NEUROPSYKIATRI & FÖRÄLDRASKAP
|
|
- Robert Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Foto: Adrie Buitendijk NEUROPSYKIATRI & FÖRÄLDRASKAP Aspekter på problemlösning vid autistiska och begåvningsmässiga funktionshinder Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi
2 Det bryts ny mark.
3 Copyright skydda bild Happy family
4 Familjen Addams Copyright skyddad bild
5 Foto: Adrie Buitendijk Barnperspektivet FNs Konvention om barnets rättigheter De vuxnas plikt att lyssna på barnet och att beakta dess mening Dominansordning Barn har samma värde som vuxna Barn är inte de vuxnas ägodel
6 Astrid Lindgren ( ) Copyright skyddad bild
7 Foto: Barry Karlsson Astrid Lindgrens barndomshem i Vimmerby
8 Krister Henriksson som Karlsson På Taket Copyright skyddad bild
9 Karlsson På Taket Hemmasittaren, transan, fyllot Copyright skyddad bild Krister Henriksson som Karlsson Nour El Rafai som Lillebror Astrid Lindgrens inifrån barnperspektiv Regi av Alexander Öberg Karlssons kusin är Ylva-li. Flickan Barbro har en hemlig tvillingsyster
10 Familjen Svantesson Copyright skyddad bild Storasyrran Bettan, Mamma, Pappa, Storebror Bosse och Lillebror Svante
11 Familjen Melkersson Copyright skyddad bild
12 Melker Melkersson en lättsinnig far Han skulle fylla femtio snart, men han var impulsiv som ett barn och mer pojkaktig och bekymmerslös än sin egna pojkar Copyright skyddad bild
13 Pelle leker med bin Dom är så gulliga Copyright skyddad bild
14 Vem gömmer sig under båten? Copyright skyddad bild
15 Ur Malins dagbok Det hällregnade när båten la till, och på bryggan stod en enda liten människa och en hund hon stod stilla, liksom uppvuxen ur bryggan, regnet sköljde över henne men hon rörde sig inte hon var öns härskarinna och väktare till evig tid. Hon hade en blick som såg allt. Om vi inte blir accepterade av henne, så blir vi aldrig accepterade på ön. Copyright skyddad bild
16 Familjen Svensson i Lönneberga Copyright skyddad bild
17 Familjen Långstrump Copyright skyddad bild
18 Copyright skyddad bild Pippi Långstrump
19 Stolt och glad Copyright skyddad bild
20 Hur regleras social status? Dr Jessica Tracy Director of the UBC Emotion & Self Lab Associate Professor of Psychology, University of British Columbia, Vancouver, Canada 20
21 Pride and Shame Peace and Pride Conference 2014
22 Stolt (Pride) Copyright skyddad bild Pride Honour Stigma Heder Source: Tracy JL & Robins R, Schriber RA (2009). Development of a FACS-Verified Set of Basic and Self-Conscious Emotion Expressions. Emotion Vol. 9, No. 4, (ppt with permission of Jessica Tracy) 22
23 Pride S k a m Photo created in FaceGen Modeller 3.5
24 Kontrollförlust Neuropsykiatriska aspekter och problemlösning vid stress Individuellt Funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning Neuropsykiatri AST, ADHD, Emotionell instabilitet ( borderline ), Tourette, Bipolära fenomen Fysisk omgivning (exempel: buller) Social omgivning signifikanta andra
25 Kejsaren av Portugallien (1914) Jan i Skrolycka och Klara Fina Gulleborg Copyright skyddad bild Selma Lagerlöf
26 Då stolthetens språk söker kompensera kränkt självkänsla vi slår andra eller oss själva Du har förstört mitt liv Du respekterar inte mig Jag säger upp mig Jag vill inte vara med dig Försök inte styra mig Jag kan själv Säg inte åt mig vad jag ska göra Jag kan slå dig om du är otrogen / sviker mig Om du inte älskar mig så hatar jag dig Jag är värd mer än andra Jag har rätt till ett förstklassigt bemötande Tafsa inte på mina ägodelar 26
27 Procent Krosskulturell validitet för igenkänning av känslouttryck Tracy & Robins (2008, JPSP) Slump Dimberg & Öhman: Emotionell igenkänning (aggressiv-glad) sker på 20 ms.
28 Stolthetskompassen - en preliminär skiss En sociobiologisk approach som via ANS per definition är automatiserad. Det krävs aktiv medvetenhet för att förstå processerna. Känsla av kompetens Nyfiken Utforskande utplånande ANS-Sympatiska Grandiositet Hämnd Våld Autentisk stolthet Stolt Hybristisk stolthet Empati Förståelse Omvårdande ANS- Parasympatiska Själv- Modell av Barry Karlsson och Jessica Tracy
29 Tommy Krångh - teckentolk Copyright skyddad bild Svenska uttagningen Melodifestivalen 2015
30 Photo created in FaceGen Modeller 3.5
31 Då skammens språk drabbar vår självkänsla vi slår oss själva Pinsam Förnedrad Vanärad Löjlig Ful Fel Värdelös Äcklig Patetisk Utskämd Osynlig Oduglig Usel Defekt Bortgjord Tillintetgjord 31
32 Skam- & stolthetens ansikten - en översiktstablå Postulat Axiom Anknytning Neural och privat sfär Social sfär och beteende Bekräftad Autentiska skam- & stolthetsreaktioner Sunt och socialt vidgade domäner Grundläggande stolthet och värdighet Kränkt Offensiv skam (fightreaktioner) Defensiv skam (flight, freeze) Hedersrelaterat destruktiv Hämndaktioner Grandiosa uppblåsta domäner och maktsfärer Självdestruktiv Modell av Barry Karlsson Scheff, T. (1990, 1991, 1994); Tracy, J. (2008)
33 Skam & stolt vid funktionshinder Utseende Prestation Att inte duga Att inte få vara Funktionsnedsättningar Sociala nedsättningar Empatinedsättning Talnedsättning Synnedsättning 33
34 Ärftlighet och hereditet % av barnen utvecklar liknande svårigheter som föräldrarna Kärnproblem, t ex Begåvning Adaptivt Exekutivt planering, impulskontroll Sekundära problem Samspel och försummelser Bristande stimulans Bristande anknytning
35 Problem i föräldraskap vid Aspergers De primära problemen är direkt kopplade till centrala neurokognitiva funktioner 1. Begränsande kognitiv flexibilitet 2. Avsaknad av en Theory of Mind 3. Svag central koherens (sammanhängande helhetsförmåga) Att enbart en av dessa tre funktioner påverkar föräldraförmågan är uppenbart, men tillsammans placerar de barnen i en riskzon
36 1. Begränsande kognitiv flexibilitet En oförmåga att snabbt skifta uppmärksamhet Föräldrar måste snabbt byta perspektiv Fokuserad på detaljer Andra ovidkommande saker stör denna fokusering Svårt att skifta sensoriskt - överstimulerad Hänger upp sig på dofter, ljus, ljud, oväsen, barnskrik som hindrar föräldraförmågan Släcker ner och kopplar ur den giftiga situationen: Överger barnet som istället borde tas om hand
37 2. Avsaknad av en Theory of Mind Oförmåga att sätta sig in i vad andra vet eller inte vet (paranoida tendenser) Oförmåga att tolka tankar, ansiktsuttryck, önskningar och avsikter hos sina barn Trygg anknytning skapas genom föräldrarnas förmåga till sensitivitet och responsivitet till barnets behov och signaler Missbedömningar av avsiktliga eller oavsiktliga händelser, vilket leder till missnöje/bestraffning, disciplin och kriticism, eller inkonsekvent eftergivenhet. Impulskontrollstörningar och svartvitt konsekvenstänkade
38 Reading the Mind in the Eyes Test Copyright skydda bild 36 bilder Flerval med fyra svarsalternativ, t ex - Glad - Flörtig - Intresserad - Upptagen Medel 25 p Range p Över 30 p exceptionellt bra Under 20 p lågt 38
39 3. Svag central koherens eller oförmåga att se saken i sitt sammanhang AST-föräldrar har fokus på detaljer snarare än helheter Svårt att snabbt urskilja vad som är viktigt eller oviktigt Borsta tänderna eller hinna med tåget Säkerhetsrisk (trafik, rusa ut, lämna barnet åt dess öde)
40 Andra NP-fenomen Emotionell instabilitet Ångest Rigiditet och rutinbunden Instrumentell regelstyrning Oförmåga att sätta barnets behov i första rummet Påverkar barnets förmåga att utveckla självkänsla Deprimerade barn som ihållande blir avvisade
41 Typisk Aspergerförälder Bristande samspel Perfektionistisk Oresonligt krävande eller motsägelsefullt eftergiven Enkelspårig och snarstucken Snar till ilska (eftersom egna planer går i stöpet) Övergrepp på olika vis Ffa verbala övergrepp (oförstånd, svårigheter med perspektivskiften och flexibilitet)
42 Barnperspektivet med AST-förälder Föräldrarna upplevs ofta oeniga Föräldern upplevs ofta ha egocentriska prioriteringar Föräldern har monologer om egna problem Föräldern upplevs ägna sig åt favorisering och svart-vita positioner Barnet är rädd för känslosvängar och rigida positionsbyten Föräldern upplevs intolerant mot barnets ljud oväsen Föräldern är oförstående av behov av vänner Barnet är rädd för känslokyla och kalla händer Barnet känner sig skammad i offentliga sammanhang Barnet har ofta en önskan att lämna hemmet Barnet blir kritiserat istället för att få komplimanger Barnet upplever brist på kärlek, förståelse och stöd
43 Neuropsykologi: Barn som skriker Anknytning spelar roll för föräldraförmåga? Mammor som är försummar eller misshandlar sina barn (fysiskt eller psykiskt) har en "avtrubbad" respons i sympatiska-ans när de lyssnar på barn som gråter hög andel desorganiserad anknytning i den gruppen Mammor med vårdförmåga har normal aktivering av symp-ans Sophie Reijman, Lenneke R. A. Alink, Laura H. C. G. Compier-de Block, Claudia D. Werner, Athanasios Maras, Corine Rijnberk, Marinus H. van IJzendoorn, and Marian J. Bakermans-Kranenburg. (2014). Autonomic Reactivity to Infant Crying in Maltreating Mothers. Child Maltreatment 1-12, DOI: /
44 ADHD ADHD är inte orsakat av dåligt föräldraskap det är ett neuropsykiatriskt syndrom vid hjärndysfunktion Trots vanligare hos män är föräldraskapet mest undersökt hos mödrar med ADHD En viktig uppgift är att: vi ska hjälpa föräldrar att inte lägga sin begränsade energi på självanklagelser
45 ADHD-föräldrar Impulsivitet och organisationsproblem skapar snabbt problem i föräldraförmåga Roliga (Jfr Melker) Energiska, entusiastiska och kreativa Skäms för att inte få till det Självanklagelser för bristande föräldraförmåga Depressioner inte ovanliga Inkonsekventa: ibland mer strikta än nödvändigt ibland eftergivna (oförutsägbar och motsägelsefull) Benägna att ge upp (eftergiven)
46 ADHD-föräldern till ett ADHD-barn Flygplansmodellen: Ta hand om dig själv före barnet, dvs: Sök professionell hjälp och stöd (PEGASUS) Egen tid för återhämtning Sätt rutiner, schema (speciellt på morgonen) Agera proaktivt, inte reaktivt Schema: avsätt strukturerad tid bara för barnet Lågaffektivt bemötande vid barn som är impulsivt krävande
47 Statistisk fördelning IF = 1 % Låg = 13 % AST = 0,5 % Pojkar 3 av 4 ADHD =
48 Psykisk ohälsa och Intellektuella Funktionsnedsättningar Alla grupper i samhället har psykiska ohälsa 10-20% i normalpopulationen har psykisk ohälsa Varav c:a 2% har kontakt med psykiatrisk heldygnsvård per år Hos IF är förekomsten av psykisk ohälsa 3-4 ggr större Varav psykiatrisk heldygnsvård c:a 1% Vid dessutom autism beräknas förekomsten av samtidig psykisk sjukdom till 65-95% Källa: Carina Gustafsson (2003). Intellectual Disability and Mental Health Problems
49 Skammen för det avvikande Stockholms läns Idiotanstalt 1884 Copyright skyddad bild Anckarström Löwenström Gustav III ( ) 1910 Sinnesslöanstalten, Skol- och arbetshemmet
50 Idiotanstalten på Rickomberga 1889
51 The Royal Albert Asylum for Idiots (Lancester, England)
52 Bemötande, begrepp och samtid Problemen ligger hos individen Vanförig och vanföriganstalter 5:5 (1864 år strafflag: 5 kap. 5 ) Idiot (svår) Imbecill (måttlig till lindrig) Debil (lindrig uvs) Dåre Fånig helidioter (byfåne) Sinnesslö halvidioter ( ) Psykiskt efterbliven (lag 1954) Utvecklingsstörning (Omsorgslagen 1968) Mental retardation (DSM-III, DSM-IV) Oligofreni Tyra Larsson ( ), sångfågeln på Idiotanstalten - avlider i sockersjuka 26 år gammal. Funktionshinder är miljörelaterade Intellectual Developmental Disorder (DSM-5) Intellektuell funktionsnedsättning
53 De sjukas fördelning inom Upsala Hospital 31 dec 1870 Sjukdomsform Ursinne Vansinne Förryckthet (paranoie) Svagsinthet (dementia) Fånighet Allmäns förlamning Fallandesot Betalande/Utan afgift Snygga och osnygga
54 Inklusion och delaktighet Copyright skyddade bilder Foto: I, Tyabji Flicka med multipla funktionsnedsättningar, i Bhutan, 2000-talet Barnet från Vallecas (1645) Pradomuséet, Madrid Diego Velázquez ( ) Pojke med klumpfot (1642) Louvren, Paris José de Ribera ( )
55 De bortglömda flyktingarna Copyright skyddad bild
56 Information- och besöksreglering anno 1931 Copyright skyddad bild
57 Normaliseringsprincipen Försvaret av de svagaste Avvecklingen av institutionsvården och de s.k. vanföreanstalterna Rätten till ett vanligt liv Kommun (LSS, SoL, LASS, etc) Arbete Bostad Fritid Landsting (HSL, PL, LPT, etc) Primärvård Specialistvård och heldygnsvård Psykiatri Habilitering olika ansvar
58 Normalisering lättkränkt personal? Inkludering Exkludering Reaktioner och restriktioner Verbala restriktioner med konsekvenstänkade [ Uppfostran ] om du inte nu har du betett dig illa, därför om du inte lyder, så får du inte Sociala restriktioner Att förhindra sociala aktiviteter (besök, utegång) Materiella restriktioner Låsa dörrar, låsa kylskåpet, ta bort prydnadssaker Medicinska restriktioner Sederande, insomnande
59 Något gick fel Copyright skyddad bild
60 Att arbeta med inklusion som verktyg Insatser med högre signifikanta resultat Insatser med lägre signifikanta resultat Personalhandledning Utbildning Omgivningsförändrande arbeten Biologisk intervention (medicinering) Inlärning av alternativa ersättningsbeteenden, belöningssystem (token), straff (aversiva metoder) Utsläckningsmetoder Insiktsmetoder. Systematisk översikt över 137 meta-analyser och reviews av gruppstudier av interventioner för personer med utvecklingsstörning och challening behavior. Därpå en meta-analys på 598 individer fördelade på sammanlagt 285 olika single-case studier eller small-n-studier. Heyvaert, M., Maes, B., Van den Noortgate, W., Kuppens, S., & Onghena, P. (2012). A multilevel meta-analysis of single-case and small-n research on interventions for reducing challenging behaviour in persons with intellectual disabilities. Research in Developmental Disablities 33 (2),
61 Lågaffektivt bemötande Grundläggande förhållningssätt: Skydda personen Undvik restriktioner Arbeta med avledning Tala lugnt, långsamt, sänk rösten Använd få ord Använda ett neutralt språk. Inte ett anklagande, besviket, uppgivet Domdera inte, dvs styra och ställa, dvs dominera över självständighet och delaktighet Anpassa rimliga funktionsanpassade krav Undvika det som triggar individen Det får ta tid
62 Lågaffektivt bemötande (forts) Grundläggande förhållningssätt: Skydda personen Tänka på positionen och hur vi står: Stå neutral eller lågt: inte provocera eller verka hotfull (genom att ha händerna i sidorna, eller ta tag i personen eller kräva ögonkontakt). Backa undan fysiskt kräv inte att personen sätter sig på något visst ställe, men gå till ett i förväg tryggt överenskommet ställe: sitt rum, sätta sig i soffan, gå till ett träd Låt personen hitta sitt lugn. Visa förståelse för att situationen eller att vårt eget beteende kan ha upprört personen
63 Nödvärn och nödrätt Vid våldsamhet och självskadande beteende Personskydd skydda alltid den som inte förstår Andra kan flytta på sig eller flyttas till säkerhetszoner Det är svårt att göra så mycket då personen är i affekt Arbeta med avledande strategier Skapa trygghetszoner (mellanområden) Gå till överenskommen plats lyssna på musik, spela spel, se favorit-tv-serie, läsa bok, baka, springa en runda, gosa med katten
64 Föräldra- & personalpositioner Asymmetri: personal är i överläge Lättare att tycka om lika Föräldrar har en tung ryggsäck Föräldrar kan ha låsta perspektiv Föräldrar ställer krav ur ett krisperspektiv: bakom varje klagomål finns en önskan Möt på förälderns funktionsnivå Föräldrar som kan uppföra sig, gör också det Lennart Lindqvist (2014)
65 Lågaffektivt föräldrabemötande 1 Tydliga ramar: lokal, tid, kaffe Klädval och parfymer Inled positivt och lagom strukturerat som ger frihetsgrader och flexibilitet Tydligt lågaffektivt ledarskap Kroppsspråk: sitt ner, undvik maktspråk t ex tornet Asymmetri, personal i överläge: var lyhörd, empatisk och inkluderande, men dölj inte din egen kompetens eller inkompetens Låt föräldern få utrymme, hindra inte uttryck, möt på rätt funktionsnivå Varaktiga förändringar tar tid
66 Lågaffektivt föräldrabemötande 2 Klandra inte, döm inte, kritisera inte föräldrar Skuldbelägg och moralisera inte Intellektualisera och argumentera mindre Känslor är viktigare än ord Ha inte förutfattade meningar Tolka inte beteende, utan beskriv det du ser Tro inte på enkla förklaringar (inte ens dina egna)
67 SLUT
Barry Karlsson. Bemötandefrågor vid intellektuella funktionsnedsättningar, åldrande och demens
Paul Signac Le Pin Saint Tropez Bemötandefrågor vid intellektuella funktionsnedsättningar, åldrande och demens Barry Karlsson Specialist i Neuropsykologi Blåklockan ABF Sth 2016 02 09 Inbjudan Föreläsningen
INTELLEKTUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR ÅLDRANDE OCH DEMENS
INTELLEKTUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR ÅLDRANDE OCH DEMENS Barry Karlsson Neuropsykolog Skånska demensdagen Malmö 6 oktober 2015 Dagens agenda 1. Bakgrund och historik 2. Åldrande och bemötande 3. Demens,
Barry Karlsson Neuropsykolog
Barry Karlsson Neuropsykolog 26 september 2016 AGENDA Demens, förlopp, utredning och behandling Transition: att bli äldre med utvecklingsstörning Kort introduktion till kartläggningsinstrumentet Tidiga
Vi blir också äldre 14 november 2013. Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala
Vi blir också äldre 14 november 2013 Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala Aktuell forskning vid problemskapande beteende hos personer med utvecklingsstörning Barry Karlsson
Kan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Barry Karlsson. Neuropsykolog Hälsa och Habilitering Uppsala läns landsting. Malgorzata Szmidt Överläkare äldrepsykiatri Akademiska sjukhuset 2015
Barry Karlsson Neuropsykolog Hälsa och Habilitering Uppsala läns landsting Malgorzata Szmidt Överläkare äldrepsykiatri Akademiska sjukhuset 2015 DAGENS AGENDA Utvecklingsstörning historik Transition: utvecklingsstörning
Kan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
INTELLEKTUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR BEMÖTANDE VID ÅLDRANDE
INTELLEKTUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR BEMÖTANDE VID ÅLDRANDE Barry Karlsson Neuropsykolog Göteborg 28 mars 2015 1. HISTORIK Nya omsorgsboken en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder Inklusion
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Beställ åhörarkopior som PDF.
Beställ åhörarkopior som PDF barry.karlsson@live.se Dagens agenda Del 1 FAKTA Om funktionshinder och människovärde Del 2 KUNSKAP Om förutfattade meningar, problemskapande beteenden och bemötande Del 1
3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att
Affektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Återkoppling av lite reflektion
Återkoppling av lite reflektion Under fikapausen- Reflektera över vad ni hittills hört. Vad tar du med dig? Arbetsmiljö Stå upp för de tysta Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi. Eskilstuna 22 mars, 2018
Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi Eskilstuna 22 mars, 2018 Förmiddag Kort historik och bakgrund Transition: att bli äldre med utvecklingsstörning Demens, förlopp, utredning och behandling Kort
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare
En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet
Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras
Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Problemskapande beteende hos åldrande personer med autism/utvecklingsstörning samt demens
Problemskapande beteende hos åldrande personer med autism/utvecklingsstörning samt demens Barry Karlsson Neuropsykolog Malmö 4 april 2016 Texter + aktuell forskning Gamle Karlsson På Taket Hemmasittaren,
Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer
Inspirationsdag Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete 2018 10 31 Dalarna Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER
När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud
När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud Den 14 november, 2018, Eskilstuna Christine Eriksson-Mattsson Agnetha Hammerin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf
Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB
Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB 367 90 36 Förmiddagens upplägg 8:30-8:45 Inledning och presentation 8:45-9:30 Föreläsning LaB s grunder och hur vi kan
BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03
Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum
BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Att möta universitetsstudenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Att möta universitetsstudenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Malin Nestor Koordinator för studenter med funktionsnedsättning Leg. Arbetsterapeut Studenthälsan/ Linköpings Universitet 2018-10-17
Om barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Neuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Stöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla
Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Att leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Handledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...
Mottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Etik och bemötande - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer - Exempel: Gör mot andra
Så här vill jag beskriva min uppväxt!
Så här vill jag beskriva min uppväxt! Unga vuxna berättar om sin barndom med en förälder med intellektuell funktionsnedsättning Mikaela Starke Docent Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet
SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Autismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande
Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum
Barn och elever som utmanar
Barn och elever som utmanar Förhållningssätt - Bemötande - Anpassningar augusti 2017 Innehåll NPF: vad är det? ADHD Autism/Asperger Språkstörning Dyslexi - Läs- och skrivsvårigheter Fika Inkludering Vad
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.
Lindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro
Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo
Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar
Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015
Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning
Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av
Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog
NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära
Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie
Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR
Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen
Överblick 20 mars Lågaffektivt bemötande Att förstå och hantera Erik och Carin 17 april Levla Förskolan Att utvärdera och förändra Systematiskt arbetssätt Erik och Carin 24 mar Workshop Egna exempel Eget
Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2016 Utredning och diagnostik Föreläsning 1 21 oktober 8.30 12 Nacka konferenscenter. Föreläsare är Hannah Jakobsson, psykolog med lång erfarenhet inom detta område.
AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012
AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter Vår Gård 2019 03 21 Lydia Springer Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner &
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan
Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet
Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara