2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Ljungkullen

Transkript

1 2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Ljungkullen Datum och ansvarig för innehållet Grozdana Nici Reviderad

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vård skador Riskanalys Informationssäkerhet Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. 2

3 Sammanfattning Vardaga bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL Där Vardaga har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. På Ljungkullens korttidsboende arbetar vi aktivt på att identifiera förbättringar i patientsäkerhetsarbete. Vi analyserar fallavvikelser, granskar dokumentation bland annat riskbedömningar, säkerställer rapportering, kontinuerligt fortbildar omvårdnadspersonal i olika sjukdomar och profylax åtgärder som Basala Hygienrutiner, HLR utb, förflyttningsteknik, munvård. En stor förbättring i läkemedelshantering av narkotikaklassade läkemedel har vi genomfört fortsätter vi en överenskommelse om läkarmedverkan med VC Capio och Sävedalens VC enl. närområdesansvar. Vi låter patienten och närstående delta i vår förbättringsprocess genom att lyssna på deras synpunkter. Vi på Ljungkullen arbetar dagligen med att säkerställa och förbättra patientsäkerheten. Vardagas ledningssystem för kvalité i alla grenar är Qalimax Hela arbetsgruppen har behörighet att aktivt registrera alla avvikelse i Q maxit. Avvikelser är en ständig punkt i Kvalitetsråd agenda där vi bearbetar, planerar och följer upp avvikelser mot förbättring. Under 2017 har två egenkontroller genomförts tillsammans med medarbetarna. OAS arbetar ständigt enl checklista inflyt/utflytt där visa riskbedömningar: trycksår, nutrition, munhälsa, fall, ingår från första dagen vistelse Teamarbete /temmöte sker dagl där rehab personal, sjuksköterska och VC kort uppdaterar och planerar det viktiga händelser för dagen eller veckan. Uppföljningsmöte om varje pat sker var annan vecka där deltar alla yrkeskategorier. Del mål och mål följs upp och nya sätts upp. Informationssäkerheten har säkerställs i verksamheten så att vi har individuella inloggningar till journalföring samt pat får själv godkänna överföring av journalinformation till andra instanser.!ggr i mån kontrollerar VC all inlogg i journalsystemet där kan man läsa av i vilken journal och vem loggade in, vad gjorde den i journalen. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Vardaga har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad. Alla boende där man finner en risk ska ha en hälsoplan upprättad med mål och åtgärder och den ska kontinuerligt följas upp och revideras Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister som Senior Alert och BPSD (vid demens) Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet och att alla som avlider på boendet, registreras i Palliativa registret. Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Vardagas teammöten. Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt individuellt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg På Ljungkullen arbetar vi kontinuerligt med att utbilda och uppdatera alla medarbetare i avvikelsesystem och skyldighet att rapportera kring händelse och vård skador. All personal dokumenterar i Safe Doc. Utifrån sin yrkes roll tillsammans med patienten görs det riskbedömningar,omvårdnadsplaner och uppföljningar. Alla uppföljningar sker var annan vecka där mål/delmål diskuteras från alla yrkeskategorier som är aktiva runt patienten under dens vistelse. Vid vård i livet slut finns det trygghetsordination, omvårdnadsplan och extra personal som vak. De som är i behov av inkontinensskydd får det förskrivet av SSK med förskrivningsrätt. Utprovningsprocess utgår av våra riktlinjer för inkontinensskydd. All personal har klarat av webb utb i Basala hygienrutiner. Stick prov görs 2-3 ggr/år.resultat tas upp på APT. All personal får årligen utb i förflyttningsteknik även sommar vikarie på 4

5 introduktion dag. Våra SSK samt fysioterapeut och arbetsterapeut fortbildar personalen dagligen och på APT utifrån sin kompetens. Leg personal gick på externa utb som nutrition, såromläggning/omläggningsmaterial, bostadsanpassning, förflyttning Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen (4 kap. 2 hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) samt hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Vårdgivaren (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vård skada. På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården, inneha anmälningsansvar och ansvarar utifrån patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 7 kap. 3, patientsäkerhetslagen (2010:659) 3kap 3, 5, 6,7, i förekommande fall. Vårdgivaren har uppdaterat styrdokument utifrån nya författningar kring utredning och anmälan av vård skada. HSLF-FS 2017:40 och 41 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivare och lämnar vidare till anmälningsansvarig. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. 5

6 Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering Ljungkullen är korttidsboende och vid varje ny inflytt utför SSK riskbedömningar som trycksår, nutrition, fallrisk, munstatus enl riktlinjer i företaget. Fallrisk bedömning görs samma dag samt förflyttningsbedömning. Personalen instrueras av fysioterapeut i förflyttning av den enskilde samma dag. Alla riskbedömningar följs upp kontinuerligt. All personal registrerar avvikelser och dessa följs upp av SSK, fysioterapeut, arbetsterapeut samt tas upp på kvalitetsråd och på APT. Kvalitetsråd har vi månadsvis och det är verksamhetschef som kallar till det. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Verksamheterna registrerar i kvalitetsregister där samtycke finns och i Palliativa registret. Samtliga verksamheter ska delta i PPM-studier. Riskbedömningar för trycksår, fall, nutrition, munhälsa och inkontinens görs i Senior Alert. Samtliga medarbetare har genomfört webbaserad utbildning i Basala Hygienrutiner. Samtliga medarbetare får utb i Förflyttningsteknik grundläggande samt kontinuerligt i de enskilda fallen Samtliga personal går igenom läkemedels webb utb för att kunna få delegering. All personal har erbjudits utb i munhälsa. Samtliga personal har tillsammans genomfört webbaserad utb i kontakt manskap. Samtliga personal har erbjudits utb i HLR. 6

7 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Egenkontroll utförs 2 ggr/år tillsammans med medarbetarna. Kvalitet index 1.99 av 2.0. Tillsyn över Läkemedelshantering genomfördes av VC 1ggr i kvartal. De patienterna som flyttar ut svarar på en enkät. Utvärdering sker på Kvalitetsråd. Därifrån vår förbättringsområde är kontaktmannaskap som vi aktivt jobbar med att förbättra. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Vi har en upprättad överenskommelse med närliggande vårdcentraler Capio och Sävedalens vårdcentral som delar läkaransvar på Ljungkullen. Runden är en dag i veckan. Läkare är i akuta fall tillgänglig på telefon. Vi har tillgång till jourläkare med på kvällar, helger och nätter. Samverkan med uppdragsgivare Verksamhetschef har under året haft samtal med uppdragsgivare där visas nöjdhet med det Ljungkullen levererar. Alla avvikelser eller händelser har rapporterats och återkopplats till uppdragsgivare. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Samverkan mellan legitimerade medarbetare som SSK och Rehab personal mot omvårdnadspersonal genomförs dagl genom att leda, instruera och utbilda omvårdnadspersonal i omvårdnad runt den enskilde patienten. Månadsvis genomförs avd möte med OAS, GC och omvårdnadspersonal. Team möte sker dagl mellan legitimerad personal och VC.Sjuksköterska har samordningsansvaret Uppföljningsmöte sker var annan vecka där närvarar en USK, GC, OAS, rehab personal där diskuteras varje enskilde pt för sig. 7

8 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 På Ljungkullen genomför vi olika riskbedömningar när det gäller patientens hälsa, arbetsmiljö- Preventions bedömningar med bedömningsinstrument som Norton skala för trycksår, fallrisk, mun och tandhälsa, MNA för nutrition, utförs redan första dag då patienten flyttar in. Vid påvisad risk görs ett omvårdnadsplan med åtgärder. De följs upp och uppdateras vid ny förändring och händelse. Dessa riskbedömningar utförs i team där alla yrkeskategorier deltar från egna synvinklar. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Vårdgivaren har en IT- policy och en informationssäkerhetspolicy som beskriver de regler och rutiner kring information som gäller för alla medarbetare i Ambea/Vardaga. Ambea/Vardaga a r ett företag med erfarenhet av att hantera personuppgifter i olika typer av system. Personuppgiftsansvarig ansvarar fo r att Personuppgiftslagens (PuL) bestämmelser efterlevs. Samtycke inhämtas vid registerhållning och drifts leverantören, Enfo, säkerställer att informationen a r säkrad och ej kan missbrukas. Allting är anpassat i enlighet med GDPR. Logganalyser genomförs av IT- avdelningen minst en ga ng per a r utifrån syfte att gallra. Intern revision leds av dataskyddsombudet och vid misstanke om intrång genomfors logganalyser/spårning. Ambea/Vardaga arbetar aktivt fo r att minimera risk fo r informationssäkerheten. Vardaga har styrande dokument för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Genom att följa styrdokument för egenkontroll och loggkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation säkrar verksamheten informationen. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. Alla medarbetare får utbildning i hantering av avvikelser och information om riktlinjer för rapporteringsskyldighet som Lex Maria och Lex Sara. Alla avvikelse går till verksamhetschef och leg personal. Utredning påbörjas direkt.. VC följer och deltar i utredningen samt styr den till slut eftersom det är bara VC som har behörighet att avsluta utredning. Om VC bedömer avvikelse som allvarlig händelse rapporteras det vidare till MAS/Kvalitetsavdelning 8

9 HSL personal rapporterar om risk för vård skada. Verksamhetschef ansvarar för utredning. Vid utredning används checklista. Utredning påbörjas omgående och alla berörda informeras om förloppet av VC. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål. Ansvaret att rapportera och åtgärda klagomål/synpunkter ligger på alla medarbetare. Alla vet om företagets gällande riktlinjer för synpunkter/klagomål. Synpunkter och klagomålet är en av faktorer som hjälper oss i vårt ständiga förbättringsarbete. Klagomålet registreras i Q-maxit och verksamhetschef påbörjar analys. Om det bedöms som allvarlig händelse meddelas detta till RC och kvalitets utvecklare samt uppdragsgivare. Efter max två veckor återkopplas alla berörda. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap registrerades 43 fall. Fallrapporter analyseras och försöker åtgärdas med det samma. Analys och åtgärder genomförs av omvårdnadspersonal, sjuksköterska och rehab personal. Riskfaktorer för fall är av olika skäl. Ibland är det läkemedel, ibland allmän hälsotillstånd, ibland förflyttning på egen hand registrerades 30 läkemedelsavvikelser. Vid dessa avvikelser letar vi efter orsaken genom att skapa ett mönster vilken tid, hur, vem, var. Vid upprepade avvikelser av samma personal kan det leda till indragning av delegering. Varje synpunkt och klagomål har hanterats omgående i direkt möte med patienten oc dess anhöriga. 9

10 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Verksamheten arbetar med boende- och närståenderåd. Närståenderådet leds av verksamhetschefen och rådet träffas minst två gånger per år. Dessutom sker kontinuerligt närståendeträffar. Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. SSK är tillgänglig på Ljungkullen dygnet runt. Närstående är på besök nästan dagligen och har möjlighet att kontakta SSK när de precis vill. Vid varje förändring kontaktar SSK eller rehab, USK anhöriga o informerar naturligtvis det godkänns av patienten. Vid godkännande av patienten får närstående också delta vid ankomstsamtal och vid skapande av Genomförande planer., ronden och rehabiliteringsträning. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit. 10

11 Resultat 2017 Område: Mål: Ge en säker och högkvalitativ hälsooch sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL Strukturmått: Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning Processmått: Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning Resultatmått: Andel (%) av rappoerterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår. Måluppfyllelse: Resultat kopplat till målet Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn. Rutiner och riktlinjer för fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälsooch sjukvårdspersonal Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador Fallriskbedömning redan första dag vid inflyt. Bedömning av förflyttningsförmåga eller förflyttningsteknik för den enskilde. Omvårdnadsplaner upprättas från OAS och fysioterapeut/arbetstera peut. Kontinuerlig utb av omvårdnadspersonal i förflyttningsteknik samt i förflyttningsteknik för den enskilde. Rapporterade fall under 2016 är 43 Fall som lett till frakturer 1 Fall som lett till sårskada 5 Fall som lett till smärta 5 Fall inga skador 29 Fallriskbedömning vid inflyt samma dag Upprättade planer enl riskbedömning Uppföljningsmöteåtgärder Basal hygien i vård och omsorg Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg Kompetens hos all personal Webb utbildning Basala hygienrutiner genomgår all personal 1 ggr/år Minst 2 ggr/år föreläser/informerar SSK om hygien inom vården samt informerar om hygienrutin vid olika Inga allvarliga risker som lett till vårdskada registrerade God kunskap om basala hygienrutiner, rätt information om rätt patient 11

12 Handledning/utbild ning Självskattning av följsamheten smittsamma sjukdomar (magsjuka, MRSA, HIV..) Stickprov utförs av SSK minst 2ggr/år. Rapporteringsskyldighet Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser. All personal får kunskap i i hantering av avvikelsesystemet och riktlinjer i rapporteringsskyldighet Info om Lex Sara och Lex Maria 0 0 Läkemedelshantering och delegeringsprocessen Att alla medarbetare: kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt En säker läkemedelshanter ing Korrekt delegeringsförfarande av leg personal Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen 30 Registrerades 30 lm avvikelser 11utebliven sign 14 utebliven dos 2 otydlig ord 1 förväxling av person 2 felaktig iordningställande - Trycksår Inga nya trycksår uppkomna i verksamheten Rutiner och riktlinjer för riskoch preventionsbedömn ing Riskbedömningar för trycksår utförs enl checklistan inflytt och vid försämrad hälsostatus. Vid inflytt SSK inspekterar hud kostym. Inga trycksår som förekommit på boendet. Flera inflyttade pat med utvecklat trycksår Bedömning Observation, profylax kunskap Utbildning i sårvård Omvårdnadsplaner och åtgärder, uppföljning. Samverkan vid teammöte Profylax trycksår sätts in. Persoanlen observerar och meddelar till OAS. Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt dokumentation Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar Handledning/utbildning Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller Dokumentation utförs i Safe Doc. På plats SOL och HSL stödjarna. Manuall för dokumentation finns på Intranätet. Verksamhetschef utför loggkontroll enl riktlinjer o HSL dokumentation är bra och vi fick bra betyg från MAS och IVO. SOL måste vi finslipa mera. 12

13 Vård i livets slut En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid. Dokumentera i en omvårdnadsplan/ NVP/LCP Rutiner och riktlinjer för vård i livets slut Utbildning för leg. Personal och palliativa ombud Använd palliativa registret Riktlinjer och lokala rutiner för vård i livet slut finns och är kända av all personal. SSK har ansvar för att upprätta omvårdnadsplan och info till PAL gällande brytpunktsamtal och trygghetsordinationer. SSK brukar ringa anhöriga efter nån v för uppföljning. Alla rutiner i vård i livets slut har vi följt. Där anhöriga hade inte möjlighet vaka en extra personal sattes in. Vi ger en trygg och säker vård till den boende samt tar hand om des anhöriga också MNA (kost/ nutrition/vikt) Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning Nyinflyttade patienter skall bedömas inom tre dygn Rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Kompetens hos hälsooch sjukvårds- och övrig personal. Stabil vikt, näringsrik kost, anpassad specialkost Handledning/utbildning i klinisk nutrition Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Fungerande munhälsovård för alla Dokumentera i Senior Alert ROAG Handledning och utbildning i munvård Inkontinens Alla boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt Följa styrdokument och riktlinje Alla pat som är behövande av inkontinensskydd skall få rätt inko skydd förskrivet 13

14 Samtycke till att registreras i kvalitetsregister Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister Följa styrdokument och riktlinje Följa gällande riktlinjer och styrdokument i verksamheten Samarbete och intern kommunikation Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och informationsöverföring Teammöten för att skapa forum för information delning och samarbete Alla medarbetare är skuldiga att läsa och skaffa sig viktiga info i verksamheten Patientsäkerhetsplan 2018 för verksamheten Ljungkullen Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem. Vardagas verksamheter ska under 2018 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i: Vårgivarens områden för ökad patientsäkerhet Risk och preventionsbedömningar alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i samband med inflytt och över tid (minst var 6e månad) Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende Fallförebyggande arbete Verksamhetens mål för 2018 och metod för att uppnå målen Vid inflytt till Ljungkullen använd checklista och alla riskbedömningar utförs enl den eller tidigare. Efter det upprättas hälsoplaner. Uppdatering sker var 6:e månad. Alla yrkeskategorier skall följa rutiner vid ny inflytt. Dokumenattion skall vara aktuell. Alla ordinationer skall tydligt dokumenteras och vara tillgängliga för alla yrkeskategorier. 14

15 Basala hygienrutiner All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg Dokumentation Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation (utifrån ICF där det finns i systemet) Läkemedel- och delegeringsprocessen Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess Minska läkemedelsavvikelser Rapportering av händelser Vårdskada Vård i livets slut Alla som avlider i våra verksamheter ska ha den optimala sista tiden. Arbeta för att ha palliativa ombud i verksamheten. All persoanl går igenom web utbildning Basala hygien rutiner 1ggr/år. Hygienråd gör månadsvis kontroll. Alla yrkeskategorier har skuldighet att dokumentera dagligen. Dokumenattion skall varatydlig och aktuell status skall markeras. All omvårdnadspersoanl skall utföra webbaserad utbildning i läkemedelshantering och därefter i bedömning av sjuksköterska erhålla en delegering för säkert hantering av läkemedel. Kontinuärlig genomgån av läkemedelsavvikelse på APT. Uppföljning av läkemedelsavvikelse utförs av sjuksköterska som vid upprepade avvikelse från samma perrsonal har rätt och dra in delegering. Alla vård skador dokumenteras och utredas av verksamhetschef enl checklista och riktlinjer. Alla yrkeskategorier skall se till och har skyldighet att ge till patenten i livet slut ett värdigt och respektfullt bemötande. Pat skall den sista tiden i livet ha smärtfritt, oro och lidande skall behandlas. 15