Hetero LÄRARHANDLEDNING. En helt normal föreställning om sexualitet

Transkript

1 Hetero En helt normal föreställning om sexualitet Starka reaktioner i klassrummet Speciell och väldigt bra Att normalt kan vara så svårt att förklara Det måste bli mer öppet att våga tala om sådant som är tabu Publikröster LÄRARHANDLEDNING

2 Hetero Hej!... 2 Regionteatern Blekinge Kronoberg... 2 Föreställningen Hetero... 2 SÅ HÄR HAR FÖRESTÄLLNINGEN HETERO SKAPATS... 3 Helena Sandström Cruz, regissör... 3 Oss får du träffa i klassrummet, varför behövs föreställningen Hetero?... 4 Arbetet med referensgrupper... 5 Tankar från Johan Olsson, lärare... 5 Tankar från Anna Ekström, lärare... 5 INFÖR FÖRESTÄLLNINGEN... 6 Praktisk information... 6 Vad förväntas av mig som lärare?... 6 Föreställningen handlar om sexualitet och normer. Vad är då en norm?... 7 Vad är heteronormen?... 7 SÅ HÄR KAN DU SJÄLV FORTSÄTTA ARBETA MED KLASSEN... 8 Prata vidare om föreställningen... 8 Ta en runda... 8 Vad handlar Hetero om?... 8 Frågor att prata vidare om kring Hetero... 9 Fortsätt arbetet med normer... 9 Frågor att prata om kring normer... 9 Övning kring Heteronormen: Vad finns det för Hetero-privilegier?... 9 En övning att göra igen: Ett steg fram/privilege Walk...10 Fortsätt övningen: Allt är möjligt Synliggöra normer och bryta dom!...10 LÄS MER/FÖRDJUPA DIG...10 Det kan vara ett helvete för en utsatt att gå igenom en fullsatt korridor...11 VI HAR GJORT HETERO...11 Roller och påståenden till övningen Ett steg fram...12 Hetero - Lärarhandledning

3 Hej! SÅ HÄR HAR FÖRESTÄLLNINGEN HETERO SKAPATS Vi ser fram emot att få möta dig och din klass på din skola i ditt klassrum med föreställningen Hetero. Med denna handledning vill vi ge dig som vuxen tips och idéer på vad du kan göra i anslutning till vårt besök. Den innehåller förslag på hur du gör teaterbesöket så tydligt, spännande och intressant som möjligt. Självklart känner du din klass bäst så ta till dig och gör det som känns bra och relevant för just er. Regionteatern Blekinge Kronoberg är en av landets största turnerande länsteatrar. Regionteatern ger teater-och dansföreställningar för barn, unga, och vuxna och stimulerar scenkonst i hela södra Sverige. Man är perfekt själv. Ingen är normal. Ingen är onormal. Föreställningen Hetero är en klassrumsföreställning om könsroller, sexualitet och normer. Föreställningen undersöker och utmanar våra tankar, värderingar och föreställningar som vi har om vad som är normalt och inte. Och vad det kan få för konsekvenser att följa eller bryta normer. I föreställningen beskrivs bl. a. heterosexualitet. Eller som det brukar kallas: det normala. Att vara normal kan vara ganska svårt. Vi måste hela tiden öva på det. Och vakta på det, så det inte plötsligt går sönder. Och börjar läcka. Det normala är mycket ömtåligt. Föreställningen tar upp många av de frågor som rör sig i huvudet på elever som går på högstadiet. Det sköra visas fram, men också det vackra, kraftfulla och oslagbara i att vara ung och vad man kan vinna genom att våga utmana normer. När jag gick på högstadiet var jag ett freak. Jag tror inte att det syntes på mig, men inuti var jag det. Jag var förmodligen den konstigaste människa som någonsin fötts, åtminstone i det lilla hörn av Sverige som jag växte upp i. Regionteatern har valt att belysa dessa angelägna ämnen utifrån allas rätt att vara den man är. Regionteatern vill också främja ett öppet och tryggt klimat i skolan som gör detta möjligt. Jag brukar tänka på högstadiet som den tid då skammen satte klorna i oss. En tid då det var livsfarligt att göra eller vara fel. Nu i vuxen ålder har jag förstått att antagligen var vi riktigt många freaks på högstadiet. På ett eller annat sätt. Till exempel har jag först nu fått veta att medan jag gick runt och drömde om att någon gång i livet få kyssa en tjej, så dolde en av mina kompisar väl att hon var kär i den töntigaste killen i skolan. Det är först nu, då vi åtminstone delvis lyckats skaka av oss högstadiets normbildning, som vi har kunnat prata om det. Helena Sandström Cruz, har regisserat Hetero. Hetero är till alla som någon gång känt sig konstigast i världen Helena Sandström Cruz, regissör Idén till den här produktionen fick jag från boken Hetero av sexualupplysaren Sandra Dahlén. I sin bok vänder Sandra på perspektiven och belyser på ett lättsamt och humoristiskt sätt heterosexualiteten och dess status som rådande norm. Inspirerad av hennes sätt att problematisera normen, snarare än det avvikande, gjorde jag en föreställningsskiss, som skådespelarna och jag sedan använt för att arbeta fram det som ni nu ska få se. Vi har diskuterat, analyserat, improviserat, dansat, skrivit, sjungit, lekt och träffat många ungdomar både sådana som går i högstadiet och några som just lämnat det. Normer kan så klart vara bra att ha ibland. Att vi i Sverige inte slår våra barn är till exempel en bra norm. Men vissa normer gör oss människor mindre än vad vi är. De gör våra världar mindre, och samtidigt avstånden mellan oss större. Den här föreställningen vill göra motstånd mot det. Föreställningen Hetero vill jag tillägna var och en som någon gång känt sig som ett freak. Till alla som någon gång känt sig konstigast i världen. Vi vill ta varje sådan elev i handen och säga: Var inte rädd. Det finns fler som du. Och det finns ingen som du. Du är helt unik. Men du är inte ensam. Helena Sandström Cruz, regissör 2 3

4 OSS FÅR DU TRÄFFA I KLASSRUMMET Varför behövs föreställningen HETERO? INDRA LINDEROTH, SKÅDESPELARE Jag tror att många upplever sig som totalt annorlunda men vi är alla människor som bär på olika erfarenheter, som försöker passa in, som känner kärlek, smärta, sorg och glädje. Den här föreställningen behövs som en påminnelse om att vi alla är mer lika än vi kanske tror. ANDERS JACOB, SKÅDESPELARE Hetero behövs för att den på många sätt är ett långfinger åt de könsnormer som finns inte bara i våra klassrum och korridorer - men också ute i samhället. Föreställningen ifrågasätter bl.a. detta. Vilket är extremt viktigt för ungdomar. We re here, it s queer - get used to it! (och för att det är en jäkla bra show). REBECCA RIGGO, SKÅDESPELARE Jag vet att jag hade behövt prata om och se andra alternativa verkligheter som tonåring. Vi pratade nästan ingenting om normer och sexualitet i skolan men en gick och tänkte på det själv desto mer (läs: typ hela tiden). Jag hoppas att föreställningen öppnar dörrar för hur livet kan se ut och att många får känna igen sig i historierna. FREDRIK NILSSON, TURNÉLEDARE OCH TEKNIKER Inte bara vårt samhälle utan hela världen är både kall och hård. Ungdomar idag har en tuff uppväxt där det är svårare att få vara sig själv och känna sig trygg i det. Föreställningen Hetero hoppas jag kommer ge värme åt de utsatta och en tankeställare till alla om hur vi behandlar våra medmänniskor. ANDREAS DAHL, DRAMAPEDAGOG Hetero är till för alla oss som bryter normer dagligen och vi är många. Hetero rör om och berör, tar plats och påstår. Hetero behövs för den får mig att skratta och gråta och känna hopp. GUNILLA LINDAHL, DRAMAPEDAGOG Hetero klär av publiken föreställningar om sig själva och varandra. Hetero gör plats för unika människor både på och utanför scen. Det finns bara en av dig och det är du. Som lärare och handledare i klassen hoppas jag att vi kan bära med oss denna gemensamma upplevelse under hela högstadietiden. Johan Olsson, lärare ARBETET MED REFERENSGRUPPER Under repetitionsperioden har vi kontinuerligt träffat två referensklasser, en sjua och en åtta. Vi har pratat kring sex, normer och kärlek och inhämtat stoff till föreställningen. Vi har testat scener och gjort övningar. Dessa klasser har varit en viktig del i repetitionsprocessen av Hetero då vi i mötet med eleverna kunnat prova oss fram i skapandet av föreställningen. Vi har också träffat en grupp med frivilliga referenspersoner som under workshops i slutet av sommaren gav oss mycket tankar och berättelser som vi har använt oss av. Tankar från Johan Olsson, lärare åk 7 på Teleborg Centrum, Växjö Det har varit väldigt roligt och spännande att få dessa besök. Vi har sett fram emot de inplanerade onsdagarna. Det har känts som ett unikt tillfälle, för bra för att missa helt enkelt. Tänk att få inblick i hur en professionell teaterföreställning tar form, häftigt! Det har inte alltid varit så lätt för eleverna att komma ihåg vår roll, d v s att vara referensklass, utan de har nog ibland sett det mer som vanlig teater. Många har ju dessutom lärt känna regissören, skådespelarna och dramapedagogen lite grann och det har nog gjort upplevelsen ännu djupare. Någon elev uttryckte det ungefär så här: nu när man känner er så är det jättehäftigt att se hur ni liksom blir helt andra personer i teatern. Jag vill minnas att skådespelarna tog denna positiva kritik till sig på ett fint sätt. Vilka proffs de är för övrigt! Det var bra att vi verkligen har fått se nya scener varje gång och lärorikt att få träffa även scenograf och tekniker. Att få lite inblick i olika yrken så att säga. För denna 7: a innebar detta en spännande start på högstadietiden. Att redan under tredje dagen i en ny klass på en ny skola få detta besök var nog lite speciellt. Som lärare och handledare i klassen hoppas jag att vi kan bära med oss denna gemensamma upplevelse under hela högstadietiden. Då eleverna, när de pratar om pjäsens budskap, främst tar upp rätten att få vara sig själv och allas lika värde känner jag att detta har bidragit till att skapa en bas för det fortsatta värdegrundsarbetet i klassen de kommande tre åren. Detta är ju kunskapskrav man jobbar med i svenska, men här blir det på riktigt med en riktig mottagare och då anstränger sig klassen mer. Anna Ekström, lärare Tankar från Anna Ekström, lärare 8 C på Bikupan i Lessebo Det har varit ett annorlunda, positivt inslag i undervisningen med besöken från Regionteatern. Något som händer som bryter av den vanliga traditionella undervisningen. Skådespelarna har känts professionella och samtliga som har varit på besök har haft ett väldigt fint sätt mot eleverna och bemött dem bra. Att vara referensklass har haft en stor betydelse. Eleverna har fått vara med i utformningen av en teaterföreställning och fått möjlighet att kanske påverka hur föreställningen kommer att utformas. De har även fått möjlighet att diskutera och tolka budskap i teater/drama. Detta är ju kunskapskrav man jobbar med i svenska, men här blir det på riktigt med en riktig mottagare och då anstränger sig klassen mer. En del elever har dessutom väldigt lite erfarenhet från teater och drama. De flesta har bara sett teater i skolan, så det blir ju en viktig upplevelse för många att dessutom få komma nära skådespelarna och träffa en regissör. Klassen har varit väldigt förväntansfull inför besöken och frågat när det är dags igen och tyckt att det har varit roligt, men ibland lite konstigt... också. Jag uppfattar det som att klassen känner sig lite utvald och speciell, något de gör tillsammans och pratar om, det har blivit en positiv stämning. 4 5

5 INFÖR FÖRESTÄLLNINGEN Syftet med att prata och förbereda eleverna inför Regionteaterns besök på skolan är att väcka deras lust, intresse och nyfikenhet inför det de ska vara med om. Det kan handla om att ge dem förståelse för teater och scenkonst och för själva föreställningen Hetero, genom att till exempel berätta lite hur föreställningen blev till. Det är också bra att berätta att vi spelar i klassrummet och att de ska få arbeta vidare kring temat direkt efter. Men eleverna behöver inte lära sig eller sätta sig in i något speciellt för att kunna ta till sig av föreställningen. Hälsning till dig som lärare från skådespelare och pedagoger Gå gärna in på vår hemsida och se trailern av föreställningen tillsammans med klassen. Länk till trailern för Hetero: PRAKTISK INFORMATION När jag tänker på kärlek kommer oftast en bild upp i huvet på en man och en kvinna som lever lyckliga i alla sina dar. Men det funkar ju inte så. :: Vi spelar i ett klassrum. Låt bänkar och kateder stå kvar och så ber vi dig plocka undan på katedern om det är i ditt klassrum vi ska spela föreställningen. Viktigt att bänkarna står 2 och 2 i så kallad vanlig sittning - och t ex inte i hästsko eller gruppvis. :: Informera kollegor och elever om att det sker en föreställning i klassrummet, så de vet vad som är på gång. :: Föreställningen är cirka 40 minuter och direkt efter kommer en av våra dramapedagoger att arbeta vidare med klassen i ytterligare 40 minuter, det vi kallar efterarbete. :: Under föreställningen kan du själv också vara publik. Skådespelarna är vana att spela för ungdomar. :: Stanna kvar i klassrummet och delta tillsammans med eleverna i det direkt efterföljande efterarbetet. :: I efterarbetet finns ofta en farhåga från elever att de ska behöva spela teater. Det kommer de inte att behöva göra, utan det blir snarare övningar som öppnar för diskussion och reflektion. VAD FÖRVÄNTAS AV MIG SOM LÄRARE? :: Du får gärna förbereda eleverna inför föreställningen :: Vara med under föreställning och efterarbete :: Följ gärna upp föreställningen och efterarbetet med klassen FÖRESTÄLLNINGEN HANDLAR OM SEXUALITET OCH NORMER. VAD ÄR DÅ EN NORM? Normer är idéer, föreställningar och förväntningar kring vad som anses vara det normala i ett visst sammanhang. Det handlar om vad som anses normalt att göra, säga, hur en beter sig, rör sig osv. Det är t ex i enlighet med rådande normer i Sverige att inte sjunga högt på bussen, att stå på sin plats i kön, att komma till möte på utsatt tid och att ha rena kläder. Normer handlar också om vilka människor vi förväntar oss finna på olika platser i samhället. Det är t ex i enlighet med rådande svenska normer att den som är statsminister är en vit man, att de som tränar konståkning är flickor och att hockeyspelare är pojkar. Vi människor bryter förstås mot normer i en massa sammanhang. Det finns hockeyspelande tjejer och plötsligt kanske någon vågar sjunga högt på bussen. Men att bryta mot normerna har konsekvenser, ibland negativa. Konsekvenserna är beroende av vem du är och vilka normer du bryter. Om en ung hockeyspelande kille börjar tala öppet om sin icke normativa sexualitet kan de negativa konsekvenserna bli massiva med både hot och våld. Det spelar roll vem som bryter mot vilka normer och i vilket sammanhang. Normer och normstrukturer gör att människor möter mer eller mindre motstånd i sitt liv på olika plan. När du följer rådande normer tas du ofta för självklar och ifrågasätts sällan. När du bryter mot normer kan det omvända uppstå och du kan bli ifrågasatt och möta svårigheter och hinder. VAD ÄR HETERONORMEN? En norm kan beskrivas som ett sätt som vi förväntas leva efter, heteronormen slår fast att heterosexualitet är det normala. Att vara heteronormativ är inte samma sak som att vara homofob: alltså ha en negativ uppfattning om homosexualitet. Det handlar snarare om att vi är styrda av föreställningar som präglar hela samhället och som vi kanske inte alltid är medvetna om. Heteronormen sätter också upp regler för hur du ska vara som kille (maskulin) eller tjej (feminin). Kolla gärna på filmen från UR skola om heteronormen (2 min): LÄS MER OM NORMER: BRYT! -- ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, forum för levande historia/ RFSL Ungdom. Finns som PDF eller bok att beställa (50 kr): 6 7

6 SÅ HÄR KAN DU SJÄLV FORTSÄTTA ARBETA MED KLASSEN EFTER REGIONTEATERNS BESÖK Syftet med att arbeta vidare med elevernas upplevelse av föreställningen Hetero och dramapedagogens efterarbete handlar om att låta nya intryck landa. Det kan komma fler tankar och funderingar om föreställningens innehåll eller om någon övning efter en tid. För somliga är det svårt att uttrycka sig direkt och att sova på saken kan behövas. Som lärare kan det vara värdefullt för eleverna att du bara lyssnar - eller arbetar mer strukturerat. Du kan följa upp både själva föreställningen och även jobba vidare med föreställningens ämnen. Tänk på att inte värdera föreställningen eller elevernas upplevelser av den. Prata hellre om att alla ser, tycker och tolkar scenkonst på olika sätt och i det finns det inget rätt eller fel. Är du osäker på ord och begrepp? Kolla in RFSL:s begreppsordlista Det var sorgligt när tjejen sa att hennes kille blockat henne. Den känslan känner jag igen. PRATA VIDARE OM FÖRESTÄLLNINGEN TA EN RUNDA! Samla klassen i en ring eller låt dem sitta i bänkarna. Ta sedan en runda där var och en får säga något de minns, upplevde, tänker från föreställningen och efterarbetet. Viktigt att påminna oss om att vi minns, tänker och tycker olika även fast vi sett och gjort samma sak. När ni gått ett varv försök tillsammans minnas det som ni inte sagt. Vad hände mer i föreställningen? Vad gjorde vi i efterarbetet? Detta är ett bra sätt att minnas tillbaka för att fortsätta arbeta kring föreställningen. Det är också spännande för dig som lärare att se vad som fastnat hos eleverna. VAD HANDLAR HETERO OM? Be eleverna prata om vad de tyckte att Hetero handlar om. Påpeka att det inte finns några rätt eller fel. En föreställning kan handla om olika saker för olika personer. Låt dem prata två och två eller i mindre grupper. Låt dem skriva ner allt de kommer fram till på stora papper. Sedan kan ni föra upp allt på tavlan och se så mycket olika och lika saker klassen tyckte att föreställningen handlade om. FRÅGOR ATT PRATA VIDARE OM Utifrån vad eleverna tycker att Hetero handlar om kan du sedan ställa frågor som ni kan prata vidare om. Kom gärna på egna frågor som du tycker passar, nedan ser du lite förslag på frågor du kan använda för att komma igång. Du kan be klassen prata två och två eller i smågrupper eller skriva ner sina svar var och en för sig. Jag älskar att de vågar saker, liksom när hon skrek rakt ut. Fortsättning, prata vidare om föreställningen: Känner du igen dig i någon av Anders, Indra eller Rebecca i föreställningen? Är det någon av dem du skulle vilja vara som? Varför, varför inte? Vad skulle du vilja våga som du inte gör nu? Finns det något som du drömmer om att få göra? Är det svårt att vara sig själv? FORTSÄTT ARBETET KRING NORMER Frågor att prata om kring normer: Vad finns det för normer på er skola, i er klass, i samhället? Vad finns det för bra normer? Vad finns det för dåliga normer? Hur bryter man dessa? Vad kan det få för konsekvenser när man bryter normer? Är det lätt att bryta mönster eller vanor? Är det enkelt att se sina vanor, mönster och normer? Spelar det någon roll att du själv vet (inte vet) om dina vanor, mönster, normer? Vill du förändra dig? Varför/varför inte? För vems skull? När jag gick i femman ville jag kandidera till årets lucia men fick inte för skolan. Då tejpade jag igen min bänk och stannade hemma i en vecka som protest EN ÖVNING KRING HETERONORMEN: Vad finns det för heteroprivilegier? Då vi träffar elever i årskurs 7, 8 och 9 med föreställningen Hetero har efterarbetet en spännvidd för att det ska nå fram och stimulera eleverna i de olika åldrarna. Detta betyder att i några klasser kanske en övning behöver mer tid jämfört med en annan klass o. s. v. Detta gör att alla klasser inte får exakt samma övningar. När vi ger exempel på övningar ni själva kan göra på skolan kan eleverna ha gjort dem med oss - eller inte. Det går fint att göra dessa övningar flera gånger. Ett sätt att få syn på heteronormen är att belysa och titta på vilka privilegier det medför att vara i den normen. Till exempel medför heteroprivilegier att kunna visa sin kärlek öppet utan att riskera att utsättas för trakasserier. Ett syfte med denna övning är att få syn på vilka privilegier det finns och ett sätt att få igång diskussioner kring hur snäva och begränsande normer kan vara. Dela in klassen i små grupper och be dem i grupperna att komma på så många privilegier som möjligt som heterosexuella har i vårt samhälle. Du kan gärna ta några exempel själv för att få grupperna att komma igång, till exempel att heterosexuella har större chans att få adoptera barn och att heterosexuella inte behöver komma ut. Samla ihop alla privilegier ni kommer på, till exempel på tavlan. Prata sedan i grupper eller i helklass kring hur vi som klass eller individ kan vara med och förändra dessa normer. På vilka sätt förstärker vi dessa normer och hur kan vi göra för att undvika att göra det? 8 9

7 EN ÖVNING KRING NORMER OCH PRIVILEGIER: Ett steg fram/privilege Walk Du och klassen kan göra övningen Ett steg fram. Om vi gjort den eller en variant av den direkt efter föreställningen är det en övning som med fördel går att göra igen. Den handlar om att upptäcka och bli medveten om människors olika förutsättningar. Det kan vara intressant att leva sig in i andra personer. Övningen kan göras flera gånger utifrån att det finns många olika roller/personer. Även om man medverkar som samma roll två gånger kan man göra olika val för sin roll. Övningen är ett bra sätt att fortsätta prata om normer och strukturer i vårt samhälle. Du kan själv välja (välja bort) bland påståendena. Samma när det gäller rollerna. Ta de som du tycker passar bra. Dela ut varsin roll till eleverna. Be dem att helt själva och utan att visa någon, läsa och fundera lite kring sin roll och skapa en bild i huvudet av vem personen är. Låt eleverna ställa sig på en rad i ena delen av klassrummet. Ställ sedan ett påstående och be dem som håller med att ta ett steg fram. Håller man inte med står man kvar. När du ställt så många påståenden du vill, ber dem stå kvar där de hamnar och då kan eleverna läsa upp vilka olika roller de har (på lappen). Därefter kan de prata lite som de står: varför tror du att du hamnade där du hamnade med din roll? Hur tänkte du när du tog eller inte tog ett steg fram. Var det svårt att skapa sig en bild av personen och fylla i luckorna som inte fanns i beskrivningen? Tänkte du stereotypt? Längst bak finns beskrivning, påståenden och roller. FORTSÄTT ÖVNINGEN: Allt är möjligt synliggöra normer och bryta dom! Övning från metodboken BRYT! Av RFSL Ungdom. I vissa klasser gjorde vi denna i efterarbetet efter föreställningen. Vi skrev olika normer som begränsar oss eller så skrev vi om en specifik norm som begränsar oss. Sedan fick klassen spåna på hur vi kan bryta och förändra dessa normer. Om vi inte gjorde övningen: be eleverna i grupper komma på saker, företeelser, normer som begränsar oss, som styr oss på ett negativt sätt. Sedan får de välja en norm att fördjupa sig i och komma med förslag på hur man kan bryta och ändra den normen. Att gå vidare med övningen: Skriv upp de lösningar och idéer som eleverna kom fram till under efterarbetet på tavlan. Gå sedan igenom varje förslag och prata om hur effektiva deras förslag skulle vara för att uppnå en förändring. Låt gruppen uppskatta om det är en stor, mellan, liten eller ingen effekt och prata om varför. Här är det viktigt att inte värdera förslaget utan mer se om och vilken effekt det skulle kunna ha. De mest konstiga och omöjliga förslagen kanske till exempel väcker störst uppmärksamhet eller väcker idéer till andra förslag. Se möjligheterna snarare än problemen i förslagen. Kanske kan ni som klass testa något av era förslag? LÄS MER/FÖRDJUPA DIG Hetero - Sandra Dahlén Sex med mera - Sandra Dahlén BRYT! - ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, forum för levande historia/ RFSL Ungdom. Finns som PDF eller bok att beställa (50 kr): Normkritisk pedagogik - makt, lärande och strategier för förändring - (red) Janne Bromseth och Frida Darj (2010) Att öppna nya världar en handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola - texter av Karin Helander och Camilla Ljungdahl, Riksteatern. Finns som PDF + gratis tryckt skrift upp till 5 ex. (s 20. Om att gå på teater med skolpublik fr.13 år). Beställ: Utbildningsradion, UR Skola: Programserie Sexualkunskap om åtta avsnitt á 30 minuter. Från 2010, tillgängligt t o m 31/ FRÅN SKOLINSPEKTIONENS HEMSIDA Det finns två lagar som ska skydda dig från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. UR SKOLLAGEN: Enligt 6 kapitlet i skollagen ska den som driver skolan, om det är en kommunal skola är det kommunen, se till att varje verksamhet (till exempel förskola eller skola): Målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever. Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Det kan vara ett helvete för en utsatt att gå igenom en fullsatt korridor. UTDRAG UR DISKRIMINERINGSLAGEN: Den som driver skolan ska se till att varje verksamhet (till exempel förskola eller skola): Arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Skolorna ska göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. HÄR ÄR VI SOM VARIT MED OCH SKAPA KLASSRUMSFÖRESTÄLLNINGEN HETERO Idé & regi Helena Sandström Cruz Inspirerad av boken med samma namn av Sandra Dahlén Scenografi & kostymdesign Josefin Hinders Scenografi- & kostymassistent Daniel Tommie Damberg Skådespelare Indra Linderoth, Anders Jacob och Rebecca Riggo Ljus- & ljudtekniker Fredrik Nilsson Kostymateljé Mikaela Johansson & Petra Pettersson Rekvisitaateljé Kicki Lindbeck & Karin Östergren Dekortillverkning Åke Sjöberg Teknisk samordnare Linn Bojing Turnéläggare Johan Selander Turnéledare Fredrik Nilsson Dramapedagoger Andreas Dahl & Gunilla Lindahl Marknadschef Iréne Kleven Teknisk chef Urban Klingeteg Producent Jan Dzedins / Erik Alering Pressfoto Lina Alriksson Trailer Niklas Croall Tack till referensklasserna på Bikupan i Lessebo och TC i Växjö Teaterchef & VD Magnus Holm / Scenkonstchef & VD Therese Willstedt REGIONTEATERN BLEKINGE KRONOBERG, Box 486, Växjö, , info@regionteatern.se Har du frågor eller tankar kring lärarhandledningen eller vårt besök - kontakta oss gärna! Andreas Dahl, dramapedagog, andreas.dahl@regionteatern.se Gunilla Lindahl, dramapedagog, gunilla.lindahl@regionteatern.se

8 Klipp ut och prova! Roller till övningen ETT STEG FRAM Du är en judisk man i 30-årsåldern. Du är skådespelare men jobbar som vårdbiträde. Du är gift och politiker. Du har tre barn och har anlitat en barnflicka (en som passar dina barn). Du har dyslexi. Du är en kille som bor i en förort till Stockholm. Din mamma jobbar som städare och din pappa är arbetslös. Du är en heterosexuell tvåbarnsmamma som jobbar som säljare. Du bor i en villa. Du är född i en tjejkropp men har känt sen förskolan att du egentligen är en kille. Dina föräldrar är lärare. Du är en heterosexuell man som arbetar som dansare på operan. Du är uppvuxen i ett litet samhälle i södra Sverige. Du är sjutton år och går samhällsprogrammet på gymnasiet och har nyligen blivit förälder. Du är dotter till en amerikansk förälder som är chef på ett stort företag. Du är kristen och bor i Sverige. Du går i en skola för synskadade. Du är en kille som flytt med din familj från Irak. Du går i gymnasiet och drömmer om att bli läkare. Du är en tjugoårig samisk tjej. Du jobbar på kontor och sitter i rullstol. DU är en trettioårig kvinna. Du pluggar på universitetet och har bott i Sverige i fem år. Du är en muslimsk tjej. Du bor med dina djupt troende föräldrar. Du pluggar till jurist på universitetet. Du är en 23-åring som inte avslutat grundskolan. Du jobbar på en snabbmatskedja. Du är en 19-årig tjej som bor hemma hos dina föräldrar i en by i Småland. Du är adopterad. Du är en man i femtioårsåldern. Du jobbar som polis. Du har nyss skiljt dig från din man. Du är dotter till en undersköterska och studerar ekonomi på universitetet. Du spelar innebandy på fritiden. Du lever som gömd flykting. Du bor tillsammans med din familj i ett rum i en lägenhet. Du är en kvinna som jobbar i vården. Du har bott i Sverige i fjorton år. Du bor med din flickvän i en förort. Du är en vit kille på tjugofem år som pluggar på handelshögskolan. Du spelar tennis på fritiden. Påståenden till övningen ETT STEG FRAM Ingen har frågat mig om jag är kille eller tjej Jag behöver inte snåla i slutet av månaden Ingen har förklarat mitt humör med att jag har mens Mina möjligheter att få jobb påverkas inte negativt av vad jag heter Mitt förstaspråk, min religion och min kultur respekteras i samhället som jag lever i Jag reser vart jag vill utan att jag i förväg behöver ta reda på om det finns några funktionshinder på flyget, tåget, bussen. Jag är inte rädd för att stoppas av polisen Jag kan köpa hudfärgade plåster som liknar min hudfärg Jag har aldrig blivit kallad något nedlåtande som syftat på min sexuella läggning eller könsuttryck Jag har aldrig blivit kallad något nedlåtande som syftat på min hudfärg eller vilken del av världen jag kommer ifrån Jag kan komma in i offentliga simhallar utan att ägna en tanke åt vilket omklädningsrum jag ska använda Folk kastar sällan eller aldrig skeptiska blickar åt mitt håll när jag går på stan Ingen har frågat mig var i världen jag kommer ifrån egentligen Jag tog mig in i den här byggnaden och rummet utan att tänka på trösklar och trappor Jag har inte haft några ekonomiska svårigheter Jag har ett EU pass Jag har aldrig skämts för mitt hem eller mina kläder Inga politiker skulle ifrågasätta min lämplighet att vara förälder Jag känner att människor lyssnar och tar mina åsikter på allvar Jag kan besöka myndigheter utan att en tolk behöver finnas tillhands Jag kan gå hand i hand på stan med någon jag är ihop med utan att få konstiga blickar Varje dag kan jag läsa om framgångsrika personer i tidningen med samma hudfärg som jag Jag behöver inte leta extrapris när jag handlar mat Mina föräldrar och lärare har fått mig att tro att jag kan bli vad jag vill Jag är sällan rädd när jag är ute på stan om kvällarna Jag bor i ett område med låg arbetslöshet Jag får lätt tag i samhällsinformation på mitt förstaspråk Ingen har kallat mig lilla gumman Jag är inte på min vakt när jag går förbi en grupp män sent på kvällen Jag behöver inte oroa mig för att min lön är lägre än mina kollegors bara på grund av mitt kön Jag har aldrig behövt berätta för mina släktingar vilken sexuell läggning jag har 12 13

9 Regionteatern Blekinge Kronoberg Box 486, Västergatan 22-24, Växjö vx