Beslutsärenden. Tid: Onsdagen den 1 februari kl Plats: Elfkungen, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Tekniska nämnden Tid: Onsdagen den 1 februari kl Plats: Elfkungen, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Föredraganden 4. Informationsärenden 5. Information om medborgarlöfte 2017 Dnr 2017/S032 Folkhälsosamordnare Eva-Lena Julin och kommunpolis Jack Lennartsson 6. Information om planerat underhåll gata Dnr 2017/S030 Jesper Gustafsson, Sweco Pavement Consultants AB 7. Information om nationell och regional plan för transportinfrastruktur Dnr 2017/S035 Samhällsbyggnadschef Anna Stenlöf Beslutsärenden 8. Årsrapport 2016 Dnr 2016/S131 Teknisk chef Britt-Inger Norlander och ekonom Lukas Jonsson 9. Verksamhetsplan 2017 Dnr 2016/S357 Teknisk chef Britt-Inger Norlander och ekonom Lukas Jonsson 10. Trafikplan för Lilla Edets kommun Dnr 2015/S283 Teknisk chef Britt-Inger Norlander

2 Kallelse Tekniska nämnden 11. Överföring av investeringsmedel från 2016 till2017 Dnr 2017/S027 Teknisk chef Britt-Inger Norlander 12. Avfallstaxa, Särskild avgift Dnr 2017/S033 Teknisk chef Britt-Inger Norlander 13. Yttrande på motion angående giftfri miljö Dnr 2017/S031 Teknisk chef Britt-Inger Norlander 14. Inkomna synpunkter 15. Information 16. Anmälan om inkomna skrivelser 17. Anmälan av delegeringsbeslut Eva Lejdbrandt (L) Ordförande

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Information om medborgarlöfte 2017 Dnr 2017/S032 Sammanfattning Ett långsiktigt och fördjupat samarbete mellan polismyndigheten Fyrbodal och Lilla Edets kommun har inletts med det gemensamma målet att öka säkerheten och tryggheten i kommunen. Drygt 550 kommuninvånare har genom olika former av dialog svarat på frågor utifrån upplevd trygghet och säkerhet. Polisområde Östra Fyrbodal och Lilla Edets kommun kommer under 2017 arbeta för att öka den upplevda tryggheten inom Lilla Edets kommun. Aktiviteterna är uppdelade i två huvudområden: mörka platser trafiksituationen I bilaga 1 framgår medborgarlöfte 2017 och dess åtgärdsplan. Förslag till beslut Tekniska nämnden notera informationen. Britt-Inger Norlander Teknisk chef britt-inger.norlander@lillaedet.se

4

5

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Information om planerat underhåll gata Dnr 2017/S030 Sammanfattning Förvaltningen använder ett IT-baserat system för planering av underhållsbehov av gator och Gc-banor. Varje år utförs en inspektion av 20 procent av kommunens gator och GCbanor samt att modellen uppdateras med utfört beläggningsarbete under året. Därefter beräknar systemet underhållsbehovet för kommunens gator och GC-banor. Vilka gator som beläggs med asfalt under året påverkas också av trafikmängd, trafiktyp och samordning av andra anläggningsarbeten inom kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från teknisk chef daterad 23 januari 2017 Förslag till beslut Tekniska nämnden noterar informationen. Britt-Inger Norlander Teknisk chef

7 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Information om nationell och regional plan för transportinfrastruktur Dnr 2017/S035 Sammanfattning Muntlig redogörelse för arbete inför beslut om nationell resp. regional plan för transportinfrastruktur avseende planperioden Beskrivning av hur Lilla Edets kommun deltar i beredningsprocessen och kommunens möjligheter att påverka beslutsunderlag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschefen daterad 24 januari 2017 Förslag till beslut Tekniska nämnden antecknar informationen. Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Årsrapport 2016 Dnr 2016/S131 Sammanfattning Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för året ett överskott på +230 tkr. Överskottet förklaras huvudsakligen av att intäkterna avseende ersättning för asfaltsåtgärder i samband med fiberutbyggnad överstiger de faktiska kostnaderna för åtgärderna. Anledningen till detta i intäkterna ligger ersättning för framtida underhåll. VA-verksamheten visar för året ett negativt resultat om -560 tkr och beror huvudsakligen på högre kapitalkostnader och högre underhållskostnader för ledningsnätet än budgeterat. Verksamheten har, till följd av ändrad redovisningsprincip av anläggningsavgifterna, kostnader motsvarande 800 tkr som behövt finansieras av brukningstaxan. Vidare har även dagvattenverksamheten behövt finansieras inom ramen för intäkterna från brukningstaxa, då en dagvattentaxa under året ännu inte beslutats. Avfallsverksamheten redovisar för året i allt väsentligt ett resultat i enlighet med budget. Område Utfall 2016 (tkr) Skattefinansierad teknisk verksamhet +230 VA-verksamhet -560 Avfallsverksamhet +20 Tabell 1 Ekonomisk utfall 2016 i förhållande till budget Samtliga verksamheter inom den tekniska nämndens ansvarsområde fortlöper enligt planerat och förvaltningen har uppfyllt nämndens grunduppdrag. Ett undantag är reningsresultat från reningsverket Ellbo som har varit otillfredsställande under året och riktvärden för BOD (biologisk syreförbrukning) och fosfor har överskridits. Nämnden har satt upp sex egna mål varav tre mål är uppfyllda under perioden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från teknisk chef daterad 23 januari 2017 Årsrapport 2016 daterad 25 januari 2017 Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner årsrapporten 2016

9 sid- 2 - Britt-Inger Norlander Teknisk chef Britt-inger.norlander@lillaedet.se Beslutet delges Britt-Inger Norlander Lukas Jonsson Teknisk chef Förvaltningsekonom sid 2/2

10 Årsrapport 2016 Tekniska nämnden Datum: Version: 1 Dnr: 2016/S131-11

11 Årsrapport, INNEHÅLL 1. Sammanfattning Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Nämndens verksamhet Gator och vägar, inkl. vinterväghållning och gatubelysning Skötsel allmän plats, park, m.m Deponi Vatten och avloppsverksam Vattenproduktion Rörnät Dagvatten Avloppsverksamhet Avfallsverksamheten Övrigt prioriterat arbete Uppföljning av mål Prioriterade mål Medborgarkraft (ej TN) Samarbete över gränserna (ej TN) Attraktiv livsmiljö goda boenden (ej TN) Goda kommunikationer (ej TN) Rätt kommunal service (ej TN) Högre utbildningsnivå (ej TN) Nämndens egna mål Övrigt prioriterat arbete Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation Nämndens ekonomiska skatteutrymme Analys av utfall och prognos Skattefinansierad teknisk verksamhet VA-verksamhet Avfallsverksamhet Utfall och prognos - skattekollektivet Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Investeringar Skattefinansierad investeringsverksamhet Avgiftsfinansierad investeringsverksamhet... 21

12 Årsrapport, Sammanfattning Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för året ett överskott på +230 tkr. Överskottet förklaras huvudsakligen av att intäkterna avseende ersättning för asfaltsåtgärder i samband med fiberutbyggnad överstiger de faktiska kostnaderna för åtgärderna. Anledningen till att ersättningen är högre än kostnaden för asfalteringsarbetena är att intäkterna även ska täcka framtida underhåll av gatorna. VA-verksamheten visar för året ett negativt resultat om -560 tkr och beror huvudsakligen på högre kapitalkostnader och högre underhållskostnader för ledningsnätet än budgeterat. Verksamheten har, till följd av ändrad redovisningsprincip av anläggningsavgifterna, kostnader motsvarande 800 tkr som behövt finansieras av brukningstaxan. Vidare har även dagvattenverksamheten behövt finansieras inom ramen för intäkterna från brukningstaxa, då en dagvattentaxa under året ännu inte beslutats. Avfallsverksamheten redovisar för året i allt väsentligt ett resultat i enlighet med budget. Område Utfall 2016 (tkr) Skattefinansierad teknisk verksamhet +230 VA-verksamhet -560 Avfallsverksamhet +20 Tabell 1 Ekonomisk utfall 2016 i förhållande till budget Samtliga verksamheter inom den tekniska nämndens ansvarsområde fortlöper enligt planerat och förvaltningen har uppfyllt nämndens grunduppdrag. Ett undantag är reningsresultat från reningsverket Ellbo som har varit otillfredsställande under året och riktvärden för BOD (biologisk syreförbrukning) och fosfor har överskridits. Nämnden har satt upp sex egna mål varav tre mål är uppfyllda under året.

13 Årsrapport, Uppföljning av nämndens grunduppdrag 2.1 Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Grunduppdraget är att arbeta för att Lilla Edets kommun skall nå en god och långsiktigt hållbar samhällsstruktur med trivsamma och säkra offentliga miljöer. Nämnden är ansvarig för den offentliga miljön som gator, parker och lekplatser och trafikfrågor. Nämnden ansvarar även för att teknisk försörjning, innefattande bland annat vatten, avlopp och avfall, skall vara robust, säker och miljöanpassad. Nämndens grunduppdrag innebär att de gator för vilka kommunen är huvudman, skall hållas i sådant skick att de är farbara utan risk för skada på fordon eller personer. Vintertid skall snöröjning och halkbekämpning ske i sådan omfattning, att gatorna är framkomliga för motorfordon och att gång- och cykelvägar är framkomliga för gående inom rimlig tid. Den offentliga miljön ska upplevas trygg och trivsam. Grönytor skall underhållas och befintliga planteringar skötas på ett professionellt sätt. Dricksvattenförsörjningen skall bedrivas på sådant sätt, att kvalitet och kvantitet motsvarar gällande regelverks krav respektive normalt behov av dricksvatten. Insamling och omhändertagning av hushållsavfall skall ske enligt gällande lagstiftning. Avlopp från verksamhetsområden skall renas så att utsläpp till recipienter inte överstiger gällande gräns- eller riktvärden Nämndens verksamhet Nämnden har haft åtta sammanträden under året. Vice ordförande deltog i årsstämman för Svensk vatten samt i utbildning för jämställdhet och mångfald. Nämnden har beslutat om en styrgrupp för förstudie om olika metoder att samla in matavfall samt utformning av framtida ÅVC. Presidiet ingår i styrgruppen för Trafikplan. Nämnden har varit på studiebesök på återvinningscentralen i Trollhättan. Tekniska presidiet har tillsammans med kommunstyrelsen presidiet träffat politiker och tjänstemän från Renova för att få information om företaget samt möjlighet till delägarskap i Renova. Kommunfullmäktige fattade beslut i juni månad om inköpsstopp och anställningsstopp inom driftbudgeten för skattekollektivet Gator och vägar, inkl. vinterväghållning och gatubelysning Snöröjning och halkbekämpning har genomförts enligt plan. Alla fordon i entreprenaden är försedda med GPS-sändare. Kommunen analyserar informationen från sändarna och jämför med kraven i upphandlingen av vinterväghållningen samt fakturerade timmar. Leifab har på kommunens uppdrag utfört drift och underhåll av gator, hantering av vägmärken och hinder på väg. Dock ingår inte asfaltering av kommunens gator. Avtalet löper ut per 31 december Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att upphandla dessa åtgärder enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och inom de budgetramar som beslutas av kommunfullmäktigen för Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att utarbeta en trafikplan som gäller alla trafikslag och transporter inom kommunen. Trafikplanen syftar till att bli ett gemensamt styrdokument för Lilla Edets kommun och ska medverka till en utveckling mot ett mer hållbart transportsystem. Trafikplanen ska utgöra både ett åtgärdsprogram och ett

14 Årsrapport, planeringsunderlag för Lilla Edets kommuns arbete med trafikfrågor och mobilitet. Planen ska också utgöra ett underlag vid budget- och verksamhetsplanering och blir ett hjälpmedel vid prioriteringar och ekonomiska bedömningar. Planen har geografiska begränsningar men resultatet av plan är tillämpliga för hela kommunen. Nämnden har informerats om förslag till målsättningar och exempel på åtgärder för att eftersträva målen. Ett utkast till Trafikplan presenterades för på nämndens december möte. Nämnden genomförde en inventering av kommunens vägmärken och gatunamnsskyltar med tillhörande stolpar under Vägmärken har dokumenteras för att kunna läggas in i kommunens kartverk. Undermåliga vägmärken och gatuskyltar har påbörjats att bytas ut. Tekniska nämnden har överklagat Trafikverkets beslut att inte sätta upp vägmärken vid Grönnäs som anger vägen till Lödöse pendelparkering för norrgående trafik på E45 till Länsstyrelsen. Beslutet från Länsstyrelsen gick på kommunens linje och de nya vägmärkena är uppsatta på aktuell vägsträcka. Trafikverket har påbörjat en åtgärdsvalsstudie för angöring av kollektivtrafiken i Göta och de oskyddade trafikanternas situation vid passage över E45 vid Göta. Åtgärdsvalsstudie är en metod som grundar som på dialog med berörda och där man tittar på fyra steg: tänk om optimera bygg om bygg nytt. Kommunens tjänstemän har varit aktiva i processen och ett åtgärdsförslag från Trafikverket förväntas i början av Flera bredbandsföretag har marknadsfört sina tjänster i Lilla Edets kommun. Det har medfört att ansökningar om grävtillstånd på kommunal mark har ökat markant. Eftersom grävningsarbete är omfattande tar det mycket stora personella resurser i anspråk på förvaltningen. Även Vattenfall ska byta delar av sitt högspänningsnät i Lilla Edet och Göta. Kommunen försöker samordna de olika aktörer och styra grävarbeten där det gör minst skada på kommunens gjorda investeringar i asfalt och VA-ledningar. Bredbandsbolagen har inte alltid följt kommunens tillstånd vad som avser schaktmetod och läge. De ekonomiska ersättningskraven diskuteras med aktuella bolag. I april månad antog Kommunfullmäktige nya Bestämmelse för arbete på/i kommunal mark, vilket tar hänsyn till de moderna schaktmetoder som har utvecklats de senaste åren. Asfalteringen av kommunens gator och parkeringar samordnas i möjligaste mån med byte av högspänningskablar och bredbandsutbyggnad. Eftersom utbyggnaden av bredband har skett i stora delar av kommunen samt under senare delen av 2016 har det påverkat kommunens asfalteringsplanering. Det planerade underhållet av gator har inte blivit utfört på grund av bredbandsutbyggnaden Skötsel allmän plats, park, m.m. Leifab har på kommunens uppdrag utfört drift och underhåll av parker och lekplatser samt sköter renhållning av kommunens offentliga miljö, t.ex. papperskorgar. Avtalet för drift och skötsel av allmän plats (grönytor och gatuanläggningar) löper ut per 31 december Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att upphandla drift- och skötsel av allmän plats enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och inom de budgetramar som beslutas av kommunfullmäktigen för Nya papperskorgar med behållare för fimpar samt med Lilla Edets kommun har monteras i Lilla Edet samt i Lödöse.

15 Årsrapport, Leifab har signalerat hade de har svårt att utföra arbete som kommunen har beställt. De har resursbrist på grund av personalavgångar samt att kommunens verksamhetsområden för grön skötsel har utökats Deponi Förvaltningen har handlat upp entreprenör för sluttäckning av deponin. Upphandlingen har överklagats till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten avslog överklagan på upphandlingen. Tekniska avdelningen har haft startmöte med upphandlad entreprenör samt med Länsstyrelsen. Under året har förvaltningen utfört arbeten för att förbättra avrinningen av lakvatten till lakvattendammen Vatten och avloppsverksam VA-verksamheten står inför stora utmaningar med hänsyn till klimatförändringar, åldrande infrastruktur, kommunens exploateringsverksamhet, regional vattenförsörjningsplan, VAlagstiftning, vattendirektiv och vattenskyddsområde som innebär ökande krav på kommunens vatten och avloppsverksamhet. VA-huvudmannen står inför omfattande VAinvesteringar för att nå en hållbar VA-försörjning. Den strategiska VA-planeringen är grunden för att kommunen även fortsättningsvis ska kunna erbjuda sina invånare och verksamheter god service och uppfylla kommunens skyldigheter. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en VA-plan. För att VA-planen ska vara heltäckande och framåtsyftande är det viktigt att engagera kompetenser inom miljö- samt mark- och exploateringsavdelningen. VA-planen kommer att beskriva framtida VA-försörjningen för hela kommunen och ge svar på vilka verk som ska vara kvar och vilka investeringar som krävs för att erhålla dricksvatten av god kvalité och fullgod rening av avloppsvatten. Det är även viktigt att beskriva hur förnyelsen av befintliga VA-ledningar ska ske. VA-plan utgöra underlag för åtgärder med tillhörande investeringsplan Vattenproduktion Fredagen utfärdade kokrekommendation för VA-abonnenter i Hjärtum. Vid ordinarie vattenprovtagning på vattenverken i Hjärtum påvisade analysen av vattenproven koliforma bakterier, vilket medförde att vatten var otjänligt som dricksvatten. På fredagen ökade dosering av klor i vattenverken samt kloring i vattentornet. Ny omprover togs på fredagen i vattenverken, vattentornet samt hos abonnenter och även dessa påvisade koliforma bakterier. Under helgen påbörjades rengöring av det ena vattenverket som även togs i drift. På måndagen togs nya vattenprover och onsdagen kom analyssvaren från provtagningen som visade att dricksvatten var tjänligt. Tekniska avdelningen och livsmedelsinspektören tog ett gemensamt beslut om att häva kokrekommendationen. För att få ut information om kokrekommendationen användes kommunens webbsida, Facebook, massmedia samt informella kanaler. Tekniska avdelningen hade även kontakt med smittskyddsläkaren som kontaktade vårdupplysningen och närliggande vårdcentraler. Glädjande nog kan konstateras att ingen blev sjuk av dricksvattnet i Hjärtum.

16 Årsrapport, För att öka desinfektionsskyddet i Hjärtum installerade UV-aggregat i båda vattenverken efter ovan nämnda händelse. För att säkra driftsäkerheten har nya grundvattenpumpar köpts in till grundvattenbrunnarna i Hjärtum och Utby. SWEDAC är tillsynsmyndighet för vattenmätare som ligger till grund för debitering. De skickar ut årligen en enkät till kommuner för att kontrollera att kommunen efterlever kraven för hantering av vattenmätare. De har uppmärksammat brister i vår hantering av vattenmätare. Vattenmätare i hushållen ska bytas ut vart 10:e år men merparten av hushållens vattenmätare i Lilla Edet har varit i drift betydligt längre tid. Från och med 2015 påbörjades utbyte av vattenmätare mer systematisk. Arbete med utbyte av vattenmätare har delvis utfört med inhyrd personal. Ca vattenmätare i hushåll har utbyts i Lödöse, Nygård, Hjärtum och Utby av kommunens ca vattenmätare. Det återstår att byta ytterligare ca 650 mätare i hushåll för att vi ska klara kraven på max 10 år utesittningstid och detta arbete planeras vara klart under De övriga vattenmätarna är inte monterade i hushållsfastigheter utan i verksamheter och där finns inte kravet på 10 år utesittartid Rörnät Leifab har på kommunens uppdrag utfört drift och underhåll av VA-ledningar. Avtalet för drift och underhåll av VA-ledningar löper ut per 31 december Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att organisera arbetet med rörnätsservice inom den tekniska avdelningen inom VA-ekonomins beslutade ramar för Förvaltningen har i december månad anställt rörnätstekniker samt inhandlat utrustning för att kunna utföra arbetet i egen regi. Under året har det utförts två större underhållsarbete i Utby och på Ström. I samband med VA-utbyggnaden i Ekeberg anlades 23 serviser som inte kommer att tas i drift. Dessa serviser har pluggats under året för att minska risken för framtida driftstörningar Dagvatten Verksamheten innebär omhändertagande av dagvatten från väganläggningar, allmän plats, kvartersmark samt fastigheter inom VA-verksamhetsområdet Avloppsverksamhet Det har varit en del driftstörningar på avloppsverket Ellbo. Centrifugen havererade och det krävdes omfattande renoveringsarbete. Arbete kunde dock utföras utan att utgående vatten påverkades. Verket har även haft problem med slamskrapor som medförde slamflykt som påverkade kvalitén på utgående vatten. Länsstyrelsen meddelads om driftstörningen. Under januari månad utfördes en extern revision av verket där Länsstyrelsen medverkade. Besiktningen visade att anläggningen drivs huvudsakligen överensstämmelse med villkor i gällande tillståndsbeslut och regelverk i övrigt. Den allvarligaste avvikelsen var att det saknades en sanerings- och åtgärdsplan för ledningsnätet. Revisonen hade en rad påpekande och förbättringsåtgärder som mesta dels berörde avsaknad av rutiner, dokumentation och utformningen av egenkontrollprogrammet. Förvaltningen har utarbetat ett handlingsprogram för att åtgärda och förbättra verksamheten på verket. Dock har drifttekniker haft tidsbrist för att fullt ut genomföra handlingsplanen. Arbete med handlingsplanen fortsätter under 2017.

17 Årsrapport, Under augusti månad uppmärksammades att reningsresultatet från Ellbo under året har varit otillfredsställande och överstigit riktvärden för fosfor och BOD för de två första kvartalen. Anledningen till det otillfredsställande reningsresultatet är stora mängder ovidkommande vatten till verket vid nederbörd som medför slamflykt i sedimenteringsbassängerna och driftproblem med slamcentrifugen. Att åtgärda ovidkommande vatten är ett långsiktigt arbete och därför föreslogs flera åtgärder för att förbättra reningsprocessen på kort sikt. Olika flockningsmedel testades för att förbättra flockningen samt förändringar i slamhanteringen. Länsstyrelsen har informerats om de otillfredsställande reningsresultaten samt tagit del i ovan åtgärdsplan. Dock har dessa förändringar inte gett väntat resultat och reningsverket kommer inte klara gränsvärdet för fosfor och BOD. Tekniska avdelningen på påbörjat ett omfattade utredningsprojekt för att komma tillrätta med driftproblemet. Resultatet av detta arbete kommer att presenteras under Länsstyrelsen uppmanade kommunen att ta fram en åtgärdsplan för avloppsledningsnätet med redovisning av ledningarnas status, genomförda och planerade åtgärder till Länsstyrelsen senaste Planen ska ange åtgärder för att minimera inläckage av tillskottsvatten och minska mängden bräddade avloppsvatten. Förvaltningen har skickat in en åtgärdsplan till Länsstyrelsen i tid. Det är viktigt att få med förnyelseplaneringen i VA-planen. Den kommunala markbädden i Utby har tidigare dömts ut av kommunens miljöavdelning. I februari månad togs ett nytt avloppsverk i drift i Utby inklusive ny spillvattenpumpstation med tillhörande ledningsomläggningar. Verket är ett minireningsverk som består av mekaniska och kemiska reningssteg. Initialt har verket fungerat tillfredsställande. Miljöavdelningen som har tillsyn av avloppsverket har genomfört ett tillsynsbesök på verket. Miljöavdelningens bedömning var att verket fungerar tillfredställande men att det kom stora mängder ovidkommande vatten till anläggningen. Tekniska avdelningen har bytt ut nedstigningsbrunnar och ska uppmana fastighetsägare att koppla bort dagvatten från spillvattenledningen Avfallsverksamheten Det är från och med i år (2016) fria besök på ÅVC. Det har medfört att besöksantalet har ökat med 70 procent jämfört med förra året. Det har varit besökare till ÅVC, vilket ska jämföras med ca under Även mängden material till ÅVC samt transporter för kvittblivning av materialet har ökat. Ökande besöksantal samt införande av Återbruket har medfört stor arbetsbelastning på medarbetare på ÅVC. ÅVC-personal har svårt att hinna med det dagliga arbetet. Idag utförs största delen av arbetsuppgifterna på ÅVC som ensamarbete, vilket ur arbetsmiljömässiga skäl är mycket tveksamt. I augusti började en ny medarbetare på ÅVC. Förvaltningen har fått uppdrag från nämnden att se över återvinningscentralens bemanning och öppettider. Exploateringen i kommunen har medfört ökad belastning på insamling av hushållsavfallet. Vid snö och halt väglag har kommunen svårigheter att utföra sitt uppdrag avseende insamling av hushållsavfall vid mindre och branta vägar (Västerlanda, Prässebo, Öresjö och Göta) med nuvarande fordonspark.

18 Årsrapport, Farligt avfallsbilen gjorde 8 stopp i kommunen under våren. Till Farligt avfallsbilen lämnade medborgare in färgburkar, el-produkter, batterier och glödlampor för en miljöriktig hantering. Cleanpipe är entreprenör för slamsugning av enskilda avloppsanläggningar. Under året har Cleanpipe börjat aviserat sina besök med brev till fastighetsägare. Det kommer till fastighetsägare som får tjänsten utförd en gång om året enligt kommunens avfallsföreskrifter. Det innebär att fastighetsägaren kan förbereda och kontrollera utförd tjänst. Under slutet av 2015 genomfördes en plockanalys av hushållens hushållsavfall uppdelade på tre olika boende kategorier, Villa tätort, Villa glesbygd och flerfamiljshus. Av resultaten framgår att avfallsmängderna i soppåsarna skulle kunna minska med % om allt hade sorterats rätt (till återvinningstation eller till återvinningscentral), vilket bör anses vara en stor mängd. Detta går till förbränning istället för till återvinning eller kanske återanvändning, vilket är en förlust ur miljö- och ekonomisk perspektiv. Den största delen onödigt avfall i soppåsen utgörs av tidningar och förpackningar, ca en tredjedel av allt som hamnar i soppåsen. Detta ska sorteras och läggas i återvinningstationerna runt om i kommunen. Nämnden har beslutat att genomföra två förstudier. Den ena förstudien ska utreda olika alternativ för eventuell utsortering av matavfall och dess konsekvenser för verksamheten, ekonomi och brukare. Resultatet av förstudien redovisades för nämnden i augusti nämnden och nämnden har tagit del av förstudien skriftligt. Den andra förstudien utreder framtida ÅVC verksamhet i befintliga lokaler alternativ annan lokalisering och utformning av ny ÅVC samt dess konsekvenser för ekonomi och verksamhet. Resultatet av förstudien redovisades för nämnden i september nämnden och nämnden har tagit del av förstudien skriftligt Kommunen har utfört arbete som enligt avtal med Renova skulle utföras av Renova från och framåt. Renova har ersatt kommunen ekonomisk för detta arbete under året. Renova vann upphandlingen för omhändertagning (förbränning) av hushållsavfall i kommunen. Tekniska presidiet har tillsammans med kommunstyrelsens presidium träffat politiker och tjänstemän från Renova för att få information om företaget. Renovas styrelse meddelade kommunen att företaget är intresserad att Lilla Edet blir delägare i Renova. Förvaltningen har fått i uppdrag att utreda vilka fördelar och nackdelar det finns med ett delägarskap i Renova. 3. Övrigt prioriterat arbete Under 2016 har förvaltningen analyserat verksamheterna för att möta framtida utmaningar i form av ökat behov av planering och strategiska analyser av verksamheten inom tekniska avdelningen samt planerad exploateringen inom kommunen. Förvaltningen har utarbetat en förändrad organisation med fokusområden där enhetschefer har rekryterats under året.

19 Årsrapport, Uppföljning av mål 4.1. Prioriterade mål 4.2. Medborgarkraft (ej TN) 4.3. Samarbete över gränserna (ej TN) 4.4. Attraktiv livsmiljö goda boenden (ej TN) 4.5. Goda kommunikationer (ej TN) 4.6. Rätt kommunal service (ej TN) 4.7. Högre utbildningsnivå (ej TN)

20 4.8. Nämndens egna mål Årsrapport, Följande mål har beslutats av Tekniska nämnden, utöver de prioriterade målen från kommunfullmäktige. Nämndens egna mål 5.1 Förnyelsetakten för de asfalterade ytorna skall vara 33 år vilket motsvarar 1/33 av ytan (=1/33 av m2.=15 533m2 (m2) Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall perioden 2016 Mål 2016 enl vpl Under mandatperioden år skall 5 asfaltsskulden vara borta.(%) Miljökrav skall ställas vid varje upphandling. (%) En första version av Trafikplan* ska upprättas 100 som främjar jämställdhet och jämlikhet. (%) Lilla Edets drift- och underhållsverksamhet (avseende nämndens tekniska anläggningar) utreds med avseende på verksamhetsform och resurseffektivitet (%) Uppnå ekonomiskt effektiviseringsmål på 2% inom 0 avfallsverksamheten (%) Kommentarer till utfall 5.1 Asfaltarbeten har inväntat bredbandsutbyggnaden, vilket medförde att asfaltering inte kunde utföras under Asfaltarbeten har inväntat bredbandsutbyggnaden, vilket medförde att asfaltering inte kunde utföras under Kommunens miljökrav har angetts i upphandlingar där det har varit relevant. 5.4 Utkast till Trafikplan färdigställdes under Nämnden har fattat beslut att uppdrar åt förvaltningen: - att upphandla drift- och skötsel av allmän plats enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och inom de budgetramar som beslutas av kommunfullmäktigen för 2017 samt - att organisera arbetet med rörnätsservice inom den tekniska avdelningen inom va-ekonomins beslutade ramar. 5.6 Effektiviseringskrav på 2 procent kan tolkas som ett besparingsbeting på kr jämfört med budget. Utfallet för avfallsverksamheten blev nollresultat enligt ursprunglig budget Övrigt prioriterat arbete Nämnden har beslutat att upphandla drift- och skötsel av allmän plats enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling samt organisera arbetet med rörnätsservice inom den tekniska avdelningen. Beslutet kommer att medföra behov av rekrytering samt behov att stärka och förändra organisationen inom tekniska avdelningen. Förvaltningen ser även behov att öka det strategiska och planeringsarbete inom tekniska avdelningen.

21 Årsrapport, Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation 5.1. Nämndens ekonomiska skatteutrymme Beslutsdatum i KF Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala utrymme MoR-beslut tkr Taxebeslut tkr tkr I enlighet med taxebeslutet ( ) minskade nämndens totala skatteanslag med tkr som en konsekvens av att dagvattenverksamheten och dess anläggningar överfördes till avgiftsfinansierad VA-verksamhet Analys av utfall och prognos Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för året ett överskott på +230 tkr. Bakom resultatet har nämnden högre kostnader för asfaltsåtgärder i samband med fiberutbyggnaden, motsvarande ca tkr i förhållande till budget, samt högre kapitalkostnader på ca 520 tkr i förhållande till budget. Det positiva resultatet förklaras till stor del av ersättning, motsvarande ca tkr, för de kostnader som uppstått i samband med fiberutbyggnaden. Anledningen till att ersättningen är högre än kostnaden för asfalteringsarbetena är att intäkterna även ska täcka framtida underhåll av gatorna. Verksamheten har även lägre totala skattefinansierade kostnader för driftentreprenaden, inklusive vinterväghållningen, på ca 130 tkr i förhållande till budget. VA-verksamheten visar för året ett negativt resultat på -560 tkr. Resultatet förklaras i huvudsak av högre kapitalkostnader, högre kostnader för akuta åtgärder i ledningsnätet samt ej budgeterade kostnader för inhyrd personal i samband med byte av vattenmätare. Dessa kostnader överstiger budget med motsvarande ca tkr. Samtidigt har verksamheten ca tkr högre intäkter från brukningstaxan än budgeterat. Vidare bidrar återhållsamheten avseende köp av externa konsulttjänster till att minska underskottet inom verksamheten. Avfallsverksamheten har löpt enligt plan och visar i allt väsentligt ett resultat i enlighet med budget Skattefinansierad teknisk verksamhet Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för året en positiv budgetavvikelse på +230 tkr. Nämndens resultat fördelas över verksamheterna nedan: Nämndverksamhet Gator/vägar/parkering Vinterväghållning Gatubelysning Skötsel allmän plats/park Summa + 10 tkr tkr tkr tkr tkr +230 tkr

22 Årsrapport, Nämnd- och styrelseverksamheten visar efter året ett utfall i enlighet med budget. Verksamheten inom gator/vägar/parkering visar efter året ett överskott på tkr. Kostnader för asfaltsåtgärder i samband med fiberutbyggnaden överstiger budget med ca tkr. Överskottet förklaras därför huvudsakligen av att intäkterna avseende ersättning för asfaltsåtgärder i samband med fiberutbyggnad överstiger de faktiska kostnaderna för åtgärderna. Anledning till detta är att intäkterna ska täcka framtida underhåll. Aktivering av exploateringsanläggningar under året i framför allt Ekeberg, Ström bidrar till ökade kapitalkostnader. Produktionsutgifterna för utbyggnaden av lokalgator i dessa områden har varit högre än inkomsterna via tomtpriset. Aktivering av dessa gatuanläggningar och inkomster genererar således en negativ nettoeffekt på skattekollektivets resultat. Verksamheten inom vinterväghållning visar efter året en negativ budgetavvikelse på -540 tkr på grund av högre kostnader för säsongsrelaterade åtgärder än budgeterat. Gatubelysning visar efter året ett utfall på +140 tkr. I budgeten hade det avsatts mer medel för planerat underhåll av gatubelysning. Verksamheten för skötsel av allmän plats och park uppvisar efter året en negativ budgetavvikelse på tkr. Avvikelsen förklaras i huvudsak av att kostnader för driftentreprenaden inom verksamhetsområdet har varit högre än budgeterat under året VA-verksamhet VA-verksamheten visar för året ett underskott på -560 tkr och fördelas enligt nedanstående verksamheter. Vattenverksamhet Varav intäkter Varav kostnader Rörnät Avloppsverksamhet VA, Kundtjänst Dagvattenverksamhet Summa tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Vattenverksamheten visar en positiv avvikelse med +520 tkr. Avvikelsen förklaras av högre intäkter från brukningstaxan än budgeterat. Samtidigt har verksamheten högre kostnader för personal i samband med byte av vattenmätare. Underskottet inom verksamheten för rörnät på tkr beror huvudsakligen på högre kapitalkostnader i samband med aktiveringar av exploateringsanläggningar och en högre aktiveringsgrad av investeringar än budgeterat. Högre entreprenadkostnader i samband med akut underhåll på ledningsnätet är också en viktig förklaring till underskottet inom verksamheten. Verksamheten har även, till följd av ändrad redovisningsprincip av anläggningsavgifterna, kostnader motsvarande 800 tkr som behövt finansieras av brukningstaxan.

23 Årsrapport, Avloppsverksamheten visar för året ett utfall om +330 tkr. Verksamheten löper i allt väsentligt enligt plan, men där lägre konsultkostnader och återbetalning av energiskatt bidrar till budgetavvikelsen. Kundtjänst, VA visar efter året ett överskott på +270 tkr. Överskottet förklaras av lägre kostnader för externt verksamhetsstöd. Verksamheten för dagvattenhantering visar för året ett överskott med +240 tkr. Förklaringen till överskottet är lägre personalkostnader till följd av att tillståndsgivning av fiberutbyggnaden inom skattefinansierad verksamhet har tagit större resurser i anspråk än vad som budgeterades. Kapitalkostnaderna för dagvattenanläggningarna ligger i enlighet med budget. Årets resultat bidrar till att VA-verksamhetens balanserade resultat minskar med -560 tkr till ett negativt balanserat resultat på totalt tkr. Balanserat resultat VA enligt balansräkning Ingående balans Avstämning underskott VA Utgående balans, T Avfallsverksamhet Avfallsverksamheten visar efter året i allt väsentligt ett resultat enligt budget. Utfallets fördelning mellan verksamheterna redovisas nedan. Omhändertagande av avfall Varav intäkter Varav kostnader Slam, enskilda avlopp Insamling ÅVC Avfall, Kundtjänst Deponi Summa +430 tkr +220 tkr +210 tkr -90 tkr -150 tkr -240 tkr +70 tkr +/-0 tkr +20 tkr Verksamheten för omhändertagande av avfall har under året i allt väsentligt löpt enligt plan. Avfallstaxan 2016 är en ny konstruktion med en grundavgift och en rörlig avgift. Taxan förändrade även kostnaden väsentligt för vissa avfallstjänster, vilket medförde att kunder förändrade sitt avfallsabonnemang. Trots denna förändring är intäkterna i allt väsentligt enligt budget. Verksamheten har under året haft något lägre kostnader för omhändertagande av hushållsavfall. Verksamheten för slam, enskilda avlopp visar efter året ett underskott om -90 tkr. Under året har Cleanpipe börjat aviserat sina besök med brev till fastighetsägare, vilket medfört en högre kostnad men bättre kundservice. Insamlingsverksamheten visar ett underskott på -150 tkr. Verksamheten löper enligt plan, men bl.a. stora inköp av avfallskärl bidrar till att verksamheten visar ett underskott. Lägre drivmedelspriser bidrar till att minska underskottet.

24 Årsrapport, ÅVC-verksamheten visar för året ett underskott på -240 tkr. Som en konsekvens av större avfallsmängder har verksamheten haft högre kostnader för kvittblivning av hushållsavfall samt högre kostnader för transporter. Tillsammans bidrar dessa omständigheter till högre verksamhetskostnader på ca 440 tkr. Högre intäkter inom verksamheten bidrar dock till ett mindre underskott. En retroaktiv engångsintäkt för arbete utfört under 2014 och 2015 förbättrar utfallet inom verksamheten. Nämnden har beslutat att genomföra två förstudier om insamling av matavfall respektive framtida ÅVC verksamhet som finansieras av avfallsverksamhetens egna kapital på totalt 210 tkr. Årets resultat bidrar till att det balanserade resultatet för avfallskollektivet ökar med +20 tkr till en total skuld till abonnenterna motsvarande tkr. Balanserat resultat Avfall enligt balansräkning Ingående balans 2016 Återföring av balanserat resultat, projekt Årets resultat, avfallsverksamheten Utgående balans, T Kompostanläggning och åtgärder föranledda av sluttäckningsplan för Högstorpsdeponin Under året har kostnader för upphandlingsstöd, installation av pumpar samt inmätningar upparbetats. Kostnader inom verksamheten finansieras av avsatta medel. Entreprenaden för sluttäckningen av deponin har upphandlats. Entreprenadsumman indikerar att storleken på avsättningen är rimlig. Avsättning Högstorpsdeponin enligt balansräkning Ingående balans - avsättning Högstorpsdeponin Återföring Högstorpsdeponin Utgående balans - avsättning Högstorpsdeponin

25 Tkr Årsrapport, Utfall och prognos - skattekollektivet Samhällsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden Nettokostnad Budget

26 Årsrapport, Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Organisatorisk Utfall Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 struktur 2015 Skattefinansierad verksamhet (tkr) Nämnd- och styrelseverksamhet Fysisk och teknisk planering Gator/Vägar/Parkering Varav kapitalkostnader Vinterväghållning Gatubelysning Skötsel allmän plats, park, m.m Avsättning Högstorpsdeponin Summa Teknisk verksamhet VA-verksamhet (tkr) Vattenverksamhet Varav rörliga VA-intäkter Varav fasta VA-intäkter Varav kostnader för Vattenverksamhet Varav kapitalkostnader Rörnät Varav anläggningsavgifter Varav kostnader för verksamhet Varav kapitalkostnader Avloppsverksamhet Varav intäkter Varav kostnader för verksamhet Varav kapitalkostnader Dagvatten Varav kostnader för verksamhet Varav kapitalkostnader VA, Kundtjänst Resultat VA-verksamhet Avfallsverksamhet (tkr) Omhändertagande Varav avfallsintäkter, taxa Varav kostnader för omhändertagande Slam, enskilda avlopp Insamling ÅVC Varav intäkter Varav kostnader för verksamhet Avfall, Kundtjänst Deponi och återföring av avsättning Varav återföring avsättning Varav kostnader för deponi Resultat Avfallsverksamhet, inkl. deponi

27 Årsrapport, Investeringar Investeringsbudget 2016 (tkr) Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Mor Reserverat belopp Investeringsbudget Skattefinansierad investeringsverksamhet I investeringsbudgeten för skattekollektivet är tkr öronmärkta för asfaltsåtgärder och tkr är budgeterad för justering av vägunderbyggnad samt att åtgärda brister på infrastruktur enligt pågående Trafikplan. Under 2016 genomfördes inte merparten av de planerade asfalteringsprojekten på grund av att förvaltningen avvaktade bredbands- och kraftnätsutbyggnaden. Förvaltningen genomförde asfaltering endast för 700 tkr, vilket innebär att tkr inte utnyttjades för asfaltering under Skattefinansierade investeringar 2016 Summa projekt Utfall 2016 Budget 2016 Utfall Asfalt Budget asfalt Avvikelse 2016 Asfalt VA och Dagvatten Mellangatan Lilla Edet Väg Bomansjön, Högstorp, Lilla Edet Dagvatten Pilbackev. - Ljungskilev Asfalt VA och DV Hovingevägen - Rättaregårdsvägen Lödöse GC-väg enligt GC-plan Asfalt Bryggaregatan Lilla Edet Asfalt Del av Vallstigen Lilla Edet Asfalt del av ST Birgittas gata Lödöse Asfalt Del av Hantverkaregatan Lilla Edet Asfalt Del av Emanuels Bagares gata Lilla Edet Asfalt Alsikevägen Ström Asfalt Del av Stenhusvägen Göta Asfalt Del av Mårten Torsgatan Lilla Edet Asfalt Timmervägen Göta Asfalt Skansgatan Lödöse Asfalt Parkering ICA Lödöse Asfalt Gärdesvägen Nygård Asfalt Ekaråsvägen Lilla Edet Asfalt Timotejvägen Ström Ospecificerat SUMMA:

28 Årsrapport, Asfalt VA och Dagvatten Mellangatan Lilla Edet VA-arbetena slutfördes under december 2016 varför asfaltering kan ske först under Väg Bomansjön, Högstorp, Lilla Edet Projektet är slutfört. Dagvatten Pilbackevägen - Ljungskilevägen Projektet flyttat till VA-kollektivet. Asfalt VA och Dagvatten Hovingevägen - Rättaregårdsvägen Lödöse VA-arbetena slutfördes under december 2016 varför asfaltering kan ske först under GC-väg enligt GC-plan GC-plan har enligt nämndens beslut övergått till en Trafikplan. I det fortsatta arbetet med Trafikplanen kommer åtgärder som höjer trafiksäkerheten att föreslås. I år har endast ett övergångställe på Timmervägen åtgärdas. Asfalt Bryggaregatan Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under Asfalt Del av Vallstigen Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under Asfalt del av ST Birgittas gata Lödöse Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga. att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under Asfalt Del av Hantverkaregatan Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under Asfalt Del av Emanuels Bagares gata Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under Asfalt Alsikevägen Ström Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under Asfalt del av Stenhusvägen Göta Projektet är slutfört. Asfalt del av Mårten Torsgatan Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under Asfalt Timmervägen Göta Projektet är slutfört.

29 Årsrapport, Asfalt Skansgatan Lödöse Projektet är slutfört. Asfalt Parkering ICA Lödöse Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under Asfalt Gärdesvägen Nygård Projektet är slutfört. Asfalt Ekaråsvägen Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under Asfalt Timotejvägen Ström Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under Ospecat Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Pga att fiberutbyggnaden inte färdigställts under 2016 har asfaltering inte kunnat ske. Planerad asfaltering sker under 2017.

30 Årsrapport, Avgiftsfinansierad investeringsverksamhet Totala investeringsbudgeten för avgiftsfinansierad verksamhet är tkr. Tekniska nämnden har tagit beslut på att endast investera tkr under Det medför att det finns ett reserverat belopp på tkr som nämnden avser att inte investera under året. Avgiftsfinansierade investeringar 2016 Summa projekt t.o.m Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 VA Reningsverk Utby Norra VA och dagvatten Fuxernavägen Lilla Edet VA och Dagvatten Hovingevägen - Rättaregårdsvägen Lödöse Infodring spillvatten Spånkajen Infodring spillvatten Pilbågsgatan Infodring spillvatten Gärdhemsgatan Infodring Skillnadsgatan Lilla Edet Singelserviser VA och Dagvatten Molinsgatan - Gärdhemsgatan Lilla Edet VA och Dagvatten Fuxernavägen - Husbergsgatan pumpstation VA och Dagvatten Mellangatan Lilla Edet VA och Dagvatten Hanströmsvägen Göta Vattenmätare Reserverat belopp Ospecificerat Spillvatten Värdshusvägen Renovering centrifugtrumma DV Pilbackev-Ljungskilev VA Ström etapp DV Strömskolan vid Bäck SUMMA: VA RENINGSVERK UTBY NORRA Reningsverket är sedan i februari 2016 i drift. Prognosen visar ett underskott på -400 tkr pga. att pålning under verket var nödvändigt men som inte var känt från början samt att återställning av vägar blev dyrare än beräknat. Dessutom tillkommer vissa kostnader för den gamla markbädden. Projektet finansieras inom ram. VA och DV Fuxernavägen Projektet påbörjades 2015 men fick avbrytas under vintern. Under våren 2016 återupptogs arbetet igen och slutfördes under sommaren VA och Dagvatten Hovingevägen - Rättaregårdsvägen Lödöse Utredningen förevisade högre krav på dagvattendimensionering samt att komplexiteten i de geotekniska förhållandena medförde ökade kostnader. Projektet redovisar därför ett underskott på och finansieras inom ram. Infodringar spillvatten, Spånkajen, Lilla Edet Färdigställt.

31 Årsrapport, Infodringar spillvatten, Pilbågsgatan, Lilla Edet Färdigställt. Infodringar spillvatten, Gärdhemsgatan, Lilla Edet Färdigställt. Infodringar spillvatten Skillnadsgatan, Lilla Edet Färdigställt. Singelserviser 2016 Under året har ett antal serviser anlagts till enstaka fastigheter inom verksamhetsområdet. Singelserviser genomförs kontinuerligt utifrån efterfrågan. VA och Dagvatten Molinsgatan - Gärdhemsgatan Lilla Edet Projekteringen är färdigställt och upphandling sker under våren VA och Dagvatten Fuxernavägen - Husbergsgatan pumpstation Projektet är slutfört under september VA och Dagvatten Mellangatan Lilla Edet Projektet är slutfört. Asfaltering återstår. VA och Dagvatten Hanströmsvägen Göta Projekteringen är färdigställd men det är ännu oklart om när projektet ska starta. Vattenmätare 2016 Vattenmätare har köpts in. Reserverat belopp Reserverat belopp avser det belopp som tekniska nämnden enligt KF kan använda för investeringar. Tekniska nämnden har beslutat att inte använda medlen för investeringar under året för att på så vis minska kapitalkostnadseffekterna för 2017 och framåt. Spillvatten Värdshusvägen Akut projekt pga att ledningen rasade samman. Projektet finansieras inom ram och är slutfört. Renovering centrifugtrumma Akut åtgärd pga av haveri av centrifug på Ellbo avloppsreningsverk. Projektet finansieras inom ram. Dagvatten Pilbackevägen - Ljungskilevägen Projektet är slutfört. Finansieras inom ram. VA Ström Etapp 3 Projektering av Norra Stallgärdet har påbörjats och beräknas färdigställas under januari Arbetet beräknas påbörjas under första halvåret Finansieras inom ram. Dagvatten Strömsskolan vid bäck Akut projekt pga att en ledning rasade samman och som av säkerhetsskäl behövde åtgärdas omgående. Finansieras inom ram.

32 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Verksamhetsplan 2017 Dnr 2016/S357 Sammanfattning Nämndens grunduppdrag är att arbeta för att Lilla Edets kommun skall nå en långsiktigt hållbar samhällsstruktur med trivsamma och säkra offentliga miljöer. Nämnden verkar för att teknisk försörjning, innefattande bland annat vatten, avlopp och avfall, skall vara trygg och säker. Nämnden är ansvarig för den offentliga miljön som gator, parker och lekplatser och även trafikfrågor. Verksamhetsplan med budget för 2017 framgår i bilaga 1. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från teknisk chef daterad 23 januari 2017 Verksamhetsplan 2017 Dnr 2016/S357-4 Finansiering Finansiering sker inom budget Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner verksamhetsplan Britt-Inger Norlander Teknisk chef britt-inger.norlander@lillaedet.se Beslutet skickas för kännedom till Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef Britt-Inger Norlander Teknisk chef Lukas Jonsson Förvaltningsekonom

33 1 VERKSAMHETSPLAN 2017 Tekniska nämnden Datum: Version: 1.0 Diarienummer: 2016/S357

34 Verksamhetsplan (12) Innehåll 1. Nämndens grunduppdrag Verksamhetsbeskrivning Nulägesbeskrivning Prioriterade mål Medborgarkraft (ej TN) Samarbete över gränserna (ej TN) Attraktiv livsmiljö goda boenden (ej TN) Goda kommunikationer (ej TN) Rätt kommunal service (ej TN) Högre utbildningsnivå (ej TN) Nämndens egna mål Övrigt prioriterat arbete Ekonomi... 8

35 Verksamhetsplan (12) 1. Nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag är att arbeta för att Lilla Edets kommun skall nå en långsiktigt hållbar samhällsstruktur med trivsamma och säkra offentliga miljöer. Nämnden verkar för att teknisk försörjning, innefattande bland annat vatten, avlopp och avfall, skall vara trygg och säker. Nämnden är ansvarig för den offentliga miljön som gator, parker och lekplatser och även trafikfrågor. 2. Verksamhetsbeskrivning Tekniska nämnden är ansvarig för att de gator för vilka kommunen är huvudman, skall hållas i sådant skick att de är farbara utan risk för skada på fordon eller personer. Vintertid skall snöröjning och halkbekämpning ske i sådan omfattning, att gång- och cykelvägar och gatorna är framkomliga. Grönytor skall skötas och underhållas på ett professionellt sätt. Dricksvattenförsörjningen skall bedrivas på sådant sätt, att kvalitet och kvantitet motsvarar gällande regelverks krav samt att hög leveranssäkerhet av dricksvatten säkerställs. Avloppsvatten skall renas på ett effektivt och miljöriktigt sätt enligt gällande gräns- eller riktvärden för verksamheten. Insamling och omhändertagning av hushållsavfall skall ske på ett hållbart sätt. I nämndens ansvar ingår även en nedlagd deponi. Förvaltningen har för närvarande 18 anställda inom nämndens ansvarsområde. Förvaltningen har stödfunktioner i form av nämnsekreterare, ekonom samt Soltak AB. Förvaltningschefen är gemensam för tekniska nämnden och Miljö- och byggnämnden. 3. Nulägesbeskrivning Allmänt Under 2016 har förvaltningen analyserat verksamheterna för att möta framtida utmaningar i form av ökat behov av planering och strategiska analyser av verksamheten inom tekniska avdelningen samt planerad exploateringen inom kommunen. Förvaltningen har utarbetat en förändrad organisation med fokusområden som ska bemannas och implementeras under Förvaltningen kommer att handla upp skötsel och underhåll av allmän platsmark enligt lagen om offentlig upphandling samt utföra drift och underhåll av rörnätet i egen regi enligt beslut i Tekniska nämnden. Skattekollektivet Lilla Edets gator är i stort behov av underhåll främst i form av nya asfaltsbeläggningar. För att komma tillrätta med det eftersatta underhållet krävs satsningar på ökat gatuunderhåll under flera år. Under 2016 genomfördes inte merparten av de planerade beläggningsprojekten på grund av att förvaltningen avvaktade att bredbands- och kraftnätsutbyggnaden. Under 2016 anlades bredband i stor skala i kommunen, vilket kommer att fortsätta även under början av Entreprenören söka grävtillstånd hos kommunen, vilket medför en ökad arbetsbelastning och stort behov av återställning av asfalts- och grönytor. Nämnden har tagit beslut om Trafikplan 1.0 som beskriver nuläget och målsättningen för kommunens trafikarbete. Förvaltningen avser att arbeta vidare med trafikplanering för att eftersträva nämndens mål i planen. Det är lämpligast att börja med att upprätta genomförandeplaner för trafikarbetet inom kommunen i enlighet med trafikplanen samt genomföra inventering av övergångsställen och passager och ta fram standardritning för

36 Verksamhetsplan (12) trafiksäkerhetsåtgärder. Det är viktigt att trafikplanen förankras internt inom kommunen under Trafikverket och kommunen arbetar med att tillsammans ta fram en åtgärdsvalsstudie för kollektivtrafiken och de oskyddade trafikanterna vid E45 i Göta. Studien planeras slutföras under Det helägda kommunala bolaget Renova har besökt kommunen och presenteras sin verksamhet för tjänstemän och politiken. Renova informerade kommunen att det är möjligt för kommunen att bli delägare i Renova. Förvaltningen fick ett uppdrag att utreda åtagande och konsekvenser av delägandeskap i Renova. VA-kollektivet VA-verksamheten står inför stora utmaningar med hänsyn till klimatförändringar, åldrande infrastruktur, framtida exploateringsverksamhet, regional vattenförsörjningsplan, VAlagstiftning, vattendirektiv och vattenskyddsområde som innebär ökande krav på kommunens vatten och avloppsverksamhet. VA-huvudmannen står inför omfattande investeringar för en hållbar VA-försörjning. Den strategiska VA-planeringen är grunden för att kommunen även fortsättningsvis ska kunna erbjuda sina invånare och verksamheter god service och uppfylla kommunens skyldigheter. I detta arbete är det viktigt att hänsyn till de uppsatta målen i vattenförsörjningsplanen för Göteborgsregionen. Tekniska nämnden har beslutat av ta fram en VA-plan för hela kommunens VA-försörjning som innehåller en långsiktig plan för framtida VA-lösningar samt analys av förnyelsebehov, vilket resulterar i en flerårig investeringsplan för VA-verksamheten. Områden som ska prioriteras först är VA-försörjning av framtida Lödöse. Inom VA-verksamheten pågår ett långsiktigt arbete med att minska inläckaget av ovidkommande vatten till spillvattenförande ledning eftersom detta ökar risken för bräddning, källaröversvämning samt höga flöden till reningsverken. Ambitionen är att inom ett avgränsat område utveckla metodiken att identifiera och åtgärda ovidkommande vatten till spillvattensystemet. Det pågår en översyn av taxor inom VA-verksamheten och under 2017 planeras framtagandet av en ny brukningstaxa för dagvattentjänster inför Det medför även att allmänna bestämmelser för VA samt verksamhetsområden måste revideras. För att erhålla en rättvis brukningsavgift finns vattenmätare i varje fastighet, som för hushållen ska bytas ut vart tionde år. Under 2017 sker en fortsatt satsning för byte av vattenmätare för att komma i fas. Avfallskollektivet Under 2017 är det framför allt två utvecklingsprojekt inom avfallsverksamheten som kräver extra insatser. Förvaltningen har tagit fram en förstudie om olika alternativ för insamling av matavfall och under 2017 kommer arbetet att fortsätta med val av metod, kostnadsberäkningar och utformning av taxa m.m. Förvaltningen har även tagit fram en förstudie om framtida återvinningscentral och avser att arbeta vidare att utveckla befintlig anläggning och samtidigt starta en lokaliseringsutredning om en ny plats för ÅVC. För att hantera dessa två utvecklingsprojekt krävs ianspråktagande av det egna kapitalet eftersom det inte inryms inom befintlig driftbudget.

37 Verksamhetsplan (12) Besöksantalet till ÅVC har ökat markant efter införande av fria besök och för att ha en säker och trygg arbetsmiljö, hög kundservice samt hög utsorteringsgrad krävs det utökad bemanning på ÅVC. Denna resursförstärkning inryms inte inom befintlig driftbudget. Förvaltningen ska under 2017 arbeta med att minska sårbarheten inom verksamheten samt kvalitetssäkra och utveckla kommunens avfallstjänster. Regionen har en gemensam avfallsplan A2020 och ett av målen är att kunderna ska vara nöjda med avfallshanteringen. Förvaltningen planerar att genomföra en kundundersökning för både avfalls- och VAverksamheterna under Nämnden har efterfrågat en genomlysning av avfallsverksamheten för att analysera möjligheten till effektiviseringar. Arbetet kommer bland annat ske med hjälp av nyckeltal och jämförelse med andra kommuner, benchmarking. Under 2017 påbörjas entreprenaden för sluttäckningen av Högstorpsdeponin som ska vara sluttäckt senast I den reviderade sluttäckningsplanen kan inte allt slam från avloppsreningsverken utnyttjas, vilket innebär att hanteringen av slam måste få en ny lösning. Investering och exploatering inom tekniska verksamhetsområdet Skattekollektivets investeringar sker i form av asfaltering av gator och GC-banor för att minska asfaltskulden samt åtgärder att öka trafiksäkerheten. Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att överföra outnyttjade investeringsmedel från 2016 avseende planerat underhåll av gator till VA-kollektivets investeringar sker genom förnyelse av ledningsnätet samtidigt komplettering av dagvattenledning. Exploatering planeras ske på i Gossagården, Ekeberg samt Norra Stallgärdet. 4. Prioriterade mål 4.1 Medborgarkraft (ej TN) 4.2 Samarbete över gränserna (ej TN) 4.3 Attraktiv livsmiljö goda boenden (ej TN) 4.4 Goda kommunikationer (ej TN) 4.5 Rätt kommunal service (ej TN) 4.6 Högre utbildningsnivå (ej TN)

38 Verksamhetsplan (12) 5. Nämndens egna mål Följande mål har beslutats av Tekniska nämnden, utöver de prioriterade målen från kommunfullmäktige. Nämndens egna mål Skattekollektivet 5.1 Asfaltskulden ska minska under året. Asfaltskulden ska ha minskat med XX % 5.2 Alla övergångsställen och gångpassager i kommunen ska inventeras. Mål 100% VA-kollektivet 5.3 Alla vattenmätare för hushåll som har utesittningstid mer än 10 år ska bytas. Mål 100% Avfallskollektivet 5.4Genomföra en kundundersökning avseende VA-och avfallsverksamheten. Mål 90% nöjda VA- och avfallskunder Ekonomi: Inom budget. Ansvar: Teknisk chef Klart: Redovisas: per tertial Utfall år 2014 Mål år 2015 Mål år 2016 Mål år % 20 % 30%* 100% 100% 90% *) under förutsättning att det sker överföring av investeringsmedel från 2016 till 2017 så den totala budget för planerat underhåll blir tkr. 6. Övrigt prioriterat arbete Under 2016 har förvaltningen analyserat verksamheterna för att möta framtida utmaningar i form av ökat behov av planering och strategiska analyser av verksamheten inom tekniska avdelningen samt planerad exploateringen inom kommunen. Förvaltningen har utarbetat en förändrad organisation med fokusområden där enhetschefer har rekryterats under Under 2017 ska tjänsterna bemannas och förändringar ska implementeras i organisationen. Tekniska nämnden har gett tekniska avdelningen följande uppdrag under 2017: Skattekollektivet: - Förvaltningen ska ta fram genomförandeplan för trafikarbete i kommunen enligt beslutad Trafikplan. - Förvaltningen ska påbörja att ta fram standardritning främst för trafiksäkerhetsåtgärder. - Påbörja utredning med åtaganden och konsekvenser av delägarskap i Renova. VA-kollektivet: - Strategi för VA-plan ska tas fram under första halvåret - Påbörja ett försök inom begränsat område för att minska ovidkommande vatten till spillvattenförande ledning. - Påbörja arbete med införande av brukningstaxa med dagvattenparameter.

39 Verksamhetsplan (12) Avfallskollektivet: - Föreslå kostnadseffektivt alternativ för insamling av matavfall. - Föreslå kortsiktig förbättringar på ÅVC för att öka tillgängligheten. - Påbörja arbete med att planera för en lokalisering och utformning av en framtida ÅVC. - Genomlysning av avfallsverksamheten för att effektivisera verksamheten. - Påbörja sluttäckningen av Högstorpsdeponin.

40 Verksamhetsplan (12) 7. Ekonomi Organisatorisk struktur, Teknisk verksamhet (tkr) Utfall 2015 Budget 2016 Utfall 2016 Budget 2017 Skattefinansierad verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet Fysisk o teknisk planering Gator/vägar/parkering Vinterväghållning Gatubelysning Park Avsättning Högstorpsdeponin SUMMA Teknisk verksamhet: VA-verksamhet Vattenproduktion Totala VA-intäkter, taxa Rörliga intäkter Fasta intäkter Varav kostnader för Vattenverksamhet Rörnät Intäkter, anslutningsavgifter Varav kostnader för rörnät Avloppsverksamhet Dagvatten VA, Kundtjänst Summa VA-verksamhet Avfallsverksamhet Omhändertagande Varav avfallsintäkter, taxa Varav kostnader för omhändertagande Slam, enskilda avlopp Varav intäkter Varav kostnader Insamling Varav återföring, balanserat resultat ÅVC Varav intäkter Varav återföring, balanserat resultat Varav kostnader Deponi Återföring avsättning Kostnader, reglering av förpliktelse Avfall, Kundtjänst Summa Avfallsverksamhet

41 Kronor Verksamhetsplan (12) Löneindex för 2017 är uppräknat enligt anvisningarna i Mål- och Resursplanen för Nämnderna har inte kompenserats för prisindex. Den skattefinansierade tekniska verksamhetens budget ökar enligt kommunfullmäktiges beslut med ca tkr. Inom ramen för beslutet ligger beräknade ökade kapitalkostnader med ca tkr. Det innebär att det är mindre resurser för verksamheten eftersom kapitalkostnaderna har ökat mer än budgetramen. Verksamhetsförändringen som innebär ökade kostnader inom den skattefinansierade verksamheten planeras finansieras av lägre kostnader som upphandlingen av köpta tjänster enligt LOU förväntas medföra. Diagrammet nedan illustrerar kapitalkostnadernas utveckling inom både skattefinansierad verksamhet som VA-verksamhet från 2010 till investeringsplanen för perioden Gemensamt för verksamheterna är att kapitalkostnaden förväntas ökas markant de kommande åren Kapitalkostnadsutveckling Skattefinansierad verksamhet VA-verksamhet Utfall Budget Plan Inom VA-verksamheten har det beslutats om en oförändrad brukningstaxa jämfört med Detta trots att kapitalkostnaderna beräknas vara ca 2,4 mkr högre än vad som budgeterades för Fler abonnenter och intäkter från fast brukningstaxa för obebyggda fastigheter samt en generell återhållsamhet inom verksamheten bidrar till finansieringen. Drift och underhåll av rörnätet sker under 2017 med egen personal vilket innebär att kostnaderna för köpta tjänster kommer minska under Diagrammet på följande sida illustrerar VA-verksamhetens balanserade resultat. Det balanserade underskottet ska återställas inom en treårsperiod. Det innebär att VAverksamheten senast 2018 måste redovisa ett positivt resultat om minst 790 tkr, vilket motsvarar det balanserade underskottet från 2015.

42 Tkr Verksamhetsplan (12) Utgående balans, balanserat resultat, VA-verksamheten Budget Utgående balans Inom avfallsverksamheten budgeteras en återföring av det egna kapitalet för att finansiera ytterligare en tjänst på återvinningscentralen under 2017, motsvarande ca 400 tkr, samt två utvecklingsprojekt avseende matavfallsinsamling och framtida ÅVC-utredning, motsvarande ytterligare ca 400 tkr i konsulttjänster. Det innebär att verksamheten planerar en återföring av ca 800 tkr av det balanserade resultatet under Diagrammet nedan illustrerar utvecklingen av avfallsverksamhetens balanserade resultat. Ett balanserat överskott inom verksamheten ska återställas inom en treårsperiod, vilket innebär att verksamheten har en oreglerad skuld till sina abonnenter Utgående balans, balanserat resultat, Avfallsverksamheten Budget Entreprenaden för sluttäckning av Högstorpsdeponin förväntas påbörjas under Åtgärder enligt Länsstyrelsens beslut medför entreprenadkostnader för sluttäckning samt kontrollprogram till Prognosen för de totala kostnaderna för sluttäckning och kontrollprogram har uppskattats till tkr. Entreprenadkostnader för sluttäckning och övriga kostnader som är hänförbara till kontrollprogrammet budgeteras under 2017 till tkr, varav tkr utgörs av entreprenaden. Avsättningen återförs i takt med kostnader som är föranledda av regleringen av förpliktelsen.

43 Verksamhetsplan (12) Investeringar och exploatering, Under 2016 genomfördes inte merparten av de planerade asfalteringsprojekten på grund av att förvaltningen avvaktade bredbands- och kraftnätsutbyggnaden. Förvaltningen genomförde asfaltering för 700 tkr, vilket innebär att tkr inte utnyttjades för asfaltering under Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att överföra outnyttjade investeringsmedel från 2016 avseende planerat underhåll av gator till Det skulle medföra att Tekniska nämndens investeringsbudget 2017 för skattekollektivet utökas från tkr till tkr varav tkr avser investering i planerat underhåll av gator. Nedan redovisas investerings- och exploateringsprojekt för 2017 samt plan för för skattefinansierad och VA-finansierad verksamhet.

44 Verksamhetsplan (12) Skattefinansierade investeringar Summa MoR Plan '17-' Planerat underhåll Asfalt Molinsgatan (samordning VA-inv.) Nyinvesteringar Trafiksäkerhetsåtgärder Smärre kollektivtrafikåtgärder GC Summa investeringar VA-investeringar Summa MoR Plan '17-' Nyinvesteringar Utökning av vht-område, Danska vägen Singelserviser Förnyelse, VA Slåttervägen - Tärnstigen Molinsgatan Framtida förnyelse Övriga VA-investeringar Strömskolan Oförutsett Summa investeringar TN - VA-exploatering Summa MoR Plan '17-' Lödöse, Gossagården Lödöse, N. Gossagården Lödöse, Ekeberg - nya tomter (12st) Gossagården Södra (Stationsområde) Ström, Stallgärdet Ström, Norra Stallgärdet 1 och Ström, Södra Stallgärdet Summa investeringar

45 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Trafikplan för Lilla Edets kommun Dnr 2015/S283 Sammanfattning Trafiksystemets mest grundläggande uppgift är att skapa tillgänglighet, d.v.s. göra det möjligt för människor att nå sina målpunkter. Detta ska ske på ett sätt som är hållbart, trafiksäkert och känns tryggt. En hållbar, trafiksäker och trygg trafiksituation är också en förutsättning för en attraktiv och trygg kommun. Trafikplan för Lilla Edets kommun är ett steg i riktning mot ett hållbart trafiksystem inom kommunen. Planen är ett viktigt strategidokument som ska utgör underlag för planering av åtgärder. Trafikplanen pekar ut riktning och kopplar kommunens trafik mål till vad som är önskvärt att utföras. På så sätt blir planen ett underlag i det långsiktiga, systematiska och strukturerade arbetet med trafikplanering samtidigt som den är ett stöd i kommunens operativa arbete. Trafikplanen fokuserar på den fysiska planeringen och utformningen av trafiksystemet. Första versionen avgränsas geografiskt till tätorterna Lilla Edet, Göta och Lödöse, men mål och strategier är applicerbara på kommunens samtliga tätorter. Nationella, regionala och kommunala strategier och mål ligger till grund för Trafikplanens mål; Säkert och tryggt; Transportsystemet är trafiksäkert och upplevs tryggt av samtliga trafikantgrupper. Tillgängligt; Transportsystemet i Lilla Edets kommun är tillgängligt för alla barn, äldre och funktionsnedsatta. Hållbart; Andelen hållbara resor, det vill säga resor till fots, med cykel och/eller med kollektivtrafik, ska öka. Attraktivt; Transportsystemet bidrar till en attraktiv kommun. Effektivt; Trafikplaneringen i Lilla Edets kommun karaktäriseras av kostnadseffektivitet och fokuserar på samhället bästa. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från teknisk chef daterad 24 januari 2017 Bilaga 1 Trafikplan för Lilla Edets kommun

46 sid- 2 - Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att anta Trafikplanen. Britt-Inger Norlander Teknisk chef britt-inger.norlander@lillaedet.se Beslutet delges Anna Stenlöf Cecilia Friberg Samhällsbyggnadschef Mark- och exploateringschef sid 2/2

47 Trafikplan för Lilla Edets kommun Version

48 Trafikplan för Lilla Edets kommun Antagen av Projektledare Lilla Edets kommun Britt-Inger Norlander, Teknisk chef Lilla Edets kommun Styrgrupp Lilla Edets kommun Anna Stenlöf, Samhällsbyggnadschef Lilla Edets kommun Britt-Inger Norlander, Teknisk chef Lilla Edets kommun Cecilia Friberg, Mark- och exploateringschef Lilla Edets kommun Leif Kinnunen/Eva Lejdbrandt, ordf Tekniska nämnden Zara Blidevik, Vice ordf Tekniska nämnden Resurspersoner Lilla Edets kommun Raja Ilijason, Lerga konsult /beställarstöd Patrik Malvenius, GIS ingenjör Lilla Edets kommun Uppdragsledare på COWI AB Henriette Rudhag / Pernilla Sott Handläggare på COWI AB Sara Johansson Pernilla Sott

49 Sammanfattning Trafikplan för Lilla Edets kommun är ett steg i riktning mot ett hållbart trafiksystem inom kommunen. Planen är ett viktigt strategidokument som ska utgör underlag för planering av åtgärder. Trafikplanen pekar ut riktning och kopplar kommunens trafik mål till vad som är önskvärt att utföras. På så sätt blir planen ett underlag i det långsiktiga, systematiska och strukturerade arbetet med trafikplanering samtidigt som den är ett stöd i kommunens operativa arbete. Trafikplanen fokuserar på den fysiska planeringen och utformningen av trafiksystemet. Första versionen avgränsas geografiskt till tätorterna Lilla Edet, Göta och Lödöse, men mål och strategier är applicerbara på kommunens samtliga tätorter. Nationella, regionala och kommunala strategier och mål ligger till grund för Trafikplanens mål; Säkert och tryggt; Transportsystemet är trafiksäkert och upplevs tryggt av samtliga trafikantgrupper. Tillgängligt; Transportsystemet i Lilla Edets kommun är tillgängligt för alla barn, äldre och funktionsnedsatta. Hållbart; Andelen hållbara resor, det vill säga resor till fots, med cykel och/eller med kollektivtrafik, ska öka. Attraktivt; Transportsystemet bidrar till en attraktiv kommun. Effektivt; Trafikplaneringen i Lilla Edets kommun karaktäriseras av kostnadseffektivitet och fokuserar på samhället bästa. Den genomförda bristanalysen pekar på ett antal brister i trafiksystemet, bland annat med avseende på trafiksäkerhet och tillgänglighet. Med avstamp i framtagna mål samt i bristanalysen föreslås åtgärder, på både strategisk och operativ nivå, som bör komplettera varandra och bedrivas parallellt för att så god måluppfyllnad som möjligt ska nås.

50 Sammanställning av föreslagna åtgärder presenterat med koppling till Trafikplanens mål Säkert och tryggt Inventera kommunala övergångställen och gång-/gång- och cykelpassager. Utifrån inventeringen prioritera var övergångställen bör finnas och var dessa bör ersättas med passager alternativt tas bort. Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. Åtgärda X st. övergångställen och/eller passager i anslutning till målpunkter utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. Anlägg säkra avlämningsplatser vid skolor. Tillgängligt Hållbart Attraktivt Effektivt Identifiera viktiga gångstråk i de centrala delarna av tätorterna och tillgänglighetsanpassa dessa. Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. Tillgänglighetsanpassa X st. övergångställen eller passager, i anslutning till utpekade målpunkter, per år. Anordna belysning av X st. övergångställen, gångpassager eller längs viktiga gångstråk (i anslutning till skolor) per år. Arbeta för att Trafikverket tillgänglighetsanpassar hållplatserna längs de statliga vägarna i tätorterna. Arbeta för att Trafikverket tillgänglighetsanpassar övergångställen/passager längs de statliga vägarna i kommunen. Identifiera, prioritera och påbörja byggnation av saknade förbindelser för gående. Identifiera, prioritera och påbörja saknade gång- och cykelförbindelser inom eller mellan tätorterna Anlägg X st. cykelparkeringar vid de mest nyttjade hållplatserna samt vid barns målpunkter (skolor, idrottsplatser, mm) per år. En del av investeringsbudgeten ska läggas på utsmyckning av allmän plats i centrala delar Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. Ställ krav (vid upphandling) på att samma typ av stensättning, färger och vägutrustning används inom en och samma tätort Besluta om standardnivåer för trottoar/gångbana respektive gång- och cykelbana. Dokumentera och uppdatera uppgifter i NVDB samt i kommunens GISkartverk efter inventeringar genomförts. Genomför "Passa-på-åtgärder" när det är lämpligt.

51 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Avgränsning Arbetet med att ta fram Trafikplan för Lilla Edet Styrande dokument och lagstiftning Nationella mål Nationell lagstiftning Regionala mål Kommunala mål Lokala förutsättningar Lilla Edets tätort Göta tätort Lödöse tätort Framtida planer för tätorterna Målpunkter i tätorterna Resmönster Vägar och gator Kollektivtrafik Pendelparkering/Parkering vid hållplats Olycksstatistik Drift och underhåll Trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet Trafiksäkerhet och trygghet utifrån oskyddade trafikanters behov Tillgänglighet Bristanalys Gång- och cykelvägnätet Skyltning/vägmarkeringar/vägmålning Övergångställen och passager Kollektivtrafik och hållplatser Tätorternas attraktivitet och trafikplaneringens kostnadseffektivitet Mål för Lilla Edets trafikarbete Hur når vi målen och kommer tillrätta med bristerna? Åtgärdsförslag Måluppfyllelse för enskilda åtgärdsförslag Bilagor Målpunkter Lilla Edet Målpunkter Göta Målpunkter Lödöse Bärighetsklass vägnätet i Lilla Edet Bärighetsklass vägnätet i Göta Bärighetsklass vägnätet i Lödöse Kollektivtrafik Lilla Edet Kollektivtrafik Göta Kollektivtrafik Lödöse Exempel på brister Lilla Edet Exempel på brister Göta Exempel på brister Lödöse Standardritningar... 63

52

53 1 Inledning Trafiksystemets mest grundläggande uppgift är att skapa tillgänglighet, d.v.s. göra det möjligt för människor att nå sina målpunkter. Detta ska ske på ett sätt som är hållbart, trafiksäkert och känns tryggt. En hållbar, trafiksäker och trygg trafiksituation är också en självklar förutsättning för en attraktiv och trygg kommun. I det hållbara samhället sker en ökad fokusering på de oskyddade trafikanterna och på kollektivtrafikens behov, något som skapar utmaningar för den kommunala trafikplaneringen. För att skapa en strategisk, långsiktig och strukturerad trafikplanering för samtliga trafikslag krävs ett samlat grepp. Trafikplan för Lilla Edets kommun är första steget mot att ta ett helhetsgrepp på den kommunala trafikplaneringen. Trafikplanen har en tydlig inriktning på gående, cyklister och kollektivtrafik och med ett starkt fokus på miljö, hälsa och säkerhet. Denna första version av trafikplan fokuserar på trafiksituationen och på fysiska åtgärder inom Lilla Edet, Göta och Lödöse tätorter. Resultatet av trafikplanen är tänkt att även appliceras på de tätorter som planen inte har fokuserat på t.ex. Nygård, Hjärtum, Utby och Ström. Trafikplanen kan komma att utvidgas till att studera trafiksituationen i kommunens övriga tätorterna och ta ett mer heltäckande grepp rörande både fysiska åtgärder och beteendepåverkande åtgärder, d.v.s. inkludera samtliga steg inom fyrstegsprincipen. Trafikplanen ska: vara ett hjälpmedel som möjliggör ett mer samlat och strategiskt arbetssätt kring den kommunala trafikplaneringen lyfta fram möjligheter och kartlägga problem för samtliga transportslag skapa beredskap inför kommande exploateringar i olika delar av kommunen vara ett verktyg i en flerårig budgetplanering Dokumentet vänder sig främst till politiker och tjänstemän som arbetar med planerings-, trafik- och drift- och underhållsfrågor i Lilla Edets kommun samt till kommunens samarbetspartners. Trafikplanen har kopplingar till kommunens antagna styrande dokument och kopplar samman dessa med antagna mål, strateger och lagstiftning på nationell och regional nivå. Trafikplanen ska vara en tydligt integrerad del av kommunens samhällsplanering. 1.1 Bakgrund Tekniska nämnden i Lilla Edets kommun gav i november 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en trafikplan för kommunen. Genom att ta ett helhetsgrepp om trafikplaneringen vill kommunen tydligare lyfta fram möjligheter och kartlägga problem för samtliga trafikantgrupper. Kommunen behöver planering och beredskap inför kommande exploateringar i olika delar av kommunen. Exempelvis planeras det för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Gossagården vid pendeltågstationen i Lödöse. Detta har bland annat aktualiserat frågan om ökat kollektivt resande i kommunen. I de centrala tätorterna finns behov av att öka tillgänglighet, trafiksäkerhet och tryggheten för oskyddade trafikanter. Kommunens har även en önskan att jobba mer aktivt med cykelplanering och öka andelen cyklister. 1

54 1.2 Avgränsning Trafikplanen fokuserar på den fysiska planeringen och utformningen av trafiksystemet, d.v.s. på åtgärder inom fyrstegsprincipens steg 3 och 4. Fyrstegsprincipen introducerades av Trafikverket i början av 2000-talet och utgår från att transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn. Fyrstegsprincipen handlar om att hitta den bästa och mest kostnadseffektiva åtgärden för att lösa problem eller brister i transportsystemet. Det är viktigt att analyserna genomförs i ett tidigt skede i planeringen och innan åtgärderna har valts. Tänkbara åtgärder analyseras enligt följande fyra steg: 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Detta betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Trafikplanen avgränsas geografiskt till tätorterna Lilla Edet, Göta och Lödöse. För Lilla Edet och Göta sammanfaller gränsen för tätbebyggt område till stor del med trafikplanens avgränsning. Den geografiska avgränsningen för Lödöse inkluderar Gossagårdens huvudvägnät samt gång- och cykelbanan, men inte områdets lokalgator. Kommunens övriga tätorter, som initialt, inte studeras kan ingå i en utveckling av Trafikplanen. Dock ska resultatet av aktuell trafikplan även appliceras på övriga tätorter i kommunen. Trafikplanen ser till vägnätet som helhet och i exempelvis bristanalysen har ingen uppdelning gjort i brister på kommunalt respektive statligt vägnät. 2 Kartbild 1 Geografisk avgränsning

55 1.3 Arbetet med att ta fram Trafikplan för Lilla Edet Under mars 2013 påbörjades arbetet med Trafikplanen med en beskrivning av nuläget. Underlag till nulägesbeskrivningen har inhämtats från olika digital källor som till exempel Nationell vägdatabas (NVDB). NVDB är Trafikverkets databas över vägnätet i Sverige. NVDB omfattar ett referensvägnät och en stor mängd data finns kopplat till vägnätet. NVDB används av både offentliga och privata aktörer och är ett samarbete mellan Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, skogsnäringen, Transportstyrelsen och Lantmäteriet. Information till nulägesbeskrivningen har även hämtats från kommunens GIS-underlag (Geografiska Informationssystem), från platsbesök och via möten och intervjuer med anställda inom kommunen. Platsbesök genomfördes Samtliga bilder, förutom de som kommer från Google, är tagna vid platsbesöket. Underlaget har sammanställts och stämts av med tjänstemän och politiker i kommunen. Efter att förutsättningarna klargjorts påbörjades målbildsarbetet. Efter det att Trafikplanens mål fastställts internt på Lilla Edets kommun har ett arbete med bristanalys och åtgärdsgenerering genomförts. För att skapa förankring och delaktighet i framtagande av Trafikplanen har, under hela arbetet, tjänstemän och politiker varit delaktiga och kommit med input till arbetet. Ett utkast på Trafikplan presenterades för Lilla Edets Tekniska nämnd under december

56 2 Styrande dokument och lagstiftning Dagens styrande mål och lagstiftning på nationell, regional och kommunal nivå kommer påverka hur trafiksystemet i kommunen utvecklas framöver. Dagens trafiksystem speglar tidigare antagna strategier och mål. Inriktningar och värderingar som spillt över på den allmänna opinionen och på hur politiker och tjänstemän har planerat tätorterna. Dagens strömming går mot transportsystem med mer fokus på hållbara färdsätt som gång-, cykel- och kollektivtrafik. Den prognosstyrda verksamheten går mer mot mål- och viljestyrd planering och verksamhet. Stort fokus ligger även på trafiksäkerhet och tillgänglighet för samtliga trafikantgrupper. 2.1 Nationella mål Regeringen har definierat ett övergripande mål för svensk transportpolitik. Det övergripande målet följs av ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Transportsystemet ska också bidra till en utvecklingskraft i hela landet och vara jämställt. Hänsynsmålet berör säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och bidra till ökad hälsa. I regeringens proposition 2008/09:162, En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik fastslås att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. En fossil oberoende fordonsflotta ska ses som ett steg på vägen mot visionen för Propositionens delutredning 2012:78 Fossil oberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser räknar med att omställningen kräver betydande insatser inom följande fem åtgärdsområden: Planera och utveckla attraktiva och tillgängliga städer som minskar efterfrågan på transporter och ger ökad transporteffektivitet Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag Effektivare fordon och ett energieffektivare framförande av fordon Biodrivmedel Eldrivna vägtransporter 2.2 Nationell lagstiftning De nationella målen för funktionshinderspolitiken fastslogs år 2000 i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79). Handlingsplanen innehåller ett antal mål gällande tillgänglighet på allmänna platser och i kollektivtrafiken, bland annat ska kollektivtrafiken vara tillgänglig för funktionshindrade personer senast år

57 I Plan- och bygglagen (PBL) finns krav både på nybyggnad och ändring av allmänna platser avseende tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga samt krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet på befintliga platser ska åtgärdas. 8 kap 12 i PBL 2010:900; Det som gäller i fråga om tomter enligt 9 11 ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335). Boverkets författningssamling innehåller föreskrifter och allmänna råd om hur kommuner kan eller bör agera för att uppfylla kraven i 8 kap 12 i PBL 2010:900; BFS 2001:15 ALM 2 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. BFS 2011:13 HIN 2 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. 2.3 Regionala mål Västra Götalands region Det goda Livet Västra Götalandsregionens vision "Det goda livet" är grunden för arbetet att utveckla Västra Götaland till en attraktiv region att bo och verka i. Visionen står för en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där de förnybara systemen värnas, behoven hos barn och ungdomar beaktas samt för en uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling, där dess tre dimensioner - den ekonomiska, den sociala och den ekologiska - är sinsemellan beroende och förstärker varandra. GR - Strukturbild för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, består av Göteborgsregionens 13 kommuner. Lilla Edets kommun har tillsammans med övriga kommuner ingått en överenskommelse om det gemensamma ansvaret för en långsiktigt hållbar regional struktur - Strukturbild för Göteborgsregionen. Norge- Vänerbanan och E45 är utpekade bland regionens huvudstråk. Dessa huvudstråk ska stärkas och utvecklas genom attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågtrafik. 5

58 2.4 Kommunala mål Lilla Edets kommun "Vision 2020" Under 2005 och 2006 utarbetades Lilla Edets kommuns "Vision 2020". Visionen ska skapa en gemensam bild som fullmäktige delar med varandra och som ger vägledning i kommunens gemensamma arbete. Kommunen ska 2020 präglas av växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. För att nå detta finns sex strategiska områden kopplade till visionen: Medborgarkraft Samarbete över gränserna Attraktiv livsmiljö goda boenden Goda kommunikationer Rätt kommunal service Högre utbildningsnivå Goda kommunikationer fås genom följande strategier: identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses påverka Västtrafik och Trafikverket. Översiktsplan Lilla Edets kommun ÖP 2012 Lilla Edets gällande översiktsplan (ÖP) är från 2012 och bygger på kommunens vision för Översiktsplanen fastslår bland annat att kommunen för tillfället går från att vara ett brukssamhälle till vara en förortskommun. För de centrala delarna av Lilla Edet är en förtätning av bebyggelsen önskvärd och kan ge utveckling av både centrumverksamhet och bostäder. För Göta är det angeläget att ta tillvara redan ianspråktagna områden och att hamnområdet vid det f.d. rasområdet har en viktig transportfunktion och kan utgöra en utvecklingsmöjlighet för verksamheter i området. Etableringen av Lödöse Södra station och anslutningen till motorvägen E45 lyfts fram som stark potential för bebyggelseutveckling i Lödöse. Lilla Edets kommuns miljömål De nationella miljömålen har anpassats och kompletterats till lokala förutsättningar i Lilla Edets kommuns miljömål. Kommunens miljömål antogs av kommunfullmäktige För varje nationellt miljömål finns en beskrivning och koppling till de förutsättningar som finns i Lilla Edets kommun. Även lokala delmål, i det fall det finns några specifika, fastslås. För att kunna nå miljömålen föreslås exempel på åtgärder som styr utvecklingen mot målen. Under det nationella målet "Begränsad klimatpåverkan" har Lilla Edet specificerat det lokala delmålet Ökad arbets-/skolpendling med kollektiva färdmedel samt ökad cykelanvändning inom tätorterna för barn och vuxna. Exempel på åtgärd kopplat till detta är: Minska tillgången på gratis parkeringsplatser inom tätorten för att öka benägenheten att använda kollektiva färdmedel, cykling eller samåkning. Under det nationella delmålet "God bebyggd miljö" finns det lokala delmålet I samband med ny sträckning av riksväg 45 ska minskad genomfartstrafik genom tätorterna eftersträvas. 6

59 3 Lokala förutsättningar Lilla Edets kommun är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Lilla Edet, där ca 40 % av kommunens befolkning bor. Kommunen delas av Göta älv, västra delen av kommunen ligger i Bohuslän och östra delen i Västergötland. Kommunen gränsar i väster till Trollhättans kommun och Ale kommun, i söder till Kungälvs kommun, i väster till Stenungssunds kommun och Uddevalla kommun. 3.1 Lilla Edets tätort Centrala Lilla Edet utgörs huvudsakligen av två- och trevånings centrumbebyggelse med torg samt knutpunkt för kollektivtrafiken. Kring torg och kollektivtrafikknutpunkten ligger bland annat vårdcentral med apotek, kommunhus, bibliotek, Folkets hus, skolor, livsmedelsbutiker och några mindre butiker. Längs huvudgatan, Göteborgsvägen, ligger bostadshus med affärsverksamheter i markplan. Från centrum sträcker sig bostadsbebyggelse österut över E45:an hade Lilla Edets tätort 3979 invånare och har haft en positiv befolkningsutveckling de senare åren (Källa; Lilla Edets kommun). 3.2 Göta tätort Göta samhälle är i stort sett sammankopplat med Lilla Edets tätort. Bostadsbebyggelsen i Göta ligger på ömse sidor av E45 och sträcker sig delvis längs älven. Huvuddelen av bostadsbebyggelsen finns dock på östra sidan av E45. På denna sida vägen finns även gatukök, restaurang, skola, ridhus, mm. Längst i öster finns Ryrsjön, med badplats och spridd bebyggelse hade Göta tätort 1279 invånare och har haft en negativ befolkningsutveckling de senare åren (Källa; Lilla Edets kommun). 3.3 Lödöse tätort Tätortens östra del består till större delen av flerbostadshus och småhus varvat med en del mindre verksamheter och service. Samhällets struktur ändrade radikalt i samband med E45:s nya dragning öster om tätorten. Mellan "gamla E45"/nuvarande v 2002 och älven finns till största delen verksamhetsområden med arbetsplatser. Idag finns centrumfunktioner i anslutning till korsningen mellan v 2002 och v hade Lödöse 2452 invånare och har haft en positiv befolkningsutveckling de senare åren (Källa; Lilla Edets kommun). 3.4 Framtida planer för tätorterna Lilla Edets kommun befinner sig för tillfället i en expansions- och omvandlingsfas. Under 2015 ökade antalet invånare i Lilla Edets kommun till , vilket är en ökning med 147 invånare jämfört med År 2030 är målet att invånarantalet i Lilla Edets kommun ska vara personer. I "ÖP 2012 Översiktsplan, Lilla Edets kommun" fastslås att den översiktliga planeringen ska inriktas på att omkring 1300 nya bostäder ska tillkomma i kommunen fram till år I syfte att medverka till överenskommelsen om Strukturbilden för Göteborgsregionen ska kommunens fysiska planering 7

60 inriktas på att ca 1000 av de 1300 nya bostäderna tillkommer som utveckling av tätorter utmed kollektivtrafikstråk. Planeringen av tätorternas utveckling ska inriktas på följande bostadsutbyggnad: ca 300 bostäder i Lilla Edet/Ström/Göta ca 600 bostäder i Lödöse "Den fördjupade översiktsplanen för Lödöse" möjliggör för en utbyggnad av totalt nya bostäder i Lödöse. Anläggandet av bostäderna ska inledningsvis styras till de södra delarna mellan stationen och befintlig ort. Detta betyder att ny bebyggelse, i första hand, ska anknyta till stationsområdet. 3.5 Målpunkter i tätorterna Tätorternas målpunkter har i första hand pekats ut utifrån kommuninvånarnas behov. Barn och ungas behov har beaktats genom att skolor och idrottsanläggningar lyfts fram. Offentlig service, så som kommunhus, bibliotek och offentliga vård- och tandvårdsinrättningar är andra målpunkter som pekats ut. Affärer, kollektivtrafikknutpunkter samt vissa turistmål som museum är andra. Se bilaga 11.1, 11.2 och 11.3 för målpunkternas lokalisering i tätorterna. Lilla Edet Lödöse Göta Skolor Skolor Skola Vårdcentral Bibliotek Ridhus Kommunhus Museum Fotbollsplan Arbetsplatser Fotbollsplaner och ishall Arbetsplatser Bibliotek Arbetsplatser ÅVC (Återvinningscentralen) Fotbollsplaner Gymnasieskola Sporthall Vårdcentraler idrottsplatser Pendeltågsstation Tabell 1 Målpunkter 8

61 3.6 Resmönster Det finns tydliga skillnader i hur och varför man reser inom kommunen. Statistik kring resandet i kommunen kan bland annat fås från Resvaneundersökningen 2014 (RVU 2014). RVU är den nationella resvaneundersökningen som handlar om människors dagliga resande. Här i finns information om vid vilka tidpunkter resor görs, vilka färdsätt används och vad syftet med resan är. Myndigheten Trafikanalys ansvarar för att genomföra resvaneundersökningar på uppdrag av regeringen. Underlaget baseras på intervjuer med personer i åldern 15 till 84 år som bor i och omkring Göteborgsregionen. Ålder och sysselsättning är betydelsefullt för resvanorna. Mitt i livet görs flest resor per dag. Förvärvsarbetande är mer benägna att resa än andra grupper. Pensionärer och de som inte förvärvsarbetar reser i mindre utsträckning. Lilla Edets kommuninvånare reser i genomsnitt 2,7 resor per genomsnittlig vardag och person, i övriga Göteborgsregionens 13 kommuner varierar mellan antalet resor mellan 2,6 och 3,7 resor per vardag och person. Genomsnittligt antal resor per resenär för boende i respektive kommun (2014) Ale 3,3 Alingsås 3,2 Bollebygd 3,0 Borås 3,5 Göteborg 3,4 Härryda 3,3 Kungsbacka 3,4 Kungälv 3,7 Lerum 3,5 Lilla Edet 2,7 Mark 3,4 Mölndal 3,3 Orust 2,8 Partille 3,1 Stenungssunds 2,6 Tjörn 3,6 Vårgårda 3,5 Öckerö 3,4 Tabell 2 Genomsnittligt antal resor per resenär för boende i respektive kommun (Källa RVU 2014) 2015 fanns totalt 573 personbilar i trafik per invånare i kommunen, vilket är näst högst inom GR (Källa; SCB 2015). Enligt RVU 2014 gäller att en majoritet av samtliga resor sker till platser inom den egna kommunen. Lilla Edets har en hög andel resor inom den egna kommunen sett till sin befolkning - 76 % inom egna kommunen, 2 % till Göteborg och 22% till andra kommuner. 9

62 Tabell 3 Andel resor till den egna kommunen och resor till Göteborg Andelen innehavare av kollektivtrafikkort har ökat från 28 % till 41 % mellan 2011 och Kommunen ligger fortsatt under genomsnittet inom GR. Andel innehavare av kollektivtrafikkort (%) Ale Alingsås Bollebygd Borås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mark Mölndal Orust Partille Stenungssunds Tjörn Vårgårda Öckerö Totalt Tabell 4 Andel innehavare av kollektivtrafikkort (Källa RVU 2014) 10

63 Sett till det totala antalet resor sker ca 7 % med kollektivtrafik, ca 20 % till fots, ca 70 % med bil och andelen med cykel går inte att uppmäta. Sett till övriga kommuner i undersökningen är andelen cykelresor särskilt utmärkande, ingen annan kommun har så låg andel cykelresor. Tabell 5 Färdmedelsfördelning för boende i respektive kommun Arbetspendling Lilla Edets kommun är inne i en period av omvandling och utvecklas allt mer mot att bli en pendlarkommun. Kommunens strategiska länge längs ett av GR:s huvudstråk, men pendlingsavstånd till både Göteborg och Trestad skapar möjligheter för expansion och utveckling. Under 2014 arbetade ca 36 % i den egna hemkommunen, ca 59 % i annan kommun exklusive Göteborg och endast 5 % i Göteborg. Pendlingen mot Göteborg förväntas dock öka, inte minst med tanke på pendeltågstationen i Lödöse som öppnades Att arbetspendlingen till stor del går till annan Figur 1 Färdmedelsfördelning Tabell 6 Andel förvärvsarbetande i hemkommunen, i Göteborg och i annan kommun 11

64 kommun medför att arbetspendlingen är förhållandevis lång, mer är 60 % av alla arbetspendlingsresor är mer är 20 km långa. 3.7 Vägar och gator Lilla Edets kommun är väghållare för de flesta lokalgatorna inom tätorterna. Totalt sett är kommunen väghållare för ca 73 km gata och ca 17 km gång- och cykelväg. Enligt rapporten "Beläggningstillstånd inom Lilla Edets kommun" (SWECO pavement consultats AB, ) är standarden på både gatunätet och gång- och cykelvägnätet dålig och i behov av åtgärder. Kommunen genomför kontinuerligt hastighetsmätningar på olika platser i kommunen. På flera platser kan konstateras att hastigheterna ligger något över skyltat hastighet. Detta särskild på vägar med stor andel genomfartstrafik. Dock är spridningen av hastighet stor. Ett fåtal höga maxhastigheter är registrerade, men de flesta ligger runt den skyltade hastigheten Lilla Edet Lilla Edets tätort har ett till förhållandevis sammanhållet gång- och cykelvägnät, dock av varierande kvalitet och standard, se kartbild 2. E45, som öppnades för trafik i december 2012, passerar tätorten i nordsydlig riktning och skapar goda förbindelser med Trollhättan och Göteborg. Anläggandet ingick i Trafikverkets projekt BanaVäg i Väst, som även innefattade dubbelspår på Norge-Vänerbanan. E45 ingår i det nationella stamvägnätet och är en utpekad primär transportväg för farligt gods. De centrala delarna av tätorten ligger väster om E45. Passage av E45 kan för fordonstrafik ske vid de planskilda moten nr 95, Södra Lilla Edet-motet samt nr 96 Norra Lilla Edet-motet. Passage för kan även ske i Storgatans förlängning österut. Oskyddade trafikanter kan passera E45 i tunnel vid Södra Lilla Edet-motet, i tunnel i Bryggaregatans förlängning och i Storgatans förlängning. Västerut från tätorten sträcker sig v 167 mot Ljungskile och E6:an. Kommunen är väghållare för de flesta vägarna inom tätorten, med undantag för del Göteborgsvägen (v 2022), Brovägen (v 167), Skolgatan (v 2022), Fuxenavägen (v 2004) samt Högstorpsvägen (v 2003) som har statlig väghållning. Trafikflödet skiljer sig åt beroende på typ av gata, men generellt kan fastslås att de statliga vägarna inom tätorten har högst trafikflöde, se kartbild 3. Gatorna inom tätorten har allmänt bärighetsklass 2, BK2, förutom E45, Göteborgsvägen samt Brovägen som har BK1 klassning, se bilaga Skyltad hastighet är generellt 50 km/h inom tätorten, men 30 km/h i en centrala delarna och i bostadsområdena öster om E45. E45 är skyltad 100 km/h genom Lilla Edet. För räddningsinsatser i Lilla Edets tätort eller i de västra delarna av kommunen använder Räddningstjänsten Göteborgsvägen och Skolgatan som utryckningsvägar. Räddningstjänsten definierar Bryggaregatan som en "inryckningsväg", d.v.s. en gata som fritidsbrandmännen använder för att nå räddningsstationen vid larm. Räddningsstationen har en direktutfart till E45 södergående. I de fall larmen gäller utryckningar norrut används E45 söderut fram till rondellen vid Södra Lilla Edetmotet och där E45 norrgående nås. 12

65 Kartbild 2 Gång- och cykelvägnätet, Lilla Edet 13

66 Kartbild 3 Trafikflöde (ÅDT), Lilla Edet. Röda siffror är från Trafikverkets mätningar och blå från kommunala mätningar. 14

67 3.7.2 Göta Även tätorten Göta delas av den statliga E45. Övrigt vägnät inom tätorten består av kommunala och enskilda gator. E45 genom Göta är en av de sträckor som inte byggdes om i samband med BanaVäg i Väst-projektet. E45 genom Göta består av en tvåfältsväg med låg standard, hastigheten är skyltad till 70 km/h genom hela tätorten och det finns ATK (automatisk trafiksäkerhetskontroll/"fartkamera") på två platser. Ett flertal anslutningar från de kommunala och enskilda gatorna finns längs sträckan och samtliga sker i plan. För oskyddade trafikanter finns möjlighet att passera E45 på en passage ungefär mitt på sträckan. Längs E45 genom tätorten finns gång- och cykelbana som i norr ansluter till Lilla Edets gång-och cykelvägnät, se kartbild 4. Inne i bostadsområdena finns kortare, ej sammanhängande gång- och cykelvägar med varierande standard. De kommunala och enskilda gatorna på östra sida E45 kan karakteriseras som typiska bostadsgator. Väster om E45 leder övervägande del av gatorna till industrier och anläggningar. Hastigheten är skyltad till 50 km/h. Gatorna inom tätorten har allmänt BK2, förutom E45 som har BK1 klassning, se bilaga Trafikflödet skiljer sig åt beroende på typ av gata, men med högst trafikflöde på E45, se kartbild 5. 15

68 Kartbild 4 Gång- och cykelvägnätet, Göta 16

69 Kartbild 5 Trafikflöde (ÅDT), Göta. Röda siffror är från Trafikverkets mätningar och blå från kommunala mätningar. 17

70 3.7.3 Lödöse I samband med anläggandet av ny E45 förändrades trafiksituationen i Lödöse radikalt, från att ha haft en stor andel genomfartstrafik på dåvarande E45 (nu v 2002), till nuvarande situation då trafikflödena drastigt har minskat och trafiken i huvudsak är av lokal karaktär. Längs de större vägarna v 2002 samt Nygårdsvägen/Klostergatan- finns sammanhängande gång- och cykelvägar, se kartbild 6. Längs v 2002 från Lödöse Södra till tätorten finns s.k. GCM-stöd. Ett GCM-stöd (gång-, cykel- och mopedtrafik) består av kantsten eller likande och används för separering av fotgängare, cyklar och mopeder från motorfordon. Inne i bostadsområdena finns kortare, ej sammanhängande sträckor med gång- och cykelbanor. Trafikverket är fortsatt väghållare för "gamla 45:an"/v Staten är även väghållare för Klostergatan (v 1996), Nygårdsvägen (v 1996), St. Peders väg (v 1994) samt för Hedevägen (v 1995). Övriga gator är kommunala eller enskilda. Hastigheten är skyltad till 50 km/h inom tättbebyggt område. De statliga vägarna är BK 1 klassade och övriga gator BK 2 klassade, se bilaga Trafikflödena är varierande, de högsta flödena är på Nygårdsvägen och Göteborgsvägen, se kartbild 7. 18

71 Kartbild 6 Gång- och cykelvägnätet, Lödöse 19

72 Kartbild 7 Trafikflöde (ÅDT), Lödöse. Röda siffror är från Trafikverkets mätningar och blå från kommunala mätningar. 20

73 3.8 Kollektivtrafik Västtrafik trafikerar kommunens kollektivtrafiklinjenät. I december 2012 öppnades stationen i Lödöse (Lödöse Södra station) för regiontåg mot Göteborg och Trollhällan. Restiden med regiontåg mellan Lödöse och Göteborg är ca 26 minuter och mellan Lödöse och Trollhättan ca 12 minuter. I samband med öppnandet av stationen i Lödöse började även denna knutpunkt trafikeras med anslutningsbussar från kommunens övriga tätorter. Se bilaga 11.7, 11.8 och Lilla Edets busstation Lödöse Södra Göta 421 Trollhättan Lilla Edet Lödöse Älvängen 421 Trollhättan Lilla Edet Lödöse Älvängen 333 Stenungssund 425 Nygård Prässebo 421 Trollhättan Lilla Edet Lödöse Älvängen 422 Skår Diseröd Kungälv 433 Alvhem Skepplanda 423 Sylte Trollhättan Västtåg Trollhättan 424 Trollhättan Västtåg Göteborg Tabell 7 Kollektivtrafiklinjer hösten Sjukresor Från Lilla Edet, Lödöse och Göta avgår även den s.k. 9 Ronden. Ronden är samlingsnamnet för ett antal av Västtrafiks busslinjer som i första hand är till för sjukresor och besökande till regionens sjukhus. Med 9 ronden nås NÄL, Östra Sjukhuset, Sahlgrenska och Mölndals sjukhus Närtrafik Kommunens närtrafik kompletterar den ordinarie kollektivtrafiken och kan nyttjas för boende på landsbygden med mer än 1 kilometer till hållplats för buss i linjetrafik. Fordonet hämtar upp på avtalad plats och kör till någon av kommunens fyra närtrafikhållplatser: Lödöse södra station, Lödöse centrum, Lilla Edet vårdcentral och Lilla Edet centrum/boströms Skolskjuts och skolresor Elever i förskoleklass och grundskola kan ha rätt till kostnadsfri skolskjuts från bostaden till skola i kommunen. Lilla Edets kommun ordnar skolskjuts för elever i: förskoleklass med minst 2 km skolväg skolår 1-3 med minst 2 km skolväg skolår 4-6 med minst 3 km skolväg skolår 7-9 med minst 4 km skolväg 21

74 3.8.4 Hållplatser 8 av kommunens 10 mest frekvent använda hållplatser ligger inom de utpekade tätorterna. Västtrafiks stämplingsstatistik från 2015 visar att den hållplats som nyttjas mest är stationen i Lödöse (Lödöse Södra station). Denna följs av Lilla Edets Busstation och därefter Göta. I stämplingsstatistiken finns alla typer av stämplingar med periodkort, skolkort och kontoladdningar. Västtrafiks stämplingsstatistik bygger på statistik från de resor som stämplats i biljettautomater ombord och alltså saknar t.ex. SMS/Resplus/Reseplaneraren/pappersbiljetter. Hållplats Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total Lödöse södra station Lilla Edet busstation Göta Lödöse Museum S:t Peders väg Fuxerna Molinsgatan Torebacken Hjärtumskolan Tabell 8 Stämplingsstatistik Lilla Edets kommun 2015 (Källa Västtrafik) Fyra hållplatser är eller kommer i närtid bli anpassade för funktionshindrade i enlighet med de kriterier som finns fastställda i Västtrafiks hållplatshandbok, se kapitel 4.2 för mer information. De fyra hållplatserna som ska tillgänglighetsanpassas är: Göta (2016- ej fullständigt anpassad) Lilla Edet Busstation (2016- ej fullständigt anpassad) Lödöse Museum (anpassning planeras 2016) S:t Peders väg (anpassning planeras 2016) Utöver detta är Lödöse Södra station tillgänglighetsanpassad. Hållplats Soläng i Lödöse är utformad som en så kallad timglashållplats. En timglashållplats är utformad med avsmalningar på båda sidor av vägen vilket gör att fordon i båda riktningar måste stanna när en buss står på hållplatsen. Hållplatstypen ökar trafiksäkerheten för fotgängare och kan ha en dämpande effekt på hastigheten hos passerande motorfordon. 22

75 3.9 Pendelparkering/Parkering vid hållplats Pendelparkering finns vid de större hållplatserna i kommunen. I samband med anläggandet av Lödöse station byggdes kommunens största pendelparkering vid stationen. Väststrafik gör årliga beläggningsinventeringar/nyttjandegradsinventeringar av pendelparkeringarna inom GR. På parkeringarna inom Lilla Edets kommun finns generellt sett gott om ledig kapacitet, både på bil- och på cykelparkeringarna. Pendelparkeringens namn Totalt antal tillgängliga bilplatser (Antal platser) Beläggningsgrad bil Totalt antal tillgängliga cykelplatser (Antal platser) Beläggningsgrad cykel Lilla Edet Fuxerna 28 0, ,1 Lilla Edets busstation 0 saknas 48 0,33 Lödöse museum 32 0, ,1 Lödöse södra station , ,22 Lödöse södra station , ,28 Totalt Lödöse Södra Station 163 0, ,23 Skansenvägen 16 0, Tabell 9 Pendelparkering beläggningsgrad våren 2015(Källa Västtrafik) Cykelparkeringar (både kommunala och privata) finns till exempel på följande platser I anslutning till kommunhuset (Lilla Edet) Hållplats Göta (Göta) Lödöse museum (Lödöse) Ica Boström (Lilla Edet) Göstas cykelhandel (Lilla Edet) Fuxernaskolan (Lilla Edet) Vårdcentralen (Lilla Edet) Cykelparkeringar vid hållplatser är ett gemensamt ansvar mellan Västtrafik, kommunen och väghållare. Detta finns reglerat i avtal som visar vem som svarar för investeringar i befintliga och nya anläggningar och vem som sköter drift och underhåll av vägar, körytor och markanläggningar. Västtrafik tillhandahåller och sköter själva cykelparkeringarnas utrustning (cykelställ och eventuella väderskydd m.m.). Hårdgörande av ytan står oftast kommunen eller Trafikverket för. 23

76 3.10 Olycksstatistik Eftersom öppnandet av E45 förändrat flödet av trafik inom tätörterna har olycksstatistik från STRADA tagits fram för åren Det är en relativt kort tidsperiod och det är svårt att utifrån detta se mönster och dra slutsatser. Då det i STRADA:s register samlas data om vägtrafikolyckor från polisoch/eller sjukhusrapporterade olyckor kan det finnas ett stort mörkertal gällande fotgängare och cyklisters singelolyckor. Sedan 2013 har två dödsolyckor skett inom tätorterna, dels en kollision mellan lastbil och cykel i Lilla Edet, dels en kollision mellan mc och personbil i Lödöse. Största andelen olyckor är singelolyckor, därefter kollisioner mellan personbilar, kollisioner mellan personbil-cykel eller lastbil-cykel. Störst andel singelolyckor innefattar oskyddade trafikanter. Lilla Edet Lödöse Göta Dödsolyckor Allvarliga olyckor Måttliga olyckor Lindriga olyckor Dödsolyckor Allvarliga olyckor Måttliga olyckor Lindriga olyckor Dödsolyckor Allvarliga olyckor Måttliga olyckor Lindriga olyckor Totalt Tabell 10 Olycksstatistik (Källa STRADA) 24

77 3.11 Drift och underhåll Kommunen använder sig av programmet RoSy för daglig drift, dokumentering, planering och styrning av vägunderhållet. Bland annat filmas varje år 25 % av kommunens gator och gång- och cykelvägar. Information om status på vägnätet, utförda hastighetsmätningar mm finns att hämta i programmet. Underhållet av kommunens utemiljö sköts tom 2016, på uppdrag av samhällsbyggnadsförvaltningen, av det kommunala fastighetsbolaget LEIFAB. Gator, gång- och cykelvägar samt trottoarer maskinsopas varje vår. Detta arbete ska vara klart under april/maj. De centrala delarna av Lilla Edets tätort sopas ytterligare ett par gånger under vår och höst. Lilla Edets kommun är ansvar för snöröjningen och halkbekämpningen av de kommunala vägarna. Vinterberedskap gäller mellan 1 november och 31 mars. Snöröjningen påbörjas när snödjupet är 6 cm på trottoarer och gång- och cykelvägar och vid 10 cm på gator och ytor för fordonstrafik i övrigt. Branta backar och gator vid skolor, äldreboenden samt bussvägar är prioriterade vid snöröjning och halkbekämpning. Bostadsgator, mindre trafikerade gator och parkeringar plogas efter att de prioriterade gatorna är färdiga. Snöröjningen ska vara klar inom 8 timmar efter att arbetet påbörjats. Halkbekämpning sker med grus bestående av sand och krossmaterial. Trafikverket ansvarar för drift och underhåll på de statliga vägarna. Samtliga statliga vägar klassificeras efter trafikflöde in i en standardklass. Den klassen avgör hur snabbt efter avslutat snöfall vägen ska plogas och om den ska vara snöfri eller inte. E45 genom Lilla Edet och Göta klassas som standardklass 2, vilket betyder att när det kommit 1 cm snö, har plogbilen normalt 3 timmar på sig att ploga sträckan. Efter att det slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom 3 timmar. Halkbekämpning sker normalt med salt. Övriga statliga vägar återfinns i klass 3. Detta betyder att när det kommit 1 cm snö, har plogbilen normalt 4 timmar på sig att ploga sträckan. 4 timmar efter avslutat snöfall ska det finnas åtminstone snö- och isfria hjulspår, med andra ord kan snösträngar förekomma på vägen. Även dessa vägar halkbekämpas normalt med salt. 25

78 4 Trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet 4.1 Trafiksäkerhet och trygghet utifrån oskyddade trafikanters behov Trygghet innebär i dagligt tal att känna sig säker och vara fri från rädsla, oro, osäkerhet och obehagskänslor. Trafiksäkerhet handlar om den objektiva säkerhetssituationen, medan trygghet är den subjektiva eller upplevda säkerhetssituation beslutade riksdagen att nollvisionen ska utgöra grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Nollvisionen innebär att inga människor ska dödas eller bli allvarligt skadade i trafiken antogs etappmålet som innebär att antalet dödade i trafiken år 2020 inte ska vara mer än 220 personer. Målet motsvarade en halvering av antalet dödade i trafiken från basåret 2007 och att antalet allvarligt skadade personer i trafiken minska med en fjärdedel under samma tidsperiod (Källa; Trafikverket). Sett till hela Sverige reser vi idag bara runt fem procent av våra resta kilometrar i vägtrafikmiljö som oskyddade trafikanter, samtidigt som de oskyddade trafikanterna utgjorde hela 43 procent av de omkomna under Risken att dödas per rest kilometer är med andra ord mångdubbelt större som oskyddad trafikant än som "skyddad" (Källa; Trafikanalys Vägtrafikskador 2015). Att jobba med att trafiksäkra miljöer där oskyddade trafikanter vistats är därför ett prioriterat område. När det gäller fotgängare så beror sannolikheten för att dödas vid kollision med en bil mycket starkt på bilens hastighet. Vid hastigheten 80 km/h är sannolikheten nästan 100 % att fotgängaren dödas. Vid 50 km/h är sannolikheten ca 55 % och vid 30 km i timmen är den ca 10 %. Genom att hastighetssäkra övergångställen fås en trafiksäkrare miljö för de oskyddade trafikanterna. Vid ett hastighetssäkrat övergångställe ska bilens verkliga hastighet inte överstiga 30 km/h. Detta åstadkoms bäst med förhöjningar. Andra åtgärder för att få en hastighetsdämpning är att smalna av körfält med hjälp av t.ex. breda refuger eller väl tilltagna förskjutningar/chikaner. Det är mycket sällan endast skyltning ger den önskade hastighetsdämpningen. Vid utformning av övergångställen och passager är det även viktigt att ta med aspekter som trafikflöde, både gällande antal bilar på vägen som ska korsas samt antal fotgängare som nyttjar övergångstället, geoteknik och sikt. Korrekt utfört ska ett övergångsställe vara hastighetsdämpat, målat och skyltat. Dessutom bör gatubredden helst inte överstiga 3,5 m. Det finns studier som visar att övergångsställe kan invagga fotgängaren i en falsk trygghet. Detta eftersom de flesta upplever övergångställen som säkra ställen att passera gatan på. Olycksstatistik visar att det i själva verket kan vara tvärt om. Det finns studier som visar att det är "farligare" att korsa en gata vid ett övergångsställe än att gå över var som helst på gatan där det saknas övergångsställe. Att möjliggöra samspel mellan fordonsförare och de som ska korsa vägen, till exempel genom siktförbättring och belysning är därför mycket viktigt. Generellt kan sägas att fotgängares skador och olyckor är underrapporterade, särskilt i polisrapporterad olycksstatistik. De sjukhusregistrerade olyckorna pekar ut singelolyckan som den vanligaste olyckstypen. I nationell statistik är uppemot 85 % av alla rapporterade olyckor singelolyckor. Oskyddade trafikanters singelolyckor orsakas ofta av fall som beror av ojämnheter. För cyklister bidrar bland annat stenar, grus, sand till en yta med försämrad friktion, något som gör att cyklister lätt cyklar omkull. Det är viktigt att tänka på att cyklar är mindre stabila och har smalare däck än bilar, vilket gör att kravet på hårdgjorda, jämna underlag är stort. På samma sätt kan fotgängare skadas på grund av potthål och ojämnheter på gångbanor/trottoarer. Mänsklig närvaro bidrar till en ökad trygghetskänsla. Hur trygg en individ känner sig i olika miljöer beror både på den upplevda olycksrisken och på den upplevda våldsrisken. Vad som uppfattas som 26

79 tryggt för en individ kan upplevas som otryggt för en annan. Äldre, personer med funktionsnedsättningar och barn är oftare otrygga än andra grupper. Kvinnor känner sig oftare än män otrygga i den offentliga miljön, särskilt under kvälls- och nattetid. Otrygghet kopplat till den upplevda olycksrisken kan bero på brister i den fysiska utformningen, brister i samspelet med andra trafikanter och den egna fysiska förmågan. Äldre är ofta rädda för att falla på grund av dåligt underhållna gångvägar, håligheter, lutningar eller höga trottoarkanter. Personer med funktionsnedsättningar kan känna otrygghet inför att ge sig ut på grund av risken för hinder i vägen som gör att man inte kommer fram. 4.2 Tillgänglighet Tillgänglighet definieras i denna trafikplan som den lätthet med vilken olika målpunkter kan nås hur framkomligt det är. Ofta är det detaljer, utformningsmässiga eller beroende på drift och underhåll som är avgörande för om en gångväg i praktiken är tillgänglig för alla eller inte. Samhället och infrastrukturen ska vara tillgänglig för alla barn, äldre och vuxna, med eller utan funktionhinder. En person med funktionsnedsättning definieras som en person med nedsättning av antingen fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. I trafiken kan själva anpassningen innebära att ytor sett ska vara jämna och att kännbara och visuella ledstråk skapas. Dessa kan bestå av konstgjorda ledstråk, till exempel material av avvikande färg och/eller struktur fälls in i beläggningen, eller av naturliga ledstråk, till exempel kantstenar, fasader och gräskant. Lutningar bör minimeras där det är möjligt och trappsteg tas bort. Ramper med godtagbar lutning kan vara alternativ på ställen där topografin skapar stora höjdskillnader. Hinder som till exempel papperskorgar, cykelställ och handlarnas gatupratare ska placeras så att de inte stör framkomligheten. Även hinder i höjdled ska tas bort. Drift och underhåll av buskar och dylikt måste skötas ordentligt så att inte grenar hänger ut över gångstråken. Det kan finnas behov att sätta ut bänkar för att ge möjlighet till vila. Övergångställen och passager ska i första hand vara anpassade för rullstolsburna och synskadade. Det är dock bra att ha i åtanke att det som är bra för dessa grupper, är bra även för övriga trafikantgrupper. Övergångställen och passager ska tillgänglighetsanpassade genom att en del är sk nollad. Detta betyder att kantstenens höjd är 0 cm, d.v.s. gångbana och körbana är i samma nivå. Detta underlättar för bland annat rullstolsburna att ta sig upp på gångytan. Det ska även finnas en del med förhöjd kantsten för att underlätta för de med synnedsättning och använder käpp för att lokalisera sig. Även kollektivtrafiken ska anpassas för funktionsnedsatta. Västtrafik har pekat ut 120 knutpunkter i Västra Götaland som ligger i ett strategiskt läge samt ca 680 hållplatser som har fler än 100 påstigande per dygn. Dessa cirka 800 platser i kollektivtrafiksystemet bildar ett prioriterat nät som ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning. Minst en anpassad strategisk knutpunkt ska finnas i varje kommun och de hållplatserna med störst resandeströmmar ska vara anpassade. De kriterier för tillgänglighet som finns fastställda i Västtrafiks hållplatshandbok är att det ska finnas; information väderskydd bänk med armstöd belysning utrymme för att fälla ut ramp kantsten som är minst 17 cm hög kontrastmarkering ledstråk 27

80 5 Bristanalys Utifrån de oskyddade trafikanternas behov har tätorternas trafiksystem analyserats med avseende på de brister som identifierats vid platsbesök samt skrivbordsinventeringen. Bristerna beskrivits i generella drag och ingen uppdelning har gjorts på väghållare. Med andra ord - brister förekommer på både statligt och kommunalt vägnät. Exempel på geografisk lokalisering av brister finns i bilaga 11.10, och Gång- och cykelvägnätet Standarden på gång- och cykelvägnätet är mycket skiftande inom tätorterna. Bredder, ytskikt och skyltning skiljer sig markant åt. Sträckor med bredder som normalt skulle benämnas som gångbanor/trottoarer är på ett flertal platser skyltade som gång- och cykelbanor. Otydligheten i klassificeringen mellan gångbana/trottoar och gång- och cykelbana spiller över på inrapporterat underlag till NVDB och i kommunen egna GIS-underlag. I detta underlag finns brister dels genom att det saknas gång- och cykelbanor, dels genom att gångbanor klassificerats som gång- och cykelbanor och därigenom digitaliserats felaktigt. Separering mellan fotgängare och cyklister finns endast på ett fåtal sträckor. Bild 1 Ej hårdgjord yta på gång- och cykelväg mellan Hamngatan och Brovägen (Lilla Edet) Bild 2 Bristande kvalitet på gång- och cykelväg mellan Hamngatan och Brovägen (Lilla Edet) Gång- och cykelbanornas kvalitet gällande ytskikt är varierande. Jämna ytskikt är en viktig faktor för ökad cykling och är viktigt för trafiksäkerheten. Bild 3 Bristande kvalitet på ytskikt på gångbana sedd från Skansgatan/Långgatan (Lödöse) 28

81 Inom tätorterna finns saknande länkar/förbindelser som skulle behövas anläggas för att binda ihop gång- och cykelvägnätet. Genom att studera flygfoto över tätorterna har tydliga stråk som trampats upp av fotgängare och cyklister då de "genat" identifierats. Vissa av de spontant uppkomna stråken skulle komplettera och passa bra in ett övergripande gång- och cykelvägnät. Det finns utbyggt gångoch cykelvägnät till de flesta av de utpekade målpunkterna. Dock skulle dessa gång- och cykelvägar behöva kompletteras för att skapa en trygg och säker trafikmiljö för de oskyddade trafikanterna. Bild 4 Upptrampad stig mellan Majorsgatan/Hamngatan och Brovägen (Lilla Edet) Bild 5 Hjulspår i gräset. Bild tagen från Klostergatan (Lödöse) Gång- och cykelvägnätet är inte sammanhängande, varken inom eller mellan tätorterna. Även nybyggda gång- och cykelbanor kan avslutas tvärt och utan koppling till övriga nätet. Bild 6 Gång- och cykelväg upphör. Ekebergsvägen (Lödöse) 29

82 Belysning av gång- och cykelbanor ombesörjs ofta av den "vanliga" gatubelysningen. För att höja trafiksäkerheten och trygghetskänslan kan separat anpassad belysning av viktiga stråk för oskyddade trafikanter behövas. En tunnel kan uppfattas som otrygg då den inte bara har bristfällig belysning utan även har smal bredd, skymd sikt och en tvär sväng på nästan 90 grader in i själva tunneln. Bild 7 Gång- och cykeltunnel med bristande sikt under E45 vid Bryggaregatan (Lilla Edet) Bild 8 Mörk och otrygg gång- och cykeltunnel under E45 vid Bryggaregatan (lilla Edet) På flera gång- och cykelbanor förkommer hinder i vägbanan. Dessa "hinder" har placerats ut av trafiksäkerhetsskäl. Tänksättet har tidigare varit att hindra gående och cyklister från att med hög hastighet komma ut i bilarnas körbana. Idag används istället åtgärder för att dämpa hastigheten på bilarna. Otillräcklig belysning, avsaknad av reflexmaterial samt bristfälligt drift- och underhåll gör dock att de utplacerade hindren blir trafikosäkra, då det finns risk att dessa bli påcyklade. Bild 9 Hinder utan reflexmaterial samt generellt dålig kvalitet och standard på drift och underhåll på gång- och cykelbanan vid Nygårdsvägen (Lödöse). Bild tagen från Google Bild 10 Hinder utan reflexmaterial i gångbanan vid Skolgatan (Lilla Edet). Bild tagen från Google

83 Vägvisning för cykel saknas i hela tätorten. I området kring busstationen och in mot Göteborgsgatan är det otydligt var cyklister förväntas färdas och i vissa fall var man förväntas att passera korsande gator. I de centrala delarna av Lilla Edet finns butiker som med hjälp av s.k. gatupratare gör reklam framför sina butiker. Placeringen av dessa skyltar är i många fall hindrande för fotgängare, inte minst för funktionshindrade eller personer med barnvagn. Bild 11 Trottoarpratare mitt i gångbanan. Bild tagen utanför ICA (Lilla Edet) 31

84 5.2 Skyltning/vägmarkeringar/vägmålning Kommunens vägmärken håller generellt en god standard. Dock finns det skyltar, huvudsakligen vid gång- och cykelbanor samt vid övergångställen, som är gamla och håller en låg kvalitet. Inte minst med tanke på skyltens reflexionsförmåga. Dessa uttjänta skyltar kan både skapa trafikfara och bidrar negativt till tätorternas attraktivitet. Det ser helt enkel slitet ut. Svårbegriplig, "dubbel" skyltning förekommer och kan skapa förvirring för trafikanterna. Vägmarkeringen på gång- och cykelbanor är på ett flertal ställen sliten och i behov av ommålning. Det samma gäller för övergångställen. Bild 12 Sliten skylt vid Lindahlsvägen (Lilla Edet) Bild 13 Sliten skylt i korsningen Fuxernavägen/Källstigen (Lilla Edet) 32

85 5.3 Övergångställen och passager Det finns många övergångställen i tätorterna. De flesta är varken tillgänglighetsanpassade eller trafiksäkertsanpassade. På flertalet av övergångställena är målningen sliten och standarden ojämn. Vissa övergångställen har en avvikande vägbeläggning, andra är "zebramålade" och några saknar helt markering i gatan. Det finns även ställen med "zebramålning" i gatan men utan skyltar. Dessa övergångställen kan skapa svårtolkade trafiksituationer för både fotgängare och bilister. Belysning saknas på flertalet av övergångställena. Bild 14 Ej tillgänglighetsanpassat övergångsställe vid Nygårdsvägen (Lödöse). OBS; väghållare Trafikverket Bild 15 Ej tillgänglighetsanpassat Göteborgsvägen, Lilla Edet. Bild tagen från Google OBS; väghållare Trafikverket Bild 16 Slitet och ej tillgänglighetsanpassat övergångställe vid S:t Peders väg (Lödöse). OBS; väghållare Trafikverket Bild 17 Övergångsställe utan målning i gatan vid Järnvägsgatan (Lilla Edet) De övergångställen och passager som är tillgänglighetsanpassade har varierande typ av anpassning. Övergångställen och passager ska i första hand vara anpassade för rullstolsburna och synskadade. Det är dock bra att ha i åtanke att det som är bra för dessa grupper, även är bra för övriga trafikantgrupper. Vissa övergångställen/passager har en s.k. nollad kantsten, andra inte. Vissa har en förhöjd kantsten andra inte. På flertalet av övergångställena med förhöjd kantsten har kantstenen satt sig, vilket gör att förhöjningen inte är tillfredställande ur ett tillgänglighetsperspektiv. Några övergångställen har både en nollad del och en förhöjd del. Taktila plattor finns vid ett fåtal 33

86 övergångställen. Vid flera av dessa finns dock inte möjlighet att "käppa" sig vidare, d.v.s det finns inga naturliga eller anlagda ledstråk i anslutning till övergångställets taktila plattor. Flertalet övergångställen ligger på gator med en skyltad hastighet på 50 Km/h. Några övergångställen är trafiksäkrade genom upphöjningar och avsmalningar. De flesta övergångställena är dock inte trafiksäkrade och de verkliga/reella hastigheterna kan vara högt över den skyltade hastighetsgränsen. Även under perioder med om- och tillbyggnader är det viktigt att övergångställen/passager fungerar tillfredställande. Det ska vara möjlighet att nå dem och de ska anpassade även under byggtid. Bild 18 Ej fullständigt tillgänglighetsanpassat övergångsställe över Värdshusvägen (Göta). OBS; väghållare Trafikverket Bild 19 Ej tillgänglighetsanpassat övergångsställe vid Göteborgsvägen i anslutning till korsning med Hantverkaregatan (Lilla Edet) 34

87 5.4 Kollektivtrafik och hållplatser Lilla Edets busstation är en viktig knutpunkt för hela kommunen. I närheten av busstationen ligger dessutom ett flertal av kommunen servicefunktioner som till exempel vårdcentral, kommunhus och bibliotek. Busstationens hållplatslägen är till viss del anpassade, men inte fullt ut. Det finns även brister i hur tätortens gångstråk ansluter på till själva stationen. Området kring busstationen, med upphämtning- och avlämningytor samt parkeringsplatser ger stora, öppna asfaltsytor, vilket kan skapar en otrygg känsla för oskyddade trafikanter. Konflikter mellan privata bilar och kollektivtrafik förkommer och skyltningen kan skapa osäkerhet i vad som gäller inne på själva busstationsområdet. På det hela påverkas även attraktiviteten i området negativt av dagens utformning, då stora asfaltsytor blir mycket dominerande. Bild 20 Busstationen Lilla Edet. Bild tagen från Google Att områdena kring hållplatserna har brister gällande tillgänglighet gäller generellt i kommunen. Hela-resan-perspektivet med anpassade övergångställen och passager, upplysta gångstråk med godtagbara lutningar och anpassade hållplatslägen är en förutsättning för att funktionshindrade ska kunna nyttja transportsystemet på lika villkor som övriga. För hållplatser på det kommunala vägnätet har kommunen ensamt ansvaret för att helheten ska passa ihop och fungera. För hållplatser längs de statliga vägarna kan det vara så att Trafikverket anpassar själva hållplatsen. Det är sedan upp till Lilla Edets kommun att tillse att övrig infrastruktur ansluter på ett bra och tillgängligt sätt. 35

88 Bild 21 Hållplats Lödöse museum ej fullständigt tillgänglighetsanpassad. Bild 22 Hållplats Göta ej tillgänglighetsanpassad Bild 23 Hållplats Fuxena ej fullständigt tillgänglighetsanpassad Bild 24 Hållplats Molinsgatan ej tillgänglighetsanpassad 36

89 5.5 Tätorternas attraktivitet och trafikplaneringens kostnadseffektivitet Den varierande utformningen på åtgärder inom tätorterna kan skapa en otydlig trafiksituation och ett rörigt intryck. Inte minst i de central delarna av Lilla Edet förekommer ytmaterial, utrusning som till exempel pollare och skyltar och belysning av olika slag. Bild 25 Otydlig miljö med olika ytmaterial i centrala Lilla Edet Gatumiljön är en väsentlig del av helheten och påverkar i hög grad intrycket av en ort. Bristande kvalitet och standard på skyltar, beläggning och dylikt har en negativ påverkan på attraktiviteten i tätorterna. Slyröjning och ogräsbekämpning har dels trygghets- och trafiksäkerhetökande effekter, dels påverkar det attraktiviteten i en tätort. Bild 26 Bristande underhåll vid Göteborgsvägen (Lödöse) Bild 27 Brister vid slyröjning, Nygårdsvägen (Lödöse) 37

90 Den varierande standarden och utformning på övergångställen, passager och hållplatser kan även tyda på bristfällig effektiviteten i planeringen. Platsspecifika lösningar skapar merarbete och onödiga kostnader vid planeringen. Även vid drift och underhåll kan dessa lösningar skapa merkostnader då olika material och utrustning måste beställas specifikt för enskilda åtgärder. Platsspecifika lösningar är givetvis nödvändiga vid behov, men olika utformning, materialval och lösningar kan även tyda på att man "uppfunnit hjulet gång på gång". Bild 28 Stora asfaltsytor vid korsningen Brovägen/Skillnadsgatan (Lilla Edet) Bild 29 Vild parkering vid korsningen Göteborgsvägen/Hantverkaregatan, Lilla Edet. Bild tagen från Google I samband med nyanläggning och ändrat nyttjande av gator har överblivna ytor lämnats kvar utan åtgärd. Många av dessa ytor skapar inget mervärde för tätorterna. Snarare ökar risken för "vild parkering" och otrygga miljöer. 38

91 6 Mål för Lilla Edets trafikarbete Utifrån de strategier och mål som beskrivits i kapitel 2 har följande mål för Lilla Edets trafikplan tagits fram. Att hitta åtgärder som kan kopplas till flera mål skapar en kostnadseffektiv och hållbar kommunal trafikplanering. Säkert och tryggt; Transportsystemet är trafiksäkert och upplevs tryggt av samtliga trafikantgrupper. Tillgängligt; Vid planering av transportsystemet ska barn vara prioriterade. Barn och unga ska kunna ta sig till sina målpunkter, exempelvis skola, lekplatser och fritidsanläggningar, på ett tryggt och trafiksäkert sätt. Säkert och trygg innebär bland annat att konfliktpunkter mellan trafikslagen trafiksäkras utifrån de oskyddade trafikanternas behov. Transportsystemet i Lilla Edets kommun är tillgängligt för alla barn, äldre och funktionsnedsatta. Hållbart; För att transportsystemet ska vara tillgängligt krävs att trafikmiljön utformas så att personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga kan utnyttja transportsystemet på egen hand. Det bör också finnas trygga och trafiksäkra gång- och cykelvägar finns till viktiga målpunkter inom och mellan tätorterna. Andelen hållbara resor, d.v.s resor till fots, med cykel och/eller med kollektivtrafik, ska öka. Attraktivt; För att underlätta för kommunens invånare att göra för hållbara val ska de oskyddade trafikanterna vara prioriterade inom tätorterna. Det är också viktigt att skapa goda förutsättningar för kollektivtrafiken och tänka ett "hela-resan perspektiv". Transportsystemet bidrar till en attraktiv kommun. Effektivt; De åtgärder som genomförs på allmän plats ska bidra till att öka attraktiviteten och kvalitén i tätortsmiljön. Enhetlig utformning skapar självförklarande trafikmiljöer och attraktivare tätorter. Enhetlighet i utformningen är även kostnadseffektivt vid både anläggande och i driftskedet. Trafikplaneringen i Lilla Edets kommun karaktäriseras av kostnadseffektivitet och på samhällets bästa. Samarbete nära och över nämnd- och förvaltningsgränser samt samverkan med externa parter som exempelvis Västtrafik, Trafikverket, VGR och andra kommuner ger en effektivare trafikplanering. Kommunen bör välja åtgärder som kan kopplas mot fler av trafikplanens mål samt utför "passa-på-åtgärder" för att öka kostnadseffektiviteten av kommunens investerade pengar. 39

92 7 Hur når vi målen och kommer tillrätta med bristerna? Det är viktigt att trafikplanens mål genomsyrar all trafikplanering i kommunen. För att skapa delaktighet och engagemang är det väsentligt att målen och dess innebörd förankras på samtliga nivåer inom kommunen, det vill säga både hos politiker och hos tjänstemän. Arbetet med att nå målen är en ständigt pågående process och ingen engångsinsats. Till varje mål finns ett antal konkreta åtgärder kopplat. Att välja vilka åtgärder och hur åtgärder prioriteras på kort respektive lång sikt är en fråga som både bör innefatta politiker och tjänstemän. Åtgärder på både strategisk och operativ nivå bör komplettera varandra och bedrivas parallellt. Genom att jobba aktivt med den strategiska trafikplaneringen undviks många felprioriteringar och suboptimeringar. Den operativa trafikplaneringen underlättas av att ha ett genomarbetat och uppdaterat underlag i form av prioriterade genomförandeplaner, aktuella inventeringar, osv. s, Kommunens tjänstemän kan känna sig säkra i sina beslut, dialogen med medborgarna underlättas och val av platser för utförande av åtgärder blir mer objektiv. Pengar läggs där de ger mest effekt och nytta, inte bara där medborgarna "klagar mest och skriker högst". Åtgärdsförslagen består både av upprustning av befintliga platser och av helt nya åtgärder. Det är med andra ord lika viktigt att höja standarden på det som finns som att göra rätt från början. För att trafiksystemet som helhet ska fungera tillfredställande krävs att kommunen jobbar med en mix av åtgärder och inte endast prioriterar ett eller ett fåtal av målen. Barnperspektivet ska beaktas i all trafikplanering. Barn definieras enligt FN:s barnkonvention som personer 0-18 år. De yngsta barnen körs i barnvagn, bärs eller ledsagas ofta av andra. Barn i yngre skolålder, ca 7-12 år, förväntas kunna röra sig i trafikerade miljöer, men har inte den fulla kapaciteten att tolka mer komplicerade trafiksituationer. Äldre barn, ca år, har i princip samma förmåga att ta sig fram och att tolka olika situationer som vuxna. De saknar dock de vuxnas erfarenhet av trafiken runt omkring sig, något som kan leda till ett trafikosäkert beteende. 40

93 8 Åtgärdsförslag Åtgärdsförslagen presenteras under det mål där förslaget ger störst måluppfyllnad. Detta betyder inte att åtgärden endast bidrar till detta mål. En åtgärd kan bidra mer eller mindre till flera mål. Säkert och tryggt (S & T) S & T 1; Inventera kommunala övergångställen och passager Kommunen behöver fördjupa sin kunskap om befintlig infrastruktur. Syftet med inventeringen är att skapa en mer komplett bild av lokalisering, vilka bristerna är och var dessa finns. De kommunala övergångställena och cykelpassagerna bör inventeras i ett första steg. Även övergångställen och passager längs de statliga vägarna bör inventeras i samverkan med Trafikverket. S & T 2; Utifrån inventeringen prioritera var övergångställen bör finnas. Kommunen bör skapa en målbild kring var övergångställen bör finnas. Utifrån denna målbild kan beslut om åtgärder som borttagande eller standardhöjning tas. Kommunen bör satsa på färre men bättre övergångställen. Prioriteringsordningen bör utgå från var målpunkterna finns och hur oskyddade trafikanterna rör sig i tätorterna. Inventeringen och målbilden kan dock även visa att det finns behov av övergångställen på nya lokaliseringar. S & T 3; Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/ passager med enhetlig utformning. Genom att ta fram standardritningar minskar risken för att övergångställen och passager byggs felaktigt. Ritningarna bör bygga på den kunskap som finns rörande funktionshindrades olika behov och utifrån kunskap om trafiksäkerhet. S & T 4; Åtgärda X st. övergångställen och/eller passager i anslutning till målpunkter utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. Med utgångspunkt i målbilden bör en genomförandeplan för att höja standarden på befintliga övergångställen tas fram. S & T 5; Anlägg säkra avlämningsplatser vid skolor. Runt många skolor är det intensiv trafik vid skoldagens början. Många skolbarn blir skjutsade med bil till skolan, skolbussar lämnar och hämtar och andra barn går eller cyklar på egen hand till skolan. Genom att erbjuda lämpliga och säkra avlämningsplatser, helst en bit ifrån skolan, minskar förhoppningsvis biltrafiken runt skolan och det blir en bättre trafikmiljö för de barn som går eller cyklar till skolan. 41

94 Tillgängligt (T) T 1; Identifiera viktiga gångstråk i de centrala delarna av tätorterna och tillgänglighetsanpassa dessa. Första steget är att peka ut de viktiga gångstråken inom de centrala delarna av tätorterna. Själva identifieringen kan ske genom kommunens egen kunskap om viktiga ledstråk och genom kontakt med funktionshindrades och pensionärers olika intresseorganisationer. Prioriteringsordning bör dokumenteras i en genomförandeplan. T 2; Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/ passager med enhetlig utformning. Genom att ta fram standardritningar minskar risken för att övergångställen och passager byggs felaktigt. Ritningarna bör bygga på den kunskap som finns rörande funktionshindrades olika behov och utifrån kunskap om trafiksäkerhet. T 3; Tillgänglighetsanpassa X st. övergångställen eller passager, i anslutning till utpekade målpunkter, per år. I samband med att övergångställen och passager åtgärdas trafiksäkerhetsmässigt ska även dessa tillgänglighetsanpassas. T 4; Anordna belysning av X st. övergångställen, gångpassager eller längs viktiga gångstråk (i anslutning till skolor) per år. I samband med att övergångställen och passager hastighetsäkras och tillgänglighetsanpassas bör även behovet av belysning ses över. T 5; Arbeta tillsammans med Västtrafik och Trafikverket för att tillgänglighetsanpassa hållplatserna i tätorterna. Samverkan med Västtrafik och Trafikverket är viktigt för att hållplatser i kommunen tillgänglighetsanpassas. T 6; Arbeta för att Trafikverket tillgänglighetsanpassar övergångställen/passager längs de statliga vägarna i tätorterna. För att påskynda arbetet med tillgänglighetsanpassning av övergångställen och passager är en aktiv dialog med Trafikverket viktig. 42

95 Hållbart (H) H 1; Identifiera, prioritera och påbörja byggnation av saknade förbindelser för gående. Utifrån att titta på flygfoton över tätorterna har ett antal upptrampade stigar och gångar upptäckts. Även vid platsbesöket upptäcktes ett antal stigar där oskyddade trafikanter genar. Detta tyder på att det finns behov av anordnade gångbanor. Först efter identifieringen av var behoven finns kan ett arbete med prioritera och anlägga dessa saknade förbindelser påbörjas. Utbyggnadsordning bör dokumenteras i en genomförandeplan. Centralt belägna förbindelser med koppling till kollektivtrafik, målpunkter och övergångställen och/eller passager bör prioriteras vid utbyggnad. H 2; Identifiera, prioritera och påbörja saknade gång- och cykelförbindelser inom eller mellan tätorterna. Genom att studera dagens gång- och cykelvägnät inom tätorterna kan ett antal saknade förbindelser identifieras. När väl de saknade förbindelserna identifierats och det verkliga behovet av dem utretts bör det ske en prioritering av utbyggnadsordningen. Denna utbyggnadsordning bör dokumenteras i en genomförandeplan. Kommunen kan sedan påbörja byggnation av saknade förbindelser med stöd i genomförandeplanens prioriteringsordning. H 3; Anlägg X st. cykelparkeringar vid de mest nyttjade hållplatserna samt vid barns målpunkter (skolor, idrottsplatser, mm) per år. Rädslan att få sin cykel stulen kan vara en anledning till att man väljer att inte cykla. Att ha någonstans att göra av sin cykel vid målpunkten är viktigt för hela-resan perspektivet. Cyklar som parkeras "hur som helst" försämrar även framkomligheten för fotgängare och kan vara ett farligt hinder för synskadade och andra funktionshindrade. De "felparkerade cyklarna" kan av många även ses som förfulande och skapar irritation. De minskar helt enkelt platsens attraktivitet och trivsel. En dialog med Västtrafik om behovet av cykelparkering bör initieras. Cykelparkering bör anläggas vid de hållplatser som flest nyttjar, exempelvis vid hpl. Göta och vid hpl. St. Pedersväg i Lödöse. 43

96 Attraktivt (A) A 1; En del av investeringsbudgeten ska läggas på utsmyckning av allmän plats i centrala delar av tätorterna. För att säkerställa att estetisk utformning prioriteras bör en del av investeringsbudgeten avsättas till åtgärder som till exempel blomsterlådor, effektbelysning och utsmyckning av gaturummet. Även om investeringsbudgeten skiljer sig från år till år ger åtgärden dock en viss ekonomisk stabilitet och tjänstemännen känner att detta är en prioriterad fråga som inte kan sparas in på. Den avsatta summan pengar ska inte ersätta det som ändå är tänkt att läggas på utsmyckning i de aktuella investeringsobjekten, utan bidra till en allmän höjning av attraktiviteten i tätorterna. A 2; Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. Utförda åtgärders utformning skiljer sig markant åt från plats till plats. Detta kan dels skapa oklarhet om hur man förväntas nyttja infrastrukturen, dels skapar det ett rörigt intryck. Kostnadsmässigt sparar kommunen pengar på att ta fram standardritningar som kan, direkt eller med mindre justeringar, användas vid anläggandet av nya övergångställen, passager och hållplatser. Hjulet behöver inte uppfinnas på nytt vid varje åtgärd och spar både tid och pengar. A 3; Ställ krav (vid upphandling) på att samma typ av stensättning, färger och vägutrustning används inom en och samma tätort. Tätorterna attraktivitet är en viktig faktor för en kommuns identitet. I konkurrens med andra kommuner gäller det att attrahera företag och investeringar och att locka till sig nya invånare eller besökare. Infrastrukturen och dess drift och underhåll är en väsentlig del av hur vi upplever och trivs i tätorten. Dagens utformning med olika material och utrustning skapar ett splittrat intryck av tätorterna. Om kommunen tar ett samlat grepp om vilken typ av sten, markbeläggning och vägutrustning som ska användas fås inte bara en enhetlighet i trafikmiljön, utan även kostnadsmässiga vinster. Drift- och underhåll underlättas då ersättning av skadat material enkelt kan utföras när vissa typer av utrustning till exempel kan lagerhållas. 44

97 Effektivt (E) E 1; Besluta om standardnivåer för trottoar/gångbana respektive gång- och cykelbana. Det finns brister i dokumentationen av befintligt gång- och cykelvägnät. Detta kan bero på oklarheter rörande definitioner. Genom att definiera gatutypen fås en enhetlighet vid inventering och digitalisering av inventerat underlag. Enhetlighet i klassificeringen underlättar bl.a. inrapportering till NVDB, som bl.a. ligger till grund för cykelreseplaneraren som GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) jobbar med att ta fram. E 2; Dokumentera och uppdatera uppgifter i NVDB samt i kommunens GIS-kartverk efter inventeringar genomförts. Ett komplett och uppdaterat underlag gällande den kommunala infrastrukturen underlättar vid dialog med upphandlade drift- och underhållsentreprenörer, Trafikverket, mm. Digital hantering av kunskapen skapar även enklare sätt att presentera och spara information. E 3; Upprätta genomförandeplaner för kommande åtgärder. För att åtgärder som genomförs ska skapa så stor sammanlagd nytta som möjligt per satsad krona är det är viktigt att både göra rätt saker och att göra saker rätt. Uppdaterade genomförandeplaner skapar en stabil och förutsägbar trafikplanering. En samlad bild av kommunens behov underlättar vid diskussioner rörande prioriteringar och budget, både internt och med externa parter. E 4; Genomför "Passa-på-åtgärder" när det är lämpligt. Åtgärder ska, om möjligt, genomföras som "Passa på-åtgärder". Med det avses åtgärder som samordnas med andra pågående eller planerade arbeten. Samverkan med kommunens övriga nämnder och förvaltningar är en förutsättning för att kunna genomföra denna typ av åtgärder. Även samverkan med Trafikverket måste ske tidigt i processen för att samordning av åtgärder ska kunna ske. Passa-på-åtgärder är inte bara kostnadseffektiva, utan även bra för kommunens invånare då trafikpåverkan och störningar minimeras då fler åtgärder kan genomföras vid ett och samma tillfälle. 45

98 Säkert och tryggt Sammanställning av föreslagna åtgärder Inventera kommunala övergångställen och gång-/gång- och cykelpassager. Utifrån inventeringen prioritera var övergångställen bör finnas och var dessa bör ersättas med passager alternativt tas bort. Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. Åtgärda X st. övergångställen och/eller passager i anslutning till målpunkter utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. Anlägg säkra avlämningsplatser vid skolor. Tillgängligt Hållbart Attraktivt Effektivt Identifiera viktiga gångstråk i de centrala delarna av tätorterna och tillgänglighetsanpassa dessa. Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. Tillgänglighetsanpassa X st. övergångställen eller passager, i anslutning till utpekade målpunkter, per år. Anordna belysning av X st. övergångställen, gångpassager eller längs viktiga gångstråk (i anslutning till skolor) per år. Arbeta för att Trafikverket tillgänglighetsanpassar hållplatserna längs de statliga vägarna i tätorterna. Arbeta för att Trafikverket tillgänglighetsanpassar övergångställen/passager längs de statliga vägarna i tätorterna. Identifiera, prioritera och påbörja byggnation av saknade förbindelser för gående. Identifiera, prioritera och påbörja saknade gång- och cykelförbindelser inom eller mellan tätorterna Anlägg X st. cykelparkeringar vid de mest nyttjade hållplatserna samt vid barns målpunkter (skolor, idrottsplatser, mm) per år. En del av investeringsbudgeten ska läggas på utsmyckning av allmän plats i centrala delar Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. Ställ krav (vid upphandling) på att samma typ av stensättning, färger och vägutrustning används inom en och samma tätort Besluta om standardnivåer för trottoar/gångbana respektive gång- och cykelbana. Dokumentera och uppdatera uppgifter i NVDB samt i kommunens GISkartverk efter inventeringar genomförts. Genomför "Passa-på-åtgärder" när det är lämpligt. 46

99 9 Måluppfyllelse för enskilda åtgärdsförslag De föreslagna åtgärderna bidrar i olika grad till att uppfylla Trafikplanens uppsatta mål; Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet Bidrar i hög grad till att uppfylla målet Bidrar till att uppfylla målet Ingen påverkan på målet Motverkar målet Som tidigare nämnt krävs dock en mix av åtgärder för att trafiksystemet ska fungera tillfredställande. Sist i kapitlet finns en sammanställning av samtliga åtgärdsförslag och dess uppskattade måluppfyllnadsgrad. S & T 1; Inventera kommunala övergångställen och passager Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Säkert och Tryggt Bidrar i hög grad till att uppfylla målet; Tillgänglighet samt Effektivitet S & T 2; Utifrån inventeringen prioritera var övergångställen bör finnas. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Säkert och Tryggt Bidrar i hög grad till att uppfylla målet; Tillgänglighet och Effektivitet S & T 3; Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/ passager med enhetlig utformning. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Säkert och Tryggt, Tillgängligt, Attraktivt samt Effektivt S & T 4; Åtgärda X st. övergångställen och/eller passager i anslutning till målpunkter utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Säkert och Tryggt samt Tillgänglighet Bidrar i hög grad till att uppfylla målet; Attraktivt Bidrar till att uppfylla målet; Hållbart S & T 5; Anlägg säkra avlämningsplatser vid skolor. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Säkert och tryggt samt Tillgängligt Motverkar målet; Hållbart T 1; Identifiera viktiga gångstråk i de centrala delarna av tätorterna och tillgänglighetsanpassa dessa. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Tillgänglighet Bidrar till att uppfylla målet; Säkert och Tryggt samt Effektivt T 2; Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/ passager med enhetlig utformning. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Säkert och Tryggt, Tillgängligt, Attraktivt samt Effektivt T 3; Tillgänglighetsanpassa X st. övergångställen eller passager, i anslutning till utpekade målpunkter, per år. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Säkert och Trygg samt Tillgänglighet Bidrar i hög grad till att uppfylla målet; Attraktivt Bidrar till att uppfylla målet; Hållbart T 4; Anordna belysning av X st. övergångställen, gångpassager eller längs viktiga gångstråk (i anslutning till skolor) per år. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Tillgänglighet Bidrar i hög grad till att uppfylla målet; Säkert och Trygg samt Attraktivt Bidrar till att uppfylla målet; Hållbart 47

100 T 5; Arbeta tillsammans med Västtrafik och Trafikverket för att tillgänglighetsanpassa hållplatserna i tätorterna. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Tillgängligt samt Effektivt T 6; Arbeta för att Trafikverket tillgänglighetsanpassar övergångställen/passager längs de statliga vägarna i tätorterna. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Tillgängligt samt Effektivt H 1; Identifiera, prioritera och påbörja byggnation av saknade förbindelser för gående. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Hållbart Bidrar till att uppfylla målet; Säkert och tryggt, Tillgängligt samt Attraktivt H 2; Identifiera, prioritera och påbörja saknade gång- och cykelförbindelser inom eller mellan tätorterna. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Hållbart Bidrar till att uppfylla målet; Säkert och tryggt samt Tillgängligt H 3; Anlägg X st. cykelparkeringar vid de mest nyttjade hållplatserna samt vid barns målpunkter (skolor, idrottsplatser, mm) per år. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Hållbart Bidrar till att uppfylla målet; Säkert och tryggt, Tillgängligt samt Attraktivt A 1; En del av investeringsbudgeten ska läggas på utsmyckning av allmän plats i centrala delar av tätorterna. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Attraktivt A 2; Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Säkert och Tryggt, Tillgängligt, Attraktivt samt Effektivt A 3; Ställ krav (vid upphandling) på att samma typ av stensättning, färger och vägutrustning används inom en och samma tätort. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Hållbart Bidrar till att uppfylla målet; Effektivt E 1; Besluta om standardnivåer för trottoar/gångbana respektive gång- och cykelbana. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Effektivt E 2; Dokumentera och uppdatera uppgifter i NVDB samt i kommunens GIS-kartverk efter inventeringar genomförts. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Effektivt E 3; Upprätta genomförandeplaner för kommande åtgärder. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Effektivt E 4; Genomför "Passa-på-åtgärder" när det är lämpligt. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet; Effektivt 48

101 Samtliga åtgärdsförslag och dess förväntade måluppfyllnadsgrad S & T 1; Inventera kommunala övergångställen och gång-/gång- och cykelpassager Säkert och tryggt Tillgängligt Hållbart Attraktivt Effektivt S & T 2; Utifrån inventeringen prioritera var övergångställen bör finnas och var dessa bör ersättas med gång-/gång- och cykelpassager alternativt tas bort. S & T 3; Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. S & T 4; Åtgärda X st övergångställen och/eller passager i anslutning till målpunkter utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. S & T 5; Anlägg säkra avlämningsplatser vid skolor T 1; Identifiera viktiga gångstråk i de centrala delarna av tätorterna och tillgänglighetsanpassa dessa T 2; Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. T 3; Tillgänglighetsanpassa X st övergångställen eller passager, i anslutning till utpekade målpunkter, per år. T 4; Anordna belysning av X st övergångställen, gångpassager eller längs viktiga gångstråk (i anslutning till skolor) per år. T 5; Arbeta tillsammans med Västtrafik och Trafikverket för att tillgänglighetsanpassa hållplatserna i tätorterna. T 6, Arbeta för att Trafikverket tillgänglighetsanpassar övergångställen/passager längs de statliga vägarna i tätorterna. H 1; Identifiera, prioritera och påbörja byggnation av saknade förbindelser för gående. H 2; Identifiera, prioritera och påbörja saknade gång- och cykelförbindelser inom eller mellan tätorterna. H 3; Anlägg X st cykelparkeringar vid de mest nyttjade hållplatserna samt vid barns målpunkter (skolor, idrottsplatser, mm) per år. A 1; En del av investeringsbudgeten ska läggas på utsmyckning av allmän plats i centrala delar av tätorterna. A 2; Ta fram standardritning för trafiksäkra, tillgänglighetsanpassade övergångsställen/passager med enhetlig utformning. A 3, Ställ krav (vid upphandling) på att samma typ av stensättning, färger och vägutrustning används inom en och samma tätort. E 1; Besluta om standardnivåer för trottoar/gångväg respektive gång- och cykelväg E 2; Dokumentera och uppdatera uppgifter i NVDB samt i kommunens GIS-kartverk efter inventeringar genomförts. E 3; Upprätta genomförandeplaner för kommande åtgärder E 4; Genomför "Passa-på-åtgärder" när det är lämpligt. Bidrar i mycket hög grad till att uppfylla målet Bidrar i hög grad till att uppfylla målet Bidrar till att uppfylla målet Ingen påverkan på målet Motverkar målet 49

102 50

103 10 Bilagor 10.1 Målpunkter Lilla Edet 51

104 10.2 Målpunkter Göta 52

105 10.3 Målpunkter Lödöse 53

106 10.4 Bärighetsklass vägnätet i Lilla Edet Källa; NVDB 54

107 10.5 Bärighetsklass vägnätet i Göta Källa; NVDB 55

108 10.6 Bärighetsklass vägnätet i Lödöse Källa; NVDB 56

109 10.7 Kollektivtrafik Lilla Edet 57

110 10.8 Kollektivtrafik Göta 58

111 10.9 Kollektivtrafik Lödöse 59

112 10.10 Exempel på brister Lilla Edet 60

113 10.11 Exempel på brister Göta 61

114 10.12 Exempel på brister Lödöse 62

115 11 Standardritningar XXXXX 63

116

117 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Överföring av investeringsmedel från 2016 till 2017 Dnr 2017/S027 Sammanfattning Standarden på gatu- och GC-nätet i Lilla Edets kommun är undermålig. På grund av att kommunen inte utfört asfaltering tidigare år finns en asfaltskuld i kommunen. Av det totala gatunätet är det 35 procent som i någon form borde ha varit åtgärdat enligt ekonomiplanen senast under 2016, alltså före För GC-banor är siffran 45 procent. Tekniska nämndens ambition är att åtgärda asfaltskulden de kommande åren. Flera bredbandsföretag har marknadsfört sina tjänster i Lilla Edets kommun. Det har medfört att schaktning för anläggning av fiber startade intensivt i höstas inom kommunen. Även Vattenfall har påbörjat utbyte av sitt högspänningsnät i Lilla Edet och Göta, vilket även innebär schaktning på kommunens gator. Eftersom utbyggnaden av bredband har skett i stora delar av kommunen under senare delen av 2016 har det påverkat kommunens asfalteringsplanering. Nämndens planerade asfalteringsprojekt har inte blivit utfört under 2016 på grund av att förvaltningen har avvaktat att bredbandsoch kraftnätsutbyggnaden anläggningsarbeten på aktuella gator för asfaltering. Nämnden hade 2016 avsatt tkr i investeringsmedel för planerat underhåll av gator (asfaltering). Förvaltningen har endast utfört asfaltering för 700 tkr, vilket innebär att tkr inte utnyttjades för asfaltering under Det har medfört att kommunens asfaltskuld har ökat ytterligare. I kommunfullmäktige mål- och resursplanering för 2017 uppgår Tekniska nämndens investeringsbudget för skattekollektivet till tkr varav tkr avser asfaltering av kommunens gator. Med anledningen av den uteblivna asfalteringen under 2016 på tkr föreslår tekniska nämnden att investeringsbudgeten 2017 för skattekollektivet utökas med motsvarande medel. Det skulle medföra att Tekniska nämndens skattefinansierade investeringsbudget för 2017 utökas från tkr till tkr, varav tkr avser investeringar i form av planerat underhåll av gator och GC-nät. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från teknisk chef daterad 23 januari 2017 Finansiering Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att utöka nämndens investeringsbudget 2017 för skattekollektivet från tkr till tkr för att på så sätt minska kommunens asfaltskuld.

118 Förslag till beslut sid- 2 - Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att utöka nämndens skattefinansierade investeringsbudget från tkr till tkr för Britt-Inger Norlander Teknisk chef britt-inger.norlander@lillaedet.se Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Beslutet delges Lukas Jonsson Therese Allansson Lena Palm Britt-Inger Norlander Förvaltningsekonom Biträdande ekonomichef Ekonomichef Teknisk chef sid 2/2

119 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Avfallstaxa, Särskild avgift Dnr 2017/S033 Sammanfattning ICA supermarket Boström har idag fem 660 liters kärl som töms två gånger per vecka. Det har hänt upprepade gånger att kärlen är mer än fulla. Kommunens avfallstaxa medger inte hämtning oftare för det skulle påverka rutterna för mycket, och fler kärl finns det inte utrymme till. Ett förslag från ICA Supermarket Boström är att använda en komprimerande container för hushållsavfallet. Tekniska avdelningen har inget att erinra så länge avfallet transporteras av en entreprenör med tillstånd och att avfallet behandlas på samma sätt som hushållsavfallet som samlas in idag d.v.s. via förbränning. Med denna lösning uppnås god kundservice och en förbättrad arbetsmiljö för avfallschaufförerna. Eftersom denna containertjänst inte regleras i avfallstaxan föreslår tekniska avdelningen att Tekniska nämnden fattar beslut om särskild avgift enligt avfallstaxa Containertjänsten skiljer sig från kärltjänsterna i avfallstaxan så pass mycket att en rak omvandling av prisnivån är svår att göra, därför föreslår tekniska avdelningen att tjänsten ska utföras till självkostnadspris, d.v.s. entreprenörens offererade pris. Särskild avgift från avfallstaxan medges för fastigheten Järnboden 1, verksamheten ICA Supermarket Boström under förutsättning att: Verksamheten eller avfallets sammansättning inte väsentligen ändras. Tjänsten eller hanteringen inte medför olägenhet för människors hälsa eller miljön. Verksamheten inte använder system eller omhändertagande av hushållsavfall som inte godkänts av Lilla Edets kommun. Beslutet kan omprövas vid ändrade förutsättningar för kommunens insamling av hushållsavfall, t.ex. genom myndighetsbeslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från ingenjör daterad 23 januari 2017 Finansiering Förslaget är självfinansierat.

120 Förslag till beslut sid- 2 - Tekniska nämnden beslutar att godkänna undantag från avfallstaxa 2017, särskild avgift enligt tekniska avdelningens förslag. Anders Johansson Ingenjör anders.johansson@lillaedet.se Beslutet expedieras till Britt-Inger Norlander, teknisk chef Lilla Edets kommun sid 2/2

121 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S031-2 REM Yttrande på motion angående giftfri miljö Dnr 2017/S031 (2013/KS0306) Sammanfattning Tekniska nämnden verksamhetsområden är avfall, vatten- och avloppsförsörjning, trafik, gator och parker. I flera av dessa verksamhetsområden omhändertas och hanteras olika typer av miljögifter. Tekniska nämnden väljer att svara på motionen genom att beskriva på vilket sätt avfallsverksamheten arbetar med att minska farligt avfall i kretsloppet. Tekniska avdelningen arbetar för en giftfri miljö främst genom omhändertagning av farligt avfall. I Avfallsförordning (2011:927) definierar vilket hushållsavfall som anses vara farligt avfall. Exempel på hushållsavfall som ska anses vara farligt avfall är lösningsmedel, syror, basiskt avfall, fotokemikalier och bekämpningsmedel. Farligt avfall är särskilt viktiga att samla in separat och behandla på särskilda sätt, eftersom påverkan är stor på människors hälsa och miljön. Ambitionen är att avlägsna dessa farliga ämnen ur kretsloppet. I tabellen nedan visar insamlat farligt avfall på återvinningscentralen (ÅVC). I avfallsplanen A2020 som Lilla Edets kommun har antagit ska andelen farligt avfall i det brännbara avfallet minska. En plockanalys av det brännbara hushållsavfallet i Lilla Edets kommun december 2015 visade att andelen farligt avfall var mycket lågt, vilket är väldigt positivt. Insamlingen av farligt avfall sker främst genom mottagning på ÅVC. Tillgängligheten till ÅVC har ökat i och med att fritt antal besök infördes den 1:a januari När farligt avfall har samlats in på ÅVC kommer en entreprenör och tar hand om det farliga avfallet. De senaste åren har kommunen utökat insamling av farligt avfall med en bil som stannar på ca 8 ställen i kommunen. Detta har varit en uppskatta tjänst hos medborgare. Tabell nedan är ett utdrag ur Miljörapport Göta Återvinningscentral 2015 och visar insamlade mängder farligt avfall Färg, lack och lim Blybatterier Batterier Elektronik Ljuskällor Asbest diverse 3,05 ton 7,30 ton 1,38 ton 80,69 ton 990 kg 6,82 ton Tryckimpregnerat trä Koldioxid Acetylen Freon Syrgas Industri gaser 95,93 ton 38,1 kg 240,34 kg 11,64 kg 270,04 kg 63,44 kg Aerosoler Brandsläcka re Frätande oorganiska Lösningsmedel Oljefilter Spillolja vätskor 974 kg 31 styck 2 kg 472 kg 195 kg 5,84 ton Glykol 438 kg

122 sid- 2 - Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från teknisk chef daterad 23 januari 2017 Motion angående giftfri kommun, dnr 2017/S031-1, se bilaga 1 Förslag till beslut Tekniska nämnden anser härmed motionen vara besvarad. Anders Johansson Ingenjör anders.johansson@lillaedet.se Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till sid 2/2

123 Till kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun! Motion ang. giftfri kommun! Forskningen visar allt tydligare att den ökande användningen av farliga kemikalier och mixen av de ämnen vi utsätts för är skadlig för vår hälsa och miljö. Ett exempel är hormonstörande ämnen som kan återfinnas i såväl schampo som tandkräm. Kemikalier finns i nästan allt som vi kommer i kontakt med. De finns i kläderna vi har på oss, elektroniken vi ständigt är nära, möblerna vi vilar i, maten vi äter och vattnet vi dricker.! Vi måste kunna lita på att våra livsmedel är säkra, att textilier vi köper in till kommunen inte ska innehålla antimögelmedlet dimetylfumarat, att inte barnleksaker innehåller bisfenol A, att vattnet vi dricker är säkert eller att suddgummin i skolan innehåller ftalater och att vi i kommunens verksamheter inte vistas i en miljö där golvmattan innehåller gifter. Likaså att våra barn i våra förskolor leker i säkra lekmiljöer som inte har slipers, gamla däck eller gammal elektonik på lekplatser/lekmiljöer.! Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö.! Regeringen har även presenterat en propositionen På väg mot en giftfri vardag plattform för kemikaliepolitiken. I propositionen redovisar regeringen sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Strategin består av de åtta etappmål om farliga ämnen som regeringen tidigare har beslutat, de insatser som behövs för att nå etappmålen samt övriga insatser som behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och vägen mot en Giftfri vardag.! Centerpartiet vill öka takten i arbetet att avgifta vardagen för oss som bor i Lilla Edets kommun. Vi måste på alla plan arbeta för att fasa ut giftiga ämnen i vardagen.!! Centerpartiet yrkar:! att! att att! Lilla Edets kommun antar ett miljömål om att kommunen ska vara giftfri Lilla Edets kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas! Lilla Edets kommun, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter

124 att att!! Lilla Edets kommun ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger! Lilla Edets kommun ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns i vår vardag Julia Färjhage (C)! Roy Beckman (C)! Jörgen Andersson (C) Paulina Svenungsson (C) Karin Hallhagen (C)