Skarpnäcks folkhögskola

Transkript

1 Skarpnäcks folkhögskola Ett klassrum för alla På Skarpnäcks folkhögskola har omkring hälften av de studerande på Allmän kurs någon form av funktionsnedsättning, oftast neuropsykiatrisk. För att skapa en mer inkluderande och flexibel lärmiljö för dessa deltagare fanns ett behov att utveckla kompetens och bra strukturer. Skarpnäcks folkhögskola beviljades därför medel under 2015 för att dels ge personalen fortbildning och utrymme för workshops och reflektion, och dels utveckla en digital lärresurs med syfte att förtydliga och förenkla lärsituationen för deltagare med funktionsnedsättning. Arbetet med den digitala lärresursen inleddes under våren Lärresursen inriktades dels på tekniskt stöd till deltagare, exempelvis talsyntesprogram och rättstavningsprogram, dels på information om strategier och metoder för skolans personal. Under projektets gång började även skolans pedagoger att använda digitala verktyg i undervisningen vilket underlättade både för pedagoger och deltagare. Deltagarna fick en tydligare lärsituation då all information fanns tillgänglig på ett ställe. En del deltagare hade dessutom svårt att hålla ordning på papper och det blev helt enkelt lättare för dem med digital information. Skolans pedagoger fick å sin sida en bättre översikt över sina egna och andra pedagogers lektionsupplägg. Under hösten 2015 genomfördes fortbildningsdagar för personalen, med fokus på kollegialt lärande. Föreläsare bjöds in och personalen fick därefter utrymme för reflektion och diskussion i mindre grupper. Efter avslutat projekt konstaterade Skarpnäck folkhögskola att både de kollegiala mötena och de informella samtalen ökat. Samarbetet mellan kolleger stärktes då det gavs utrymme att diskutera viktiga frågor. Efter en inledande förstudie under våren 2015 kring folkhögskolans arbetssätt omorganiserades Allmän kurs, med syfte att öka flexibiliteten för deltagarna. Den resursperson som tidigare funnits tillgänglig under vissa lektioner övergick till att finnas tillgänglig i ett särskilt studierum. Kursdeltagarna erbjöds boka in sig för råd och stöd. Resurspersonen deltog även i kollegiemöten för att kunna förmedla information om deltagare som behövde extra stöd.

2 Ett klassrum för alla Ett utvecklingsprojekt för inkluderande lärmiljö på Skarpnäcks folkhögskola Projektledare: Martin Wikström. Kontakt: ,

3 Sammanfattning Skarpnäcks folkhögskola har, liksom de flesta andra folkhögskolor, en ökande andel studerande med funktionsnedsättning. Detta gäller i synnerhet på de allmänna kurserna och samtidigt har vi en samhällsutveckling där konkurrensen mellan individer och grupper ökat och en allt större del av de gymnasiestuderande hoppar av sina studier i förtid eller inte uppnår behörighet under sin gymnasietid. Omkring hälften av de studerande på våra tre allmänna kurser har en diagnos eller upplever själva att de har funktionsvariationer som försvårar studiesituationen. Detta är bakgrunden till att vi ville se över skolans lärmiljö och helst förbättra skolans lärmiljö. Frågan vara bara hur, och vad vi skulle börja med? Med detta projekt blev det möjligt att komma igång med ett utvecklingsarbete för ökad inkludering. I möjligaste mån ville vi att vår skola skulle bli en plats där fler studerande kan lyckas med sina studier. Vi ville få bort uteslutande normer och i första hand låg vårt fokus på inkludering av deltagare med funktionsnedsättningar men i förlängningen även alla andra på skolan som också gynnas av tydliga strukturer och arbetssätt. Initialt gjordes en förstudie för att försöka ringa in utvecklingsbehov och redan fungerande arbetssätt att värna och utveckla. En projektgrupp skapades där olika ansvarsområden fördelades. Under projektets gång blev det bland annat tydligare för oss vilka behov vi har att möta hos våra studerande, vad vi vill och kan prioritera för att bättre kunna möta dessa behov samt inte minst vikten av lärarsamarbete. Vid projekttidens slut hade vi bland annat hunnit fördjupa samarbetsformerna inom det allmänna kollegiet, påbörjat en digital lärresurs, startat ett regionalt nätverk för matematiklärare samt förändrat de allmänna kursernas upplägg och kursplaner. Nu är vi igång och utvecklingsarbetet fortsätter! Syfte och målgrupp Av de som söker sig till vår folkhögskola, för att här få sina utbildningsbehov tillgodosedda, uppger ungefär hälften att de har en diagnostiserad eller upplevd funktionsnedsättning. Vanligast är att dessa beskrivs vara av neuropsykiatrisk och/eller kognitiv art, vilket i studiesituationen bland annat kan märkas som svårigheter med koncentration, exekutiva funktioner, motivation och psykiskt välmående. Vår strävansmål var att genom att bland annat behålla och utveckla redan fungerande arbetssätt och metoder samt utveckla förtydligande metoder och vår förmåga att möta heterogena grupper skapa en mer inkluderande lärmiljö för sådana olika funktionsvariationer.

4 Kort sagt ville vi utveckla våra strukturer och förstärka vår kompetens i att möta olika behov och lärstilar. Projektets ansats var att starta ett utvecklingsarbete för att se över kursupplägg och arbetssätt i främst de allmänna kurserna men även för skolan som helhet. Vi ville också se över vårt fortbildningsbehov och göra en organisatorisk översyn. Genomförandet Projektet genomfördes under tidsperioden mars 2015 januari Vårterminen ägnades främst åt uppstartsaktiviteter medan höstterminens aktiviteter inbegrep fler personer på skolan. Efter varje underrubrik framgår det inom parentes om aktiviteten innefattade avdelning a (A) fortbildningsinsatsen, eller avdelning b (B) den digitala lärresursen. Projektgruppen (A och B) Tre personer på skolan tilldelades redan från projektets start tid i sina tjänster för olika ansvarsområden: biträdande rektor var projektledare, en lärare ansvarade för fortbildningsdelen och en annan anställd arbetade särskilt med utvecklingen av en digital lärresurs tillsammans med biträdande rektor. Därtill avsattes tid i lärartjänsterna för olika fortbildningsaktiviteter. Förstudie och uppstart (A och B) Projektet inleddes med en förstudie i syfte att ringa in utvecklingsbehov samt fungerande arbetssätt att behålla och värna. Förstudien genomfördes i form av enskilda intervjuer med skolans lärare, som främst undervisar på allmän kurs. Formen var semistrukturerade intervjuer utifrån olika frågeställningar om skolans arbetssätt och strukturer. Därtill hölls två tillfällen för hela skolans personal med information om projektet med utrymme vikt för diskussion och reflektion under en personaldag och även under en planeringsdag med allmänna kursernas kollegium. Detta gjordes under perioden mars 2015 augusti Utifrån dessa inledande aktiviteter framträdde behov om att värna och utveckla redan inarbetade och fungerande arbetssätt. Ett sådant var den traditionellt folkhögskolemässiga, relationellt inriktade pedagogiken. En annan viktig del att

5 värna var den schemalagda handledningstid där deltagare på allmän kurs vid behov kan få enskild handledning av lärare i bland annat Svenska som andra språk, studieplanering samt strategier vid läs och skrivsvårigheter. Men det formulerades även utvecklingsbehov gällande bland annat rutiner för samordning samt uppdatering om hjälpmedel och metoder för inkluderande arbetssätt. Vidare framkom en önskan bland lärarna om meningsskapande fortbildning för att tillsammans kunna söka insikter och samsyn i frågor kring folkhögskolans roll i samhällsutvecklingen relaterat till en normkritisk ansats inom fältet inkludering/funktionsvariation. Digital lärresurs (B) I april 2015 började vi skapa en digital lärresurs. Arbetet med att bygga upp denna lärresurs pågår än i skrivande stund. Tanken är att den ska finnas som stöd för såväl studerande som skolans personal. Innehållet är tvådelat: en avdelning om tekniskt stöd med manualer och instruktionsfilmer för bland annat rättstavningsprogram, talsyntes och användbara appar. Den andra delen är en strategi och metoddel med länkar till bland annat specialpedagogiska instanser, aktuell forskning och debatt samt goda exempel på utvecklingsarbete som sker i andra folkhögskolor och skolformer. Mycket arbete har lagts ned för att planera struktur och upplägg och för att göra lärresursen så tillgängligt som möjligt. Varje exempel och sida ska ha en skriftlig, utskriftbar information och en textad videopresentation. Vi kommer att fortsätta bygga och fylla på lärresursen, nu och framtiden. Den återfinns på Fortbildningseftermiddagarna (A) Under höstterminen 2015 genomfördes fyra fortbildningseftermiddagar. En lärare från projektgruppen (med särskilt specialpedagogiskt intresse och kompetens) ansvarade för planering och genomförande av dessa dagar. Den övergripande tanken var att fokusera på kollegialt lärande och att ta del av aktuell samhälls och specialpedagogisk debatt och forskning. All personal på skolan var inbjudna att delta och arbetsformen var främst diskussioner i smågrupper varvat med gemensamma genomgångar och föreläsningar. Fortbildning 1: Alla hade fått möjlighet att enskilt läsa och reflektera kring Specialpedagogiska myndighetens skrifter om att göra studiesituationen

6 tillgänglig. Dagen inleddes med en genomgång av dels vanliga bristande förmågor vid NPF och möjliga konsekvenser i en studiesituation samt om bemötandestrategier utifrån psykologen Ross Greenes modell om samarbetsbaserad problemlösning. Huvuddelen av tiden ägnades åt diskussion och reflektion kring frågan om sätt att hantera heterogena deltagargrupper vad som upplevs fungera bra idag och att diskutera utvecklingsbehov. Fortbildning 2: Det andra tillfället användes till att reflektion kring begrepp som inkludering och delaktighet relaterat till frågor om folkhögskolans värdegrund, dess deltagare och roll i ett demokratiskt samhälle. Diskussionerna hölls med en uttalat normkritisk/intersektionell ansats och vi lät oss särskilt inspireras av en föreläsning med Berit Larsson (folkhögskolläraren och fil.dr. i genusvetenskap), som personalgruppen nyss tagit del av i ett annat sammanhang. Vi gick även vidare med frågeställningarna från första tillfället och kunde ringa in redan fungerande arbetssätt som vi vill behålla och utveckla samt några viktiga utvecklingsbehov för skolan. Fortbildning 3: Denna eftermiddag kom föreläsaren och specialpedagogen Miriam Lindström till oss. Hennes föreläsning hölls på temat: Hur jobba med de deltagare vi har? Föreläsaren tog bland annat upp konkreta tips för tydliggörande pedagogik och talade om inkluderingsarbete på organisatorisk nivå, gruppnivå och på individnivå. Fortbildning 4: Det fjärde tillfället ägnades åt att summera vad vi hittills gjort och hur vi vill fortsätta utveckla skolans lärmiljö. Bland annat landade diskussionerna i fördelarna med kollegialt lärande och att hållbara förhållningssätt, metoder och strategier inte kan appliceras utifrån utan snarare bör födas fram ur beprövade praktiska erfarenheter och människosyn. När vi diskuterade vad de ideologiska utgångspunkterna innebär för oss och vårt uppdrag som folkhögskola landade vi i formuleringar om att vår skola ska främja pluralitet och delaktighet samt att både samhälle och individ stärks av samarbete och försvagas av konkurrens. Likaså att vi hellre fokuserar på behoven hos våra deltagare än eventuella diagnoser. Studerandeenkät (B och i viss mån A) En studerandeenkät med frågor om studiesituationen och hur den upplevs. Enkäten sammanställdes av projektgruppen och erbjöds alla studerande på Skarpnäcks folkhögskolas allmänna kurser samt till ytterligare allmänna kurser vid fem andra folkhögskolor. Enkäten besvarades av sammanlagt 80 studerande. De kommenterade olika frågor och påståenden som bland annat handlade om lektionsupplägg, digitala verktyg och hjälpmedel samt om studietakt och studieplanering (en översiktlig sammanfattning av de inkomna svaren finns som bilaga). Enkäten arbetades fram och genomfördes under höstterminen 2015.

7 Studiebesök (A) Vart kan vi hänvisa när vi möter deltagare som av olika anledningar inte vill eller kan gå på folkhögskola? För att ta få veta lite mer om detta besökte några av lärare från Skarpnäck Stockholms största komvux Åsö vuxengymnasium som har en enhet för särskilt studiestöd. Vi fick veta mer om hur de arbetar på deras öppna mottagning där studerande kan boka tid för att få stöd i sina studier och i att planera och strukturera sina studier. Vi fick också information om deras särskilda undervisningsgrupp där det finns möjlighet att läsa vissa kurser i långsammare takt och i en mindre grupp. Studiebesöket ägde rum i december Datorstuga (A och i viss mån B) Det hölls en datastuga under tre eftermiddagar under höstterminen då all skolpersonal som behövde lära sig mer om digitala verktyg som Google Classroom och Google Drive kunde delta. De lärare som snabbare tagit till sig den nya tekniken kunde där hjälpa lärare som behövde mer stöd för att komma igång. Auskultering (A) Några lärare på allmän kurs auskulterade vid några tillfällen hos varandra. Dels närvarade de på annan lärares lektion, dels prövade de att vara dubbla lärare under vissa temalektioner som de också samplanerat. Nätverk för matematiklärare (A och B) En eftermiddag arrangerade Skarpnäcks folkhögskola en träff för matematiklärare som undervisar i matematik på allmän kurs vid olika folkhögskolor i stockholmsregionen. De träffades för erfarenhetsutbyte utifrån två olika teman: 1. Hur gör vi bäst för att undervisa deltagare som är svaga i matematik? Alternativt studerande med dåliga förkunskaper? 2. Att släppa boken hur hittar vi alternativa former för matematikundervisning. Kan vi jobba mer i temaform och hur gör vi matematikundervisningen mindre linjär och stel? Träffen genomfördes i form av diskussioner i smågrupper och avslutades med ett beslut om att fortsatt erfarenhetsutbyte genom bildandet av ett nytt nätverk för

8 matematiklärare. Samtliga närvarande var mycket positiva till att fortsätta ses och att utbyta idéer. Nästa träff planeras att hållas på Botkyrka folkhögskola i början på september. Effekter i lärsituationen på kort sikt Omorganisering av allmän kurs Ett arbete med nya kursplaner för skolans allmänna kurser påbörjades läsåret 15/16. Syftet var att få till en mer flexibel organisation som bättre motsvarar de varierade behoven om studietid och behörigheter. Tidigare fanns allmän kurs på gymnasienivå i tre steg: en baskurs, en som motsvarade år två och en högskoleförberedande kurs. Tanken var att kurserna skulle motsvara en trappa från år ett till år tre. Nu är basklassen kvar men de andra två påbyggnadsklasserna ska rymma studerande som har både motsvarande ett och två års gymnasiestudier att läsa in. Detta innebär att vissa studerande i påbyggnadsklasserna kan få sin behörighet efter ett år, medan andra kan behöva minst två år i samma klass. De som läser fortsättningskursen under minst två år ges möjlighet att läsa för behörigheterna svenska 3, samhällskunskap 1b, historia 1b samt naturvetenskap 1b. En översyn av resurspersonsfunktionen Vi såg över resursperonsfunktionen vilket ledde till att den befintliga resurspersonen har övergått från att tidigare varit schemalagd på olika lektioner till att finnas tillgänglig för studerande på särskilda tider i ett särskilt studierum. Där kan enskilda studerande boka in sig för att tillsammans med resurspersonen arbeta med uppgifter, stämma av sina kalendrar och studieplanering och vid behov även introduceras i tekniska hjälpmedel. Resurspersonen deltar i kollegiemöten, som numera hålls en gång i veckan, för att kunna stämma av och fånga upp olika individer som kan vara i behov av extra stöd. Då många deltagare uttryckt behov om mer matematikstöd har två extra stödpersoner med särskilda kunskaper i matematik engagerats. Dessa finns nu på skolan två gånger i veckan då de allmänna kurserna har matematik på schemat.

9 Digitala verktyg som standard Samtliga lärare på skolan har börjat använda digitala verktyg som Google Drive och Classroom i sin undervisning. I molntjänsten Google Drive kan de studerande arbeta med och spara alla dokument de arbetar med på skolans bärbara datorer. Det digitala verktyget Classroom har gjort studiesituationen mer tydlig och överblickbar för de studerande som nu enkelt kan logga in för att kontrollera instruktioner, inlämnade uppgifter, inlämningsdatum etc. Detta har vi på olika vis fått bekräftat genom olika utvärderingar, samtal och inte minst vår studerandeenkät. Även lärarna kan nu enklare få överblick om vad de studerande arbetar med i ämnen de själva inte undervisar i. Att mängden papper, som många av de studerande kan ha svårigheter att hålla reda på, minskat väsentligt är en positiv bieffekt. Långsiktiga effekter Projektet har gett oss ökade insikter om vad vi bör prioritera i skolans fortsatta utvecklingsarbete för ökad delaktighet. Till stora delar handlar det om att värna ett klimat präglat av tillit och gemensamt ansvar, såväl som arbetsmiljö för skolans anställda som i de studerandes lärmiljö.. En viktig del är att lärarna fortsättningsvis har goda förutsättningar att bygga tillitsfulla relationer med de studerande (grupp och individnivå). Därför kommer strukturer med schemalagda tider för enskild handledning och samtal att bibehållas och utvecklas. Likaså att ge plats i schemat för sociala och skapande aktiviteter, vilket ger utrymme för olika lärstilar och samtidigt främjar delaktighet och personlig utveckling. Att lära tillsammans och av varandra är klassisk folkhögskolepedagogik och något som vi sett även fungera för lärarnas lärande. Inom framförallt det allmänna kollegiet hålls numera kollegiemötena tätare och de informella samtalen i vardagsarbetet har också ökat. Detta stärker våra gemensamma värderingar och vårt gemensamma ansvar. Att hålla diskussionen levande om skolans värdegrund och roll i samhällsutvecklingen är en del av detta och något som även fortsättningsvis kommer att ges plats. Arbetet med en omformning av de allmänna kurserna fortsätter. Kursplaner kommer att finslipas och antagningskriterierna modifieras, allt för att kunna möta olika funktionsvariationer och behov, samt även tydliggöra vår egen förmågas gränser. Matematikämnet är ett prioriterat utvecklingsområde. Många av våra studerande har dåliga erfarenheter av från tidigare skolgång och vår strävan är att de ska

10 kunna närma sig ämnet på ett mer lustfyllt sätt än tidigare. Vi planerar att behålla nuvarande nivågrupperingar som kombinerat med stor flexibilitet och rörlighet fungerar bra. Men med inspiration från påbörjat erfarenhetsutbyte med matematiklärare från andra skolor arbetar vi nu också mer för att utveckla arbetssätt där vi arbetar mindre efter lärobok och mer ämnesövergripande. Att vi vill fortsätta utveckla vår didaktiska repertoar och kunskaper om hjälpmedel är förstås också fortsatt mycket viktigt. För att kunna utveckla och uppdatera den digitala lärresursen kommer vi att avsätta viss tid för arbete med denna i någon/några personers tjänster. På sikt hoppas vi att den kommer att komma fler skolor till nytta. Eventuella svårigheter att genomföra projektet Vi insåg snabbt att ett bygge av en digital lärresurs, med bibehållen ambition om ett användbart och brett innehåll, är mycket arbetskrävande. Inte minst slukade det initiala planeringsarbetet mycket arbetstid liksom omvärldsbevakningen av specialpedagogisk praktik och teori. Prioriteringar fick därför göras om att i första hand inleda produktionen av instruktionsfilmer för att i ett senare skede kunna bygga vidare på en strategi och metoddel som ska fungera som inspirerande stöd för främst lärare, men även för studerande. Det blev svårt att få tiden att räcka till för studiebesök. Det hade varit intressant att kunnat besöka några folkhögskolor som bedriver allmän kurs särskilt anpassade för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Men det är få skolor i stockholmsområdet som ger sådana kurser och det var svårt för oss att prioritera att resa iväg långt för studiebesök. Auskultation kan kräva en del samordnad planering för att möjliggöras. Under projekttiden var det visserligen lärare som auskulterade på varandras lektioner, de timmarna räknades sedan in i deras årsarbetstid. Men vid projekttidens slut var det endast några få lärare som hunnit att auskultera, dessa var alla deltidsanställda. De heltidsanställda upplevde att det, utöver det vardagliga arbetet, var svårt att själv finna tid och kraft för detta. Idéer om spridning Vår förhoppning är att den digitala lärresursen kan spridas och komma till användning och nytta för andra folkhögskolor. Vi fortsätter arbeta med den och under läsåret 2016/2017 beräknas den kunna fungera både som ett väl utbyggt

11 stöd i vardagen för de som vill pröva och använda olika hjälpmedel och digitala verktyg samt som en vägvisare för den som söker stöd och inspiration gällande synsätt, strategier, metoder och sätt att nå ökad delaktighet på olika nivåer. Vi kommer att först ge våra två systerskolor (Sundbybergs och Södra Stockholms folkhögskolor) tillgång till lärresursen och sedan inhämta respons från dessa. Därefter kan vi komma att undersöka om det finns intresse och utsikter för samverkan med andra folkhögskolor och aktörer vilket i förlängningen skulle kunna leda till en aktuell och uppdaterad portal som många fler folkhögskolor kan använda. Lärdomar Ett skolutvecklingsarbete är en process som bör pågå på flera olika nivåer samtidigt och utifrån en gemensam strävan. På en organisatorisk nivå där skolledningen organiserar förutsättningar som exempelvis scheman, arbetslag och arbetsfördelning. På gruppnivå med bland annat lärarsamverkan, kursindelningar, och didaktik samt på individnivå där varje deltagares behov och delaktighet står i centrum. Det är viktigt att skolans ledning är delaktig i utvecklingsarbetet. Därför var det bra att skolans biträdande rektor var projektledare och att kurssamordnarna som också ingår i skolans samordningsgrupp, aktivt deltog i projektet. Detta gjorde det enklare att se utvecklingsmöjligheterna, inte bara på grupp och individnivå utan även på organisatorisk nivå. Att lära av varandra i en form av kollegialt lärande med det goda samtalet som metod fungerade bra. Vi valde tidigt att försöka använda oss av det engagemang samt praktiska och teoretiska kompetens vi redan hade i huset. Detta innebar inte att vi inte tog input utifrån ( föreläsare, studiebesök, litteratur etc) men redan i ett tidigt skede stod det klart att vi främst tillsammans med våra kollegor ville utforska våra utvecklingsbehov och ringa in det som vi tycker fungerar. Fortbildningstillfällena, arrangerades visserligen av en lärare med särskilt intresse för och erfarenhet av specialpedagogik, men genomfördes i en studiecirkelsliknande form utifrån uppkomna frågeställningar. Det var uppskattat att få tid att prata ihop sig, inte minst i frågor om människosyn och folkhögskolans roll i samhällsutvecklingen. Detta kan ha bidragit till att stärka kollegiala samarbetsformer, prestigelöshet och nyfikenhet och i förlängningen en mer inkluderande lärmiljö för alla på vår skola. Projektet har också aktualiserat frågan om vad lyckade studier på allmän kurs kan innebära. Är det att uppnå behörighet och därmed kunna söka sig vidare till högskolestudier? Eller kanske att efter en tids studier byta till en annan studieform

12 du insett passar dig bättre? Eller att inte uppnå någon behörighet, men för första gången i livet klarat fullgod närvaro och etablerat nära vänskapsrelationer? Lyckade studier kan innebära så olika saker Övrigt Under projekttiden tog skolpersonal också del av två föreläsningar som visade sig ha betydelse men som egentligen inte genomfördes inom ramen för detta projekt. Det var dels tidigare nämnda föreläsning med Berit Larsson och dels en föreläsning med två av författarna bakom rapporten Olika tillsammans ( Nyhlander, Bernhard, 2015) som på uppdrag av Specialpedagogiska myndigheten kartlagt folkhögskolans arbete med studerande med funktionsnedsättning. Skarpnäck, mars 2016