Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Transkript

1 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial tema nybörjare Okt Tema jämställdhet April Indikatorrapport Sept Maj Halvår tema jämställdhet Aug Juli Juni Tertial 1 tema utbildningsprognos

2 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Februari: Juni: Augusti: Oktober: helår, tema genomströmning tertial 1, tema utbildningsprognos halvår, tema jämställdhet tertial, tema nybörjare Denna rapport innehåller en övergripande uppföljning av första halvåret 17 och har även ett tematiskt avsnitt om jämställdhet. Den är en del av det rapportpaket som levereras till ledningen för KTH och vars syfte är att tillgodose ledningens önskemål om en samlad uppföljning av KTH, totalt och i vissa fall uppdelat per skola. Innehåll 1 Kommentarer från skolledningen Resultaträkning med jämförelser 5 Resultaträkning med jämförelse bakåt, per halvår 7 HST och HPR för anslagsfinansierad utbildning, per typ av utbildning 1 HST och HPR för studieavgiftsfinansierad utbildning, per typ av utbildning 11 HST och HPR för anslags- och studieavgiftsfinansierad utbildning 1 Examina på grundnivå och avancerad nivå 13 Examina på forskarnivå 1 Personal, årsarbetskrafter de senaste fem åren Tema jämställdhet 15 Personal, könsfördelning de senaste fem åren 16 Personal, könsfördelning lärare och forskare 18 Ett antal poster ur ekonomisystemet, per skola, samt årsarbetskrafter, per avdelning 19 Definitioner

3 Skolans kommentarer Ekonomiskt utfall EES-skolans resultat för det första halvåret 17 blev +1, mnkr, vilket är enligt budget, men nära 5,7 mnkr lägre än föregående halvårsresultat. Omsättningen har ökat med cirka 86 tkr, vilket motsvarar cirka,5 procent. Vid förra halvårsskiftet hade vi en minskning av omsättningen på cirka procent. Fofu-medlen har ökat med cirka 3,8 mnkr, vilket beror på myndighetskapitalsatsningen. Intäkter från forskningsuppdrag har minskat med cirka,8 mnkr bland annat på grund av avslutade uppdrag med Energiforsk, samt en slutfakturering 16 i rymdprojektet Top Grade. På kostnadssidan ser vi en ökning av personalkostnaderna med cirka,9 mnkr och därmed också en ökning av gemensamma kostnader. Detta beror till stor del på nyrekrytering av doktorander inom digitaliseringsprojekten. Avvikelserna från budgeterade intäkter och kostnader är inte nämnvärt stora på skolan som helhet. Skolans myndighetskapital har sjunkit med över 31 mnkr, främst myndighetskapital som förts över till KTH centralt. Myndighetskapitalet betalas tillbaka till skolan som finansiering av digitaliseringsprojekt och satsningar på ung fakultet. Verksamhet 1, Utbildning Resultatet för VH1 är + mnkr, medan budgeterat utfall är -3 mnkr. Orsakerna är främst för lågt budgeterade externa intäkter och lönekostnader, vilket tyvärr är en upprepning från tidigare år. Verksamhet, Uppdragsutbildning Verksamhetsgrenen har i stort sett ingen verksamhet första halvåret 17. Verksamhet 3, Forskning Omsättningen har stigit med cirka 1,5 procent jämfört med förra halvåret, men ligger under budget. Resultatet hamnade på +8 tkr, att jämföra med föregående år som var 7,7 mnkr och budgeterat resultat på +,7 mnkr. Forskningen under våren 17 visar i sig en positiv utveckling, men belastas av avslutade förlustprojekt. Verksamhet, Uppdragsforskning Omsättningen har minskat något för verksamheten, vilket främst beror på en större fakturering föregående år. Verksamheten har totalt ett negativt resultat. Det gäller för de flesta projekten inom verksamheten. Det totala resultatet ligger på -8 tkr, tidigare års myndighetskapital väger upp för detta. Verksamhet 9, Stöd De flesta avdelningar har negativt resultat på stödverksamheten, men för skolgemensamt är resultatet + tkr. Det är främst stöd utbildning som ligger på minusresultat. Verksamhetens utfall 1 procent av skolans omsättning avser utbildning, resten är forskning. Fördelningen har i stort sett varit samma så länge skolan funnits. Antal HST (helårsstudenter) steg med cirka 9 procent mellan halvåren 15 och 16. För första halvåret 17 har vi inte helt nått 16 års nivå, men inte heller fallit ned till 15 års nivå. 1

4 Antalet civilingenjörsexamina har minskat från 7 till första halvåret 17 men givet historiska svängningar är det inget alarmerande. Det totala antalet examina har ökat från 17 till 137. Ökningen beror på en kraftig ökning av examina inom innovativ energiteknik (från 11 till 7) resten varierar naturligt. Antalet doktorsexamina är vilket är i nivå med föregående år. Antalet årsarbetskrafter har ökat från 318 första halvåret 16 till 331 per 3/6 17, men är inte uppe i samma nivå som 15 då antalet var 35 Förändringen ligger främst på doktorandtjänster. I dessa siffror ingår inte stipendiater och industridoktorander. Tema jämställdhet Idag har skolan 3 professorer, 1 lektor, 1 biträdande lektor och 1 adjunkt som är kvinnor. Därmed ligger andelen kvinnlig fakultet på skolan på 7 procent (5 kvinnor inom Tenure Track av 7 totalt). Tack vare en nyrekrytering förblev procentsatsen oförändrad jämfört med samma period 17 trots att en kvinnlig lektor ansökte om att bli entledigad under perioden. Andelen kvinnor bland undervisande lärare är 8,5 procent om man också räknar in adjunktstjänsten. Två nyrekryteringar under höstterminen 16 respektive vårterminen 17 resulterade i en förstärkning av fakulteten med två kvinnliga lärare. Tack vare en gedigen kandidatlista och utsträckta förberedande diskussioner med den utvalda kandidaten lyckades skolan rekrytera den topprankade kandidaten för tjänsten biträdande lektor i hybrida bioelektriska system, med placering på Mikro- och nanosystem. Den allra första adjunktstjänsten på skolan, adjunkt i industriell systemteknik med placering på Nätverk och systemteknik tillsattes också med en kvinna. Under 17 har skolan lämnat in två ansökningar om inrättande av nya akademiska tjänster, lektorat i elektriska maskiner och drivsystem och lektorat i rymdplasmafysik. Nyrekryteringar innebär naturliga tillfällen för förändring och därför ska dessa förberedas med noggrannhet. I enlighet med skolans bemanningsplan kommer få fakultetsrekryteringar ske under de närmaste åren. Därför att det desto viktigare att identifiera, informera och attrahera fler kompetenta kvinnliga kandidater till samtliga planerade fakultetsrekryteringar. Andelen kvinnor bland forskarstuderande är 1 procent vilket innebär en marginell skillnad mot fjolårets procent. För att utöka incitamentet att rekrytera kompetenta kvinnliga kandidater har EE:s doktorandråd beslutat att nästa utlysning av excellenstjänster är riktad endast till kvinnliga doktorander. Det är en intern satsning där urvalet utgörs av kandidater på gång att rekryteras och nyrekryterade doktorander genom allmän utlysning av doktorandplats. EES-skolans kvinnliga doktorandnätverk fick skolans fortsatta stöd. En välbesökt aktivitet har varit ett lunchseminarium med rektor där de kvinnliga doktoranderna ställde frågor om rektors planer för jämställdhetsarbetet på KTH och förde diskussioner om kvinnornas möjligheter i akademin. EE:s kvinnliga doktorandnätverk har fått kontakt och initierat samarbete med andra KTH-nätverk med jämställdhetsfokus, bland annat Noblesse, ett nätverk för kvinnliga elektroingenjörer från KTH och med ST-representanten för WOP@KTH Women PhD Candidates at KTH. Kommunikationsenheten anordnade en lunch, med inriktning på internationell press, tillsammans med KTH:s internationella pressekreterare och KTH:s digitala strateg. Den syftade till att kvinnor ska få bättre förutsättningar att synas i massmediala sammanhang och lyftas som förebilder i det traditionellt mansdominerade fältet forskning inom elektroteknik. För att underlätta och uppmuntra till jämlik föräldraledighet bland fakulteten erbjuder skolan finansiellt stöd för fakultetspersonal som tar föräldraledigt. Under 16 reviderades skolchefsbeslutet så att kvalificeringskraven för att få stödet anpassades bättre till hur föräldraledighet tas ut i praktiken. Målsättningen är att andelen kvinnor bland studenterna ska vara minst 35 procent på civilingenjörsprogrammet och minst 5 procent på högskoleingenjörsprogrammen. Bland de

5 nyantagna studenterna till elektroprogrammet är hösten procent kvinnor, vilket är en ökning med sex procentenheter i jämförelse med föregående år. Också andelen kvinnor som sökte var högre än någonsin med procent förstahandssökande, detta trots att antalet som sökte programmet också stigit kraftigt de senaste åren. Skolans kommunikationsansvarig har tagit ett stort ansvar för jämställdhetsfrågor inom ramarna för sitt uppdrag. Hon har varit drivande i kampanjen GIANTS både 15, 16 och 17 med målet att väcka kvinnors intresse för KTH:s utbildningar. Skolan har dessutom satsat på att ta fram en film om programmet som visar på mångfalden bland studenterna, samt uppdaterat övrigt material på utbildningswebben. Under 16/17 genomfördes dessutom en tävling i syfte att få fler unga människor att läsa om elektroteknikutbildningen på KTH:s hemsida. Tävlingen var öppen för alla men marknadsföringsinsatserna lades helt och hållet på att nå unga kvinnor med intresse för natur och teknik. Skolan har beslutat att fortsätta med tävlingen under kommande år. Den kvinnodominerade administrationen efterstävar också bättre könsbalans. I detta syfte har man redan 15 implementerat att rekryterare på skolan får träffa minst en manlig kandidat på anställningsintervju vid tillsättning av alla administrativa tjänster. Detta resulterade i tre rekryteringar av män på administrativa tjänster, två vikarierande personaladministratörer och en vikarierande redovisningsansvarig. 3

6 Resultaträkning med jämförelse E Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Resultaträkning tkr Utfall tom: 176 Motsvarande period föreg. år Utfall i % av föreg. år Skolbudget år: 17 Utf i % av budget Riktpunkt: 5,% Intäkter GRU-anslag ,9% ,5% FOFU-anslag ,% ,5% Bidrag fr externa finansiärer ,9% ,% Uppdrag fr externa finansiärer ,7% ,% Övriga intäkter ,5% ,3% Finansiella intäkter ,% 6 137,% Summa: Intäkter ,% ,% Kostnader Personalkostnader ,3% ,% Lokalkostnader ,9% ,7% Resor och traktamenten ,5% ,% Utrustning exkl avskr ,% ,8% Konsulttjänster ,7% ,6% Drift och övrigt ,1% ,7% Gemensamma kostnader ,% ,8% Avskrivningar ,% ,6% Finansiella kostnader ,% ,% Summa: Kostnader ,5% ,% Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar ,7% ,6% Transfereringar ,7% ,6% Summa: Transfereringar ets kapitalförändring Specifikation av myndighetskapitalet Myndighetskapital ets kapitalförändring Ingående myndighetskapital Utg. myndighetskapital S:a myndigh. kap. Utb Fofu Utb Fofu Utb Fofu Skolan för elektro- och systemteknik (EES)

7 Resultaträkning med jämförelse (helår och halvår) E Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Resultaträkning (tkr) Intäkter GRU-anslag FOFU-anslag Bidrag fr externa finansiärer Uppdrag fr externa finansiärer Övriga intäkter Finansiella intäkter Summa: Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Resor och traktamenten Utrustning exkl avskr Konsulttjänster Drift och övrigt Gemensamma kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Summa: Kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar Transfereringar Summa: Transfereringar ets kapitalförändring

8 Utbildning på grund och avancerad nivå Intäkter GRU-anslag FOFU-anslag Bidrag fr externa finansiärer Uppdrag fr externa finansiärer Övriga intäkter Finansiella intäkter 3 1 Summa: Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Resor och traktamenten Utrustning exkl avskr Konsulttjänster Drift och övrigt Gemensamma kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Summa: Kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar Transfereringar Summa: Transfereringar ets kapitalförändring Forskning och utbildning på forskarnivå Intäkter GRU-anslag FOFU-anslag Bidrag fr externa finansiärer Uppdrag fr externa finansiärer Övriga intäkter Finansiella intäkter Summa: Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Resor och traktamenten Utrustning exkl avskr Konsulttjänster Drift och övrigt Gemensamma kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Summa: Kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar Transfereringar Summa: Transfereringar ets kapitalförändring

9 Helårsstudenter och helårsprestationer (HST och HPR) Utfall till och med period 176 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Anslagsfinansierad utbildning Civilingenjörs- och arkitektutbildning HST Antal HST, ackumulerat under året Antal HPR, ackumulerat under året HPR Antal HST, ackumulerat under året 3 1 Högskoleingenjörsutbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR

10 Antal HST, ackumulerat under året Masterutbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR Antal HST, ackumulerat under året Inkommande utbytesstudenter HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR

11 Antal HST, ackumulerat under året 3 1 Vidareutbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR

12 Helårsstudenter och helårsprestationer (HST och HPR) Utfall till och med period 176 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Studieavgiftsfinansierad utbildning Antal HST, ackumulerat över året Masterprogram HST Antal HPR, ackumulerat över året HPR

13 Helårsstudenter och helårsprestationer (HST och HPR) Utfall till och med period 176 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Summa HST och HPR per typ av finansiering Antal HST, ackumulerat under året Total Anslagsfinansierad utbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR Antal HST, ackumulerat över året Total Studieavgiftsfinansierad utbildning HST Antal HPR, ackumulerat över året HPR

14 Examina Antal utfärdade examina till och med period 176 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Grund- och avancerad nivå Civilingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen Antal, ackumulerat under året Antal, ackumulerat under året Antal, ackumulerat under året Teknologie masterexamen 1 hp Antal, ackumulerat under året Teknologie kandidatexamen 18 hp

15 Examina Antal utfärdade examina till och med period 176 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Forskarnivå Doktorsexamen Licentiatexamen Antal, ackumulerat under året Antal, ackumulerat under året

16 Personal - utveckling senaste fem åren Mått: Antal årsarbetskrafter Skolan för elektro- och systemteknik (EES) ²) Lärare Professor Lektor Bitr lektor ¹) Forskarassistent Adjunkt och gästlärare 1 Forskare o forskn ing Forskarstuderande Adm och bibl personal Teknisk personal ²) Lärare Forskare o forskn ing Forskarstuderande Adm och bibl personal Teknisk personal ¹) i biträdande lektor ingår fr o m 1 även forskarassistenter ²) avser fram till och med

17 Personal - utveckling könsfördelning senaste 5 åren Mått: Antal årsarbetskrafter Skolan för elektro- och systemteknik (EES) ²) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Lärare Professor Lektor Bitr lektor ¹) Forskarassistent Adjunkt och gästlärare 1 Forskare och forskningsingenjör Forskarstuderande Adm inkl bibl-personal Teknisk personal Utveckling kvinnor 16 Utveckling män ²) Lärare Forskare och forskningsingenjör Forskarstuderande Adm inkl bibl-personal Teknisk personal ²) Lärare Forskare och forskningsingenjör Forskarstuderande Adm inkl bibl-personal Teknisk personal Utveckling lärare kvinnor Utveckling lärare män ²) Professor Lektor Bitr lektor ¹) Forskarassistent Adjunkt och gästlärare ²) Professor Lektor Bitr lektor ¹) Forskarassistent Adjunkt och gästlärare ¹) i biträdande lektor ingår fr o m 1 även forskarassistenter ²) avser fram till och med

18 Personal - könsfördelning inom olika lärar- och forskaranställningar Mått: Antal årsarbetskrafter Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Professor exkl gäst och adjungerade Lektor exkl gäst och adjungerade 1% 1% 8% 8% 6% 6% % % % % % ¹) Andel kvinnor Andel män % ¹) Andel kvinnor Andel män ¹) ¹) Kvinnor 1 Kvinnor Män Män Biträdande lektor Adjunkt 1% 1% 8% 8% 6% 6% % % % % % ¹) Andel kvinnor Andel män % ¹) Andel kvinnor Andel män ¹) ¹) Kvinnor Kvinnor 1 Män Män ¹) avser fram till och med

19 Postdoktor Doktorand m anställning 1% 1% 8% 8% 6% 6% % % % % % ¹) % ¹) Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Andel män ¹) ¹) Kvinnor 5 Kvinnor Män Män % Forskare 8% 6% % % % ¹) Andel kvinnor Andel män ¹) Kvinnor 1 1 Män ¹) avser fram till och med

20 Ett antal Balans-, Resultat- och Personalposter Skola Utfall t.o.m. Juni 17 EA EB EC ED EF EG EH EI EJ EK EL EM EN EO EP ET EZ Totalt Oförbrukade externa medel Myndighetskapital Myndighetskapital - utbildning Myndighetskapital - forskning ets kapitalförändring ets kapitalförändring - utbildning ets kapitalförändring - forskning Intäkter totalt varav interna intäkter varav Bidrag externa finansiärer Kostnader totalt varav Personalkostnader varav Lokalkostnader varav Täckningsbidrag TBK till central KTH-nivå Transfereringar Antal årsarbetskrafter EA EB EC ED EF EG EH EI EJ EK EL EM EN EO EP ET Totalt sarbetskrafter

21 Definitioner Anslagsfinansierad utbildning Forskare och forskningsingenjörer Forskarstuderande (personal) Helårsprestationer (HPR) Helårsstudenter (HST) Lärare Studieavgiftsfinansierad utbildning Utbytesstudent sarbetskrafter Utbildning på grund- och avancerad nivå som finansieras med statligt anslag baserat på antal helårsstudenter och helårsprestationer. Till kategorin räknas forskare, gästforskare, seniorforskare, senior lärare, forskningsingenjör samt postdoktor. Här ingår doktorander med anställning eller utbildningsbidrag samt FOFU-ingenjörer. Summa avklarade högskolepoäng på kurs/delkurs, under en viss period, dividerat med 6. Antalet studenter, som är förstagångsregistrerade eller fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle, multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängomfattning, under en viss period, dividerat med 6. Även utbytesstudenters utresor ingår på motsvarande sätt. Här ingår: professorer, lektorer, biträdande lektorer, forskarassistenter, adjunkter och gästlärare. Utbildning på grund- och avancerad nivå som finansieras av studieavgifter, vilka betalas av studenter eller via stipendier. Student som deltar i ett formaliserat utbyte mellan lärosäten i Sverige och andra länder inom avtal. Redovisningarna kan innehålla avrundningseffekter. 19