Skolan för elektro- och systemteknik (EES)

Transkript

1 Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

2 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Februarirapporten Junirapporten Augustirapporten Oktoberrapporten Helår, tema genomströmning Tertial I, tema utbildningsprognos Halvår, tema jämställdhet Tertial II, tema nybörjare Denna rapport är en uppföljning av året 24 och har temat genomströmning. Temat innebär att det, vid sidan av en övergripande uppföljning, finns ett avsnitt med fokus på genomströmning, som presenteras per programtyp inom hela KTH och inte uppdelat per skola. Definitioner finns i slutet av rapporten. Rapporten är en del av det rapportpaket som levereras till ledningen för KTH och vars syfte är att tillgodose ledningens önskemål om en samlad uppföljning av KTH, totalt och i vissa fall uppdelat per skola. Utöver dessa årliga rapporter presenteras Indikatorrapporten årligen i april, avseende de senaste fyra åren. Den speglar ranking och de mätbara målen i KTH:s utvecklingsplan. Innehåll Kommentarer från skolledningen 4 Resultaträkning i tkr med jämförelser 5 Resultaträkning i tkr med jämförelse bakåt, per halvår 7 HST och HPR för anslagsfinansierad utbildning, per typ av utbildning HST och HPR för studieavgiftsfinansierad utbildning, per typ av utbildning Totalt HST och HPR, per typ av finansiering 2 Examina på grund- och avancerad nivå 3 Examina på forskarnivå 4 Personal - utveckling de senaste fem åren, mätt i årsarbetskrafter 5 Ett antal poster ur ekonomisystemet, per avdelning 8 Genomströmning 2 Definitioner

3 EES-skolans kommentarer Ekonomiskt utfall Resultatet för EES-skolan +3 miljoner kronor för år 24, vilket är ca 6 miljoner bättre än budgeterat resultat. l jämförelse med omsättningen som var nästan 4 miljoner kronor är skillnaden mellan resultat och budgeterat resultat endast ca,5 %. Skolan ökade omsättningen med cirka 3,6 % jämfört med år 23. Ökningen ligger främst inom grundutbildning och beror på ett något högre anslag för grundutbildning, samt på ökade bidrag för EIT-projekt för grundutbildning (vilket missades i budgeteringen på flera avdelningar). Inom forskningsområdet märks en stor ökning av bidragsintäkterna på avdelningen för Elektroteknisk teori och konstruktion, vilket bland annat avser oväntade intäkter för lnnoenergy-projekt på ca 2,4 miljoner kronor. Kostnaderna inom projektet SweGRIDS blev lägre än budgeterat vilket sammantaget gav ett resultat som var 4,3 miljoner kronor bättre än budgeterat. Även avdelningen Kommunikationsteori har högre intäkter än budgeterat. Samarbetet mellan flera av KTH:s skolor har ökat och gett högre interna konsultintäkter. Det avser bland annat ICT-, Transport- och Life Science-plattformarna, men även e-lärande. Personalkostnaderna är någon procent lägre än budget, men i stort sett i nivå med 23. Den beräknade lönerevisionen i oktober blev försenad, avsättning för detta sker centralt på KTH. Personalkostnaderna på VH har ökat främst på grund av EIT-projekten, vilket också medfört högre stödkostnader än budgeterat då stödkostnaderna för utbildning är högre än för forskning. Lokalkostnaderna för 24 har ökat med ca 4 % jämfört med budget och år 23, vilket främst beror på höjda hyror. Kostnader som minskat jämfört med år 23 är inköp av utrustning (exklusive avskrivningar) och konsulttjänster. Inköp av utrustning har en liten minskning som beror på uppskjutna inköp. Kostnaderna för konsulttjänster var extra höga under 23 vid övertagandet av samordningsansvaret för SRA ICT TNG. De gemensamma kostnaderna har ökat på utbildningssidan eftersom lönerna ökat där. Triggerprocenten är mycket högre för utbildning vilket gör det dyrare att arbeta med utbildning. Erhållna medel för finansiering av bidrag kommer från EU, stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet, Vinnova och Uppsala universitet. Några avdelningar har inte budgeterat transfereringar vilket gjort att budgeterat belopp är mycket lägre än utfallet, differensen är i stort sett lika stor mellan 23 och 24. Lämnade bidrag har främst gått till andra lärosäten, myndigheter och andra skolor på KTH, men även till ett antal företag som deltar i några EU-projekt. Även här har några avdelningar inte budgeterat transfereringar vilket gjort att budgeterat belopp är mycket lägre än utfallet. Sammanfattningsvis, årets kapitalförändring 24 för grundutbildningen blev cirka 2,7 miljoner kronor sämre än budget, både intäkter och kostnader blev högre än budget. Det är främst kostnaderna för personal, lokal, konsult och stöd som är höga, vilket bland annat förklaras av EIT-projekten. För forskning och forskarutbildning (verksamhet 3), som står för cirka 86 % av EES-skolans verksamhet, blev resultatet cirka,9 miljoner kronor bättre än budget, vilket främst förklaras med avvikelserna på avdelningen Elektroteknisk teori och konstruktion och Kommunikationsteori som nämnts ovan.

4 Verksamhetens utfall Mål att förbättra det akademiska ledarskapet Fortsatt utbildning av ledningsgruppen kring hantering av personalkonflikter och lönesättning har skett under våren 24. Skolan har också inrättat ett skolgemensamt fakultetsråd. Syftet med det har varit att öka lärarnas engagemang i skolgemensamma frågor. Antalet lärartjänster är stabilt. Målsättningen är att behålla nuvarande nivå eller något minska antalet. Antalet doktorande har ökat och var vid utgången av st varav drygt 7 hade doktorandtjänst. Antalet industridoktorande ökar. Mål: Tydliga prioriteringar mellan olika utbildningar som ska rymmas inom tabellen Programskola Planeringstal nybörjare på termin år 24 Uppdrag 24 Producentskola Uppdrag 24 Antal HST HST 5-åriga utbildningar Högskoleingenjör 3 98 Kandidat Magister Master (anslagsfinansierade) exkl. 5-åriga program Basår Bastermin Kortare utbildningar Vidareutbildning 6 6 Inkommande utbytesstudenter Betalande, minst Summa Skolan prioriterar det femåriga civilingenjörsprogrammet samt skolans 5 masterprogram. Högskoleingenjörsprogrammet ges i praktiken vid STH-skolan. Mål: Skolan ska fortsatt arbeta för att öka andelen kvinnor, särskilt på civil- och högskoleingenjörsprogrammen i elektroteknik Skolan tillsammans med ICT och CSC samt den centrala rekryteringsgruppen har startat ett gemensamt projekt för att öka kvinnliga studenters intresse för utbildningar inom elektroteknik, ICT och Datateknik. En kampanj startar under februari 25. Prestationer Ambitionen är att försiktigt öka antalet studenter på både grundläggande och avancerad nivå. HST och HPR för civilingenjörsprogrammen ökar medan vi fortfarande ser ett minskande antal studenter på mastersprogrammen. Skolan har inte kompenserat bortfallet av studenter p. g. a. avgifterna men ser ändå en god tillströmning av internationella studenter. Antalet betalande studenter ökar något. Examensmål Delvis på grund av svag rekrytering under perioden så har vi under en period haft otillräcklig examination på framför allt civilingenjörsprogrammet. Under 24 skedde dock en 2

5 märkbar förbättring då antalet examina steg från knappt 5 till knappt 8. Även antalet doktorsexamina ökade kraftigt. Antalet mastersexamina går upp, huvudsakligen för att antalet civilingenjörsexamina ökade. Studerandeutbyte Skolan har gjort en genomgång av utbytesavtalen och ytterligare fokuserat på för KTH och EES väsentliga partners. Antalet utresande har ökat men från en låg nivå. Skolan har ett stort antal dubbeldiplomavtal, erfarenheterna av dessa är mycket goda och innebär möjligheter att rekrytera ett betydande antal europeiska doktorander. Genomströmning Skolans mål under perioden 23 till 26 är att: Dubblera andelen som tar examen på tid 2/3 av studenterna skall vara behöriga att börja på masterprogram i tid Under 22 påbörjades en utveckling av civilingenjörsprogrammet i Elektroteknik. Syftet har varit att bredda programmet mot mer systemteknik samt att ge studenterna mer valbarhet både för att öka motivationen och för att ge teknologerna möjlighet att välja till kurser som är förkunskaper för olika masterprogram. Under 24 implementerades de förändringarna i årskurs två och en ny läro- och timplan beslutades även för årskurs 3. Bland förändringarna märks kurser som introduktion till datorsystem och en programsammanhållande kurs Global impact of electrical engineering som läses under hela kandidatblocket. Syftet med kursen är att ge teknologerna en bättre helhetsbild av utbildningen och sätta in den i ett sammanhang. I kursen har vi även mentorer/coacher från fakulteten som studenterna träffar i grupp efter varje läsperiod. 3

6 Resultaträkning med jämförelse E Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Resultaträkning tkr Utfall tom: 242 Motsvarande period föreg. år Utfall i % av föreg. år Skolbudget år: 24 Utf i % av budget Riktpunkt:,% Intäkter GRU-anslag ,7% 44 8,5% FOFU-anslag ,9% 42 73,% Bidrag fr externa finansiärer ,% 94 67,8% Uppdrag fr externa finansiärer ,8% ,4% Övriga intäkter ,6% ,4% Finansiella intäkter ,2% 2 6,3% Summa: Intäkter ,6% ,4% Kostnader Personalkostnader ,6% ,% Lokalkostnader ,% ,2% Resor och traktamenten ,% ,2% Utrustning exkl avskr ,8% ,8% Konsulttjänster ,% 495 3,4% Drift och övrigt ,% 5 5 2,2% Gemensamma kostnader ,3% ,% Avskrivningar ,% ,% Finansiella kostnader 56 5,4% 6 9,3% Summa: Kostnader ,% ,9% Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar ,3% ,6% Transfereringar ,3% ,6% Summa: Transfereringar ets kapitalförändring Specifikation av myndighetskapitalet Myndighetskapital ets kapitalförändring Ingående myndighetskapital Utg. myndighetskapital S:a myndigh. kap. Utb Fofu Utb Fofu Utb Fofu Skolan för elektro- och systemteknik (EES)

7 Resultaträkning med jämförelse (helår och halvår) E Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Resultaträkning (tkr) Intäkter GRU-anslag FOFU-anslag Bidrag fr externa finansiärer Uppdrag fr externa finansiärer Övriga intäkter Finansiella intäkter Summa: Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Resor och traktamenten Utrustning exkl avskr Konsulttjänster Drift och övrigt Gemensamma kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Summa: Kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar Transfereringar Summa: Transfereringar ets kapitalförändring

8 Utbildning på grund och avancerad nivå Intäkter GRU-anslag FOFU-anslag Bidrag fr externa finansiärer Uppdrag fr externa finansiärer Övriga intäkter Finansiella intäkter Summa: Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Resor och traktamenten Utrustning exkl avskr Konsulttjänster Drift och övrigt Gemensamma kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Summa: Kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar Transfereringar Summa: Transfereringar ets kapitalförändring Forskning och utbildning på forskarnivå Intäkter GRU-anslag FOFU-anslag Bidrag fr externa finansiärer Uppdrag fr externa finansiärer Övriga intäkter Finansiella intäkter Summa: Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Resor och traktamenten Utrustning exkl avskr Konsulttjänster Drift och övrigt Gemensamma kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Summa: Kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar Transfereringar Summa: Transfereringar ets kapitalförändring

9 Helårsstudenter och helårsprestationer (HST och HPR) Utfall till och med period 242 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Anslagsfinansierad utbildning Civilingenjörs- och arkitektutbildning HST Antal HST, ackumulerat under året Antal HPR, ackumulerat under året HPR Antal HST, ackumulerat under året Högskoleingenjörsutbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR

10 Antal HST, ackumulerat under året Masterutbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR Antal HST, ackumulerat under året Inkommande utbytesstudenter HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR

11 Antal HST, ackumulerat under året Vidareutbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR

12 Helårsstudenter och helårsprestationer (HST och HPR) Utfall till och med period 242 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Studieavgiftsfinansierad utbildning Antal HST, ackumulerat över året Masterprogram HST Antal HPR, ackumulerat över året HPR

13 Helårsstudenter och helårsprestationer (HST och HPR) Utfall till och med period 242 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Summa HST och HPR per typ av finansiering Antal HST, ackumulerat under året Total Anslagsfinansierad utbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR Antal HST, ackumulerat över året Total Studieavgiftsfinansierad utbildning HST Antal HPR, ackumulerat över året HPR

14 Examina Antal utfärdade examina till och med period 242 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Grund- och avancerad nivå Civilingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen Antal, ackumulerat under året Antal, ackumulerat under året Antal, ackumulerat under året Teknologie masterexamen 2 hp Antal, ackumulerat under året Teknologie kandidatexamen 8 hp

15 Examina Antal utfärdade examina till och med period 242 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Forskarnivå Doktorsexamen Licentiatexamen Antal, ackumulerat under året Antal, ackumulerat under året

16 Personal - utveckling senaste fem åren Mått: Antal årsarbetskrafter Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Lärare Professor Lektor Bitr lektor ¹) Forskarassistent Adjunkt och gästlärare Forskare och forskningsingenjör Forskarstuderande Adm inkl bibl-personal Teknisk personal Lärare Forskare och forskningsingenjör Forskarstuderande Teknisk personal Adm inkl bibl-personal ¹) i biträdande lektor ingår fr o m 24 även forskarassistenter 4

17 Ett antal poster Tkr EA EB EC ED EF EG EH EI Oförbrukade bidrag Myndighetskapital Myndighetskapital Utbildning Myndighetskapital Forskning ets kapitalförändring ets kapitalförändring Utbildning ets kapitalförändring Forskning Intäkter Totalt varav Interna intäkter varav Bidragsintäkter Kostnader Totalt varav Personalkostnader varav Lokalkostnader varav Täckningsbidrag TBK till central KTH-nivå Transfereringar Utbetalningar sarbetskrafter totalt inkl övriga

18 Ett antal poster Tkr EJ EK EL EM EN EO EP ET Oförbrukade bidrag Myndighetskapital Myndighetskapital Utbildning Myndighetskapital Forskning ets kapitalförändring ets kapitalförändring Utbildning ets kapitalförändring Forskning Intäkter Totalt varav Interna intäkter varav Bidragsintäkter Kostnader Totalt varav Personalkostnader varav Lokalkostnader varav Täckningsbidrag TBK till central KTH-nivå Transfereringar Utbetalningar sarbetskrafter totalt inkl övriga

19 Ett antal poster Tkr EZ SUMMA Oförbrukade bidrag Myndighetskapital Myndighetskapital Utbildning Myndighetskapital Forskning ets kapitalförändring ets kapitalförändring Utbildning ets kapitalförändring Forskning Intäkter Totalt varav Interna intäkter varav Bidragsintäkter Kostnader Totalt varav Personalkostnader varav Lokalkostnader varav Täckningsbidrag TBK till central KTH-nivå Transfereringar 2 45 Utbetalningar sarbetskrafter totalt 2 39 inkl övriga

20 Genomströmning efter år Ark-, Civiling-, Civiling-lärarutbildning Medianvärde,9,8,7,6,5,4,3,2, 2/2 2/22 22/23 23/24 Ark+Civ+Civlär 27-3 hp Medianvärde,9,8,7,6,5,4,3,2, Högskoleingenjörsutbildning 2/2 2/22 22/23 23/24 Högskoleing 8 hp Medianvärde,9,8,7,6,5,4,3,2, Kandidatutbildning 2/2 2/22 22/23 23/24 Kandidat 8 hp Medianvärde,9,8,7,6,5,4,3,2, Masterutbildning 2/2 2/22 22/23 23/24 Master 2 hp Genomströmning för ett eller flera utbildningsprogram kan tas fram i VIS-rapporten VG3. 8

21 Genomströmning efter halva studietiden Ark-, Civiling-, Civiling-lärarutbildning Medianvärde,9,8,7,6,5,4,3,2, 2/2 2/22 22/23 23/24 Ark+Civ+Civlär 27-3 hp Medianvärde,9,8,7,6,5,4,3,2, Högskoleingenjörsutbildning 2/2 2/22 22/23 23/24 Högskoleing 8 hp Medianvärde,9,8,7,6,5,4,3,2, Kandidatutbildning 2/2 2/22 22/23 23/24 Kandidat 8 hp Medianvärde,9,8,7,6,5,4,3,2, Masterutbildning 2/2 2/22 22/23 23/24 Master 2 hp Genomströmning för ett eller flera utbildningsprogram kan tas fram i VIS-rapporten VG3. 9

22 Examinationsgrad efter nominell studietid + år Ark-, Civiling-, Civiling-lärarutbildning Andel,9,8,7,6,5,4,3,2, 2/2 2/22 22/23 23/24 Ark+Civ+Civlär 27-3 hp Andel,9,8,7,6,5,4,3,2, Högskoleingenjörsutbildning 2/2 2/22 22/23 23/24 Högskoleing 8 hp Andel,9,8,7,6,5,4,3,2, Kandidatutbildning 2/2 2/22 22/23 23/24 Kandidat 8 hp Andel,9,8,7,6,5,4,3,2, Masterutbildning 2/2 2/22 22/23 23/24 Master 2 hp Genomströmning för ett eller flera utbildningsprogram kan tas fram i VIS-rapporten VG3. 2

23 Definitioner Anslagsfinansierad utbildning Forskare och forskningsingenjörer Forskarstuderande (personal) Utbildning på grund- och avancerad nivå som finansieras med statligt anslag baserat på antal helårsstudenter och helårsprestationer. Till kategorin räknas forskare, gästforskare, seniorforskare, senior lärare, forskningsingenjör samt postdoktor. Här ingår doktorander med anställning och utbildningsbidrag, FOFU-ingenjörer samt assistenter med utbildningsbidrag. Genomströmning efter år Genomströmning efter halva studietiden Examinationsgrad efter nominell studietid + år Helårsprestationer (HPR) Helårsstudenter (HST) Lärare Nybörjare på program Studieavgiftsfinansierad utbildning Utbytesstudent sarbetskrafter Medianen av summa högskolepoäng efter år dividerad med 6, för nybörjarna på programmen. Medianen av summa högskolepoäng efter halva studietiden dividerad med nominellt poängantal, för nybörjarna på programmen. Andel av nybörjarna som har den examen som respektive program syftar till, vid KTH, efter nominell studietid + år. Summa avklarade högskolepoäng på kurs/delkurs, under en viss period, dividerat med 6. Antalet studenter, som är förstagångsregistrerade eller fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle, multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängomfattning, under en viss period, dividerat med 6. Även utbytesstudenters utresor ingår på motsvarande sätt. Här ingår: professorer, lektorer, biträdande lektorer, forskarassistenter, adjunkter och gästlärare. Antagna, utom antagna till senare del, med godkänt eller underkänt resultat inom antagningsprogrammet efter 5/9 (kallas även Nybörjare enligt Ung ingenjör.) Endast program med höstterminsstart är medräknade. Utbildning på grund- och avancerad nivå som finansieras av studieavgifter, vilka betalas av studenter eller via stipendier. Student som deltar i ett formaliserat utbyte mellan lärosäten i Sverige och andra länder inom avtal. Redovisningarna kan innehålla avrundningseffekter. 2