande. Ungdomarna fungerar inte i familjehemsvård eller frivillig institutionsvård. LVU vården har ofta föregåtts av ett sammanbrott i frivillig vård. En tidigare genomförd inventering visar att det finns flera omfattande och återkommande placeringar av ungdomar med samordnat behov av insatser från socialtjänsten, både individ- och familjeomsorg och nämnden för funktionshindrade samt barn- och ungdomspsykiatrin. Analyser kring orsaker och åtgärder för att minska eller förkorta placeringar för ungdomar på institution behöver göras på nytt. Förvaltningen har tagit initiativ till en sådan analys. Det finns även åtgärder som vidtagits för att minska 23

25 kostnaderna. Det gäller dels socialkontorets interna rutiner kring placeringar, uppföljningar och kostnader t.ex skolkostnader, dubbla avgifter vid byte av institution i samband med sammanbrott. Flera viktiga åtgärder har påbörjats för att bättre anpassa insatserna i öppenvård till behoven. Det gäller både för arbetet med familjer där våld förekommit och familjer med barn och ungdomar som har behov av sammansatta insatser från socialtjänst och barnpsykiatri. Förvaltningen behöver fördjupa analysarbetet för att se hur insatserna för ungdomar bättre kan svara mot behoven. Vuxen missbruk/övriga vuxna Verksamhetsområdet omfattar det stöd och den vård som ges till vuxna med missbruks- och beroendeproblematik och övriga vuxna. Insatserna består av öppenvård, vård i familjehem och på institutioner. Området omfattar även stöd och hjälp i samband med våld i nära relationer och stöd till brottsoffer. Verksamhet Vuxen missbruk Bristen på bostäder fortsätter att påverka verksamhetsområdet, både vårdkostnaderna och vårdkedjan. Blandmissbruk av nya substanser leder till en snabbare beroendeutveckling och att redan utsatta personer blir i allt sämre psykiskt skick. En ökad samsjuklighet med missbruk och psykisk ohälsa leder till att fler behöver vård och behandling som är svår att genomföra i öppenvård. Antalet personer som placeras på behandlingshem och stödboenden ökar. Både antalet vårddygn och de genomsnittliga vårdtiderna i de olika insatsformerna ökar. Fler personer vårdas enligt LVM och vårdtiderna blir längre. Åtgärder för att öka kvaliteten och motverka vårdkostnadsutvecklingen pågår. Övergripande åtgärder är att fortsätta stärka myndighetsutövningen, utveckla samverkan mellan myndighetskontor, öppenvård samt vårdgrannar och andra aktörer. Beställningar till egen öppenvård anpassas och utvecklas utifrån olika målgruppers behov och planering av en ny ramavtalsupphandling av institutionsvård pågår. Tidiga insatser i samverkan med polisen riktat mot unga med missbruk år fortsätter. Tjänster för fältnära verksamhet samt Mumin besätts. Inriktningen är att öppenvården ska ha hög tillgänglighet och kunna arbeta uppsökande och motiverande i nära samverkan med myndighetskontoren. Unga vuxna prioriteras i samverkan med Stadsmissionen. 24

26 Arbetsmetoderna och stödet till handläggarna på myndighetskontoret utvecklas och alternativ till LVM-vård prioriteras. LVM-vård bidrar på kort sikt att stoppa ett ohållbart missbruk och räddar liv men leder i mindre utsträckning till varaktig förändring och är mycket kostsam. Familjeperspektivet inom missbruks- och beroendevården behöver stärkas genom att utveckla rutiner och arbetssätt som stärker samverkan mellan myndighetskontoren och med öppenvården. Andra fortsatta utvecklingsområden är samverkan med Biståndsenheten funktionsnedsättning gällande personer som kan behöva stöd från båda nämnderna. Äldre med en hög alkoholkonsumtion ökar, vilket gör att rutiner för samverkan mellan socialtjänstens missbruksverksamhet och äldreomsorgen behöver fortsätta utvecklas. VKL och Landstinget har tagit fram förslag om en gemensam tillnyktringsenhet för länet Förslaget förutsätter beslut i kommunerna om en delfinansiering av verksamheten. Nämnden har lyft fram behovet av TNE i planeringsunderlag utifrån tidigare beslut. Tillsammans med landstingets utökning av antalet abstinensvårdsplatser skulle tillnyktringsenheten bidra till en bättre vårdkedja och dämpa vårdkostnaderna. Ca 1 mnkr av nämndens budget belastas idag direkt av kostnader för tillnyktring och abstinensvård. VKL har tagit fram en ny samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunerna inom missbruks- och beroendeområdet för perioden 1 jan till och med 31 mars 2018 och rekommenderar nu kommunerna och landstinget att besluta om överenskommelsen. Av överenskommelsen framgår att en lokal handlingsplan för samverkan och utveckling ska tas fram i respektive kommun. Insatserna inom Socialtjänsten ska vara av god kvalitet enligt Socialtjänstlagen och av det följer att insatserna ska följas upp och säkras (SoL 3 kap 3, Lag 2009:596). I Västerås används ASI vid utredning och uppföljning av beslutade insatser på individnivå. Metoden UIV, systematisk kvalitetsuppföljning av insatser för vuxna med missbruk från 18 år, fortsätter att implementeras. Våld i nära relationer och stöd till vuxna brottsoffer Utveckling av insatser för att motverka våld i nära relationer har hög angelägenhet utifrån nya föreskrifter och allmänna råd. Det gäller insatser till både kvinnor och män, flickor och pojkar. Nämndens budgetram har utökats med en samordningsfunktion från. Ett förslag till nationell strategi har lagts fram med betoning på att öka de långsiktiga insatserna för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Behovet av platser i hemligt eller skyddat boende för våldsutsatta är stort liksom behovet av vanliga lägenheter. 25

27 Nämnden har rekvirerat statliga utvecklingsmedel för att öka krisstödet i familjer där barn misstänks för att ha utsatts för våld i nära relation. Ett särskilt våldsteam, VIR-team, finns sedan 2014 inom myndighetskontorens mottagningsfunktion. Inom öppenvården har den nya verksamheten Centrum mot våld bildats för insatser för både kvinnor och män som utsätts för eller utövar våld i nära relationer. Insatser som beställs inom öppenvården ska samordnas och vända sig till offer, förövare och barn. Insatserna till förövare är en länsresurs. Ambitionen är att utveckla en helhetssyn kring familjen vid arbetet med att motverka våld. Revidering pågår av de sociala nämndernas handlingsplan mot våld i nära relationer och arbetet förväntas bli klart under hösten. Övrigt Nämnden har tillsammans med Västerås Stadsmission bedrivit ett kontaktcenter för ekonomiskt och socialt utsatta EU-medborgare under perioden januari mars. Syftet har varit att tillhandahålla råd och stöd samt möjlighet att sköta hygien och tvätta och humanitär hjälp i övrigt. Ekonomi Vuxen missbruk Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Institutionsvård vuxna 10,3 10,9 32,7 35,8-3,0 Öppenvård vuxna 11,5 14,2 34,4 43,0-8,5 Familjehemsvård vuxna 1,0 1,3 3,1 4,1-1,0 Beställd öppenvård vuxna 7,5 8,3 25,3 24,9 0,4 Totalt 30,3 34,7 95,6 107,7-12,1 Verksamhetsmått Vuxna Prognos Årsplaceringar vuxna i konsulentstött familjehem på institution Totalt årsplaceringar vuxna Antal placeringar LVM(insatser)

28 Antal placerade LVM Genomsnittlig tid, dagar i konsulentstött familjehem på institution Totalt VÅRDDYGN VUXEN Öppenvård boende Kvinna Öppenvård boende Man Summa Därav VIR Kvinna Därav VIR Man 0 58 Summa Boende vuxen ej 2015 T1 missbruk i tkr Boende 536,9 255,0 Mottagningsgrupp 115,9 - Socialkontor BoU utr 80,5 - Våld i nära relationer 7 518, ,4 Övriga vuxna 402,7 61,0 Summa 8 654, ,4 Antal aktualiseringar/ ärenden Västerås Länet Västerås Länet Kvinnocentrum 461 ärenden 66* 414 ärenden 53 Kriscentrum för män 47 ärenden 96 ärenden 32 ärenden Ej redovisat 27

29 Analys Antalet som placerats på behandlingshem minskar från 71 till 68 personer i förhållande till samma period föregående år men samtidigt har antalet vårddygn ökat med nio procent. Även den genomsnittliga vårdtiden har ökat. Antalet LVMplaceringar låg under 2015 kvar på samma nivå som 2014 men i förhållande till tertial så ökar antalet placerade enl LVM i år från 25 till 29 personer. Antalet vårddygn LVM ökar med 30 procent, från 1630 till 2124 dygn. Personer som vårdas enligt LVM blir ofta kvar på institution hela vårdtiden. Prognosen är att antalet årsplatser väsentligt kommer öka. Antalet personer som får öppenvårdsinsatser i form av boende, både där missbruk förekommer och övriga vuxna inkl ärenden som rör våld i nära relationer, ökar från 281 till 303 i jämförelse med samma period som Även antalet vårddygn vid boendeinsatser fortsätter att öka. I jämförelse med samma period 2015 ses en ökning med 11 procent. De flesta placeringar sker i boenden som beställs av egenregi eller upphandlats av nämnd. Endast en liten del av antalet placeringar, fem placeringar, gäller övriga vuxna utan missbruk. Under samma period 2015 placerades nio övriga vuxna. Trenden i samhället är att alkohol- och drogmissbruket minskar, men att marginaliserade och utsatta grupper far allt mer illa av missbruket. Mellan 2013 och 2015 ökade antal vårddygn i Västerås på behandlingshem med 2940 dygn och öppenvård/boende missbruk med 3020 dygn och antal vårddygn/boende övriga vuxna med Våld i nära relationer och stöd till vuxna brottsoffer Våldet i nära relationer visar inga tendenser att avta. Antalet personer som är i behov av stöd och boende fortsätter öka. Antalet placerade personer har i jämförelse med tertial ökat från 29 till 37 personer och antalet vårddygn har ökat med 823 dygn och den genomsnittliga placeringstiden har ökat med åtta dygn. En ny handlingsplan för arbetet håller på att tas fram. Fokus är att ha ett helhetsperspektiv där stödet ska omfatta de som utsatts för våld, förövarna och barn som bevittnat våld. Prognosen för vuxen missbruk/övriga vuxna är sammantaget att både antalet placeringar och vårdkostnaderna kommer fortsätta öka i jämförelse med tidigare år. Orsakerna är främst att de som missbrukar far mycket illa av missbrukets art i kombination med psykisk ohälsa och ökningen av våld i nära relationer. Starkt kostnadsdrivande för samtliga målgrupper är bristen på bostäder, vilket även påverkar livsföringen och hälsan i övrigt mycket negativt. Det gäller framförallt 28

30 personer med missbruk och psykisk ohälsa. Ca 25 mnkr av nämndens vårdkostnader för vuxna avser boendekostnader. Boende Under verksamhetsområdet redovisas de insatser som görs för att erbjuda olika boendelösningar för personer som har svårt att på egen hand skaffa bostad. Verksamhet Antalet hemlösa fortsatte att öka under Ökningen var 138 personer i jämförelse med De främsta orsakerna var bristen på bostäder, att personer i flykting- och asylsituation bor inneboende eller i tillfälliga lösningar samt att många har missbruksproblem. Över 50 procent av de hemlösa anses inte ha något annat behov än att de är hemlösa. Antalet uteliggare fortsatte att öka, från 61 personer 2014 till 97 personer Bristen på bostäder fortsätter att påverka nämndens arbete inom samtliga verksamhetsområden. Flera åtgärder pågår för att tillgodose behoven för nämndens målgrupper som har särskilda behov. Ett nytt samverkansavtal mellan staden och fastighetsägarna tas fram under. Nämnden genomför de åtaganden inom nuvarande avtal för att leva upp till avtalet. Fastighetsägarna har haft svårt att leva upp till sina åtaganden under de senaste åren. Föregående år lämnades 94 lägenheter. Detta beror främst på en lägre omsättning och det allmänna behovet av bostäder. Enligt nuvarande beräkning för samverkansavtalet ska 195 lägenheter för sociala ändamål lämnas under året. Hittills har endast 32 lägenheter lämnats. Nämnden lämnade tidigt på året en skrivelse till kommunstyrelsen om behovet av bostäder för nämndens målgrupper och fortsätter samverka intensivt med fastighetskontoret, byggnadsnämnden, stadsledningskontoret, andra förvaltningar och Mimer för att hitta boendelösningar för flyktingar, lämpliga fastigheter för vård- och behandlingsboenden, stödboenden, övergångsboenden och andra boendelösningar. Det samlade behovet bedömdes i början av vara ca 300 bostäder men har ökat utifrån förändrade uppgifter gällande ökat flyktingmottagande. 29