2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Villa Tärnö

Transkript

1 2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Villa Tärnö Datum och ansvarig för innehållet

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. 2

3 Sammanfattning Vardaga bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL Där Vardaga har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. Villa Tärnö 2017: Alla boende har uppdaterade riskbedömningar och riskanalyser så som nutrition, fall, trycksår. Risk för kund görs var 6:e månad eller vid förändringar i status. Teammöten med rehabpersonal, omvårdnadspersonal och ssk sker kontinuerligt, varannan vecka. Rehabpersonalen har ett nära samarbete med sjuksköterska och omvårdnadspersonal. Vårdpersonal skriver kontinuerlig i rapport för hälsosjukvård synpunkter och saker som behöver åtgärdas. Genom ett aktiv arbete fånga upp saker vid t ex läkemedelsgenomgång, årsprov och undersökning av läkare, samt nära samarbete med verksamhetschef. I december genomgick vi en utbildning i medview för att bli ännu bättre på att arbeta på ett strukturerat sätt. Patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet genom vårdplanering som utförs vid statusförändringar. Daglig rapportering sker såväl muntligt som i våra dokumentationssystem. Tillsyn sker från intern MAS och MAS från stadsdelar. Sjuksköterskorna arbetar aktivt med att följa upp delegeringar Egenkontroll i november där samtlig personal är delaktig Livsmedelskontroll har skett från miljö och hälsa Synpunkter och klagomål följs upp i vårt kvalitetssystem Qmaxit och i förbättringsloggen Villa Tärnö arbetar aktivt för att patienter och anhöriga ska känna sig delaktiga och informerade. Alla patienter med dess närstående erbjuds ankomstsamtal 7-14 dagar efter inflyttning. Detta samtal är ett komplement till Levnadsberättelsen som alla erbjuds att skriva. Utöver detta så erbjuds vårdplaneringar 1-2 ggr/år eller oftare om så önskas. Om patient eller anhörig önskar tala med ansvarig läkare ordnas detta via omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Dessutom har ett aktivt arbete med rapportering av avvikelser inneburit att all personal nu dokumenterar avvikelser direkt i Qmaxit. På det sättet har risker och vårdskador identifierats. Alla synpunkter och klagomål tas upp till kvalitetsråd. Eventuella synpunkter från kunder och närstående tas upp och ges snabb återkoppling, antingen via telefon.vid behov sker vårdplanering. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälsooch sjukvården. Vardaga har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad. Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister som Senior Alert och BPSD (vid demens) Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet och att alla som avlider på boendet registreras i Palliativa registret. Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier (Vardagas teammöten). Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivningsrätt. Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg De övergripande målen för Villa Tärnö är att alla boende får bra omvårdnad och social stimulans över dygnet för att uppnå skälig levnadsnivå och få en bra livskvalitet. Detta sker genom ett aktivt kontaktmannaskap, kompetensutveckling av personal inom relevanta utbildningar, planerad aktivering, dels av kontaktman och dels av aktivitetsansvarig och genom att följa Den Goda Dagen. Från sjuksköterskas sida sker det bland annat genom kontinuerliga teammöten samt genom daglig kontakt med personalen, strukturerade läkemedelsgenomgångar. Individuellt utprovat inkontinensskydd. 4

5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen ( 29) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada. På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården, inneha anmälningsansvar och ansvarar utifrån patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 7kap. 3, patientsäkerhetslagen (2010:659) 3kap 3, 5, 6,7, i förekommande fall. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivare och lämnar vidare till anmälningsansvarig. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. Varje månad följs kvalitet och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. 5

6 Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering Kvalitetsrådet på Villa Tärnö träffas 1g/mån och alla medarbetare på Villa Tärnös Vårdboende har rapporteringsskyldighet utifrån identifierade händelser. Det är alla medarbetares skyldighet att rapportera in avvikelser eller händelser i avvikelsehanteringen, Q- maxit och direkt åtgärda en händelse. Åtgärden kan bestå i att medarbetaren tar den nödvändiga kontakt som behövs (ssk, ec eller vc) för att åtgärda händelsen. När avvikelsen bedöms allvarlig och akut skall den direkt rapporteras till verksamhetschefen eller gruppchef som i sin tur tar ställning om överordnad chef och uppdragsgivaren ska informeras omedelbart. Om avvikelsen gäller en hälso- och sjukvårdsavvikelse tas alltid kontakt med tjänstgörande sjuksköterska. Verksamhetschefen kan också ta kontakt med ansvarig kvalitetsutvecklare från kvalitietsavdelningen om stöd eller utbildning behövs. När en medarbetare tar emot en synpunkt eller ett klagomål från kund eller närstående skall denne alltid få till svar att medarbetaren ska ta det vidare till gruppchef och verksamhetschef och att kund eller närstående kommer att få en återkoppling. På Villa Tärnö är sjuksköterska ansvarig för händelser gällande hälso- och sjukvård, fallavvikelser tillsammans med rehabpersonal, Enhetschef ansvarig för omvårdnadsavvikelser samt verksamhetschef för klagomål och synpunkter. Ytterst ansvarig är verksamhetschef. Verksamhetschefen avgör vilka avvikelser som ska behandlas i kvalitetsrådet. Kvalitetsrådet diskuterar, analyserar samt dokumenterar detta i förbättringsloggen. I samband med kvalitetsrådet beslutas hur, när och till vilka resultatet av avvikelsen ska återkopplas. Verksamhetschefen ansvarar för genomförandet. I uppföljningsprocessen Full Koll träffar verksamhetschefen överordnad chef en gång per månad då verksamhetschefen redovisar statistik kring avvikelser och vilka åtgärder som vidtagits. Detta följs varje månad ända upp till VD och koncernledning. Riskbedömning görs på alla kunder. Vid behov/risk görs en individuell vårdplan som ligger till grund för del av genomförandeplanen. De kunder som det gäller följs upp vid teammöten (vårdplaner och rehabplaner). 6

7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Verksamheterna registrerar i kvalitetsregister där samtycke finns och i Palliativa registret. Samtliga verksamheter deltar i PPM-studier gällande vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner, trycksår och munhälsa i Senior Alert. En stor andel av Villa Tärnös patienter är registrerade i Senior Alert och samtliga är riskbedömda för fall, risk för trycksår, risk för undernäring samt munhälsobedömda vid inflyttning. Under året har även HSL-personalen arbetat strukturerat med Palliativa bedömningar och ett förbättringsområde till nästa år är förbättrad dokumentation kring smärtskattningar. HSL-personalen har även under senare delen av 2017 påbörjat ett mer strukturerat arbete med att göra läkemedelsgenomgångar av våra boende genom medview. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. På Villa Tärnös vårdboende bedrivs ett aktiv arbete med resultat från egenkontroller och tillsyner genom olika råd så som ledningsgrupp, kvalitetsråd, kostråd, aktivitets råd osv. Granskning av HSL journaler görs av intern MAS och status uppdateras var 6:e månad eller vid förändringar i status. Riskbedömningar uppdateras var 6:e månad eller vid förändringar i status. Granskning av dokumentation i genomförandeplaner sker 2gg/år eller vid förändrat behov. Uppdateringen sker av respektive kontaktman. Under året har dessutom; Alla dödsfall registrerats i palliativa registret arbete pågått kontinuerligt med vår värdegrund på APT och planeringsdagar. Under året har Miljö och hälsoförvaltningen har gjort en livsmedelskontroll. Farsta stf har gjort avtalsuppföljning. 7

8 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse På Villa Tärnös Vårdboende sker varje vecka konsultation/rond med läkare från Legevisitten. Dessutom har sjuksköterska kontinuerlig kontakt vid behov via telefon. När det gäller utbildningsinsatser har det skett efter behov. Samverkansmöte sker minst 2 gånger/år eller efter behov. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten På Villa Tärnös Vårdboende har sjuksköterska samverkan med sjukgymnast och arbetsterapeut varje vecka. Varje vecka sitter sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut tillsammans med undersköterskorna i ett kortare möte angående aktuell status. Till övrig omsorgspersonal finns daglig skriftlig och muntlig rapportering. Fastställda planmöten finns mellan sjuksköterska, enhetschef samt kontaktpersoner. Riskanalys Villa Tärnö arbetar efter Vardagas riktlinjer gällande riskbedömningar och preventionsbedömningar. På Villa Tärnö görs riskbedömningar var sjätte månad, vid förändrad status eller vid nyinflyttningar. Riskanalys säkerhet görs också gällande kund som avviker från enhet, kund som skadar sig själv eller andra. Preventionsbedömningar görs inom 3 dygn efter nyinflyttning och uppdatering sker var sjätte månad eller vid förändrad status SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 8

9 Rapportering av händelser/ Avvikelser Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. På Villa Tärnös Vårdboende hålls kvalitetsråd en gång/månad. Ssk gör daglig uppföljning av eventuell avvikelse genom muntlig rapport och i Qmaxit. Avvikelse bearbetas direkt. Avvikelse tas upp med berörd personal och även på teammöte och med verksamhetschef. Verksamhetschef gör också sammanställning till kvalitetsråd. På Villa Tärnö är ansvarsfrågan gällande avvikelsehanteringen enligt följande; Medarbetare registrerar avvikelsen direkt i Qmaxit eller vid datahaveri på blankett avvikelser som finns i rutinpärm och lämnas till gruppchef eller sjuksköterska för senare införande i Qmaxit. Ansvarig medarbetare ansvarar för att verksamhetschef, enhetschef eller sjuksköterska får kännedom om händelsen. Åtgärder med anledning av händelsen vidtas. På Villa Tärnö är sjuksköterska ansvarig för händelser gällande hälso- och sjukvård, fallavvikelser tillsammans med rehabpersonal, enhetschef ansvarig för omvårdnadsavvikelser samt verksamhetschef för klagomål och synpunkter. Ytterst ansvarig för alla avvikelser är verksamhetschef. I samband med kvalitetsrådet beslutas hur, när och till vilka resultatet av avvikelsen ska återkopplas. Verksamhetschefen ansvarar för genomförandet. När avvikelsen bedöms allvarlig och akut skall den direkt rapporteras till verksamhetschefen eller gruppchef som i sin tur tar ställning om överordnad chef och uppdragsgivaren ska informeras omedelbart. Om synpunkten eller klagomålet gäller en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse tas alltid kontakt med tjänstgörande sjuksköterska. Verksamhetschefen kan också ta kontakt med ansvarig kvalitetsutvecklare från kvalitietsavdelningen om stöd eller utbildning behövs.. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål. På Villa Tärnös Vårdboende har alla medarbetare rapporteringsskyldighet utifrån identifierade händelser. Det är alla medarbetares skyldighet att rapportera in synpunkter eller klagomål från kunder eller närstående i avvikelsehanteringen, Q-maxit och direkt åtgärda en händelse, åtgärden kan bestå i att medarbetaren tar den nödvändiga kontakt som behövs (ssk, gc eller vc) för att åtgärda händelsen. 9

10 När avvikelsen bedöms allvarlig och akut skall den direkt rapporteras till verksamhetschefen eller gruppchef som i sin tur tar ställning om överordnad chef och uppdragsgivaren ska informeras omedelbart. Om synpunkten eller klagomålet gäller en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse tas alltid kontakt med tjänstgörande sjuksköterska. Verksamhetschefen kan också ta kontakt med ansvarig kvalitetsutvecklare från kvalitietsavdelningen om stöd eller utbildning behövs. När en medarbetare tar emot en synpunkt eller ett klagomål från kund eller närstående skall denne alltid få till svar att medarbetaren ska ta det vidare till gruppchef och verksamhetschef och att kund eller närstående kommer att få en återkoppling Under året har vi aktivt arbetat för att få ut information om hur man lämnar synpunkter och klagomål. I varje månadsbrev finns kontaktuppgifter till kundombudsman. I varje entré finns det utlagda klagomålsblanketter och information om hur man lämnar klagomål och synpunkter. Under året har det inkommit Nitton synpunkter och klagomål. Dessa hanteras alltid skyndsamt av verksamhetschef eller enhetschef. Återkoppling till berörd part sker så snart det är möjligt detta utan fördröjning. Om ett klagomål är av allvarlig grad informeras kvalitetsavdelningen, överordnad chef och uppdragsgivare. Två av klagomålen har lett till samtal med berörda medarbetare för att klargöra vissa rutiner. Klagomål och synpunkter har en egen punkt på agendan på kvalitetsrådet. Detta återkopplas alltid till medarbetarna på arbetsplatsträffar och protokollet bifogas. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Villa Tärnö öppnade i juni 2016 och har varit under uppstart första halvan av Klagomål och synpunkter har bestått i olika uppstartsproblem. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Verksamheten arbetar med boende- och närståenderåd. Vi har bjudit in till Närståenderådet men det har tyvärr inte funnits något intresse av detta. Däremot finns det stort intresse av närståendeträffar som sker kontinuerligt. Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. På Villa Tärnös Vårdboende har vi år haft en närståendeutbildning i demens under 3 tillfällen Vi har också bjudit in till närståenderåd, närståendeträff och vårdplaneringar, där man även 10

11 arbetat för att identifiera eventuella risker. Varje månad har vi också skickat ut information om vad som händer i verksamheten. Vid behov har även ansvarig läkare och SSK möte med närstående och patienter. Utöver detta så är närstående alltid välkomna på våra aktiviteter på Villa Tärnö. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit. Resultat

12 Område: Mål: Ge en säker och högkvalitativ hälsooch sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL Strukturmått: Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning Processmått: Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning Resultatmått: Andel (%) av rappoerterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår. Måluppfyllelse: Resultat kopplat till målet Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn. Rutiner och riktlinjer för fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälsooch sjukvårdspersonal Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador Inom 14 dagar efter inflytt görs en riskbedömning gällande fallrisk och funktion. Förflyttningsutbildning genomförs med medarbetarna varje år. Utbildning i handhavande av MTP produkter och funktionskontroll genomförs kontinuerligt 48% av avvikelserna rör fall Fortsätta arbetet att minska användandet av läkemedel som kan kopplas till fall. Basal hygien i vård och omsorg Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg Kompetens hos all personal Handledning/utbildn ing Alla medarbetare har en aktuell utbildning i basal vårdhygien. Är ett lönekriterie. Ansvarig sjuksköterska och hygienombud genomför självskattningar för att följa upp efterlevnaden av basala hygienrutiner 0% av avvikelserna har lett till vårdskada relaterat till smitta Alla medarbetare ska ha en aktuell utbildning i basala hygienrutiner oavsett anställningsform Självskattning av följsamheten Rapporteringsskyldighet Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser. Checklista vid introduktion används. Alla medarbetare har inloggning för att rapportera i avvikelsesystemet. Regelbunden info på APT och vid kvalitetssamtal Alla medarbetare rapporterar avvikelser i Qmaxit Kontinuerligt arbete med att informera om att rapportering är en del i ett kvalitetsarbete. Läkemedelshantering och delegeringsprocessen Att alla medarbetare: kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt En säker läkemedelshanteri ng Korrekt delegeringsförfarande av leg personal Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen Ansvariga sjuksköterskor följer Vardagas rutin för delegering och läkemedelshantering 26% av avvikelser gällande läkemedel har rapporterats under året vilket är en ökning av läkemedelsavvikelse, inga har medfört vårdskada. Ett ytterligare utvecklingsområde där fler medarbetare behöver förstå vikten av att en läkemedelsavvikels e är ett led i ett kvalitetssäkringsar bete. 12

13 Trycksår Inga nya trycksår uppkomna i verksamheten Rutiner och riktlinjer för riskoch preventionsbedömni ng Utbildning i sårvård Riskbedömningar, analys och åtgärder genomförs gällande risk för trycksår. PPM Verksamheten hyr avlastande madrasser 6 trycksår har rapporterats inom verksamheten ingen har uppkommit hos oss dock genererat i avvikelser då de kommit till oss med detta. Fortsatt preventivt arbete Samverkan vid teammöte Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt dokumentation Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar Handledning/utbildning Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller Dokumentationsstödjare finns utsedd i verksamheten för SoL. HSL-dokumentationen är under utveckling och stödjare finns i organisationen. Loggkontroll genomförs regelbundet. Antalet vårdplaner har utvecklats under sista halvåret. Omvårdnadsplaner vid demenssjukdom har börjat skrivas och ska uppdateras regelbundet Är ett pågående utvecklingsområde. Tydligare omvårdnadsplaner Vård i livets slut MNA (kost/ nutrition/vikt) En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid. Dokumentera i en omvårdnadsplan/ NVP/LCP Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning Nyinflyttade patienter skall bedömas inom tre dygn Rutiner och riktlinjer för vård i livets slut Utbildning för leg. personal och palliativa ombud Använd palliativa registret Rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Kompetens hos hälsooch sjukvårds- och övrig personal. Handledning/utbildning i klinisk nutrition Lokal rutin finns. Brytsamtal genomförs och vårdplan upprättas. Registrering i palliativa registret genomförs Riskbedömningar görs På alla boende. Kosten anpassas efter boendes munhälsa och fömåga. Logoped har konsulteras i flera fall. Nattfastemätning genomförd. Är under utveckling på enheten. Utförligare vårdplaner behöver skrivas för att säkerställa en god vård i livets slut. Detta ska även överföras till genomförandeplanen Inga avvikelser Ett behov att fortsätta tydliggöra arbetet inom detta viktiga område. Fortsätta följa de riktlinjer som finns inom nutrition samt arbeta aktivt för att förebygga undernäring. Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Dokumentera i Senior Alert ROAG Handledning och utbildning i munvård Tandhygienist och tandläkare besöker de boende i sitt hem. Tandhygienist handleder personal när behov finns. Inga avvikelser Utföra riskbedömningar enligt ROAG och därefter göra en strukturerad utredning, åtgärder, uppföljning och analys. 13

14 Inkontinens Alla boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt Följa styrdokument och riktlinje Finns sjuksköterska med förskrivningsrätt. Inkontinens är en stående punkt på agendan på kvalitetsrådet. Under 2017 vi fortsatt med vårt fokusområde att säkerställa att alla boende har rätt inkontinenshjälpmedel enligt kvalitetssäkrad metod Inga avvikelser Alla patienter ska ha ett individuellt utprovat inkontinenshjälpmedel. Samtycke till att registreras i kvalitetsregister Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister Följa styrdokument och riktlinje Alla boende tillfrågas vid inflyttning om de samtycker till registrering Inga avvikelser Arbeta för att det finns ett detaljerat och dokumenterat samtycke till de olika kvalitetsregistren. Samarbete och intern kommunikation Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och informationsöverföring Teammöten för att skapa forum för informationsdelning och samarbete Den interna kommunikationen görs genom att skriva i rapport för hälsosjukvård i dokumentationssystemet Safedoc. Vi genomför dagliga morgonmöten samt regelbundet återkommande teammöten. Stor del av medarbetarna läser rapport för hälsosjukvård när arbetspasset påbörjas. Kan utvecklas ytterligare. 14

15 Patientsäkerhetsplan 2018 för verksamheten Villa Tärnö Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem. Vardagas verksamheter ska under 2018 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i: Vårgivarens områden för ökad patientsäkerhet Risk och preventionsbedömningar alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i samband med inflytt och över tid (minst var 6e månad) Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende Basala hygienrutiner All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg Dokumentation Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation (utifrån ICF där det finns i systemet) Läkemedel- och delegeringsprocessen Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess Minska läkemedelsavvikelser Rapportering av händelser Vårdskada Vård i livets slut Alla som avlider i våra verksamheter ska ha den optimala sista tiden. Arbeta för att ha palliativa ombud i verksamheten. Verksamhetens mål för 2017 och metod för att uppnå målen 100% följsamhet Det får vi genom att omedelbart påbörja risk- och preventionsbedömningar och följa upp dessa på teammötena. EC följer upp detta 1g/ kvartal Riskbedömningarna tas upp på teammöte. Avvikelse från dessa tas upp på kvalitetsråden och vi jobbar aktivt med kvalitet på våra råds- och ledningsmöten. Arbeta strukturerat med mätningar av följsamhet, ta upp detta på APT och när vi ser en oföljsamhet. EC och VC går igenom detta 1g/kvartal för att vi ska ha 100% följsamhet. Vi följer givna rutiner för delegering. Varje SSK ansvarar för sina delegeringar och följer aktivt upp läkemedelsavvikelser utifrån ett delegeringsperspektiv. Vi arbetar aktivt med avvikelser på vårt kvalitetsråd och förbättrar våra rutiner utifrån detta När en avvikelse kommer in ska vi skyndsamt titta på denna för att avgöra om det kan vara fråga om ett missförhållande EC är utbildad i palliativ vård, usk ska anmälas till utbildning och EC håller i logistiken. 15

16 16