2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Vardaga Lindegård

Transkript

1 2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Vardaga Lindegård Datum och ansvarig för innehållet Jeanette Winberg Reviderad

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Informationssäkerhet Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. 2

3 Sammanfattning Vardaga bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL Där Vardaga har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. Under 2017 har vi på ett strukturerat sätt fokuserat på arbetet kring riskbedömningar för varje individ, både gällande nutrition, munhälsa, trycksår och fall samt riskbedömningar för patientens egen säkerhet relaterat till sjukdomsbild. Vi har fortsatt vårt arbete att arbeta aktivt med avvikelsehanteringen. Personal uppmärksammades under olika mötesforum på vikten att dokumentera avvikelser, syftet med att dokumentera avvikelser och uppföljningsprocessen. För att säkra verksamhetens patientsäkerhetsarbete så genomförs en gång per vecka s.k. teammöten. Där behandlas varje enskild patients behov av insatser och hjälpmedel. Syftet är att säkerställa en god omvårdnad och ett funktionsbevarande förhållningssätt. Samverkan sker mellan omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut/sjukgymnast och undersköterskor. Alla insatser och förändringar dokumenteras i gällande journalföringssystem. Detta har samtliga medarbetare tillgång till. Stort fokus läggs på fallpreventiva åtgärder, måltisdsregistrering och viktkontroller. Klagomål och synpunkter som inkommer till Lindegård hanteras och bearbetas snarast. De som är berörda av avvikelsen får snabb återkoppling i händelsen. Blankett för klagomål lämnas till nyinflyttad patient/närstående/förvaltare/god man samt finns i närståendepärmen i entrén. Det finns även i entrén en låst brevlåda för vem som helst att inkomma med synpunkter. Arbetet med kvalitetssystemet Senior Alert går framåt. Samtliga boende är riskbedömda enligt de fyra olika verktygen dock har vi under året inte arbetat aktivt i Senior Alert. De boende som är i behov av inkontinenshjälpmedel är registrerade i Guide som hjälper sjuksköterskan att välja skydd utifrån individuella förutsättningar. Alla patienter har genom ankomstsamtal vid inflytt samt löpande under vistelsen möjlighet att påverka sin vardag på de sätt de har möjlighet till. Alla patienter har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska som har det yttersta ansvaret för patienten och dess säkerhet. I februari 2017 infördes ICF i HSL-dokumentationen. Under 2017 har alla patienter en uppdaterad status, omvårdnadsplan samt riskbedömningar gällande fall, nutrition, trycksår och munhälsobedömningar genom bedömningsinstrumenten i Senior Alert. (se sid 3) Patientsäkerhetsarbetet är ständigt pågående och kommer under 2018 fortsätta att utvecklas för att patienter skall få en god, trygg och säker vård. 3

4 Sammanfattningen bör även innehålla hur informationssäkerheten har säkerställs i verksamheten utifrån den nya författningen HSLF-FS 2016:40 om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Vardaga har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad. Alla boende där man finner en risk ska ha en hälsoplan upprättad med mål och åtgärder och den ska kontinuerligt följas upp och revideras Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister som Senior Alert och BPSD (vid demens) Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet och att alla som avlider på boendet, registreras i Palliativa registret. Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Vardagas teammöten. Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt individuellt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg Funktionsbevarande synsätt i vardagen är ett viktigt ämne och är en grund att stå på i medarbetarnas arbetsdag med kunderna. I verksamheten är vi överens om att vi stärker kundens identitet och självständighet i de dagliga aktiviteterna genom att låta kunden få utföra det han/hon kan själv kan så långt det går utan att uppgiften väcker ångest. Förutsättningen för detta är att skapa motivation och vilja till aktivitet och genom att möjliggöra vardagliga upplevelser av livsmod och lust. Detta gör vi i mötet mellan människor. Genom ett funktionsbevarande synsätt sätter vi kundens resurser och förmågor i centrum. Den primära uppgiften är att stärka identitet och självständighet i dagliga aktiviteter. Vi motiverar och uppmuntrar till fysisk och psykisk aktivitet i vardagens sysslor. 4

5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen (4 kap. 2 hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) samt hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Vårdgivaren (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada. På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården, inneha anmälningsansvar och ansvarar utifrån patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 7 kap. 3, patientsäkerhetslagen (2010:659) 3kap 3, 5, 6,7, i förekommande fall. Vårdgivaren har uppdaterat styrdokument utifrån nya författningar kring utredning och anmälan av vårdskada. HSLF-FS 2017:40 och 41 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivare och lämnar vidare till anmälningsansvarig. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. 5

6 Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering Verksamheten har kvalitetsråd en gång i månaden, där representanter för samtliga yrkeskategorier finns representerade. Avvikelser skrivs av alla medarbetare oavsett anställningsform. Avvikelserna följs upp regelbundet av gruppchefer och verksamhetschefen på enheten.uppföljningen av avvikelserna dokumenteras i Q-maxit. En del avvikelser, sådana som är av en allvarligare karaktär eller sådant som man kan se har förekommit vid flera tillfällen förs vidare för uppföljning under kvalitetsråden. Representanterna på kvalitetsrådet återkopplar sedan till personalen på den egna avdelningen. All personal har möjlighet att läsa uppföljning av de avvikelserna som de själva har skrivit i Q-Maxit. Verksamhetschef har möjligheten att returnera en avvikelse till avvikelseskaparen för eventuellt ytterligare bearbetning av t.ex. åtgärder. Åtgärder följs upp på avdelningarnas teammöten varannan vecka. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Verksamheterna registrerar i kvalitetsregister där samtycke finns och i Palliativa registret. Samtliga verksamheter ska delta i PPM-studier. Riskbedömningar för trycksår, fall, nutrition, munhälsa och inkontinens görs i Senior Alert. Vi arbetar ständigt med att utvärdera vårdbehovet och styr bemanningen efter det. Det innebär säkerställning av resurser där de bäst behövs under mera vårdkrävande perioder. Patienter under vård i livets slut eller vid nyinflyttningar berörs också av en vårdbehovsbaserad bemanning. Nattsjuksköterska finns alltid att kalla in eller rådfråga under natten. ICF som dokumentationsmodell har införts för hälso- och sjukvårdsdokumentationen. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Checklistor och signeringslistor kontrolleras och följs upp en gång i månaden av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Egenkontroll har genomförts två gånger under året. I maj var resultat 1,93 och i november 1,93. Resultatet i egenkontrollen skapar förbättringsområden att arbeta med. Förbättringsområden som 6

7 identifierades är registrering i Senior Alert och andra kvalitetsregister, dokumentation, läkemedelshantering och uppföljning från tidigare egenkontroll. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Sjuksköterskorna på Lindegård har ett eget medicinskt ansvar, vilket innebär att de i varje situation ska kunna bedöma och avgöra när läkare behöver rådfrågas eller tillkallas. Läkaren ska vidta de åtgärder som patientens tillstånd kräver och sjuksköterskan bestämmer med patientens medgivande samt vid vissa tillfällen närståendes medverkan vilka vård- och behandlingsinsatser som ska ske. Det ligger sedan på Lindegårds hälso- och sjukvårdspersonal att utifrån sitt medicinska ansvar följa de ordinationer som läkaren meddelat för att ge patienten en god och säker vård Samverkan mellan läkarorganisation och verksamheten sker två gånger per år samt mellan läkare och verksamhetschef minst en gång i månaden Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten På Lindegård finns ett samarbete med ett 20-tal kommuner och stadsdelar i Stockholms Stad som löpande följer upp kvalitet och säkerhet i verksamheten utifrån individavtal. Varje placerande kommun och stadsdelsförvaltning ansvarar för att följa upp de personer som de placerat på Lindegård. För detta sker regelbundna uppföljningar av avtal samt gemensamma vårdplaneringar vid statusförändringar. Synpunkter och klagomål hanteras alltid med full insyn av uppdragsgivare. Det har av verksamhetschef skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit till respektive uppdragsgivare Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Varannan vecka hålls teammöte där teamet (ssk, rehab och omvårdnadspersonal) träffas och tar upp aktuella händelser, följer upp avvikelser samt gör riskbedömningar. Genom dokumentationssystemet används även en rapportfunktion mellan hälso- och sjukvårdspersonal och omsorgspersonal, där samtliga yrkesgrupper håller sig informerade om förändringar kring patienten. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 7

8 På Lindegård förs ett aktivt arbete för att på ett tidigt stadium uppmärksamma risker och brister som skulle kunna leda till vård-skador. Alla yrkesgrupper arbetar aktivt med förbättringsärenden/förbättringsområden enligt vårt kvalitetsledningssystem, samtliga avvikelser får uppföljning och leder till förbättringsarbete på enheten. Hälso- och sjukvårdspersonal uppdaterar kontinuerligt rutiner utifrån detta arbete. Det sker också ett systematiskt arbete med riskanalyser, konsekvensbedömningar och handlingsplaner vid risk för vård-skada. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Vårdgivaren har en IT- policy och en informationssäkerhetspolicy som beskriver de regler och rutiner kring information som gäller för alla medarbetare i Ambea/Vardaga. Ambea/Vardaga är ett företag med erfarenhet av att hantera personuppgifter i olika typer av system. Personuppgiftsansvarig ansvarar fo r att Personuppgiftslagens (PuL) bestämmelser efterlevs. Samtycke inhämtas vid registerha llning och driftsleveranto ren, Enfo, säkerställer att informationen är säkrad och ej kan missbrukas. Allting är anpassat i enlighet med GDPR. Logganalyser genomförs av IT- avdelningen minst en ga ng per a r utifra n syfte att gallra. Intern revision leds av dataskyddsombudet och vid misstanke om intra ng genomfo rs logganalyser/spa rning. Ambea/Vardaga arbetar aktivt fo r att minimera risk fo r informationssäkerheten. Vardaga har styrande dokument för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Genom att följa styrdokument för egenkontroll och loggkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation säkrar verksamheten informationen. Verksamhetschef gör loggkontroller månadsvis och dokumenterar kontrollen. Vid journalföring följs de checklistor som finns. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. Alla medarbetare har kunskap om hur Vardaga AB:s rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När avvikelsen bedöms allvarlig rapporteras detta direkt till verksamhetschefen och dennes chefer. Om det är en allvarlig hälsooch sjukvårdsavvikelse informeras även med MAS/kvalitets-utvecklare. På Lindegård arbetar samtliga personal aktivt i avvikelsesystemet. Verksamhetschefen har utbildat ledningsgruppen och personalen i detta. Varje yrkeskategori har personer utsedda som ansvariga för att se att avvikelser hanteras och följs upp skyndsamt, och att berörda personer får information om det inträffade. 8

9 Alla avvikelser av allvarligare karaktär behandlas av kvalitetsrådet. På enheten har vi utformat lokala rutiner för rapportering och arbetsgång vid allvarliga incidenter. Dessa rutiner är kända av alla personal och information om avvikelsehantering och rutiner ingår i introduktionen av nya medarbetare. Ett aktivt arbete utifrån ett bedömningsinstrument med fokus utifrån medarbetarnas risk för skada exempelvis om en patient är utagerande. Gruppcheferna som ansvarar för SoL arbetet och omvårdnadsansvarig sjuksköterska har tillsammans med medarbetarna gjort riskdömningar utifrån bedömningsinstrumentet på samtliga patienter. Uppdatering av dessa sker regelbundet. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål. Alla medarbetare har kunskap om Vardagas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschefen och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart. Vid synpunkter och klagomål på Lindegård informeras alltid verksamhetschef. Verksamhetschef eller gruppchef tar genast en kontakt med den person som framfört klagomålet och kommer överens om hur frågan ska hanteras. Vid behov informeras även uppdragsgivaren och MAS/kvalitetsutvecklaren. Utifrån hur man tillsammans kommer överens om att hantera frågan följs ärendet sedan upp med den person som framfört synpunkten. Synpunkter och klagomål leder alltid till förbättringsärenden enligt vårt kvalitetsledningssystem Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Antalet avvikelser har under året ökat med 29 %. Detta bedöms vara ett resultat av ökad rapportering snarare än ökat antalet avvikelser. Fallen har under året varit väldigt många, men det är samma få personer som faller ofta. Inget fall har resulterat i sjukhusvistelse. 9

10 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Verksamheten arbetar med boende- och närståenderåd. Närståenderådet leds av verksamhetschefen och rådet träffas minst två gånger per år. Dessutom sker kontinuerligt närståendeträffar. Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. Vardaga har etablerad samverkan med pensionärs-organisationer samt andra intresseorganisationer. Lindegård har för avsikt att arbeta med regelbundna närståenderåd men intresset från närstående har under året varit lågt. Årets två närståendeträffar dit alla närstående bjuds in till leds av verksamhetschefen, och hela ledningsgruppen finns då representerad. Verksamhetschefen finns lätt tillgänglig i verksamheten och har en god kommunikation med många närstående. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patienter och närstående. På Lindegård bjuds närstående in att vara så delaktiga i verksamheten som de själva och patienten vill. I samband med inflyttning går vi igenom med den boende och dennes närstående vilka förväntningar och tankar som finns. Det görs också en plan för hur delaktighet och information mellan parterna ska hanteras och hur kontakterna ska följas upp. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit. 10

11 Resultat 2017 Område: Mål: Ge en säker och högkvalitativ hälsooch sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL Strukturmått: Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning Processmått: Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning Resultatmått: Andel (%) av rappoerterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår. Måluppfyllelse: Resultat kopplat till målet Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn. Rutiner och riktlinjer för fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälsooch sjukvårdspersonal Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador Riskbedömningar Teammöten 107 fallrapporter Ingen skada 82 Sårskada 18 Smärta 5 Muskelskada 1 Fraktur 1 Antal riskbed: 100% Alla boende har haft aktuella riskbedömningar. Antalet fall har ökat r/t några få boende med många fall. Basal hygien i vård och omsorg Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg Kompetens hos all personal Handledning/utbild ning Antal Avvikelser Hygenråd Självskattning Webutbildningar Förbrukning av hygienprodukter Inga vårdskader gällande hygien har rapporterats Hygienråd har genomförts 4 gånger 100% av alla medarbetare ha genomfört webutbildningen Under året har vi lyckats att inte sprida smitta såsom ex norovisrus, vidare. Hygienombud arbetar aktivt med hygiefrågor. Självskattning av följsamheten Självskattning har skett fyra gånger. Rapporteringsskyldighet Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser. Kvalitetsråd Antal avvikelser 100 % av avvikelserna skall rapporteras i q-maxit Antalet avvikelser har ökat med 29 %. 11

12 Läkemedelshantering och delegeringsprocessen Att alla medarbetare: kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt En säker läkemedelshanter ing Korrekt delegeringsförfarande av leg personal Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen Delegeringsprocessen Antal aktuella delegeringar Webutbildning Alla delegeringar skall vara aktuella och uppdaterade. Vid uppdatering och nya delegeringar skall webutbildning användas. 100 % av alla delegeringar är uppdaterade. 52 (100%) medarbetare har gått webutbildningen. 39 avvikelser rörande läkemedelshanteri ng: Utebliven dos 22 st Utebliven sign 8 st För stor dos 1 Förväxling av lkm 1 Felaktigt iordningsställande 5 Otydlig ord 2 Trycksår Inga nya trycksår uppkomna i verksamheten Rutiner och riktlinjer för riskoch preventionsbedömn ing Utbildning i sårvård Riskbedömning downton Registrera uppkomna trycksår. 100 % av alla boende skall ha aktuella riskbedömningar. 100 % av alla boende har aktuella riskbedömningar. Inga trycksår har uppkommit under året. Samverkan vid teammöte Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt dokumentation Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar Handledning/utbildning Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller Dokumentation enl rutin utifrån checklista 100 % av alla boende skall ha aktuellt omvårdnadsstatus och aktuella planer. Loggkontroll 1 gång per månad 2.0 i egenkontroll 100 % av alla boende har aktuell omvårdnadsstatus och aktuella vårdplaner. Loggkontroller UA 12 gånger under året. Resultat i egenkontroll för HSLdokumentation var i november 1,25 resp, 1,77 Brister 12

13 funna vid egenkontroll är tillrättade. Vård i livets slut En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid. Dokumentera i en omvårdnadsplan/ NVP/LCP Rutiner och riktlinjer för vård i livets slut Utbildning för leg. Personal och palliativa ombud Använd palliativa registret Palliativa registret Rutin för vård i livets slut 100 % av boende som avlider på boendet skall registreras i palliativa registret 100 % av boende skall ha en palliativ vårdplan efter beslut om vård i livets slut har tagits. 9 avlidna varav 0 registrerade i palliativa och två avlidna på sjukhus.. MNA (kost/ nutrition/vikt) Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning Nyinflyttade patienter skall bedömas inom tre dygn Rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Kompetens hos hälsooch sjukvårds- och övrig personal. MNA-bedömning Kost och vätskeregistrering Kostråd 10 gånger per år 100 % av boende skall vara bedömda enl MNA, minst två gånger om året. SSK skall närvara på kostråd. 100% av boende är bedömda enl MNA. Handledning/utbildning i klinisk nutrition Minimera risk för undernäring. Följa Mat som hemma Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Dokumentera i Senior Alert ROAG Handledning och utbildning i munvård Roag Munhälsobedömning med hjälp av tandhyginist Munnhälsoutbildning årligen 100% av alla boende skall vara bedömda enl ROAG. 100 % av medarbetarna skall genomgå munnhälsoutbildnin g. 100 % av boende är bedömda enl ROAG. Inkontinens Alla boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt Följa styrdokument och riktlinje Utprovning och beställning i Guide. Läkagemätning Inkoråd sex gånger per år. 100 % av alla boende med inkoskydd ska vara registrerade i Guide. 100 % av boende med inkoskydd har individuellt förskrivna inkoskydd Beställningar ska ske i Guide 13

14 Samtycke till att registreras i kvalitetsregister Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister Följa styrdokument och riktlinje Registrera i Senior Alert, palliativa registret samt Guide 50% av boende är registrerade. En ökning av antalet registrerade sedan Samarbete och intern kommunikation Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och informationsöverföring Teammöten för att skapa forum för information delning och samarbete Teammöten varannan vecka. Rapport för hälso&sjukvård skall läsas Inga avvikelser har skett under året Teammöten hålls varannan vecka Läsandet av rapporter har ökat, liksom skrivandet av rapporter. 14

15 Patientsäkerhetsplan 2018 för verksamheten Vardaga Lindegård Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem. Vardagas verksamheter ska under 2018 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i: Vårgivarens områden för ökad patientsäkerhet Risk och preventionsbedömningar alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i samband med inflytt och över tid (minst var 6e månad) Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende Fallförebyggande arbete Basala hygienrutiner All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg Dokumentation Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation (utifrån ICF där det finns i systemet) Läkemedel- och delegeringsprocessen Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess Minska läkemedelsavvikelser Rapportering av händelser Vårdskada Vård i livets slut Alla som avlider i våra verksamheter ska ha den optimala sista tiden. Arbeta för att ha palliativa ombud i verksamheten. Verksamhetens mål för 2018 och metod för att uppnå målen OAS ansvarar för att uppdatera sina boende vid inflytt, var 6:e månad eller vid förändring i hälsotillstånd. Registrera i Senior Alert. Riskbedo mningar utfo rda pa 100 % av boende i samband med inflytt samt var 6:e månad eller vid behov. Fall ska minimeras genom information och förebyggande åtgärder 100% efterföljande av hygienrutiner. Självskattning var 3:e månad. Aktiva hygienombud. Hålla fyra hygienråd under året % skall ha aktuella och uppdaterade vårdplaner utifrån riskbedömningar och hälsoproblem. Följa upp 100 % av delegeringarna under året. Tydliggöra den dagliga planeringen för att tydligare visa ansvar. Införa Medview. Minska antalet uteblivna doser genom öka planeringen under arbetspasset. Arbeta för digitala signeringslistor Rapportera 100% av händelser. Följa upp aktivt på råd och APT. Brytpunktsamtal där möjligt. Registrera i Palliativa Registret. Tillsätta palliativa ombud. 15