HISTORIA OCH KARAKTÄR

Transkript

1 NYBROGATAN

2 HISTORIA OCH KARAKTÄR Härnösand ca 1856 BILD Int estion consequi vendit eliquo et alignim olorit harume eum aut unte expliquamus molupta sent lacepud itaque officta inihicabo. Nybrogatan är en viktig axel mellan stadens kommunikationscentrum och dess utbildningscentrum. (Ur stadens stränder). Kronholmen ca NYBROGATAN I HISTORIEN Nybrogatan hör till de allra första gatorna som anläggs i Härnösand. Under och 1700-talet finns gatan bara på Härnösidan. Förbindelsen över till Kronholmen sker med färja som dock ansluter till Pumpbacksgatan. Nybrogatan är ganska precis 1 km lång och bredden är huvudsakligen ca 18,5 m. Smalast är Nybrogatan över Nybron, där bredden sjunker till 16 m. Gaturummet är bredare över Kronholmen, och även i anslutning till busshållplatsen vid Rådhuset. EN VIKTIG AXEL Gatan bildar en viktig axel mellan stadens centrum för kommunikationer och centrum för utbildning i Härnösand. Många passerar här dagligen, inte minst för att det bara finns två fasta förbindelser från Härnön till fastlandet. Resecentrum avslutar gatan elegant längst i väster, medan Villa Nybo bildar avslut i öster, allra högst upp i backen. KARAKTÄRSFULL BEBYGGELSE I den äldsta delen finns en rik blandning av byggnadsstilar som var populära runt sekelskiftet 1900 fram till ca 1960-talet. Nyklassicism, nyrenässans, nationalromantik, jugend och strukturalism samsas och ger karaktär åt gatan. Här finns den klassiska stenstaden, pedagogiskt presenterad. BOULEVARDKARAKTÄR Kronholmssidan är bredare med träd planterade på bägge sidor om gatan. Gatan har också haft träd planterade mitt i gatan. Den öppna boulevardkaraktären med raka trädalléer i flera rader är en fin kvalitet som kan utvecklas på Kronholmssidan.

3 STENSTADEN Den äldsta delen av gatan med hus utförda i jugend, nationalromantik och nyklassicism m fl stilar populära decennierna före och efter sekelskiftet Husen står med fasaden i liv med gatan. Gatan är ca 18,5 m bred och relativt brant i det här avsnittet. INSTITUTIONSSTADEN Administrativa byggnader och lokaler för utbildning omger gatan. Flera fina exempel på 1900-talsarkitektur finns representerade. Ofta är husen omgivna av häckar och planteringar som bidrar till gaturummets grönska. Gränsen mot gatan är ofta en mur eller ett stängsel. Gatan är ca 18,5 meter bred. PARKSTADEN Kronholmen utvecklas med arbetarbostäder och verksamheter under 1800-talet. Den yngsta delen av Nybrogatan utvecklas när järnvägen kommer. Gatan är omgiven av stora öppna ytor och anlagda parker. Trädrader längs gatan bidrar till grönska i gaturummet. Här ökar gatans bredd till m. Dubbelriktade cykelbanor finns på bägge sidor. NYBRON Den första fasta förbindelsen mellan Kronholmen och Härnön kommer under början av 1900-talet. Då får också Nybrogatan sin nuvarande längd. Den nuvarande öppningsbara bron byggdes 1938 och är 16 m bred med enkelriktad cykelbana ca 1938

4 NULÄGESBESKRIVNING TRAFIKMÄNGDER Nybrogatan är den mest trafikerade gatan i Härnösand med fordon/dygn (2015). Många av resorna på Nybrogatan är korta, t ex till och från arbetet morgon, lunch och kväll. Många av de korta bilresorna skulle kunna ersättas med cykel- eller gångtrafik. Idag passerar ungefär 600 cyklister Nybron i vardera riktning varje dag. Något fler cyklister passerar på den södra sidan än på den norra. CYKLING Idag finns ingen cykelbana längs Nybrogatans Härnösida. På Kronholmssidan och på Nybron finns cykelväg, som är enkelriktad över bron. Utrymmet för cykeltrafik på bron är smalt. Även om utrymmet är trångt går det att köra om en annan cyklist samtidigt som två gående i bredd finns på gångbanan. Det uppstår ibland förvirring bland cyklisterna om hur det är tänkt att man ska cykla när cykelbanan byter från enkel till dubbelriktad. KORSNINGAR Hårdast belastad är korsningen mellan Nybron och Skeppsbron. Det är också i den här korsningen det ibland kan bli problem att komma fram. HASTIGHETER Nybrogatan är nästan helt rak och körytorna för bil är idag så breda att det kan uppfattas som att det finns mer än två körfält. cykel 631 ÅDT MH 34,8 km/h ÅDT st MH 39,6 km/h Högst trafikmängder finns på Nybron. Den mest trafikerade korsningen längs sträckan är korsningen mellan Nybrogatan - Skeppsbron. Den mest trafikerade korsningen mellan Nybrogatan och Skeppsbron. Breda körfält bidrar till att bilister kan uppleva att det går att köra fort. Gatans nuvuarande hastighet är 50 km/h. TILLGÄNGLIGHET Nybrogatan på Härnösidan är backig och delvis relativt brant. En utmaning i de branta partierna är att göra det bekvämt för fotgängare, cyklister och särskilt för människor som har svårare att röra sig. MÖTESPLATSER Krysset har alltid varit en viktig mötesplats. Rådhusparken är en fin kvalitet men känns avskild från krysset på grund av en höjdskillnad mellan gatan och parken. I Stenstadskvarteren finns flera caféer med uteserveringar sommartid. På Kronholmssidan är Träffen en viktig mötesplats. PASSAGER Nybrogatan passerar man på övergångsställen. Korsningen med Brunnshusgatan är signalreglerad, men signalerna kan inte känna av cyklister som närmar sig korsningen. Busshållplatsen rymmer ibland fyra bussar samtidigt. Notera cyklisten! Passerar Nybrogatan i ett kick. BUSSHÅLLPLATSER Huvudhållplatsen för lokalbussar finns i höjd med Rådhuset. Här stannar också länstrafikens bussar. Hållplatsen är utformad med fickor på bägge sidor. Här har också bussarna sin reglertid, vilket gör att bussar står och väntar på att påbörja nästa tur här.

5 - Enhetlighet - Knyt samman Nybrogatans nya utformning med befintlig utformning vid Recentrum. - Utformning - Stadsmässighet - Området kring rondellen behöver material och bredder som andas mer stad och mindre trafik. - Parkstråk - Vi brofästena går det underlätta rörelsen till de potentiella parkstråken längs med vattnet. - Cykelbanor - Det behövs genomgående cykelbanor längs hela Nybrogatan. - Tillgänglighet - Lutningar vid passager och korsningar behöver jämnas ut för att alla ska kunna passera. - Tillgänglighet - Trafikmängden är så stor att det krävs refuger för att dela upp gatan där fotgängarna passerar. - Cykelprioritering - De breda svängfiler kan ersättas med bättre gångoch cykelbana. - Stadsbyggnad - Rumslighet - - Stadsliv - Här finns intressanta fasa- der i flera olika stilar. Lyft fram enreéer och detaljer, möjliggör att sitta ned längs gatan. Det behöver hända mer längs gatan för att vara intressant att vistas i. Nya hus med entreer mot gatan, konst och planteringar kan behövas för att skapa väggar för gatan, tydlighet och intresse. - Tyglighet - Avfarter och överfarter för cyklister behöver förtydligas. - Mötesplats - Krysset är en viktig mötesplats som behöver lyftas fram. - Trafikplanering - Busshållplatsen kräver utrymme, men en omstrukturering behövs för att cykel, fotgängare och buss ska kunna rymmas tillsammans. - Kopplingar - Bättre kopplingar behövs mellan Nybrogatan och Stadsparken och St. Petri-lo- gen. - Tydlighet - Korsningen behöver bli tydligare för fotgängare och cyklister.

6 MÅL FÖR UTFORMNINGEN Följande huvudprinciper har legat till grund för planförslaget: EN GENOMGÅENDE SEKTION FÖR HELA GATAN En genomgående lösning för hela gatan ger tydlighet och enkelhet för alla trafikanter. Enkelt, klassiskt och tydligt är ledorden. En sammanhängande lösning för hela Nybrogatan Sammanhängande cykelbanor längs hela gatan Utveckla möjligheten till uteserveringar, restauranger, sittplatser i solen möjligheter till aktiviteter på eller i anslutning till gatan. Satsa på hotspots! En bra busshållplats SAMMANHÄNGANDE CYKELBANOR LÄNGS HELA GATAN I planförslaget prioriteras cyklisterna. därefter prioriteras fotgängare och busstrafik. Lösningen ska locka till mer cykling, mer gångtrafik och ökat bussresande. Gatan fungerar både sommar och vinter. Den ska gå att snöröja rationellt KRONHOLMEN - STÄRKT BOULEVARDKARAKTÄR Genom att förstärka trädplanteringarna, förbättra gång- och cykelbanorna och skapa ny bebyggelse skapas ett bättre gaturum och förutsättningarna för folkliv ökar. STENSTADEN - STADSMÄSSIGT OCH DELAT UTRYMME MED PLATS FÖR MÖTEN Här finns förutsättningar för stadsmässighet - på ett bra sätt! För att underlätta för människor att passera över gatan och därigenom knyta ihop bägge sidor av centrum föreslås korsningarna som upphöjda korsningar. Utveckla möjligheterna att vistas vid vattnet. Knyt ihop Nybrogatan med Skeppsbrons och Kronholmens kajpromenader och parker. Enkelt att gå över gatan Belysningen bidrar till trivsel och trygghet. Belysning för fotgängare och cyklister. INSTITUTIONSSTADEN - FÖRBÄTTRA FÖR CYKLISTER Genom att utformna korsningen med Brunnshusgatan med cyklisterna i fokus får cyklister det enklare att komma fram. mindre svängar. GATAN SKA FUNGERA BÅDE SOMMAR OCH VINTER Snö ska kunna läggas upp längs gatan vintertid. UTVECKLA ANSLUTANDE STRÅK OCH HOTSPOTS Ge möjligheter för uteserveringar och lek, vila och utsikt och gör det möjligt att stanna till längs gatan. Genom gatuutformningen underlättas anslutningen till vattnet, till omkringliggande parker och till anslutande stråk. BELYSNING FÖR FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER Belys i första hand för cyklister och fotgängare. komplettera med effektbelysning.

7 STADSMÄSSIGT OCH PLATS FÖR MÖTEN MER PLATS FÖR CYKEL PRINCIPSKISSER Gatan fungerar både sommar och vinter. Den ska gå att snöröja rationellt STÄRKT BOULEVARDKARAKTÄR En sammanhängande lösning för hela Nybrogatan MÖJLIG BREDDNING OM BRON ERSÄTTS Utveckla möjligheten till uteserveringar, restauranger, sittplatser i solen möjligheter till aktiviteter på eller i anslutning till gatan. Satsa på hotspots! Sammanhängande cykelbanor längs hela gatan En bra busshållplats Utveckla möjligheterna att vistas vid vattnet. Knyt ihop Nybrogatan med Skeppsbrons och Kronholmens kajpromenader och parker. Enkelt att gå över gatan. Belysningen bidrar till trivsel och trygghet. Belysning för fotgängare och cyklister.

8 En sammanhängande lösning för hela Nybrogatan Sammanhängande cykelbanor längs hela gatan Utveckla möjligheten till uteserveringar, restauranger, sittplatser i solen möjligheter till aktiviteter på eller i anslutning till gatan. Satsa på hotspots! En bra busshållplats Gatan fungerar både sommar och vinter. Den ska gå att snöröja rationellt Utveckla möjligheterna att vistas vid vattnet. Knyt ihop Nybrogatan med Skeppsbrons och Kronholmens kajpromenader och parker. Enkelt att gå över gatan Belysningen bidrar till trivsel och trygghet. Belysning för fotgängare och cyklister.

9 FÖRSLAG CYKELTRAFIK För att fler ska kunna cykla bekvämt föreslås sammanhängande cykelbanor på bägge sidor om gatan. Cykelbanorna är enkelriktade och tillräckligt breda för att t ex tillåta att två lådcyklar kör om varandra. Den extra bredden är ett sätt att skapa beredskap för den framtida cykeltrafiken då vi tror att allt fler kommer att använda elcykel. Med elcykel blir farten högre och skillnaden mellan olika cyklisters fart ökar. I förslaget har både en lösning med cykelfält i gatan och kantstensbunden cykelbana prövats. Cykelfält i körbanan har fördelen att det normalt sett är lättare att hålla en högre fart för att man hela tiden kör i samma plan. Med kantstensbundet kommer ofta svängar och krokar när banan ska korsa körfält och att man tvingas cykla upp och ner för kantstenar. I planförslaget prioriteras att cyklingen blir bekväm och trygg för alla. Därför har cykelfält i gatan valts bort. När cykelbanan ligger på trottoaren kan även barn och osäkra cyklister känna sig trygga på cykelbanan. Samtidigt möjliggörs bekväm framfart genom att cykelbanan passerar rakt över och i ett plan i korsningarna med Storgatan, Köpmangatan och Skeppsbron. Cyklisterna behöver inte köra upp och ner för en kantsten när de passerar, utan det är bilisterna som i stället kör upp på de upphöjda korsningarna. De enkelriktade cykelbanorna anpassas i anslutningarna till de dubbelriktade cykelbanorna på Kastellgatan och Gånsviksvägen. Krysset - en upphöjd korsning där alla trafikslag får visa varandra hänsyn. En ny trappa mot Rådhuset och räcken att hönga vid är tänkta att underlätta möten och häng - Kryseset är en mötesplats. UPPHÖJDA KORSNINGAR Den upphöjda korsningen med smal vägbana skapar förutsättningar för att placera övergångsställen för att passera Nybrogatan i korsningen/längs med husfasaderna. Detta då passagen föreslås utan refug på mitten. Avståndet till passagen minskas mot idag, barriäreffekten att nå norra delen av centrum minskas, de gående höjs upp till det viktigaste trafikslaget i korsningspunkten och det skapas bättre förutsättningar för plana passager då gatorna som ansluter är plana, men övriga Nybrogatan lutar kraftigt. Kvarteren i centrum ska anpassas för gående i första hand. i förslaget innebär det att korsningar mellan Nybrogatan och Skeppsbron, Köpmangatan och Storgatan anpassas för mycket lägre fordonshastigheter, och med upphöjda korsningar. Då delen av Nybrogatan som trafikeras av bil/buss minskas barriäreffekten som idag gör att centrum upplevs som delat Skvallertorget i Norrköping är en korsningspunkt mellan flera gator där liknade trafikmängder som på Nybrogatan och Skeppsbron uppmätts på ingående gatutdelar. Shared space bygger på ömsesidigt hänsynstagande till alla trafikanter av korsningen, och det upplevs trots alla bilar som säkert att passera joggandes med musik i lurarna eller med rullator eller i kompisgänget.

10 Cykelparkering vid Rådhuset, möjligt att ta upp igen? Om reglertiden inte flyttas till t ex i Stadsparken, måste busshållplatsen utformas med sidfickor. Då får inte cykelbanor plats genom hållplatsen, man tvingas cykla i bilarnas körfält. TILLGÄNGLIGHET För att förbättra för funktionshindrade föreslås fler sittbänkar ängs gatan. Särskilt i de brantare delarna behöver det finnas bänkar. Många kan klara en backe om det finns tillfälle att stanna och vila på vägen. Allmänna sittbänkar är också ett viktigt komplement till de uteserveringar som finns sommartid och till de informella sittplatserna som finns bl a i muren mot Rådhuset. Idag finns två övergångsställen som ligger i backen där den gående måste passera på skrå över vägen. Det är inte bekvämt eller tillgängligt att ha det så. För att undvika att fotgängare ska passera på skrå i Nybrobacken föreslås att korsningarna Skeppsbron, Köpmangatan och Storgatan (Krysset) utformas som upphöjda korsningar där anvisade passager kan finnas i korsningen - i höjd med fasaden. KRYSSET I förslaget lyfts Krysset fram genom en upphöjd korsning - ett shared space - där alla trafikslag samsas. Förslaget rymmer också en ny trappa mellan Rådhuset och korsningen. Trappan är solvänd och fungerar också som sittplats. Nya räcken föreslås som strukturerar gaturummet och som knyter an till övriga räcken som redan finns i gaturummen i centrum. Syftet är att strukturera gaturummet, men också att skapa häng- och mötesplatser. VINTER I förslaget kommer körytorna för bilar att minskas i bredd. I stället föreslås sidoområden på trottoarerna - ovan kantstenen - som kan användas som snöupplag i gaturummet. Till det kommer trädraderna på Kronholmssidan som möjliga snöupplag för vintern. HASTIGHETER Vi föreslår att hastigheterna längs gatan ses över. Sänkt hastighet ökar trafiksäkerheten och minskar bullret. Ett förslag är att generellt sänka till 40 km/h och i anslutning till busshållplatsen och stenstadskvarteren sänka hastigheten ytterligare till 30 km/h. En upphöjd korsning föreslås ersätta nuvarande korsning vid Skeppsbron.

11 BUSSHÅLLPLATSEN För att möjliggöra genomgående cykelstråk föreslås att busshållplatsen utförs som en rak busshållplats. Fördelarna med en rak busshållplats är att den ger tillräckligt med utrymme både för fotgängare, cyklister och för människor som väntar på bussen. En ytterligare fördel är att körytorna inte upplevs som överstora under de tider då bussen inte trafikerar hållplatsen. Förutsättningen för en rak busshållplats är att reglertiden för bussen, dvs den tid när bussen väntar på att påbörja nästa tur, måste ske på annan plats. Annars stoppas trafiken upp på gatan. I förslaget väntar bussarna i stället i Stadsparken, och busshållplatsen i Stadsparken anpassas för att fungera för detta. Busskurerna flyttas ut så att cykling kan ske bakom kurerna. Effekten på biltrafiken blir måttlig av en rak busshållplats. Framkomligheten minskar något eftersom trafiken stoppas upp när passagerare kliver av och på bussen. För huvuddelen av tiden är det dock inte någon buss i hållplatsen, och trafiken kan passera som vanligt. Vill man behålla nuvarande trafiklösning med att bussarnas reglertid ska ske på Nybrogatan ryms inte någon cykelbana. Cyklisterna hänvisas då till körbanan för bilar. FRAMTIDA BRO Det finns planer på att ersätta nuvarande Nybron. Om en ny bro görs 18 m bred kan samma bredd på gång- och cykelytor behållas över bron. Vi föreslår också att man prövar möjligheten att skapa sitt- och utsiktsplatser längs bron. Kanske genom en påhängd konstruktion eller genom att framtida bro görs bredare så att t ex bänkar eller hängplatser finns längs bron. Då Nybron byts ut bör man också utreda möjligheten att passera under bron längs med kajen för gående. På så sätt kan kajstråket mellan norra Sundet och nattviken bli ännu mer attraktivt. På södra sidan medger gällande detaljplan ramper ner till passage under bron, på Norra sidan finns utrymme på landdelen beroende på placering av teknikrum mm UTVECKLINGSMÖJLIGHETER I ANSLUTNING TILL NYBROGATAN Södra Skeppsbron är idag leveransgata för gods till flera butiker i centrum vilket gör att större körytor krävs. I framtiden bör Skeppsbron utvecklas mer mot att vara ett område där människor kan vistas längre tider. Här är relativt vindstilla, solläge och vattenutsikt, vilket ger goda förutsättningar för en trivsam plats, delvis som komplement till torget. Skeppsbron är också en viktig länk för att gent och platt nå Storgatan, den andra broförbindelsen till fastlandet och anslutningar söderut. Vid Norra kyrkogatan finns möjlighet att förbättra anslutning in mot kommunens entré. Det finns planer på ett cykelgarage inne på fastigheten som borde placeras så att det även kan nyttjas av allmänheten med två ingångar, en direkt från Nybrogatan Ett helhetsgrepp över Brunnshusgatan behöver tas. Hur tar man sig som cyklist mellan Gymnasiet, Simhallen och Storgatan? På Kastellgatan och Gånsviksvägen finns kommunens huvudcykelnät, dubbelriktad GC på östra sidan som snöröjs först. Viktiga målpunkter finns söderut och korsningspunkten med gatorna för att ansluta mot stadsparken bör förbättras. två anslutade gång och cykelbanor ersätts med en, och även dagens två övergångsställen erätts med ett i mitten. Viktigt att detta utformas så att inte bilar använder övergångsstället och gång och cykelvägen in till biblioteket/trädgårdsgatan/rosenbäckssallén KORSNING BRUNNSHUSGATAN Trafikljusen föreslås bli kvar, med möjlighet att styra cykelprioritering via sensorer i gatan. Cirkulationsplats har studerats men utrymme saknas då cirkulationsplats som gynnar cyklister tar mer plats än en traditionell. Enfilig korsning där det kan bli köer maxtimmen för bilar och bussar. LEVANDE STAD PÅ KRONHOLMEN När Kronholmen/Torsvik omvandlas till en sammanhängande centrumdel kan med fördel även cirkulationen vid Terminalgatan/Torsviksgatan ersättas av en upphöjd sharedspaceyta. Detta om mer trafik ska korsa Nybrogatan och behovet att korsa Nybrogatan ökar. Idag ser vi framförallt Kronholmen som en transportsträcka till Härnösands central som ska kortas ner i tid så mycket som möjligt för cyklister och fotgängare därför så rakt och enkelt som möjligt för dessa.

12 Stationen står elegant som slutpunkt för gatan - Synlig ända ifrån gatans start. Ny cykelparkering vid resecentrum gör det lätt att ta sig med cykel hit och hem. Den raka busshållplatsen blir kvar. Trädalléer och ny bebyggelse stramar upp gaturummet och skapar en boulevardkänsla. NYBROGATAN STEG FÖR STEG Rondell utformad för cyklister. Rondellen utformas i material och färg likt övrig gata - stramt och klassiskt. En passage flyttas för att förenkla rörelsen längs vattnet mellan Norra Sundet och Nattviken. Norra Sjöfartsparken utformas som parklek för barn Passagerna ska vara kvar, de behövs för att befintlig dubbelriktad GC på västra sidan av Järnvägsgatan på smidigt sätt ska nå rätt fil på Nybrogatan. Cykelrondell som klarar långa transportfordon Nya byggnader ger folkliv åt gatan och staden får nya funktioner. Mer träd utanför gångväg istället för svåretablerade, dyra och små träd mellan cykel och vägbana! På sikt kan gatan förändras och parkeringsytorna minskas till förmån för platser för folkliv Södra Sjöfartsparken utformas som aktivitetspark för unga.

13 INSPIRATIONSBILDER Södra Sjöfartsparken utformas som aktivitetsyta för unga med t.ex. pumptrack samt trädäck för lugna aktiviteter. Nedan är ett exempel på hur stråken vid västra sidan av nybron skulle kunna utveckas, med plats för lägre byggnader för kultur och kommers. Norra Sjöfartsparken utformas som lekpark för barn med kvaliteter för vuxna och sammanhängande estetik så som de återkommande räckesbågarna och linspänd belysning.

14 KRONHOLMEN TVÄRSEKTION 2,4m gång 1,8m cykel 1,4m Skyltzon/ 3,25 + 3,25m körfält 1,4m Skyltzon/ 1,8m cykel 2,4m gång Trädrader ca 1,5m snözon/ snözon/ från gångbana. skyddszon skyddszon

15 Påhängda utsiktsplatser med stiliga räcken där man kan stanna upp och vila. Nytt utvecklingsområde för gångstråk med handel och evenemang längs hamnen. Nya sittplatser i backarna ökar trivsel och tillgänglighet. För att rymma cykelfält genom busshållplatsen föreslår vi att reglertiden för bussarna flyttas till Stadsparken. Cyklister som korsar de upphöjda överfarterna har företräde tack vare markmålade hajtänder. En ny men beprövad variant. Smalare cykelväg vid passager för att visa på enkelriktningen. De vackra fasaderna belyses effektfullt under kvällstid. Krysset lyfts fram som mötesplats. Här finns nya räcken att hänga vid, en ny trappa upp till Rådhuset och ett shared space - det är fritt att röra sig över ytan för fotgängare och cyklister. Linhängd belysning behålls men med ny armatur och med ljus även för gång och cykel.

16 Skvallertorget i Norrköping är en förebild för de upphöjda korsningarna på Härnön. Skvallertorget har ett fungerande, estetiskt tilltalande, samspel mellan skyddade och oskyddade trafikanter. Den mjuka upphöjningnen av övergångsstället nedan föreslås i de östra delarna av Nybrogatan. Linhängd belysning finns idag på Härnön. En uppgradering samt omprioritering mot gång och cykel skulle bli en rationell och tilltalande lösning så som i exemplet ovan. Fasadbelysning skulle lyfta de redan mycket vackra byggnaderna kvällstid. Nedan är en skiss över en räckesdesign som kombinerar de vackra element som redan finns på sträckan samt den gamla Nybron. Räckesbågen inkluderar belysning och kan även användas som entré i nya parkstråk och vid mötesplatser. Cykelparkeringar är viktigt i noder så som krysset. Idag är cykelställ i två våningar en platseffektiv lösning som blir bättre och bättre.

17 HÄRNÖN TVÄRSEKTION 2,6m gång 1,8m cykel 1,4m Skyltzon/ 3,25 + 3,25m körfält 1,4m Skyltzon/ 1,8m cykel 2,4m gång snözon/ snözon/ skyddszon skyddszon

18 Trafikljusen är kvar, men nytt är att cyklister får möjlighet att styra trafikljusen med sensorer i gatan. Den bästa lösningen för Nybrogatans grönska är att uppmuntra till fortsatt planterering och skötsel av vegetation inom omgivande fastighetsgränser. Nya överfarter med väjning mot cyklister. Vid denna korsningen förslås en hastighetsändring från 40 till 30 km/h Förbättrad smitväg som binder ihop Nybrogatan med sambiblioteket. Högre utnyttjandegrad av logens trädgård frambringar dess kvaliteter och ger högre skötselnivå. Flyttad överfart till böjen samt ny gc-väg mot biblioteket ger en naturlig koppling till den dubbelriktade cykelvägen på östra sidan av gatan.

19 HÄRNÖN PRINCIPIELL LÄNGDSEKTION Upphöjda korsningar för fotgängare och cyklister. Höjderna ses över för att ge så ge plana och tillgängliga ytor för korsande fotgängare och cyklister som möjligt. Trafikmängderna i de östra delarna av Nybrogatan är optimala för upphöjda övergångställen och befintliga trafikljus men placeringen av dessa hamnar närmare korsande gator.

20 NYBROGATAN