Kvalitetsrapport förskoleklass. Förskoleklass Läsår 2016/2017

Transkript

1 Kvalitetsrapport förskoleklass Förskoleklass Läsår 2016/2017

2 Innehållsförteckning Kvalitetsarbete...3 Jämställdhet... 4 Förutsättningar... 5 Förutsättningarna för att bedriva verksamhet i förskoleklass ska vara goda Normer och värden... 6 Förskoleklassen ska erbjuda eleverna en trygg miljö i barngrupperna Likabehandlingsplan... 7 Förskoleklassens verksamhet ska vara fri från mobbing och kränkande behandling Kunskaper... 9 Förskoleklassens verksamhet ska främja och stimulera till ett lustfyllt lärande liksom en allsidig utveckling. Verksamheten ska skapa de bästa förutsättningarna för elevers bildning, tänkande och kunskapsutveckling allt i enlighet med de nationella målen Elevers ansvar och inflytande Verksamheten ska utgå från barnens behov, intressen och åsikter liksom arbeta för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar Individanpassning och särskilt stöd Varje elev som behöver särskilt stöd för sitt lärande och för sin utveckling skall erbjudas detta på ett tidigt stadium Skola och hem Förskoleklassen och föräldrarna ansvarar gemensamt för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för elevers utveckling och lärande Övriga Förskola och skola ska utveckla samarbete mellan verksamheterna Förskoleklassens verksamhet ska ha en god ekonomisk styrning. - SCB... Fel! Bokmärket är inte definierat. Aktiviteter

3 Kvalitetsarbete I skollagen anges att skolans systematiska kvalitetsarbete innebär att utbildningen kontinuerligt ska följas upp, resultaten ska analyseras och utifrån det ska utbildningen planeras och utvecklas. Med det menas att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt. Fokus ska ligga på långsiktig utveckling. För detta krävs att varje skola måste hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet (Skolverket, 2012). Kvalitetsarbetet ska bedrivas på både huvudmannanivå och på varje skolenhet. Huvudmannens uppdrag är att ansvara för genomförandet av utbildningen och se till att det finns förutsättningar för att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete och för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån nationella mål och riktlinjer (Skolverket, 2012). Utifrån ovanstående är det personalens ansvar att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen (Skolverket, 2012). Styrning och ledning av kvalitetsarbetet utgår från följande bestämmelser i skollagen (SFS 2010:800): 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Referenser. SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet. Stockholm: Fritzes 3

4 Jämställdhet I skolans värdegrund och uppdrag (SKOLFS 2010:37) anges att människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla. Hur de vuxna i skolan bemöter flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickor och pojkars uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det är skolans ansvar att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Skolan ska ge utrymme för eleverna att pröva sina förmågor och intressen oberoende könstillhörighet. Referenser: SKOLFS 2010:37) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes 4

5 Förutsättningar Förutsättningarna för att bedriva verksamhet i förskoleklass ska vara goda. Målet är delvis uppnått. Andelen personal med högskoleutbildning är god, högre än rikets snitt. I personalkategorin finns erfaren personal som arbetat många år med förskoleklassverksamhet, samtidigt har nyrekrytering skett som komplimenterar väl. Antal elever per heltidsanställd uppgår till 17 och är i paritet med rikets snitt. Innevarande läsårs elevkull är större än tidigare år. Många barn födda 2010 och en hög andel nyanlända i kommunen har bidragit till detta. Tillväxten är positiv men ställer krav. Det som uppfattas som svårast för att säkerställa kvaliteten är lokalbrist. Även om möjligheten finns att dela i mindre grupper utifrån förhållandet lärare-elever saknas på många enheter lokalmöjligheterna för detta. Lokalfrågan kommer fortsatt vara en förutsättning som utmanar verksamheten. När det gäller nyrekrytering av personal i förskoleklass har det hittills inte varit några svårigheter att besätta vakanser med behörig och legitimerad personal. Andel med pedagogisk högskoleutbildning - förskollärarutbildning. (SCB) Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) kommunal regi (SCB) 106,47 % 114,2 % 97,56 % 5

6 Normer och värden Förskoleklassen ska erbjuda eleverna en trygg miljö i barngrupperna. Målet är delvis uppnått. En hög andel elever och föräldrar upplever att förskoleklassens verksamhet är trygg. Men, även om det inte råder nolltolerans i frågan är det naturligtvis inte möjligt att vara nöjda så länge det finns något barn eller förälder som inte upplever att verksamheten är trygg. Under innevarande läsår är antalet barn i grupperna större än föregående år och lokalerna används maximalt. Biutrymmen saknas i tillräcklig mängd för att kunna dela stora grupper i mindre vilket kan vara en bidragande orsak till att elever upplever otrygghet. En viss minskning kan ses när det gäller att föräldrarna kan rekommendera verksamheten, även om den är marginell. Dock visar kommentarer till frågan i enkäterna att detta till viss del är kopplat till organisatoriska frågor mer än förtroende och trivsel. Jag känner mig trygg i förskoleklassen. (enk) Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i förskoleklassen. (f.enk/skl) Jag har förtroende för mitt barns lärare. (f.enk) Jag kan rekommendera mitt barns förskoleklass. (f.enk) 96,68 % 93 % 89,8 % 84,69 % 6

7 Likabehandlingsplan Förskoleklassens verksamhet ska vara fri från mobbing och kränkande behandling. Målet är inte uppnått. Nolltolerans gäller och inget värdegrundsarbete avstannar så länge det finns elever som upplever att de är utsatta för kränkning eller mobbning. Elevhälsans uppgift är till stor del att arbeta förebyggande och att stärka arbetslagens inre arbete för att motverka. Där behovet varit extra uttalat har det strukturerade, planerade förebyggande arbetet utvecklats. En del av det förebyggande arbetet innebär att identifiera platser som kan utgöra risk för kränkning och att då i möjlig mån anpassa för att motverka. De stora grupperna och bristerna på lokaler (biutrymmen) upplevs som en försvårande omständighet. Särskilt sårbart blir det för elever som har svårigheter med att hantera en miljö som kan vara intensiv och skapa trängsel, t.ex. tamburer vid in- och utgång. Här gäller det att vara kreativ och anpassa så mycket det går för att undvika onödiga "krockar". Från och med innevarande läsår utgår hanteringen av ogiltig frånvaro och så kallade hemmasittare utifrån handlingsplanen "Nybromodellen". Den kommer ur ett samarbete mellan LOK:s utbildningsdel och IFF-individ och familjeförvaltningen. Att tydliggöra om faktorerna kränkning/mobbning/frånvaro hänger samman är en del som är av vikt att tydliggöra för at komma till rätta med problematiken kring både kränkning/mobbning och ogiltig frånvaro. En ändrad formulering i elev och föräldraenkäterna har intentionen att tydliggöra hur det förebyggande arbetet synliggörs för både elever och föräldrar. Frågan behandlar om det framgår tydligt att skolan inte accepterar kränkande behandling. Detta ska vara klart för varje elev och varje förälder oavsett om man själv varit utsatt eller upplevt någon annan vara utsatt! Här är utfallet mycket positivt från både elever och föräldrar. Under den här terminen har jag varit hemma av rädsla för att bli mobbad. 0 % Utfallet är stabilt i förhållande till föregående år. 6 elever har varit hemma av rädsla för andra elever. Detta är såklart oacceptabelt och även om dessa elever är för små för att själva kunna "välja" om de är hemma eller i skolan så visar svaren på att de upplever rädsla för vad som kan ske under skoldagen även om siffran egentligen inte säger något om faktisk närvaro eller inte. Då enkäterna genomförs som en intervju med elever i förskoleklass kan personalen direkt bemöta och lyssna in elevernas oro. Under det här året har jag känt mig kränkt eller mobbad. (enk) 0 % En kraftig ökning från föregående år även om antalet elever också har ökat under innevarande läsår. Då enkäterna genomförs i form av intervjuer kan personalen direkt identifiera och hjälpa de elever som upplever att de är utsatta. I vissa fall rör det sig om tydliga situationer som redan är kända av personalen eller som nu kommer till kännedom. I vissa fall rör det sig om upplevelse hos eleven som då får bemötas genom samtal och inlyssnande, närvarande personal. På min skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras. (enk.) Jag upplever att mitt barn har blivit utsatt för 97,1 % 0 % 7

8 kränkningar i förskoleklassen under det senaste året. (f.enk) Antalet är ungefär det samma som föregående år. Det viktigt att lyfta fram att föräldrarna måste meddela personal direkt om de upplever att deras barn blivit utsatta på något sätt. Det handlar om relation och kommunikation och känslan av att mitt barn får hjälp om det behöver det. Jag upplever att mitt barn har blivit utsatt för mobbing i förskoleklassen under det senaste året. (f.enk) 0 % Antalet är ungefär det samma som föregående år. Det viktigt att lyfta fram att föräldrarna måste meddela personal direkt om de upplever att deras barn blivit utsatta på något sätt. Det handlar om relation och kommunikation och känslan av att mitt barn får hjälp om det behöver det. I mitt barns skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras. (f.enk) 98,96 % 8

9 Kunskaper Förskoleklassens verksamhet ska främja och stimulera till ett lustfyllt lärande liksom en allsidig utveckling. Verksamheten ska skapa de bästa förutsättningarna för elevers bildning, tänkande och kunskapsutveckling allt i enlighet med de nationella målen. Stora grupper gör att det är svårt att stimulera nyfikenheten. Under läsåret pågår utbildning för all personal i formativt förhållningssätt. Om vi lyckas med det formativa kan det var en väg att höja lusten att lära genom att göra eleverna mer delaktiga och få större förståelse för de egna lärandeprocesserna. Det kan vara svårt för verksamheten att hinna med och stimulera eleverna, dels utifrån förutsättningar men också utifrån att eleverna är vana vid ett snabbt flöde av händelser och information, det ska gå snabbt och nya saker ska hända mest hela tiden. Förskoleklassen är en utmanande verksamhet eftersom den är ett-årig. Först krävs en social anpassning, gruppen ska formas och bli väl fungerande och lärarna ska finna elevernas olika och gemensamma nivåer. Här finns risk att nyfikenheten och lusten att lära stannar upp. I förskolan har barnet redan fått med sig en god start i sin kunskapsutveckling och det gäller att fortsätta bygga på den. Här gäller att förskoleklassverksamheten följer med och ser att förskolan omfattar både omsorg och lärande och anpassa sin verksamhet efter gruppens tidigare kunskaper och erfarenheter. För att lyckas med det krävs en bra överlämning från förskola till förskoleklass. Detta är inte helt lätt, mycket tid kan läggas på individuella och gruppöverlämningar men det gäller att få den så effektiv som möjligt för att den ska ge den goda start för eleverna som är intentionen. Detta är ett utvecklingsområde som involverar ledning (förskolechefer och rektorer) och personal. Hur hanterar vi övergången från förskola och förskoleklass. Hur lämnar vi över? Vad får vi lämna över, sekretess. Det vi gör i förskoleklassen gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. (enk./skl) Jag upplever att förskoleklassens verksamhet gör mitt barn nyfiket att lära mer. (f.enk/skl) 91,29 % 93,88 % 9

10 Elevers ansvar och inflytande Verksamheten ska utgå från barnens behov, intressen och åsikter liksom arbeta för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar. Målet är delvis uppnått. När det gäller uppfattningen att de vuxna lyssnar på barnens åsikter är den hög. Däremot sjunker elevernas uppfattning gällande att de får vara med att påverka vad som ska ske i förskoleklassen. Vi måste arbeta med att medvetandegöra för eleverna vad som förväntas ske under förskoleklasstiden. Eleverna behöver bli medvetna om vad de kan påverka. De få vara med och bestämma hur det som ska göras kan genomföras, men inte på samma sätt vad som ska göras, förutom när det gäller den lärande leken. Dessa mål ska ske under pedagogernas ledning, det är en stor utmaning för oss att få eleverna att bli medvetna om skillnaden på vad och hur. Barnen vill verkligen vara med och påverka. Det är balansgång mellan gruppen och individen. Barnen får vara delaktiga i teman, elevråd, samlingar och vid val av aktivitet. Vi har under året tänkt på hur vi ska förtydliga elevernas delaktighet. Årets kompetensutveckling, formativt förhållningssätt, kan hjälpa till att förtydliga barnets påverkansmöjlighet, ansvar och delaktighet i sin kunskapsinlärning. Lärarna i min förskoleklass lyssnar till barnens åsikter. (enk./ SKL) Jag får vara med och påverka vad vi ska göra i förskoleklassen. (enk) 91,25 % 80,5 % 10

11 Individanpassning och särskilt stöd Varje elev som behöver särskilt stöd för sitt lärande och för sin utveckling skall erbjudas detta på ett tidigt stadium. Målet är delvis uppnått. Framför allt bland föräldrarna finns en något minskad uppfattning när det gäller huruvida deras barn får det stöd och den hjälp som det behöver. Övergången från förskola till förskoleklass är för många ett stort steg och för att överbrygga eventuella upplevda svårigheter är den inledande informationen om hur och vilket stöd som de kan förvänta få för sitt barn viktig. På flera enheter innebar de stora grupperna att det tog en tid innan verksamheten fann sin form vilket uppfattades som något oroande för vissa föräldrar. I samband med stadsbidragen för minskade barngrupper kunde viss personalförstärkning göras vilket skapade ökad trygghet och möjlighet att dela upp de stora grupperna i mindre. Jag får den hjälp av vuxna som jag behöver. (enk./skl) Jag upplever att mitt barn får hjälp och stöd i förskoleklassen om det behöver det. (f.enk/skl) 95,02 % 81,63 % 11

12 Skola och hem Förskoleklassen och föräldrarna ansvarar gemensamt för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för elevers utveckling och lärande. Målet är delvis uppnått. En hög andel av föräldrarna är nöjda med bemötande och samarbete. Det är av vikt att mer aktivt söka föräldrarnas synpunkter och uppmuntra dem till verksamhetsbesök och att delta i den årliga enkäten. Föräldramötena är ytterligare ett forum för att stärka relationer och förtroende samt att utveckla det goda samarbetet för barnen/elevernas bästa. I de fall upplevelse av minskat förtroende framkommer är det viktigt att möta dessa föräldrar, ta dialogen och aktivt söka vägar för att bygga upp förtroendet. Jag upplever att mitt barn blir positivt bemött av lärarna i förskoleklassen. (f.enk) Jag upplever att samarbetet mellan mig och förskoleklassen fungerar bra. (f.enk) Jag kan framföra mina synpunkter om förskoleklassens verksamhet och upplever att de tas emot på ett bra sätt. (f.enk) 92,86 % 89,9 % 92,78 % På utvecklingssamtalet får jag information om mitt barns utveckling och lärande. (f.enk) Andel föräldrar där man årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas åsikter. 100 % 100 % 100 % 12

13 Övriga Förskola och skola ska utveckla samarbete mellan verksamheterna. Målet är delvis uppnått. Överlämning från förskola till förskoleklass/fritidshem följer givna rutiner och beslutade dokument används och är i hög utsträckning ändamålsenlig. Sammanfattningsvis ses förhållandevis stora skillnader mellan hur överlämningarna är strukturerade. Ju färre enheter som är inblandade ju lättare är det att strukturera, genomföra och följa upp. Inför läsåret 17/18 har det inte varit möjligt att tillmötesgå familjernas önskemål om placeringar på vissa skolenheter. Detta har skapat oro i föräldragruppen och förskolorna har lämnat över till fler olika skolenheter än vad som varit fallet tidigare år. Detta är tidsoch personalkrävande och har därför fått genomföras efter bästa möjliga förmåga. Det finns vissa kulturskillnader och skillnader i kunskapssyn mellan verksamheterna som behöver utmanas och synliggöras. Hur skapas bästa förutsättningar för eleverna och hur tar verksamheterna vara på olikheter så de blir till styrkor och broar istället för hinder? Här finns ett utvecklingsområde, områdesvis och i skolkommunen, att ta ett tag kring. Frågor och utvecklingsområden: Hur får vi till en samverkan som sträcker sig över hela läsåret, som ett självklart inslag och inte bara vid överlämning? Behöver vi gemensamma, nya strukturer då spridningen från förskolor till skolor är mer skiftande? Hur skapas förutsättningar för att utveckla en gemensam kunskapssyn från 1-16 år? Förskoleklassens personal har ett förtroendefullt samarbete med fritidshemmet och andra skolformer, för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. 59,09 % 50 % 13

14 Aktiviteter Aktiviteter Startdatu m Slutdatum Formativt förhållningssätt Central fortbildning som genomförs i samtliga utbildningsverksamheter inom LOK. Verksamhetsnära och riktad fortbildning som planeras och genomförs fortlöpande under läsåret. Följs upp på verksamhets- och nämnds nivå. Ökad måluppfyllelse för barn och elevers kunskapsutveckling. Under fortbildningen har förskoleklassens personal samverkat med övriga lärare på skolan. Det var av vikt att de fick ett större sammanhang att ta med i diskussioner och reflektioner. Samtidigt har lokala förutsättningar avgjort hur det rent praktiskt har fungerat. På vissa enheter har lärarna fullt ut kunnat delta i reflektionssamtal i arbetslagen medan andra har haft svårt att få till det med tiden då de också arbetar på fritidshemmet. Responsen på aktiviteten har sammantaget varit positiv. 14