Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Orsaskolan Barn-och utbildningsnämnden Orsa Kommun Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Orsaskolan Läsåret 2013/2014 1

2 Orsaskolan Barn-och utbildningsnämnden Orsa Kommun Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Begrepp och definitioner 3. Lagar och styrande dokument 4. Ansvarsområden 5. Arbetet med likabehandlingsplanen 6. Främjande och förebyggande åtgärder 2013/ Arbetsgång vid händelser 8. Skolans förhållningssätt och regler 9. Kartläggning och kartläggningsmetoder 10. Trygghetsteam Bilaga 1. Uppgift för elever, personal och föräldrar 2

3 1. Introduktion Detta är Orsaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi främjar en trygg arbetsmiljö samt hur vi förebygger och arbetar mot alla sorters kränkningar på skolan. Den är också en handlingsplan med konkreta åtgärder som vi vill genomföra under läsåret för att ytterligare öka tryggheten och trivsen på skolan. Planen är skriven för personal på skolan, föräldrar och utomstående, men också för eleverna och därför har vi valt att förklara en del begrepp lite tydligare. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Orsaskolan är en högstadieskola och kommunens enda 7-9 skola. För närvarande har vi tre klasser i åk 7, tre i åk 8 och tre i åk 9. Vi arbetar i arbetslag, ett för varje årskurs, 7,8 och 9. Ansvarig för planen Rektor är ytterst ansvarig för att planen upprättas och utvärderas årligen. Detta görs tillsammans med skolans personal och i samråd med elever och föräldrar via klassråd, elevråd och föräldraråd. 2. Begrepp och definitioner För att kunna diskutera arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det viktigt att man har ett gemensamt språk, att orden betyder samma sak för alla inblandade. Här definierar vi några av de viktiga begrepp som förekommer i likabehandlingsplanen: Diskriminering Diskriminering innebär att någon missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar som kränker barns, elevers eller vuxnas värdighet, handlingar som kränker principen om alla människors lika värde, diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel vara: fysisk, till exempel att bli utsatt för slag och knuffar verbal, till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög psykosocial, till exempel bli utsatt för utfrysning, text och bild, till exempel klotter, brev, lappar, e-post, sms/mm Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 3

4 Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 3. Lagar och styrande dokument Det är självklart att alla måste känna sig trygga i skolan. Vårt arbete med likabehandling och nolltolerans mot kränkningar har till syfte att alla som vistas här ska känna sig trygga. Det finns också lagar och riktlinjer som ger direktiv för hur skolan kontinuerligt ska arbeta med detta. Läroplanen I Lgr11 står skrivet att skolan måste motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och Annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i skolan. Det är skolans uppgift att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Den som bevakar att denna lag följs och som man kan vända sig till om man anser att man har blivit diskriminerad är diskrimineringsombudsmannen. Skollagen Skollagens kapitel 14a talar om att kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till Barn- och Elevombudets på Skolinspektionen. Det finns alltså myndigheter utanför skolan man kan vända sig till om man inte tycker att tillräckligt har gjorts för att motarbeta diskriminering och kränkande behandling. Vi på Orsaskolan hoppas att du först kontaktar oss -pedagoger, elevhälsoteam, trygghetsteam eller skolledning - om du känner dig illa eller felaktigt behandlad. Vi har valt att beskriva hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling i denna gemensamma plan, likabehandlingsplanen. 4. Ansvarsområden Alla som arbetar och studerar på Orsaskolan har ett gemensamt ansvar att göra vad man kan för att öka trivseln och tryggheten på skolan. För att inte viktiga arbetsuppgifter ska glömmas bort har vi också en tydlig ansvarsfördelning, så att man vet vem man ska vända sig till om man har frågor eller behöver hjälp med något som rör tryggheten på skolan. 4

5 Det är rektors ansvar att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjuden på skolan. Skolans personal gör ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och att motverka kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Denna likabehandlingsplan utvärderas och uppdateras varje läsår. Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, ska skolan se till att utredning görs och att åtgärder vidtas för att stoppa detta. Orsa kommun har ett gemensamt system för hur anmälan, utredning och dokumentation ska gå till i samband med upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Det är pedagogens och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling ta upp likabehandlingsplanen till diskussion på höstens första föräldramöte, så att föräldrarna får diskutera innehållet ta upp innehållet i likabehandlingsplanen med elever i början av varje termin vidta åtgärder då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och vad man gör för att stoppa detta bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, följs upp av ansvarig pedagog bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt Det är elevers ansvar att: berätta för någon vuxen på skolan om man upptäcker kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt 5. Arbetet med likabehandlingsplanen Under den här rubriken beskriver vi hur vi arbetar med planen, hur vi ser till att den är aktuell och hur vi ser till att alla känner till vad som står i den. Aktiviteter, ansvar och tidsplan Den här likabehandlingsplanen ska uppdateras varje år för att alltid vara så aktuell som möjligt. Utgångspunkten för vilka speciella åtgärder vi vill sätta in under ett läsår är utifrån den utvärdering som vi gör under vårterminen. Arbetet mot kränkande behandling utvärderas i mars månad varje år genom: enkät till alla elever i år 7-9 frågor till klassråden och elevrådet på skolan frågor om elevens trygghet till föräldrarådet på Orsaskolan frågor till lärarnas arbetslag Rektor tillsammans med arbetslagen och arbetslagsledarna sammanställer åsikterna och presenterar resultatet för elevrådet, föräldrarådet och lärarnas arbetslag på skolan. Dessa 5

6 grupper kan då diskutera situationen på skolan och föreslå konkreta åtgärder som man tycker behöver genomföras under kommande läsår. Rektor samlar in gruppernas synpunkter och skriver ett förslag till en uppdaterad likabehandlingsplan, som lämnas ut till lärare, elever och föräldrarådet i slutet av maj. Alla synpunkter och förslag till förbättringar ska vara rektor tillhanda före sommarlovet. Rektor skriver den slutliga versionen av likabehandlingsplanen så att den kan presenteras vid läsårsstarten. Den nya likabehandlingsplan är då färdig och börjar gälla från och med läsårsstarten på hösten. Kommunikation av innehållet i likabehandlingsplanen Det är viktigt att alla elever, föräldrar och personal som arbetar på Orsaskolan känner till innehållet i likabehandlingsplanen och att de följer intentioner och rutiner som den anger. Så här ser vi till att alla berörda på skolan får ta del av likabehandlingsplanen: I augusti under planeringsdagarna inför det nya läsåret, går alla arbetslag igenom den nya reviderade versionen av likabehandlingsplanen, diskuterar innehållet och hur man bäst tar upp den med eleverna, vilka frågor man diskuterar med dem I början av varje termin går lärarna igenom innehållet i likabehandlingsplanen med sina elever, diskuterar innehållet och hur det påverkar klassen och samspelet mellan eleverna på skolan. Skolledningen ser till att den uppdaterade likabehandlingsplanen läggs ut på Orsaskolans hemsida och i lärplattformen Fronter i början av det nya läsåret. Lärarna ser till att likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras på höstens första föräldramöte i varje klass. De som önskar ett pappersexemplar kan få ett sådant. Vårdnadshavare uppmanas att läsa igenom den och diskutera innehållet med sina barn. 6. Främjande och förebyggande åtgärder 2013/2014 Vilka är våra främjande åtgärder för en trygg och utvecklande skolmiljö Utförda Skolstart med 7-20 (första skolveckan) Rastaktiviteter inne och ute Anställd fritidsledare Skolcafé som drivs av våra elever Besök av olika organisationer som har positiv inverkan på vår skola (UNF, RFSU, Friends) Besöka vårt kommunala ungdomens hus Leif Idrottsaktiviteter (skoljogg, bowling mm) Schemaanpassning gällande raster och att det inte finns några håltimmar Leva efter vårt förhållningssätt och ordningsregler Schemalagda rastvakter Hemspråkslärare med pro aktivt hälsoarbete Kreativa veckan (avslutning på höst och vårtermin) Elevens val med nya ämnen som skapar nya grupper. Skapande skola som har aktiviteter efter skoltid (keramik, foto mm). Förslag/inlägg Utvärdera hur vi har det på skolan Utbildning av skyddsombud, trygghetsteam, elevråd, skolif 6

7 Hälsosamtal Aktivt kurativt arbete med tema arbete Samverkan med kommunens integration Temadag med andra kommuners skolor i demokratiarbete Musikgrupper, personalträffar, cafeteriaträffar. Bra rektor som agerar när det händer saker på skolan. 7. Arbetsgång vid händelser Elev Elev Den som får vetskap Berättar för mentor eller annan vuxen Mentor Utreder och dokumenterar situationen enl samtalsmall med berörda parter och arkiverar ärendet i THT-pärmen Om situationen inte löser sig kopplas THT in Trygghetsteamet (THT) Utreder och dokumenterar situationen Återkopplar till ansvarig mentor som kontaktar föräldrar Följer upp ärendet Informerar rektorn Rektor Bedömer vilka åtgärder som ska sättas in, tex elevvårdskonferens, anmälan till soc, polis eller BUP Dokumenterar Återkopplar till elev, THT och ansvarig mentor Följer upp ärendet Vuxen Elev Den som får vetskap Berättar för mentor eller annan vuxen Rektor eller trygghetsteamet Bedömer vilka åtgärder som ska sättas in, tex elevvårdskonferens, anmälan till soc, polis eller BUP Dokumenterar Kontaktar föräldrar Följer upp ärendet 7

8 8. Skolans förhållningssätt och regler 8

9 9. Kartläggning och kartläggningsmetoder Planerade samtal En del av kartläggningen kan bestå av regelbundna planerade samtal med elever, klassråd, elevråd, elevhälsoteam och andra vuxna i skolan. Syftet ska vara att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Samtalen behöver vara väl förberedda och strukturerade. För att garantera att samtalen förs på ett likvärdigt sätt utgår de från en gemensam struktur som tagits fram av Trygghetsteamet (THT). Enkäter Eleverna i åk 7-9 besvarar en enkät varje år. Dessa enkäter kan kompletteras med frågor som tas upp om var och en av diskrimineringsgrunderna och olika former av trakasserier såsom trakasserier som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Enkäterna bör också innehålla frågor om diskriminering, till exempel om det finns några arbetssätt eller regler som kan upplevas som orättvisa och diskriminerande utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Det ska vara tydligt för eleverna att de kan besvara enkäten anonymt. Det är vidare viktigt att de anställda och elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i skolans kartläggningsarbete. Anställda och föräldrar skall också ges möjlighet att besvara hur de upplever situationen på skolan och skolans likbehandlingsarbete. Detta kan göras i olika former såsom enkäter, i arbetslagen, vid APT och i Föräldrarådet. Kartläggningar Vi kommer med hjälp av DO:s Husmodellen tillsammans med eleverna lokalisera ställen på skolan som de upplever kan vara otrygga. Detta görs en gång per termin och sammanställs i arbetslagen. Arbetslagen arbetar sedan vidare med resultatet tillsammans med eleverna. Arbetslagsledarna rapporterar till rektor. Incidentrapporter Vi går igenom årets dokumentation av incidenter av trakasserier och kränkande behandling, sammanställd statistik och analyserar detta för att vidta eventuella åtgärder. Det brukar alltid finnas ett mörkertal i sådana här sammanhang, något som vi har med oss i arbetet med analysen. Genomgång av rutiner och regler Arbetet med att förebygga diskriminering handlar mycket om att kritiskt granska de rutiner och bestämmelser som redan finns. Det handlar om att gå igenom alla rutiner och bestämmelse på skolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Finns det diskriminerande inslag? Kan skolan göra sig skyldig till indirekt diskriminering? Indirekt diskriminering Man kan diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 9

10 Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat en kartläggningsenkät samt deltagit i diskussioner klassvis. Elevrådet har deltagit i analysen av kartläggningen. Detta har senare gjorts en revidering av likabehandlingsplanen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner på konferenser och arbetsplatsträffar där all personal har deltagit. Utifrån införandet av nya läroplanen, Lgr 11, har vi haft många diskussioner utifrån kapitel 1 och 2. Även föräldrarådet har gjort inlägg i likabehandlingsplanen. 10. Trygghetsteam (THT) THT jobbar för bra kommunikation och för att alla ska ta ansvar, visa respekt och omtänksamhet mot varandra. Elever Maria Ström, Alma Holmer-Sehlin, Madelene Hagberg, Arvid Tapper, Rasmus Vestin, Madelene Berglund, Marit von Zonnevald, Johanna Grönlund, Linnéa Sjöström, Louise Nilsson, Linn Almäng, Nilla Jakobsson, Oskar Smids, Tobias Berg, Mattias Moraeus och Rahman Sadat Personal Lars Lisspers, Christel Flood, Susanne Kristoffersson, Marie Olsson, Jennie Björck och Monika Spännar 10

11 Bilaga 1 Uppgift för elever, personal och föräldrar 1. Läs igenom och diskutera i små grupper likabehandlingsplanens innehåll. Ställ frågor till er i gruppen, Vad innebär innehållet i likabehandlingsplanen för mig på Orsaskolan. 2. Diskutera i mindre grupp vilka förebyggande åtgärder man kan göra för att minska risken för trakasserier och diskriminering på Orsaskolan 3. Diskutera och identifiera de positiva verksamheter som görs idag på Orsaskolan 4. Ge förslag på aktiviteter som kan utveckla vårt arbete för en skola utan diskriminering och kränkande behandling. 5. Vad skulle ni prioritera i era förslag. Gör en prioriteringslista Maila in svaren till Ann-Sofie Hedberg ann-sofie.hedberg@orsa.se Skriv svaren i word dokument samt avsändare (ex 9A grupp 4) 11