Ekonomisk sammanställning, Individ- och familjenämnden tkr

Transkript

1 Ekonomisk sammanställning, Individ- och familjenämnden tkr Ack utfall 178 Budget 217 Gällande prognos Avvikelse Gemensamma verksamheter Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Nämnd- och styrelseverksamhet Kommunpolitisk administration Summa Politisk verksamhet SNF Ledning och stab Myndighetsutövning IFN Myndighetskontor AN och NF Fördelning till ÄN och NF Summa Ledning/myndighetsutövning Utvecklingsmedel Föreningsbidrag Verksamhetssystem SUMMA Ack utfall 178 Budget 217 Gällande prognos Avvikelse Ekonomiskt bistånd Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Försörjningsstöd Arbetsmarknadsåtgärder Övriga öppna insatser SUMMA Nettokostnader Ack utfall 178 Budget 217 Gällande prognos Avvikelse Barn- och ungdom Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Institutionsvård barn Öppenvård barn Familjehemsvård barn Summa barn Institutionsvård ungdom Öppenvård ungdom Familjehemsvård ungdom Summa ungdom Beställd öppenvård barn- och ungdom SUMMA

2 Ack utfall 178 Budget 217 Gällande prognos Avvikelse Vuxen/missbruk Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Institutionsvård Vuxna Öppenvård Vuxna Familjehemsvård Vuxna Beställd öppenvård vuxna SUMMA Nettokostnader Ack utfall 178 Budget 217 Gällande prognos Avvikelse Boende Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Vuxenboende, missbruk Vuxenboende, övriga Ungdomsboende Lokalanpassning SUMMA Ack utfall 178 Budget 217 Gällande prognos Avvikelse Flykting - Nyanlända Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Statlig ersättning Integration Skola Boende Försörjningsstöd Gemensamt/övrigt SUMMA Ack utfall 178 Budget 217 Gällande prognos Avvikelse Ensamkommande Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Statlig ersättning Vårdkostnader Myndighetsutövning Försörjningsstöd Gemensamt SUMMA SUMMA IFN

3 Nämndstatistik Individ- och familjenämnden Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Sociala nämndernas förvaltning

4 UTBETALT FÖRSÖRJNINGSSTÖD 217 OBS! OLIKA SKALOR FÖR EXKLUSIVE FLYKTING OCH FLYKTING Mkr VÄSTERÅS STAD EXKLUSIVE FLYKTING Mkr VÄSTERÅS STAD FLYKTING 2 4, , 3,5 1,1 1, ,1 17,2 16,9 15,6 15,7 16,1 15,1 15,8 3, 2,5 2, 1,5 1, 1,2,9 1,9 2,4 3, 1, 1,9 1,1 1,1 1,1 2,7 2,4 2,1 2,1 2,5, Exklusive flykting 217 Budget 217 Flykting - Etablering 217 Flykting 217 Budget 217 Sociala nämndernas förvaltning

5 Antal hushåll försörjningsstöd I augusti 217 hade totalt 2152 hushåll försörjningsstöd vilket motsvarar en minskning med 1 % jämfört med motsvarande månad föregående år (2182). Antalet hushåll exklusive flykting har minskat med 5 % jämfört med augusti 216 (från 1886 till 1791 hushåll). Antalet hushåll flykting etablering var 22 % fler jämfört med motsvarande månad föregående år (totalt 361 hushåll). Antal ANTAL HUSHÅLL FÖRSÖRJNINGSSTÖD Exklusive flykting Flykting Flykting - Etablering Totalt 216 Sociala nämndernas förvaltning

6 Mkr UTBETALT FÖRSÖRJNINGSSTÖD - TIDSSERIE Exklusive flykting Flykting Sociala nämndernas förvaltning

7 ÅLDERSFÖRDELNING ANTAL UNIKA HUSHÅLL AUGUSTI 217 OBS! OLIKA SKALOR FÖR EXKLUSIVE FLYKTING OCH FLYKTING ÅLDERSFÖRDELNING ANTAL HUSHÅLL MED FÖRSÖRJNINGSSTÖD EXKLUSIVE FLYKTING ÅLDERSFÖRDELNING ANTAL HUSHÅLL MED FÖRSÖRJNINGSSTÖD FLYKTING 65 - år år år år år år år år år år år år år år Sociala nämndernas förvaltning

8 BESLUTSORSAKER EXKLUSIVE FLYKTING AUGUSTI 217 BESLUTSORSAKER FLYKTING AUGUSTI 217 Sjukskriven med läkarintyg 8% Sjuk- eller aktivitetsersättning 3% Otillräckligt Otillräcklig arbete pension 4% 1% Otillräckligt arbete 2% Arbetshinder 1% Föräldraledig 2% Arbetslös 24% Arbetslös 4% Arbetshinder 41% Otillräcklig / väntar på etableringsersättning 6% Föräldraledig 6% Ensamkommande 18-2 år 6% Otillräcklig pension 1% Sociala nämndernas förvaltning

9 FAMILJETYP FÖRSÖRJNINGSSTÖD AUGUSTI 217 Andel hushåll/familjetyp Exklusive flyktingar Andel hushåll/familjetyp Flyktingar Par utan barn 5% Par utan barn 11% Par med barn 12% Man utan barn 39% Kvinna med barn 16% Kvinna utan barn 27% Par med barn 24% Kvinna med barn 11% Kvinna utan barn 14% Man utan barn 38% Man med barn 2% Man med barn 1% Sociala nämndernas förvaltning

10 JÄMFÖRELSER EKONOMISKT BISTÅND MELLAN KOMMUNER Kr 2 BISTÅNDSBELOPP PER INVÅNARE, KR, FEBRUARI % 4, ANDEL VUXNA BISTÅNDSMOTTAGARE AV BEFOLKNING (%), FEBRUARI ,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 2,2 3,2 1,3 2,3 3,1 2,2 3,4 1,5 2,1 3, 1,8 1, Sociala nämndernas förvaltning

11 Sammanfattning Totalt utbetalt försörjningsstöd minskade med 1 % för augusti 217 jämfört med motsvarande månad föregående år. Försörjningsstöd exklusive flyktingar minskade med 2 % medan försörjningsstöd flykting ökade med 8 %. Inflationstakten var 2,2 % juli 217 jämfört med juli 216. Försörjningsstöd exklusive flyktingar hamnade under budget för augusti månad. Flest hushåll, exklusive flykting, ligger i intervallet 5-64 år. Arbetslöshet och arbetshinder (sociala skäl) är de största orsaker till försörjningsstöd. De vanligaste familjekonstellationerna är man utan barn och kvinna utan barn. Flest hushåll, flykting, ligger i intervallet 3-39 år. Arbetslöshet och orsaker knutna till etableringsersättning är de främsta orsakerna till försörjningsstöd. De vanligaste familjekonstellationerna är man utan barn och par med barn. Sociala nämndernas förvaltning

12 Nämndstatistik Individ- och familjenämnden Vårddygn Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Sociala nämndernas förvaltning

13 Vårddygn Familjehem och Institution barn -12 år OBS! OLIKA SKALOR FÖR DYGN FAMILJEHEM OCH INSTITUTION. ENSAMKOMMANDE ÄR EXKLUDERAT. Dygn 3 5 VÅRDDYGN FAMILJEHEM BARN Dygn 45 VÅRDDYGN INSTITUTION BARN Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jourfamiljehem Konsulentstödda Familjehem Familjehem Totalt 216 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Institution 217 Institution 216

14 Vårddygn Familjehem och Institution ungdom 13-2 år OBS! OLIKA SKALOR FÖR DYGN FAMILJEHEM OCH INSTITUTION. ENSAMKOMMANDE ÄR EXKLUDERAT. Dygn VÅRDDYGN FAMILJEHEM UNGDOM Dygn VÅRDDYGN INSTITUTION UNGDOM Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jourfamiljehem Konsulentstödda familjehem Familjehem Institution 217 Institution 216

15 Vårddygn konsultentstött familjehem vuxen OBS! OLIKA SKALOR FÖR DYGN FAMILJEHEM OCH INSTITUTION. ENSAMKOMMANDE ÄR EXKLUDERAT. Dygn 4 VÅRDDYGN KONSULENTSTÖTT FAMILJEHEM VUXEN Dygn 1 8 VÅRDDYGN INSTITUTION VUXEN Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Familjehem 217 Familjehem 216 Institution 217 Institution 216 Sociala nämndernas förvaltning

16 Vårddygn familjehem och institution ensamkommande barn och ungdom OBS! OLIKA SKALOR FÖR DYGN FAMILJEHEM OCH INSTITUTION. Dygn VÅRDDYGN FAMILJEHEM ENSAMKOMMANDE BARN Dygn VÅRDDYGN INSTITUTION ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOM Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jourfamiljehem Konsulentstödda Familjehem Familjehem Totalt 216 Institution 217 Institution 216 Sociala nämndernas förvaltning

17 Dygn TREND VÅRDDYGN BARN -12 ÅR, FAMILJEHEM OCH INSTITUTION- TIDSSERIE Familjehem Barn Institution Barn Observera att tidsserien är exklusive ensamkommande. Sociala nämndernas förvaltning

18 Dygn TREND VÅRDDYGN UNGDOM 13-2 ÅR, FAMILJEHEM OCH INSTITUTION - TIDSSERIE Familjehem Ungdom Institution Ungdom Observera att tidsserien är exklusive ensamkommande. Sociala nämndernas förvaltning

19 Dygn TREND VÅRDDYGN ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOM- TIDSSERIE Familjehem Institution Sociala nämndernas förvaltning

20 Dygn TREND VÅRDDYGN VUXEN FAMILJEHEM OCH INSTITUTION - TIDSSERIE Familjehem Vuxen Institution Vuxen Observera att tidsserien är exklusive ensamkommande. Sociala nämndernas förvaltning

21 Antal dygn Trend vårddygn barn, ungdom och vuxen Månadsrapport KS Familjehem Institution Öppenvård Observera att tidsserien är exklusive ensamkommande. Sociala nämndernas förvaltning

22 Sammanfattning familjehem och institution FAMILJEHEM Totalt ökade vårddygn familjehem (exkl. ensamkommande) med 5 % augusti 217 jämfört med augusti 216. Vårddygn barn ökade med 6 %, ungdom ökade med 4 % och vårddygn vuxen minskade med 11 %. Sett till antal dygn så står barn för 56 % av de totala dygnen, ungdom för 39 % och vuxen för resterande 4 %. INSTITUTION Totalt ökade vårddygn institution (exkl. ensamkommande) med 4 % augusti 217 jämfört med augusti 216. Vårddygn barn ökade med 44 %, ungdom ökade med 6 % och vårddygn vuxen minskade med 5 %. Sett till antal dygn så står vuxen för 44 % av de totala dygnen, ungdom för 43 % och barn för resterande 12 %. Sociala nämndernas förvaltning

23 Vårddygn boende öppenvård barn & ensamkommande barn och ungdom OBS! OLIKA SKALOR FÖR DYGN Dygn 14 VÅRDDYGN ÖPPENVÅRD BOENDE BARN Dygn 1 VÅRDDYGN ÖPPENVÅRD BOENDE ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOM Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Öppenvård 217 Öppenvård 216 Öppenvård 217 Öppenvård 216 Vårddygnen för boende öppenvård barn avser köp av plats på särskilt boende och gäller totalt fem barn 217. En placering avslutades i maj, tre påbörjades i juni. 217 har det inte varit några vårddygn öppenvård för ensamkommande barn och ungdom.

24 Vårddygn boende öppenvård ungdom och vuxen OBS! OLIKA SKALOR FÖR DYGN. Dygn 7 VÅRDDYGN ÖPPENVÅRD BOENDE UNGDOM Dygn 8 VÅRDDYGN ÖPPENVÅRD BOENDE VUXEN Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Öppenvård 217 Öppenvård 216 Öppenvård övriga vuxna 217 Öppenvård missbruk 217 Öppenvård 216 Sociala nämndernas förvaltning

25 Dygn TREND VÅRDDYGN ÖPPENVÅRD BOENDE- TIDSSERIE Öppenvård Barn Öppenvård ungdom Öppenvård Vuxen Observera att tidsserien är exklusive ensamkommande. Sociala nämndernas förvaltning

26 BELÄGGNING AKUT: ANTAL BELAGDA PLATSER GENOM ANTAL MÖJLIGA BELAGDA PLATSER UNDER MÅNADEN Boende/enhet Freja akut Freja - kvinnofrid Eken, män Eken kvinnor Antal platser (+5 extra jan-mars) Jan % % 49 % 28 % Feb-17 5 % % 59 % 16 % Mar % % 59 % 16 % Apr-17 2 % 67 % 8 % 23 % Maj % 1 % 8 % 5 % Jun % 7 % 66 % 3 % Jul % % 84 % 26 % Aug % 6 % Sep-17 Okt-17 Nov-17 Dec-17 4 Sociala nämndernas förvaltning

27 ANTAL AVVISADE Antal avvisade Eken, män Eken kvinnor Jan-17 Feb-17 Mar-17 Apr-17 1 Maj-17 1 Jun-17 Jul-17 5 Aug-17 1 Sep-17 Okt-17 Nov-17 Dec-17 Sociala nämndernas förvaltning

28 Dnr: IFN 217/ Delårsrapport Individ- och familjenämnden Sociala nämndernas förvaltning Västerås Maria Dag

29 Delårsrapport Innehållsförteckning Nämndens ansvarsområde... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 4 VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN STYRKORT... 5 VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN FÖLJEKORT... 5 SAMMANFATTANDE ANALYS AV EKONOMISK UTVECKLING... 5 Styrkort... 6 KUND... 6 KVALITET... 7 EKONOMI... 1 MEDARBETARE Strategiska utvecklingsområden SOCIAL HÅLLBARHET LOKAL ÖVERENSKOMMELSE (LÖK) SAMMANHÅLLEN SATSNING PÅ VÅR FYSISKA LIVSMILJÖ KRAFTSAMLING FÖR ATT MINSKA MILJÖ- OCH KLIMATPÅVERKAN STRATEGI FÖR DIGITALISERING Gemensamt VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI Ekonomiskt bistånd VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI... 2 Barn och ungdom VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI Vuxen missbruk/övriga vuxna VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI Boende VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI Flyktingmottagande

30 Delårsrapport VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Ekonomisk översikt/sammanfattning Månadsstatistik Barnchecklistan 3

31 Nämndens ansvarsområde Individ- och familjenämnden svarar för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Sammanfattning Viktiga händelser under året EKONOMISKT BISTÅND Antalet hushåll med försörjningsstöd minskar i jämförelse med samma tidsperiod föregående år. Kostnaderna för försörjningsstödet har däremot ökat. Höjd norm, ökade kostnader för boende och tandvård samt en medveten satsning på att synliggöra barnens behov i familjer med försörningsstöd, är de främsta orsakerna. BARN OCH UNGDOM Kostnaden för vård i familjehem med anledning av vårdnadsöverflyttningar ökar. Tillgången till egna familjehem minskar vilket bland annat innebär köp av fler konsulentstödda familjehem till högre kostnad. Överenskommelse om tillgång till två lägenheter för familjer i behov av skydd har upprättats. VUXEN MISSBRUK OCH ÖVRIGA VUXNA Erfarenheterna av bostad först är positiva. Verksamheten kan utvecklas ytterligare genom fler lägenheter och individuellt utformat stöd. Andelen sammanbrott i vården är fortsatt hög och ett utvecklingsområde. Antalet institutionsplaceringar för avgiftning/abstinensbehandling har ökat. Psykiatrin har meddelat att de i november återinför två platser för planerad avgiftning/abstinensbehandling. BOENDE Behovet av bostäder är fortsatt högt men åtgärder under 216 och 217 har resulterat i att tillgången på bostäder för nämndens målgrupper för tillfället är i stort sett löst. Det finns svårigheter att matscha bostad med specifika behov eller specifika hinder, vilket gör att enstaka personer kan få vänta längre på en bostad. Den som nu väntat längst har väntat i ca fyra månader. Bostadsmarknaden fortsätter dock präglats av stor efterfrågan och liten tillgång på hyreslägenheter på den ordinära bostadsmarknaden. 4

32 FLYKTING Endast 6 ensamkommande barn har anvisats Västerås. Antalet placerade barn har minskat kraftigt pga att asylökande ensamkommande som fyllt 18 år har förts över till Migrationsverkets boenden. Denna minskning kommer inte fortsätta då individ och familjenämnden fattat beslut om att de asylsökande som fyller 18 år under resterande året kommer få möjlighet till fortsatta insatser från socialtjänsten även efter sin 18-års dag. Västerås har uppfyllt årets kvot om att ta emot 279 anvisade nyanlända. Projektet Etableringsresus fortsätter visa goda resultat. Av de fem grupper som startat har två grupper hunnit avslutas, totalt 18 personer. Av dessa har 83 % gått vidare i arbete/studier. Väsentliga iakttagelser från styrkort Merparten redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens beställarenhet och strategienhet ser över samordningen av de olika uppföljningarna som görs. Målsättningen är att samordningen renderar i en uppföljningsplan för nämnden. Väsentliga iakttagelser från följekort En majoritet av följekortets indikatorer och styrtal redovisas per år. Ett prioriterat urval ur följekortet redovisas i form av månadsstatistik till nämnden. Sammanfattande analys av ekonomisk utveckling Individ- och familjenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut 216 Utfall 8 mån 217 Budget 217 Prognos 217 Avvikelse 217 Gemensamma verksamheter 153, 117,4 17,5 175,3-4,8 Ekonomiskt bistånd 27,9 142, 214,9 213,5 1,4 Barn- och ungdom 199,2 128,4 21,7 195,7 6,1 Vuxen 11,6 83,1 17,2 121,5-14,4 Boende 81,3 56,3 88,3 88,3, Flykting -49,6-2,6-5,9 11,6 SUMMA 693,4 56,6 782,6 782,6 Individ- och familjenämnden redovisar en delårsavvikelse om +15,1 mkr jämfört med budget efter 8 månader. Det prognosticerade resultatet för hela året förväntas bli +/- mkr för

33 Ackumulerade avvikelsen om +15,1 mkr efter 8 månader är främst hänfört externa vårdkostnader barn- och ungdom samt ännu ej nyttjad tillfällig ram byggbonus. Värdet för återsökningen för ensamkommande barn blev även högre än beräknat för tertial 1 och 2. Styrkort Kund Det övergripande målet för staden är: Vi har nöjda kunder och invånare. Kritiska framgångsfaktorer: Vår verksamhet har hög tillgänglighet Indikatorer Styrtal Resultat Det ska vara lätt att förstå informationen som fås av socialsekreterare 8 % eller fler ska uppleva att det är ganska lätt eller mycket lätt att förstå information som fås av socialsekreterare Det ska vara lätt att komma i kontakt med socialsekreteraren 75 % eller fler ska svara att det är ganska lätt eller lätt Sveriges kommuner och landstings nationella brukarundersökning genomförs vid myndighetskontoren under hösten 217. Resultaten presenteras i verksamhetserberättelsen. Kritiska framgångsfaktorer: Bemötandet är professionellt, värdigt och trovärdigt Indikatorer Styrtal Resultat Den enskilde upplever att socialsekreteraren visar förståelse för denne och dennes situation 9 % eller fler ska svara att socialsekre-teraren visar ganska stor eller mycket stor förståelse Den enskilde upplever att socialsekreteraren efterfrågar den enskildes synpunkter på hur dennes situation skulle kunna förändras Den enskilde är nöjd med det stöd denne får av socialtjänsten i kommunen 9% eller fler upplever att socialsekreteraren efterfrågar den enskildes synpunkter 9 % eller fler är ganska nöjda eller mycket nöjda 6

34 Indikatorer och styrtal bygger på Sveriges kommuner och landstings nationella brukarundersökning som genomförs vid myndighetskontoren under hösten 217. Resultaten presenteras i verksamhetserberättelsen. Kvalitet Det övergripande målet för staden är: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritiska framgångsfaktorer: Tillräckligt med personal och personal med rätt kompetens leder till att personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ökar sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt Indikator Styrtal Resultat Andel hushåll med bidragstider 1-12 månader inom försörjningsstöd Under 4 % Andel ej återaktualiserade personer ett år efter avslutad utredning eller insats Enskilda ska efter avslutad insats ha förbättrat sin förmåga att hantera sin situation Ungdomar: 74 % eller fler Vuxna: 74 % eller fler 75 % eller fler Försörjningsstöd En kartläggning av 1913 personer med försörjningsstöd som överstiger 1 månader har genomförts av enheten under mars månad. Kartläggningen har genomförts enligt UIV-FK (uppföljning av insatser för vuxna försörjningsstöd kartlägning). Motsvarande kartläggning kommer att genomföras årligen under samma period. Slutsatser av kartläggningen bekräftar den bild enheten har kring målgruppen. Åtgärder är fortsatt betoning av att göra hembesök för att synliggöra behov. Långsiktig samverkan med Arbetsförmedling, Försäkringskassan och psykiatrin utifrån ett lösningsfokuserat perspektiv. Andelen ungdomar och vuxna som inte återaktualiseras efter avslutad utredning eller insats redovisas i verksamhetsberättelsen. 7

35 Vuxen missbruk Den systematiska uppföljningen av biståndsbeslutade insatser kvalitet, nytta och effekter, har förbättrats under 217. Totalt har 115 uppföljningar genomförts. 68 procent av de klienter som följts upp har förbättrat sin förmåga att hantera sitt missbruk till följd av insatsen vilket inte når upp till styrtalet. Uppföljningen av serviceinsatser/ej biståndsbeslutade insatser i öppenvård 217 visar på en hög kvalitet och nytta. Totalt har 1328 uppföljningar genomförts. 87 procent har fått en tydlig eller stor förbättring vad gäller att hantera sitt missbruk. Barn och ungdom Barn och ungdomskontoret kom igång med UBU, utvärdering av insatser för barn och ungdomar efter sommaren 216. Det har ännu inte gjorets tillräckligt många uppföljningar efter avslutad placering för att kunna bedöma insatsernas effekt. Kritiska framgångsfaktorer: Effektiv och rättsäker handläggning Indikator Styrtal Resultat Utredning enligt Sol, BoU genomförs inom lagstadgad tid Alla beslutsunderlag som omfattas av reglerna i 17 Förvaltningslagen har kommunicerats med den enskilde Barns synpunkter redovisas i utredningar som rör barn och ungdomar 1 % av alla som ingått i egenkontroll 1 % av alla som ingått i egenkontroll 1 % av alla som ingått i egenkontroll Resultatet av genomförda egenkontroller sammanställs per år och redovisas i verksamhetsberättelsen. 8

36 Kritiska framgångsfaktorer: Evidensbaserad praktik Indikator Styrtal Resultat Metoder relevanta för målgruppen Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder Resultatet redovisas i verksamhetsberättelsen. Kritiska framgångsfaktorer: Det finns tillräckligt med bostäder och boendestöd Indikator Styrtal Resultat Antal/andel bostadslösa Hemlösa/uteliggare: 6 personer eller färre Flyktingar från a-bo: 1 % har eget boende Presenteras i verksamhetsberättelsen. 217: 1% 279 nyanlända har anvisats till Västerås. Samtliga som har erbjudits eget boende i form av lägenhet eller övergångsboende. Kritiska framgångsfaktorer: Vår verksamhet har god tillgänglighet Indikator Styrtal Resultat Besvarade telefonsamtal Besvarade mail En basmätning av besvarade telefonsamtal och mail av KC/mottagningen genomfördes 216. Motsvarande mätning görs för 217 och redovisas i verksamhetsberättelsen. Diskussion behöver föras om den kritiska framgångsfaktorn ska följas upp på annat sätt. 9

37 Ekonomi Det övergripande målet för staden är: Vi har ekonomi i balans. Kritiska framgångsfaktorer: Tilldelad budgetram hålls Indikatorer Styrtal Resultat Budget jämförs med utfall/prognos Kostnadsjämförelser med andra kommuner Utfall och prognos är lika med eller lägre än budget. Kostnaden är lika eller lägre än andra jämförbara kommuner Prognos +14,9 mkr. Individ- och familjenämnden redovisar en delårsavvikelse om +15,1 mkr. Det prognosticerade resultatet förväntas bli +/- mkr för 217. Ackumulerade avvikelsen om +15,1 mkr är främst hänfört externa vårdkostnader barn- och ungdom samt ännu ej nyttjad tillfällig ram byggbonus. Värdet för återsökningen för ensamkommande barn blev även högre än beräknat för tertial 1 och 2. Analysen av kostnadsjämförelser mellan åren påvisar bra resultat vad gäller ekonomiskt bistånd, ligger i nivå med Örebro och Linköping. Kostnadsjämförelser inom missbruksvården vuxna samt barn-och ungdomsvården når inte upp till nämndens styrtal, där kostnaden skall vara lika med eller lägre än de jämförbara kommunerna. Kostnaden per invånare ligger högre i jämförelse med de andra kommunerna inom alla grupper. Vidare är det en hög andel av återaktualiseringar både inom vuxna/missbruk och barn-och ungdomar. Kritiska framgångsfaktorer: Kostnadseffektiv verksamhet Indikatorer Styrtal Resultat Avtalstrohet vid inköp vård 75 % inköp inom avtal Ca 2 % Rätt insatser till rimlig kostnad Samordnade vårdplaner Antal SIP. 1

38 Ramtrogenheten ovan är en sammanvägning av inköp både för barn och ungdom samt för vuxna och avser köp av institutionsvård. Placeringar för vuxna har en något bättre avtalstrohet än placeringar för barn och ungdomar. Upphandling avseende vuxna och konsulentstödd familjehemsvård har gjorts genom ett sammarbete med Kommentus (SKL-inköpscentral). Med anledning av detta har avtal avseende konsulentsstödd familjehemsvård har tecknats och gäller från 1 september 217. Upphandlingen avseende HVB Vuxna Missbruk har överprövats och ärendet avvaktar besked från förvaltningsrätten. Nämnden har beslutat att upphandla enligt LOV avseende HVB för barn och unga. Mätning av avtalstroheten berör ej köp av öppenvårdsinsatser. Skulle även denna kategori medräknas skulle avtalstroheten bli lägre än ovan redovisat resultat. Under första halvåret upprättades 22 samordnade individuella planer i systemet prator, där kommunen var initiativtagare. Vuxen missbruk Till och med augusti 217 har 115 uppföljningar efter avslutad insats genomförts med stöd av UIV, uppföljning av insatser för vuxna. Fortfarande är insatser per vårdgivare relativt få. Det är ändå möjligt att påbörja en analys av vilka insatser som är kostnadseffektiva, dvs leder till ökad kvalitet/nytta till en rimlig kostnad. Barn och ungdom Barn och ungdomskontoret kom igång med UBU, uppföljning av insatser för barn och ungdomar efter sommaren 216. Totalt har 47 uppföljningar genomförts fram till och med augusti. 3 av dessa uppföljningar avser egna familjehem. Vad gäller övriga institutioner, HVB eller stödboenden har en till två uppföljningar per boende genomförts. Underlaget är fortfarande för litet för att kunna bedöma insatsernas effekt. 11

39 Medarbetare Det övergripande målet för staden är: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens. Kritiska framgångsfaktorer: SNF har ett tillåtande och öppet arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i verksamhetsutvecklingen Indikator Styrtal Resultat Det är ett gott ledarskap inom SNF. Medarbetare och chefer upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Medarbetarna kommer med nya innovativa förslag för verksamheten. Ledarskapsindex 63 eller högre. Stressindex 1 eller lägre. Antal förslag till InnoMera är 1 på 6 medarbetare och 5 % av förslagen leder till vidare utveckling. Årets medarbetarundersökning genomför under hösten. Resultatet redovisas i verksamhetsberättelsen. Kritiska framgångsfaktorer: Alla tillsvidaretjänster är tillsatta av medarbetare som uppfyller kravprofilen för tjänsten. Indikator Styrtal Resultat Vi hittar rätt person vid rekrytering till de myndighetsutövande verksamheterna. 8 % av rekryteringarna leder till anställning. Personalomsättning 1 % Resultatet redovisas i verksamhetsberättelsen. Strategiska utvecklingsområden Social hållbarhet Nämnden representeras i stadens pågående arbete med att ta fram ett program och handlingsplan för att stärka den sociala hållbarheten i Västerås. Ett första 12

40 utkast kommer att presenteras under hösten för att senare förljas av remissförfarande i respektive nämnder, styrelsen och slutligen beslutas av Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Lokal överenskommelse (LÖK) Ett möte hölls på försommaren mellan representanter för stadens politiker, tjänstemän och civilsamhälle. Önskemål från civilsamhället gentemot Västerås stad handlar bland annat om lokaler, hantering av föreningsregister, marknadsföring av föreningarnas aktviteter och hjälp att söka stöd. Att sprida budskapet av goda exempel på redan befintlig samverkan mellan Civilsamhället och Västerås är viktigt. Nytt möte kommer att hållas under hösten. Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö Exempel på individ- och familjenämndens bidrag i detta sammanhang är deltagande i arbetet kring stadsövergripande samhällsplaneringsfrågor, exempelvis översiktsplan och detaljplaner. Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Individ- och familjenämnden arbetar på olika sätt ansvar för att minska miljö- och klimatpåverkan. Detta sker bland annat genom införande av mobilt arbetssätt, införande av e-tjänster, miljösmarta val vid resor i tjänsten. Strategi för digitalisering Det pågår ett arbete med att ta fram en strategi för Västerås tre sociala nämnder om digitalisering Det övergripande målet för nämndernas arbete med digitalisering är tänkt att erbjuda invånarna en modern vård och omsorg genom att aktivt använda digitaliseringens möjligheter för att öka effektiviteten och kvaliteten i verksamheten 13

41 Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive alla myndighetskontoren, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Viktiga händelser under året SOCIALA NÄMNDERNAS FÖRVALTNING Sociala nämndernas förvaltning arbetar på uppdrag av de tre sociala nämnderna Äldrenämnden, Individ- och familjenämnden och Nämnden för personer med funktionsnedsättning. Förvaltning är organiserad i 17 enheter, där fyra övergripande enheter har som uppdrag att ta fram underlag till nämndernas beslut i övergripande och beställande ärenden, de övriga tretton enheterna, myndighetsutövningen, har till största del som uppdrag att handlägga enskilda individärenden för de tre sociala nämnderna. Den 29 mars fattade kommunstyrelsen beslut om att utreda en delning av Sociala nämndernas förvaltning, där individ- och familjenämndens verksamhet separeras från den övriga förvaltningen. Arbetet med organisationsförändringen ska vara avslutat 1 januari 218. KVALITETSANALYS Kvalitetsarbete inom myndighetsutövningen, barn och ungdom Under flera år har barn och ungdomsvården granskats, och fått kritik, av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Olika satsningar, främst i form av utbildningar och mer generella återkopplingar av tillsyner, har gjorts. Satsningarna har gett effekt men inte i den omfattning som är önskvärt. Under 217 har en ny strategi börjat användas. Samtliga medarbetare har teamvis fått återkoppling av en Lex Sarah utredning som tydligt visar de problemområden IVO refererar till i sina beslut och en tvärgrupp för kvalitetsarbete har bildats. Under detta arbete har märkts en tydlig förändring och förbättring, inte minst när det gäller fokus på de barn vi möter.en konkret plan med nuläge, målbild och vägen dit och ansvarig togs fram under våren i återkommande workshops med chefer och teamledare. Under hösten kommer arbetet att forsätta. Den gemensamma handlingsplanen kommer att implementeras på de berörda enheterna. Workshopar med chefer och teamledare kommer att fortsätta, nu med fokus på att skapa samsyn kring hur mer komplicerade ärenden ska hanteras. 14

42 Klagomål och synpunkter Myndighetsutövning Under tidsperioden har 37 klagomål kommit in som gäller handläggningen inom IFN:s samtliga myndighetskontor. Klagomålen handlade till övervägande del om rättssäkerhet, bemötande och brister i tillgänglighet. Fördelat per enhet är antalet klagomål (klagande personer) störst vid socialkontor barn och ungdom utredning samt vid socialkontor ekonomi och socialkontor mottagning/socialjour. En majoritet av klagomålen inom IFN:s myndighetskontor lämnas av de enskilda själva, och inte av anhöriga eller legala företrädare. Av de 37 klagomålen har 12 tagits emot av respektive enhet, 8 av koordinator medan 17 klagomål har skickats till enheterna från IVO. Utförd vård & omsorg Under första halvåret 217 har det kommit in 27 klagomål som avser utförd vård och omsorg. Cirka hälften av alla utförare inom IFN:s verksamhetsområde har kommit in med redovisning och av dessa har hälften dokumenterat klagomål och synpunkter. Av de 27 klagomålen har 25 redovisats från utförarna själva medan övriga 2 har kommit in till SNF. Klagomålen handlar ofta om bristande bemötande och bristande delaktighet/information kring utförd insats. Hälso- och sjukvård Uppföljning av hälso- och sjukvårdsindikatorer, allvarliga händelser och lex Mariaanmälningar samt antal avlidna per den 3 juni, för de fem omsorgsboendena, redovisas i egen rapport. Uppföljning av de handlingsplaner som verksamheterna har arbetat fram utifrån sina respektive resultat 216 redovisas i anslutning till årsredovisningen. Lex Sarah Myndighetsutövning Under tidsperioden har sju lex Sarah-rapporter inkommit avseende myndighetsutövningen inom IFN. En avser Barn och Ungdom Utredning, en avser Enheten för vuxna med missbruk, tre avser Flyktingenheten, en avser Mottagningen och en Socialjouren. Inga rapporter har inkommit från Familjehemsenheten, Barn och Ungdom Samhällsvården, Bostadssociala enheten, Socialkontor Ekonomi och Sociala enheten. Samtliga rapporter har medfört lex Sarah-utredningar. Av dessa är fem utredningar färdigställda vid tidpunkten för denna rapportering. I dessa ärenden 15

43 har lex Sarah-anmälan om allvarligt missförhållande gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i fyra fall. Tre av anmälningarna avser den sociala barnoch ungdomsvården. En avser Enheten för vuxna med missbruk. I ett av dessa fall har IVO bedömt att de åtgärder nämnden har vidtagit är tillräckliga. I ett beslut har IVO betonat att de kommer att följa upp handläggningsbrister som uppmärksammats hos nämnden i samband med den tillsyn IVO kommer att genomföra av hela socialtjänsten i Västerås Stad under 217. I resterande IVOanmälningar har beslut från IVO vid tidpunkten för denna rapportering inte inkommit. En av utredningarna resulterade i bedömningen att det inträffade var ett missförhållande men inte allvarligt. Två utredningar pågår och kommer att färdigställas inom kort. Dessa avser Flyktingenheten och de kommer sannolikt att bedömas som allvarliga missförhållanden som kommer att anmälas till IVO. Antalet inkomna lex Sarah-rapporter bedöms vara lågt i förhållande till det antal ärenden som handläggs på enheterna. Utförd vård & omsorg Under tidsperioden januari-juni 217 har totalt 8 lex Sarah-ärenden redovisats från en utförare. De 8 rapporterna handlar främst om bristande rutiner i verksamheten, bristande uppföljning och brister i bemötande. 16

44 Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån 217 Budget 217 Prognos 217 Avvikelse 217 Politisk verksamhet 1,7 2, 2, Ledning och stab 1,1 8,9 8,4,5 Myndighetsutövning 12,4 152,5 158,9-6,4 Utvecklingsmedel,1 1,7,5 1,2 Föreningsbidrag -,1 2,4 1,9,5 Verksamhetssystem 3,2 3, 3,6 -,5 SUMMA 117,4 17,5 175,3-4,8 ANALYS Området gemensamt, vilket till största delen består av förvaltningens myndighetsutövning, prognosticerar ett underskott om -4,8 mnkr. Underskottet inom myndighetsutövningen härleds främst av höga kostnader för tillfälligt inhyrd personal vilket är ett resultat av en stor mängd vakanta tjänster. Värdet av tillfälligt inhyrd personal uppgår till 14,3 mnkr. JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER % Avvikelse från standardkostnaden för 2 individ- och familjeomsorgen i % Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen 17

45 skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnads-utjämningssystemet. Under 216 bedrev Västerås individ- och familjeomsorgen till en kostnad som låg 1 % högre än vad strukturen motiverar. Västerås stad har därmed en lägre avvikelse från standardkostnaden i jämförelse med 215. Jönköping har den lägsta avvikelsen från standardkostnaden, vilket stort förklaras av en medveten satsning av välfärdsjobb. Kr Total nettokostnad för individ- och familjeomsorg, kr per invånare Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Nettokostnader per invånare ligger relativt jämt mellan åren Däremot har Västerås en hög kostnad per invånare i jämförelse med medelvärdet, dock i nivå med Linköping och Örebro. Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet omfattar förutom försörjningsstöd även en del kommunala insatser för arbetsmarknadsåtgärder och budget- och skuldrådgivning. Viktiga händelser under året Nya lagar gör att fler söker skuldsanering. Under första halvåret 216 ansökte 131 personer i Västerås om skuldsanering hos Kronofogden. Under första halvåret 217 ansökte 18 personer om skuldsanering. Det är en ökning på 72 %. Totalt sett i landet har ansökningarna till Kronofogden ökat med 111 %. De stora 18

46 ökningarna innebär att väntetiden hos Kronofogden har blivit längre. För de personer som beviljas skuldsanering är den totala handläggningstiden hos Kronofogden ca 11 månader från det att ansökan skickats in tills de fått ett beslut om skuldsanering. Kronofogdens långa handläggningstider påverkar även handläggningstiderna för budget och skuldrådgivning och antalet pågående ärenden har ökat då det tar längre tid att vänta på beslut från Kronofogden. Under juni månad har EU:s insolvensförordning börjat att gälla för skuldsaneringar. Tidigare gällde en svensk skuldsanering enbart i Sverige. Nu gäller en skuldsanering i alla EU:s medlemsstater (ej Danmark). Antalet hushåll med försörjningsstöd första halvåret 217 har minskat i jämförelse med samma tidsperiod föregående år. Kostnaderna för försörjningsstödet har däremot ökat. Höjd norm, ökade kostnader för boende och tandvård samt en medveten satsning på att synliggöra barnens behov i familjer med försörningsstöd, är de främsta orsakerna. Barn i familjer med försörjningsstöd är en prioriterad målgrupp. Genom fler hembesök och samtal med barn sätts barnens situation i fokus. Föräldrar informeras om möjligheter att ansöka om extra bistånd för barnen. Flera personer i behov av tandvård söker försörjningsstöd. För att möta det behovet och att säkerställa att korrekt försörjningsstöd utbetalas pågår en upphandling av en funktion som förtroendetandläkare. Socialkontor Ekonomi medverkar i Mötesplats för nyanlända två dagar per vecka. Projektet är en del i ett regeringsuppdrag till SKL, Migrationsverket (MIV), Skattemyndigheten, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen för att förenkla och effektivisera processer för nyanlända inom etableringen. Allt fler klienter har behov av tolk i kontakten med kontoret. Det leder till längre besökstider och totalt sett ett minskat utrymme för att genomföra besök. Fler tolkar behövs som behärskar de språk/dialekter som målgruppen pratar. En kartläggning av 1913 personer med försörjningsstöd som överstiger 1 månader har genomförts av enheten under mars månad. Kartläggningen har genomförts enligt UIV-FK (uppföljning av insatser för vuxna försörjningsstöd kartlägning). Motsvarande kartläggning kommer att genomföras årligen under samma period. Exempel på faktorer i kartläggningen är kön, civilstånd, hur länge 19

47 den enskilde haft ekonomiskt bistånd, ålder, utbildningsbakgrund, boende, arbetslivserfarenhet, försörjningshinder och om den enskilde fått del av kommunala arbetsmarknads-, utbildnings- eller rehabiliteringsinsatser. Slutsatser av kartläggningen bekräftar den bild enheten har kring målgruppen. Åtgärder är fortsatt betoning av att göra hembesök för att synliggöra behov. Vidare långsiktig samverkan med Arbetsförmedling, Försäkringskassan och psykiatrin utifrån ett lösningsfokuserat perspektiv. En viktig del i att modernisera och framtidsorientera enhetens arbete är fortsätta utveckla användandet av informationsteknik. Enheten började erbjuda e-tjänst till alla klienter från 1 november 216. I mars 217 använde 231 hushåll denna tjänst. Nya hushåll tillkommer kontinuerligt. Ekonomi Ekonomiskt bistånd Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån 217 Budget 217 Prognos 217 Avvikelse 217 Försörjningsstöd 135,4 24,3 22,9 +1,4 Arbetsmarknadsåtgärder 5,1 8, 8, +, Övriga öppna insatser 1,5 2,6 2,7 +, Totalt 142, 214,9 213,5 +1,4 ANALYS Ekonomiskt bistånd prognosticerar ett resultat om +1,4 mkr för hela året 217. Den positiva avvikelsen hänförs främst till utbetalning av försörjningsstöd. Under perioden jan-augusti 217 uppgår medelvärdet antal hushåll till 1 85/månad. Motsvarande period föregående år uppvisar ett medeltal om 2 hushåll/månad. Detta innebär att antalet hushåll har minskat med ca 15 hushåll för perioden t o m augusti i jämförelse med föregående år. Fr o m perioden augusti 216 till och med juli 217 (12-månaders period) har antal utbetalda hushåll snitt/månad sjunkit till omkring Helåsprognosen bedöms således till ett snitt ca 188 hushåll/månad för resterande månader 217. Analysen av statistiken visar även på att andelen hushåll med barn avser ca 3% av den totala andelen utbetalda hushåll/månad. Utbetalt försörjningsstöd per 2

48 hushåll med barn uppgår i snitt till ca 1-1,5 tkr/månad/familjetyp. Övriga hushåll utan barn uppgår i snitt till ca 8-8,5 tkr/månad/familjetyp. Kostnaden för utbetalt försörjningsstöd 217 i jämförelse med 216 är ca 5, mkr högre. Det som påverkar den höga kostnaden i jämförelse med 216 är främst den medvetna barnsatsningen samt höga boendekostnader p g a bostadssituationen. Under 217 har det varit höga utbetalningskostnader för extra bistånd barn, med anledning av att detta är ett prioriterat område. Kostnaderna för tandvård är även fortsatt höga i jämförelse med 216. JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER Kr 3 Kostnad för ekonomiskt bistånd, kr per invånare Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Kostnaden för utbetalat ekonomiskt bistånd per invånare uppgick i Västerås 216 till 1 67 kronor per invånare, i princip samma nivå som 215. Västerås följer samma nivå som Örebro och Linköping, två jämförbara lika stora kommuner som Västerås. I jämförelsestatistiken är Jönköping den kommun som påvisar lägst andel kostnader per invånare, vilket förklaras av en medveten satsning av välfärdsjobb. Fler kommuninvånare har i Jönköping kommit ut i egen försörjning, vilket har bidragit till oberoende av försörjningsstöd. 21

49 Barn och ungdom Verksamhetsområdet omfattar det stöd och den vård som ges till barn och ungdomar upp till 2 år. Insatserna består av öppenvård, vård i familjehem och på institutioner. Viktiga händelser under året Myndighetskontoret har fokuserat på att utveckla handläggning och dokumentation av ärenden. Utbildning i klarspråk och LVU har genomförts. På barn och ungdomskontoret pågår ett arbete med att nå samsyn över hela barnoch ungdomsvården. Samarbete över enhetsgränserna har ökat. Enheten har upprättat en överenskommelse om tillgång till två lägenheter i Västerås för familjer i behov av skydd. Med lägenheterna som bas sker fortsatt utredning. Lägenheterna är ett alternativ till placering på institution. Barnen kan gå kvar på förskola eller skola. Föräldern har möjlighet att fortsätta sitt arbete eller utbildning. Färre ungdomar har misstänkts för allvarliga brott jämfört med föregående år. Den systematiska uppföljningen av insatsers kvalitet; nytta och effekter, kom i gång under andra halvåret 216 och har fortsatt under 217. Sammantaget har 47 uppföljningar med stöd av metoden UBU (Uppföljning av insatser för barn och ungdomar) genomförts. I takt med ökad systematik i uppföljningen kommer verksamheten kunna få ett bättre underlag för planering och matchning till de insatser som medför mest nytta och kostnadseffektivitet. Underlaget är fortfarande för litet för att kunna dra några generella slutsatser. Uppföljning har genomförts av planerat krisstöd inom öppenvården. Syftet med krisstödet är att ge akut och planerat stöd till barn och familjer i samband med misstankar om att barnet utsatts för eller bevittnat våld. Uppföljning visar att 85% av de barn som aktualiserats på grund av våld där familjen fått krisstöd inte återaktualiseras igen av samma orsak. Satsningen på förstärkt samverkan med sikte på att bilda ett socialpsykiatriskt team har fortsatt ett uppehåll. Anledningen är att all den personal vid barn- och ungdomspsykiatrin som påbörjade en specifik behandlingsutbildning för att ingå i det socialpsykiatriska teamet har slutat. Barn- och ungdomspsykiatrin ser för närvarande över alternativa lösningar. 22

50 Ekonomi Barn och ungdom Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån 217 Budget 217 Prognos 217 Avvikelse 217 Institutionsvård barn 7,6 16, 12,2 3,8 Öppenvård barn 5,2 4,4 7,1-2,7 Familjehemsvård barn 22, 36,7 33,8 2,9 Institutionsvård ungdom 41,2 71,6 63,8 7,8 Öppenvård ungdom 5,4 7,4 7,8 -,4 Familjehemsvård ungdom 15, 2,3 23, -2,8 Familjehemsvård pga vårdnadsöverflytt Beställd öppenvård barn och ungdom 5,7 5,9 8,5-2,6 26,3 39,6 39,6,1 Totalt 128,4 21,8 196,7 6,1 Antal dygn Vårddygn barn tertial & % -4 % 5-18 % Familjehem Institution Öppenvård Totalt T T

51 Antal dygn Vårddygn ungdom tertial & % % -28 % 5 % Familjehem Institution Öppenvård Totalt T T ANALYS Den samlade bedömningen för progosen barn- och ungdom förväntas generera ett överskott motsvarande 6,1 mkr för hela året 217. Under 217 kommer kostnaderna för familjehem med anledning av vårdnadsöverflytt att öka i jämförelse med budget, motsvarande ca 2,6 mkr. Under året har ett aktivt arbete påbörjats avseende vårdnadsöverflyttar med anledning av fler beslut från Tingsrätten. Generellt förväntas kostnader avseende familjehemsvården att minska i jämförelse med budget för barn (+2,9 mkr) och öka för ungdomar (-2,8 mkr) i jämförelse med budget. I jämförelse med föregående år samma period påvisar barn 3,% lägre vårddagar och ungdom påvisar 8,% lägre vårddagar. Det som påverkar ökade kostnader inom familjehem ungdom, trots lägre vårddagar, är att antal vårdagar i konsulentstödda familjehem har ökat markant vilket är en dyr lösning. Antal vårddagar i egna familjehem har minskat i jämförelse med 216. Familjehemskostnader för ungdom har även ökat pga bättre matchning på familjehem än HVB-hem. Öppenvården redovisar ökade kostnader (-3, mkr) i jämförelse med budget. Den stora andelen vakanser och kö hos den egna öppenvården påverkar den ökade kostnaden för externt köpt öppenvård. Ökat behov av vård på hemmaplan fortsätter, vilket i dagsläget inte kan tillgodoses fullt ut av den egna öppenvården. En annan faktor som påverkar kostnaden för öppenvården är de satsningar och förebyggande insatser som genomförs i syfte att inte behöva institutionsplacera 24

52 barn och ungdomar. I jämförelse med 216 års statistik har att antal placeringar och antal vårddygn minskat under 217. Institutionskostnaden redovisar för årets första åtta månader positiva avvikelser motsvarande ca +9,6 mkr. I jämförelse med föregående år samma period har institutionskostnaden minskat med ca 25 %. Antal placeringar och vårddagar har minskat mellan åren Färre ungdomar har misstänkts för allvarliga brott 217 i jämförelse med 216. Vidare har bättre matchning hos familjehem påverkat färre placeringar på institution. JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER Kr 3 Kostnad för barn- och ungdomsvård, kr per invånare Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Kostnaden för barn- och ungdomsvård per invånare uppgick kronor per invånare under 216, att jämföra med 2 24 kr per invånare under 215. Västerås har därmed en högre kostnad per invånare i jämförelse med medelvärdet sammantaget alla kommuner(1 899 kr/inv). Den negativa kostnadsökningen per invånare mellan åren, men även i jämförelse med medelvärdet behöver analysera vidare. 25