HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Transkript

1 Förskolan Måsen Lund April Juni 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 18 JUNI 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Vi vill tacka för en fin och trevlig läsning av er Grön Flagg-resa! Kul att se vad ni har gjort genom era bilder också. Ni har gjort flera intressanta aktiviteter och projekt tillsammans med barnen utifrån era valda område. Vilken bra idé att avsluta djurtemat med ett besök på 4-H gården! Ni har utgått från barnens intresse och på så sätt har ni lyckats engagera barnen i hållbarhetsfrågor. Vi ser fram emot fortsatt samarbete.

2 Mål kopplade till vår resa UR LÄROPLANEN NORMER OCH VÄRDEN Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö UTVECKLING OCH LÄRANDE Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, BARNS INFLYTANDE Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

3 GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Hälsa och välbefinnande Läs mer på Utvecklingsområde 1: VAR BOR DJUREN? Tema: Djur & Natur September 2017 VAD GJORDE VI? Vi vill utöka barnens kunnande om djur samt öka barnens förstålse för deras lärande! - På mellanavdelningen, 3-4 åringar,har vi jobbat med Nyckelpigor, Fjärilar och Sniglar. När barnen skulle bestämma vad respektive grupp skulle hetta fick de rösta mellan två olika förslag. Vi la fram två bilder (ex Sniglar/Daggmask) och barnen fick lägga sitt kort på det förslaget de gillade mest. På det viset blir det konkret vad demokratiskt arbetssätt innebär. Man får inte alltid som man själv önskar! På olika sätt har vi jobbat med vårt projekt: målat, ritat, pratat om den första bokstaven, vilka fler ord börjar på samma bokstav, jobbat med trolldeg. etc. När vi sätter upp dokumentationen skapar vi samtalstillfällen samtidigt som barnens alster blir levande. På syskon avdelningen har vi samtalar mycket om fåglar. Flyttfåglar och fåglar som stannar kvar under vintern. Barnen kände till att det fanns olika fåglar i Stadsparken som stannade över vinter och bad om att få gå ditt för att ge dem bröd. "Eftersom det finns mindre mat på vinter" berättade ett barn. När vi var i Stadsparken såg vi att det fanns fler sorters fåglar än bara Gräsand. När vi kom tillbaka till förskolan undersökte vi i en fågelbok om vi kunde hitta namnen på de fåglar vi har sett.

4 Bondgården var nästa projekt- Olika djurfamiljer har vi jobbat med. Vad mamman, pappan och ungen heter. Ex Pappa- tjur, mamma-ko och ungen- kalv. Barnen fick välja vilket djur vi skulle jobba med under en vecka. Genom att skapa djur med olika material har vi gett barnen möjligheter till nya kunskaper, använt nya ord, tränat koncentrationen etc. Nya sånger har vi lärt oss.sagan om Killingen som kunde räkna till tio blev uppskattad. När vi diskuterade vad en bonde gör då kom det många tankar: Tar hand om djuren, mjölkar kossor, odlar. Då passade vi på att så krasse. Ett barn konstaterade att det behövs vatten och sol för att det ska växa. På äldsta avdelningen har vi pratat mycket om olika sorters djur var de bor samt vad de äter och att vissa djur sover hela vintern. Barnen återkommer då och då till fåglarna och vad de lärde sig i Stadsparken. Vi har också utforskat vår närmiljö med lupp. Vi har funnit sniglar, nyckelpigor, harkrankar, daggmaskar ml. Fjärilcykeln var väldigt intressant. Vi har sjungit, tittat på de olika faserna av fjärilens utveckling. En pedagog hittade en puppa vilket vi tillsammans gjorde bo till. Temat avslutar vi med att åka till 4-H gården och se några av djuren på nära håll. VAD TAR VI MED OSS? - Var bor sniglarna? - I sina snäckskal!- sa ett av barnen. Barnen vill lära sig och visa sina kompisar vad de har lärt sig. Att barnen delar gärna med sig när de har varit delaktiga och utforskat tillsammans med kompisar och vuxna. - Vi har lärt oss att gården innehåller många smådjur, det gäller bara att upptäcka dem. - Att med burkar som har förstoringsglas vilket gör att vi kan titta på krypen/insekter på närmare håll och upptäcka fler detaljer. -Vi har också lärt oss att alla djur behövs i näringskedjan.

5

6

7 Utvecklingsområde 2: BRA KOMPIS! Tema: Livsstil & Hälsa September 2017 VAD GJORDE VI? Vi har nya grupper och vi jobbar med att barnen ska inse sin delaktighet för att alla ska må bra! För att stärka barnen både som individ samt en i gruppen jobbar vi mycket med att skapa "Vi" känsla". Uppmanar de att be sin kompis om hjälp istället för att vända sig till vuxna. Visar på den andres känslor för att öka medveteande om det vi gör påverkar andra. På stora avdelningen så har vi haft samlingar där vi övade på att kunna ge varandra komplimanger eller kunna berätta vad man tycker om sin kompis. Vi satt i en ring och i tur och ordning skulle barnen säga något snällt om kompisen bredvid. Barnen sa till varandra saker som " Du är väldigt bra på att springa och väldigt snabb" och " Du är väldigt bra på att trösta". Viktigt att barnen lär sig tidigt att se positiva saker hos varandra/andra. I december införskaffa vi oss en snällkalender av organisationen Friends. Den uppmuntrar oss att göra något snällt varje dag hela vägen fram till julafton. Kring känslor har vi gjort olika små samlingar och samarbetsövningar tidigare med jämna mellanrum. Vi har fokuserat på vänskapsrelationer och olika dilemman. Vi ville ta reda på hur barn upplever och känner inför vänskap och utanförskap och få chans att sätta ord på detta. Vi arbeta i mindre grupper för att alla skulle kunna få chans att komma till tals. I en grupp berättades några små berättelser med olika dilemman. Sagorna handla om fyra djur på en förskola. En häst, en ko, en dinosaurie och en tiger. Dessa tre djuren var bästa vänner och brukade alltid leka med varandra. Men av någon anledning fick helt plötsligt inte hästen vara med när kompisarna lekte. Pedagogen berätta olika situationer och frågade barnen vad hade man kunnat göra istället? Hur känner "hästen" nu? Vi haft familjemöte istället för traditionella föräldramöte. Vid detta möte var både barn och föräldrar bjuda. Inne på stora avdelningen bjöd vi på mingel, fika och bad alla familjer att göra

8 hösttavlor. Hösttavlorna blev en bra konversationsöppnare och föräldrar lärde känns varandra och hjälpte varandra vilket vi tror gav ett bra avtryck på deras barn. Vi tror även att om vi öppnar dörrarna till att skapa ny relationer kanske barn som inte lekt tidigare nu kommer leka på fritiden. Vi uppmuntra föräldrar att byta telefonnummer under minglet för att möjliggöra detta. Vi har lärt oss av varandra! På stora avdelningen har Pokémon varit ett stort intresse. Barnen har fått en plansch på massa olika pokemons med namn på som sitter inne på avdelningen. Barnen visar varandra och nya samtal uppkommer. Barnen har sedan utvecklat intresse för att pärla pärlplattor med olika pokemons. Det krävs en hel del stöd och hjälp för att våga sig på att göra en sådan pärlplatta och orka slutföra den. Vi ser att barnen hjälper varandra och uppmuntrar varandra. Vi har även haft Pokémon jakt på gården. Detta går till så att man delas in i lag, i varje lag får man ett papper med bilder på pokemons. Man ska sen ute på gården hitta dessa pokemons som är gömda. När man hittat en pokemon får laget kryssa över den på sitt papper. Här fick vi verkligen öva på att få med sig alla lagkamrater och inte lämna någon efter. Pedagogerna stötta både barnen som lämnades efter att våga ta lite mer plats men samtala även med barnen som sprang ifrån hur det känns för kompis och hur viktigt det är att alla är med. Men vi kunde även se att det inte var så viktigt att just ens egens lag behövde finns alla först och vinna, utan alla barnen ville hjälpa varandra oavsett lag. Efter aktiviteten reflektera vi med barnen under en samling. På stora avdelningen har vi fortsatt prata mycket om vad en bra kompis är. Alla barn vet mycket väl vad som man inte får göra mot varandra så därför ställdes frågan istället; vad får en bra kompis göra? Barnen blev helt tysta lång stund innan ett barn sa; man får leka och sedan kom fler svar. VAD TAR VI MED OSS? Vi har märkt ökat samarbete i barngrupperna samt att barnen över avdelningar tar kontakt med varandra. De äldre barnen hjälper de yngre och låter de vara med i en del lekar. Även personalen har fått bättre syn på varandras grupper samt att kommunikationen oss emellan har blivit bättre. På stora avdelningen har vi märkt att barnen hjälper varandra mer än tidigare de har också börjat samarbeta samt att de lyssnar på varandra och de har börjat respektera varandra. Barnen har blivit hjälpsamma mot varandra men att vi måste påminna de emellanåt. Vi har köpt in Kompisböckerna och håller detta utvecklingsområde levande genom att läsa och diskutera de olika teman.

9

10

11 Utvecklingsområde 3: ALLA VI BEHÖVS! Tema: Stad & Samhälle September 2017 VAD GJORDE VI? Vi vill få barn att förstå att vi är beroende av varandra i samhället och att olika yrken behövs för samhället ska fungera. På stora samlingen har vi pratat om yrket författare i anknytning till våra dagliga sagostunder. Vi pratat om vad det innebär att vara författare och pratat om en känd författare vars böcker vi läst mycket, Astrid Lindgren. Vi har visat bild på Astrid och pratat om hennes böcker. På samlingen fick barnen berätta vad deras föräldrar har för yrke. De flesta barnen viste inte vad ett yrke är för något, vi förklara att t.ex en av pedagogerna hade yrket "barnskötare". Barnen kunde då höra på namnet vad yrket innebar, just att sköta om barn. Det var så lättare för barnen att berätta vad deras föräldras yrke var. Vi har också pratat om vilka olika yrken som finns. Vi har vi haft vid många tillfällen samtal kring matbordet om olika yrken och varför det finns så många viktiga yrken. Mycket har varit inriktat mot maten på vårt bord. Vart kommer den ifrån? Mjölken från korna vart kommer den ifrån, vad heter det yrket, vem sköter om korna om de blir sjuka.. sen har samtalen bara utvecklats och rullat på under längre period. De har till och med blivit så att google har använts under maten för att snabbt leta fram fakta om vem som t.ex odlar ärtor och görs det utomhus året om? Vi har även kommit fram till att en del av vår mat odlas ju inte i Sverige utan av bönder i andra länder. Hur kommer sen maten till Sverige då och skulle den kunna odlas i Sverige? Samtalen har även medfört ett ökat intresse för grönsakerna på vårt matbord då vi passat på att kolla upp vad för olika vitaminer finns det mest av i olika grönsaker och vad är dem bra för i kroppen. Helt plötsligt blev broccolin, ärtorna, morötterna och tomaten väldigt populära. I samband med temat Bondgården har vi sått/planterat och följt olika grönsaker. Genom leken var tagit oss till både djurparker och tivoli. Då vi har byggt upp olika landskap med djur har vi kommit fram till att det behövs både veterinärer, djurvårdare mfl för att djurparken ska fungera. Vi har också utmanat barnen i att

12 fundera på framtida yrkesval och pratat om vilka yrken som kan tänkas vara viktigare än andra. Barnen tyckte att läkare och sopåkare var mycket viktiga. VAD TAR VI MED OSS? Från den stora avdelningen tar vi med oss att det var svårt att prata om yrken, att ordet yrken inte var så lätt att förstå då vi oftast pratar om vad våra föräldrar jobbar med. Vi hade intressanta diskussioner och roliga utforskande lekar som ledde oss fram till vilka olika yrken som finns och även om vi inte vet ännu vad vårt drömyrke är än så vill många barn bli polis. Detta utvecklingsområde har de yngre avdelningarna inte jobbat så mycket med. Vi kanske borde ha valt ett område där alla kunde vara involverade.

13

14 GRÖN FLAGG - HÅLLBAR UTVECKLING FÖR BARN OCH UNGA Grön Flagg är ett undervisningsverktyg som hjälper skolor och förskolor att lära ut hållbarhetsfrågor på ett spännande sätt. Hundratusentals barn och unga på skolor och förskolor över hela Sverige är engagerade i Grön Flagg. Förhoppningen ar att Grön Flagg ska vara första steget i ett livslångt engagemang kring hållbar utveckling. Kontakt: gronflagg@hsr.se Grön Flagg ingår i det internationella nätverket Eco-Schools, som förenar miljontals barn och unga runt om i världen. I Sverige drivs programmet av Håll Sverige Rent.