Tid: Onsdagen den 28 september kl Plats: Elfkungen, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Tekniska nämnden Tid: Onsdagen den 28 september kl Plats: Elfkungen, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Information om förstudie Utformning av framtida återvinningscentral Dnr 2016/ S Tertialrapport 2 för tekniska nämnden Dnr 2016/ S Information om ekonomisk planering TN år 2017 Dnr 2016/ S Arbetsområden inom tekniska avdelningen Dnr 2016/ S Information om detaljplan Norra Gossagården Dnr 2016/ S286 Föredraganden Henrik Säfvestad, Miljö- och avfallsbyrån Ekonom Lukas Jonsson, Teknisk chef Britt-Inger Norlander Samhällsbyggnadschef Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef Anna Stenlöf Teknisk chef Britt-Inger Norlander 9. Inkomna synpunkter 10. Information - Föreläggande Utby reningsverk - Taxor och avgifter Verksamhetsplan Nätverksmöte 11. Anmälan om inkomna skrivelser 12. Anmälan av delegeringsbeslut Eva Lejdbrandt (L) Ordförande

2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S001-5 AVF Utformning av framtida ÅVC Återvinningscentral Dnr 2016/S001 Sammanfattning Syftet med förstudien är att undersöka möjligheten att utveckla dagens återvinningscentral (ÅVC) för att möta framtida utmaningar och ge förslag på hur detta ska åstadkommas, alternativt bygga en ny anläggning. Utvecklingsmöjligheterna vid kommunens befintliga återvinningscentral i Göta är begränsade. Detta främst på grund av det begränsade utrymmet. En satsning på befintlig återvinningscentral vid Göta skulle innebära en begränsad utvecklingspotential då anläggningen redan idag är trång. Den bytesverksamhet som bedrivs på återbruket vid kommunens återvinningscentral idag bör utvecklas ytterligare för att kunna möta framtida krav med avseende på återanvändning genom samverkan med hjälporganisationer. För att klara framtida utmaningar skulle Lilla Edets kommun behöva börja planera för att bygga en ny kretsloppspark. För att bättra logistiken på befintliga ÅVC/kretsloppsparken föreslås Lilla Edets kommun att: Bredda uppfarten till rampen samt porten för att möjliggöra två filer upp på rampen. Utreda möjligheten till en tvåsidig ramp med lika containrar på båda sidor vid nuvarande återvinningscentral. För att utreda byggnation av ny ÅVC/ Kretsloppspark föreslås att: Genomföra en lokaliseringsstudie. Ta fram ett koncept för ny kretsloppspark omfattande till exempel servicenivå, omfattning av verksamheten, bemanning, hantering av material för återanvändning m.m. Beslutsunderlag Förstudie kretsloppspark daterat , se bilaga 1 Förslag till beslut Tekniska nämnden noterar informationen

3 sid- 2 - Britt-Inger Norlander Teknisk chef britt-inger.norlander@lillaedet.se Beslutet expedieras till Britt-Inger Norlander Anders Johansson Teknisk chef Avfallsingenjör sid 2/2

4 FÖRSTUDIE OM KRETSLOPPSPARK Lilla Edets kommun 14 september 2016 Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB Kopparbergsvägen Västerås Telefon: E-post: info@milav.se Org.nr: Bankgiro:

5 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 Förord I maj 2016 fick Miljö & Avfallsbyrån i uppdrag att genomföra en förstudie om kretsloppspark i Lilla Edets kommun. Föreliggande förstudie har genomförts av Henrik Säfvestad vid Miljö & Avfallsbyrån med stöd av Eva Myrin. Henrik Säfvestad Projektledare 2 (18)

6 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 Sammanfattning Syftet med förstudien är att undersöka möjligheten att utveckla dagens återvinningscentral (ÅVC) för att möta framtida utmaningar och ge förslag på hur detta ska åstadkommas, alternativt bygga en ny anläggning. Utvecklingsmöjligheterna vid kommunens befintliga återvinningscentral i Göta är begränsade. Detta främst på grund av det begränsade utrymmet. En satsning på befintlig återvinningscentral vid Göta skulle innebära en begränsad utvecklingspotential då anläggningen redan idag är trång. Den bytesverksamhet som bedrivs på återbruket vid kommunens återvinningscentral idag bör utvecklas ytterligare för att kunna möta framtida krav med avseende på återanvändning genom samverkan med hjälporganisationer. För att klara framtida utmaningar skulle Lilla Edets kommun behöva börja planera för att bygga en ny kretsloppspark. I det fortsatta arbetet med ÅVC/kretsloppsparken föreslås Lilla Edets kommun: Att för befintlig återvinningscentral: Bredda uppfarten till rampen samt porten för att möjliggöra två filer upp på rampen. Utreda möjligheten till en tvåsidig ramp med lika containrar på båda sidor vid nuvarande återvinningscentral. Att för en ny kretsloppspark Genomföra en lokaliseringsstudie. Ta fram ett koncept för ny kretsloppspark omfattande till exempel servicenivå, omfattning av verksamheten, bemanning, hantering av material för återanvändning m.m. 3 (18)

7 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Förutsättningar och avgränsningar NUVARANDE ÅTERVINNINGSCENTRAL Tillgängliga ytor och nuvarande utformning av ÅVC Besöksantal Bristanalys Förslag till åtgärder NY KRETSLOPPSPARK Lokalisering Utformning Exempel på utformning KOSTNADSBEDÖMNING Kostnadsbedömning ny kretsloppspark Kostnadsbedömning åtgärder nuvarande ÅVC Kostnadsjämförelse VIKTIGT ATT BEAKTA VID FORTSATT PLANERING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER (18)

8 Förstudie om kretsloppspark 14 september Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Syftet med förstudien har varit att undersöka möjligheten att utveckla dagens återvinningscentral (ÅVC) för att möta framtida utmaningar, alternativt bygga en ny anläggning. Förstudien ska ge förslag på förändringar för nuvarande återvinningscentral som förbättrar logistik och bättre möter framtida krav på återvinningscentralen med avseende på återanvändning. Förstudien ska dessutom ge förslag på utformningen av en ny framtidsäker ÅVC/kretsloppspark. 1.2 Förutsättningar och avgränsningar Studien har baserats på muntliga uppgifter, underlagsmaterial och uppgifter från Lilla Edets kommun samt från observationer vid fältbesök. 2 Nuvarande återvinningscentral Lilla Edets kommun har en återvinningscentral som är lokaliserad till Göta. Kommunen driver återvinningscentralen i egen regi. Fastighetsägare är Lilla Edets industri och fastighets AB (LEIFAB). Omlastning av kärl- och säckavfall, förpackningar och tidningar samt uppställning av avfallsfordon sker i angränsande utrymmen. Inom återvinningscentralen finns även kontor och personalutrymme för avfallspersonal. På återvinningscentralen finns sedan 2015 också Återbruket, en avdelning där avfallslämnare kan lämna och ta med sig begagnade saker. Hyreskontraktet för återvinningscentralen gäller till och med 2019 med uppsägning under Tillgängliga ytor och nuvarande utformning av ÅVC. Återvinningscentralen i Göta består av en utomhusdel med containrar i samma nivå som körytan samt en inomhusdel med containrar vid en upphöjd ramp. Utformningen framgår av Figur 1. 5 (18)

9 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 Figur 1 Principskiss över nuvarande återvinningscentral vid Göta (källa lillaedet.se) Innanför bommen finns en mindre yta utomhus utan körramp med containrar för bland annat sten, jord, däck mm samt vitvaror. Från ytan finns en separat utfart. Avståndet från infarten till uppfarten till rampen är ca 10 m. Uppfarten till rampen är till stor del placerad utomhus och består av ett körfält. På rampen, innanför porten till inomhusdelen återfinns första containern efter någon enstaka meter. 6 (18)

10 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 Figur 2 Port till lokalen. Uppfarten finns på andra sidan porten. Containrarna är parvis placerade med kortsidan mot rampen och med gångytor ut från rampen mellan sig, se Figur 3. Denna lösning medger att många containrar får plats men kan samtidigt påverka logistiken negativt. Figur 3 Containrar med kortsida placerad mot ramp. På motsatt sida finns Återbruket, avlämningsyta för material till återanvändning, samt containrar för förpackningar och tidningar, Figur 4. 7 (18)

11 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 Figur 4 Återbruk samt containrar för förpackningar och tidningar Återbruket samt yta för insamling av förpackningar och tidningar har en egen fil på rampen. Utrymmet i körfältet begränsas dock av den takpelare som syns i Figur 5. Figur 5 Takpelare vid rampens högra körfält Yta för parkering av bil i samband med avlämning är begränsad vilket kan innebära att rampen i praktiken blir enfilig. 2.2 Besöksantal Kommunen har avgiftsfria besök sedan Besöksantalet har under de fyra första månaderna ökat med drygt 60 % jämfört med samma period 8 (18)

12 Förstudie om kretsloppspark 14 september Under 2015 hade anläggningen totalt ca besök. Om denna ökning håller i sig så kan kommunen räkna med bortåt besök för När kommuninvånarna vänjer sig vid avgiftsfria besök kan antalet besök öka ytterligare. Erfarenheter visar att avgiftsfria besök kan medföra fler men kortare besök på återvinningscentralen. Som jämförelse kan nämnas Arboga, Fagersta och Heby kommuner som alla är i Lilla Edets storlek. Dessa kommuner har , och besök på sina respektive återvinningscentraler. De ingår i VafabMiljö-regionen och har haft avgiftsfria besök sedan starten på 90-talet. 2.3 Bristanalys Vid kommunens återvinningscentral sker i huvudsak ensamarbete. Ensamarbetet är förenat med risker och rekommenderas inte för återvinningscentraler. Anläggningen saknar stängsel och låsbara portar vilket ökar risken vid ensamarbete. Ordentliga portar saknas också mellan återvinningscentralen och den angränsande omlastningsstationen för kärl- och säckavfall. Detta medför att ett stort antal fåglar vistas i lokalen. De lockas främst av omlastningsstationen. Ventilationen är bristfällig i omlastningsstationen varvid avfallslukt sprider sig i lokalen. Det långsamma trafikflödet genom anläggningen är en stor brist. Anläggningen är trång och begränsas av en trång ramp, korta avstånd och pelaren i Figur 5. Till exempel blockerar en bil med släp flera containrar i samband med avlämning. Då det inte finns dubblering av några containrar eller tillräckliga ytor för avlastning bidrar detta till risken för köbildning. Containrarnas placering vinkelrätt mot rampen innebär att besökare blockerar flera containrar när de lämnar avfall i en av dem. Dessutom har det visat sig att placeringen innebär en dålig fyllnadsgrad i containrarna. Det korta avståndet till första containern medför att risken för köbildning är stor då uppfarten till rampen är enfilig och utrymme för avlastning saknas inom detta område. 2.4 Förslag till åtgärder Möjligheter till förändringar av nuvarande utformning och plats för nya fraktioner samt förbättrad logistik är begränsade på nuvarande återvinningscentral. Några åtgärder kan dock genomföras. En åtgärd som skulle förbättra trafikflödet genom anläggningen är att bredda uppfarten till rampen samt porten för att möjliggöra två filer upp på rampen. Genom att förtäta containerplaceringen på ytan för insamling av förpackningar och tidningar, alternativt flytta dessa till annan plats, kan utrymme för tillkommande fraktioner skapas. 9 (18)

13 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 Att flytta ut trädgårdsavfallhanteringen från rampen skulle medföra en minskad belastning över rampen då det ofta är stora mängder trädgårdsavfall under vår och höst. Dock finns inte någon alternativ yta tillgänglig för hantering av trädgårdsavfall. Hantering av trädgårdsavfall på marken i lastficka eller liknande kräver stor plats viket inte finns inom nuvarande återvinningscentral. Att göra rampen tvåsidig, d.v.s. lika containrar på båda sidor, skulle göra stor skillnad för trafikflödet genom anläggningen och därmed minska risken för köbildning. Åtgärden skulle dock kräva omfattande ombyggnation samt påverka möjligheten till omlastning negativt. Åtgärden har inte bedömts ur ett byggnadstekniskt eller avtalsmässigt perspektiv. 3 Ny kretsloppspark I följande avsnitt diskuteras övergripande de behov som finns och de principer som bör gälla utformning av en ny kretsloppspark. Grundläggande utgångspunkter för kretsloppsparken föreslås vara att anläggningen ska vara utrustad med ramp och ha en bemannad mottagning. Olika trafikslag, d.v.s. tung trafik och persontrafik, ska vara väl åtskilda. Det ska finnas utrymme för omlastning av kärl- och säckavfall och eventuellt förpackningar och tidningar. 3.1 Lokalisering Omgivningens karaktär Omgivningens karaktär är viktig för kretsloppsparkens placering. Den bör placeras i ett område med närhet till platser som kommuninvånarna ofta besöker eller vistas i och gärna i närheten av kommunens tätort. Verksamheten ska lämpa sig i området till exempel passar ett industri- eller handelsområde. En kretsloppspark bör inte vara placerad på en avlägsen plats, till exempel i en avlägsen skogsmiljö. En modern kretsloppspark är en pedagogisk och ren verksamhet som lätt integreras med andra verksamheter som kommuninvånarna använder i vardagen, exempelvis större matvarubutiker eller detaljhandel. En kretsloppspark i anslutning till en avfallsanläggning med mer omfattande verksamhet så som mellanlagring, förbehandling och behandling är inte optimalt i detta avseende. En kretsloppspark bör placeras på ett behörigt avstånd från bostäder och verksamheter som kan störas av buller och trafik. Infrastruktur En stor del av kommunens invånare har anledning att besöka en kretsloppspark en eller flera gånger per år. Den bör därför lokaliseras nära 10 (18)

14 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 tätorten för att minimera transporterna. En nära placering är också gynnsamt för insamlingsgraden. Infrastrukturen i området bör vara väl utbyggd. Det är viktigt att kringliggande vägnät tillgodoser behovet för personbilstrafik och tunga transporter. Vägnätet i anslutning till anläggningen bör även vara utformat för att kunna hantera viss köbildning under högsäsong. En fördel är även om det finns cykelbana och möjlighet till kollektivtrafik. Administrativa förutsättningar En kretsloppspark kräver relativt stora investeringar, varför det är viktigt att säkerställa att kommunen kan förfoga över marken en lång tid framöver. En kretsloppspark är inte helt okontroversiell. Det är vanligt att många i kommunen vill ha nära men uppskattar om den inte ligger i närheten av den egna bostaden. Kommunala planer såsom översiktsplaner och detaljplaner styr var i kommunen en kretsloppspark kan etableras.. Beroende på verksamhetens omfattning kan den vara anmälnings- eller tillståndspliktig. 3.2 Utformning Verksamhetens omfattning En kretsloppspark omfattar i huvudsak insamling av hushållens grovavfall och farliga avfall samt utformas med insamling av material till återanvändning. Det kan vara material för direkt återanvändning eller material som repareras, tvättas eller dylikt innan det säljs vidare. En sådan insamling kan företrädesvis utformas genom ett utrymme inomhus. Det är vanligt att kretsloppsparken omfattar en försäljningslokal. I många fall sker även insamling av förpackningar och tidningar. Det är även vanligt att verksamheter kan lämna avfall på kretsloppsparker men detta kräver i så fall en administrativ lösning för betalning då verksamhetsavfall inte omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Omlastning Det kan vara bra om det finnas möjlighet till omlastning av kärl- och säckavfall och eventuellt förpackningar och tidningar inom anläggningen. Anläggningen bör då även kunna utrustas med en våg för in- och utvägning. Återanvändning Utsortering av material för återanvändning, återbruk, ska kunna ske inom anläggningen. Återbruksmaterial kan till exempel utgöras av byggmaterial, möbler, kläder, böcker och husgeråd. Tillräckliga förråd för mellanlagring ska finnas på anläggningen. 11 (18)

15 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 Försäljning av insamlat material behöver organiseras. Idag sker byte av insamlat material på avsedda ytor inom återvinningscentralen. Utvecklingspotential Utvecklingen inom avfallshanteringen går ständigt framåt och möjligheten till avyttring av fler utsorterade fraktioner ökar. Människors benägenhet att källsortera ökar liksom kunskapen om människors hälsa och miljö. Trenden pekar på att insamlingen av avfall bör vara förberedd för fler fraktioner än idag. En annan tydlig trend är att kraven på arbetsmiljö och tillgänglighet skärps. En kretsloppspark kräver stora investeringar och består till sin helhet under en längre tid. Av denna anledning är det viktigt att i planeringsskedet beakta dess utvecklingspotential, vilket särskilt gäller val av plats. Vid planering av en ny kretsloppspark ska kommunen se över de fraktioner som samlas in och beakta vilka fraktioner som kan källsorteras ytterligare. Vanligt är att fraktionen för brännbart avfall och deponi kan sorteras i fler fraktioner. I dessa fraktioner kan det även finnas avfall som är skrymmande, vilket kan möjliggöra maskinell eftersortering. Ett exempel på detta är resårmadrasser. Det förekommer även att planglas och gips sorteras ut separat. Säkerhet och risk för människa och miljö En kretsloppspark kan utgöra en risk för människa och miljö men de risker som föreligger kan minimeras genom en god utformning. Trafik innebär alltid en risk. På en kretsloppspark blandas olika trafikslag och för att minska risken för olycka ska tung trafik och personbilstrafik separeras så långt som möjligt, både på anläggningen, vid in- och utfarter och på närliggande vägnät. Detta kan göras på flera olika sätt bland annat genom att hänvisa personbilstrafiken till rampen och tung trafik nedanför rampen. Ett annat sätt är att ha separata in- och utfarter för de olika trafikslagen. För att minska risken för kö på allmän väg bör även infartens placering beaktas. De människor som vistas på en kretsloppspark är förutom avfallslämnare även personal och entreprenörer. Anläggningen ska vara säker för alla människor som vistas där. Den huvudsakliga risken föreligger i samband med att oskyddade personer som vistas inom samma område som tunga fordon och personbilar. Således är det viktigt att anläggningen utformas på ett säkert sätt, d.v.s. att tydliga vägmarkeringar, skyltar och avgränsningar finns. I vissa kommuner har man använt estetiskt tilltalande avgränsningar i form av gräsytor, planteringar eller vattenhinder för att öka tydligheten för trafiken. Även brand utgör risk för människor. Den största brandrisken utgör lagrat avfall samt hantering av farligt avfall. Brand kan också uppstå genom olycka eller skadegörelse. Vanligast är att insamling sker via containrar och på 12 (18)

16 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 särskilt anpassade ytor vilket minimerar mängden avfall som lagras på anläggningen. Hantering av farligt avfall medför risk för brand, spill och personskador. För att minska risken för olycka med farligt avfall ska avfallet samlas in i ett särskilt anpassat utrymme. Utrymmet ska ha väggar, tak och hårdgjort golv för att undvika yttre påverkan eller att en eventuell brand eller ett spill sprider sig. Utrymmet bör vara uppvärmt för att minska risken att avfall fryser. På en kretsloppspark kan det förekomma hot mot personalen. Av den anledningen är det viktigt att se över bemanningen samt även lokalisering och utformning. Utbildning av personal är också viktig så att de vet hur de ska agera i en hotsituation. Dagvatten Ytor bör planeras så att en kontrollerad avrinning sker till en reningsanläggning innan utsläpp till recipient sker. Enligt Lilla Edets kommuns riktlinjer för dagvatten bör dagvatten främst tas omhand inom den egna fastigheten. För att kunna upprätthålla en god rening av dagvattnet även vid höga flöden föregås reningsanläggningen av ett utjämningsmagasin och lämpligen en oljeavskiljare. 3.3 Exempel på utformning I detta avsnitt presenteras ett förslag till utformning av ny kretsloppspark i Lilla Edets kommun baserat på de principer som presenterats ovan. För att skilja trafikslag åt föreslås separat in- och utfart för persontrafik respektive tung trafik. Kringliggande vägnät förutsätt var dimensionerad för den tillkommande trafiken 13 (18)

17 Förstudie om kretsloppspark 14 september Figur 6 Principskiss för utformning av kretsloppspark Nedan ges en utförligare beskrivning av de numrerade elementen i Figur 6: 1. Infart för persontrafik. Två filer leder in till mottagningshallen. 2. Mottagningshall. Två filer för avlastning och en fil för genomfart. 3. Personalutrymme i anslutning till mottagningshallen. 4. Utrymme för farligt avfall 5. Utrymme för återbruksmaterial 6. Utrymme för elavfall. 7. Förråd för vitvaror samt kyl- och frysskåp finns i anslutning till mottagningshallen. 8. Möjlig yta för hantering av trädgårdsavfall och trä. 9. Tvåsidig ramp för 18 containrar. 10. Separat in- och utfart för tung trafik. 11. Uppställning av containrar 12. plats för omlastning av kärl- och säckavfall. 13. Rangerytor på båda sidor om rampen. 4 Kostnadsbedömning I detta avsnitt redovisas en översiktlig kostnadsbedömning för åtgärder relaterade till etablering av en ny kretsloppspark respektive åtgärder vid befintlig ÅVC. 14 (18)

18 Förstudie om kretsloppspark 14 september Kostnadsbedömning ny kretsloppspark Kostnaden för etablering av en ny kretsloppspark uppgår till ca 22 mkr varav mark- och anläggningarbeten m.m. uppgår till ca 11 mkr och byggnader och ramp 6 mkr. Kostnad för marken tillkommer. De största kostnaderna är direkt kopplade till anläggningens yta, däribland markberedning och hårdgörande av ytor. Även kostnaden för byggnader och ramp är stora poster. Tabell 1 Investeringskostnad för ny kretsloppspark grupperat på typ av arbete Typ av arbete Investering (mkr) Hårdgörande av yta 7 Markarbeten 4 El, vatten och avlopp 2 Byggnader mm 6 Övrigt 3 SUMMA 22 Hårdgörande av yta mm Kostnaden för hårdgörande av yta, stängsel, grindar mm har uppskattats till ca 7 mkr, vilket till största delen, 5 mkr, avser marköverbyggnad, d.v.s. asfalt, bär- och förstärkningslager mm. Markarbeten Kostnaden för markberedning, jord- och bergschakt, avverkning och stubbrytning mm. Den har beräknats till ca 4 mkr. Denna kostnad är helt beroende på anläggningarnas placering. El, vatten och avlopp Kostnaden för el, vatten och avlopp har beräknats till ca 2 mkr. De kostnadsposter som avses är VA-ledningar inkl. brunnar, oljeavskiljare, reningsanläggning för dagvatten samt belysningsmaster mm. I denna beräkning förutsätt att teknisk försörjning finns tillgänglig vid tomtgräns. Byggnader mm Kostnaden för byggnader uppgår till ca 6 mkr varav personalbyggnad 1 mkr och mottagningshall 1,6 mkr. Dessutom ingår kostnaden för stödmurar om ca 2 mkr i denna kostnadspost samt en enklare försäljningslokal. 15 (18)

19 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 Övrigt Kostnadsposten övrigt uppgår till ca 3 mkr och omfattar kostnader för projektering, byggledning och oförutsedda kostnader. 4.2 Kostnadsbedömning åtgärder nuvarande ÅVC Kostnader för att förbättra flödet genom anläggningen omfattar breddning av uppfart samt port. Dessutom omfattas kostnader för att anordna låsbara portar samt diverse asfalteringsarbeten samt upprustningsåtgärder uppgår till ca 2,2 mkr. Kostnadsbedömning för iordningställande en tvåsidig ramp med lika containrar på båda sidor har inte genomförts inom ramen för denna utredning då en byggnadsteknisk utredning behöver genomföras för att kunna beräkna kostnaderna för anpassning av byggnaden. 4.3 Kostnadsjämförelse I följande avsnitt jämförs nuvarande anläggning inklusive genomförande av föreslagna åtgärder med anläggande av en ny kretsloppspark. Kostnaden för befintlig anläggning ligger på 4 mkr per år och inkluderar samtliga kostnader så som personal, hyra, inventarier och teknisk försörjning mm. De flesta kostnader relateras till driften av anläggningen och är inte till så stor del beroende av anläggningens lokalisering. Hyreskostnaden är dock relaterad till anläggningens lokalisering. Hyreskostnaden för befintlig anläggning uppgår till 1,240 mkr per år. Genomförande av föreslagna åtgärder beräknas medföra en investeringskostnad om ca 2,2 mkr. Detta ger en årlig kapitalkostnad om kr med avskrivningstiden 15 år och ränta 2,4%. Hyreskostnad samt kapitalkostnad ger en årlig kostnad om ca 1,42 mkr. Investeringskostnaden för en ny kretsloppspark har beräknats till ca 22 mkr. Detta ger en årlig kapitalkostnad om ca 1,32 mkr med avskrivningstiden 20 år och ränta 2,4%. Till detta kommer också arrende/hyreskostnad för anläggningens lokalisering. De driftrelaterade kostnaderna är vanskliga att jämföra då öppettider, bemanning mm kan skilja sig från nuvarande anläggning. 5 Viktigt att beakta vid fortsatt planering Det är viktigt att kommunen klargör vilken verksamhet som ska finnas på platsen. Det finns ett begränsat underlag inom kommunen för att bära kostnaderna för en kretsloppspark av denna omfattning. Detta har också betydelse för driften av en försäljningslokal då underlaget med avseende på invånarantal 16 (18)

20 Förstudie om kretsloppspark 14 september 2016 är begränsat. Här har kommunen en utmaning att marknadsföra och lyfta fram kretsloppsparken och försäljningsverksamheten om man väljer att bygga en sådan. Ska det material som lämnas till återanvändning kunna nyttiggöras inom kommunen eller är kommunen öppen för att insamlat material även ska kunna säljas på platser utanför kommunen? 6 Slutsatser och rekommendationer Utvecklingsmöjligheterna vid kommunens befintliga återvinningscentral i Göta är begränsade. Detta främst på grund av det begränsade utrymmet. Anläggningen är redan idag trång. Logistiken vid ÅVCn skulle kunna förbättras något genom att bredda uppfarten till rampen och på så vis möjliggöra två körfält. Den bytesverksamhet som bedrivs på återbruket vid kommunens återvinningscentral idag skulle kunna utvecklas ytterligare för att kunna möta framtida krav med avseende på återanvändning genom samverkan med hjälporganisationer. En satsning på befintlig återvinningscentral vid Göta medför inte någon större utvecklingspotential då anläggningen redan idag är trång. För att klara framtida utmaningar skulle Lilla Edets kommun behöva börja planera för att bygga en ny kretsloppspark. I det fortsatta arbetet med ÅVC/kretsloppsparken föreslås Lilla Edets kommun: Att för befintlig återvinningscentral: Bredda uppfarten till rampen samt porten för att möjliggöra två filer upp på rampen. Utreda möjligheten till en tvåsidig ramp med lika containrar på båda sidor vid nuvarande återvinningscentral. Att för en ny kretsloppspark Genomföra en lokaliseringsstudie. Ta fram ett koncept för ny kretsloppspark omfattande till exempel servicenivå, omfattning av verksamheten, bemanning, hantering av material för återanvändning m.m. 17 (18)

21 Förstudie om kretsloppspark 14 september Referenser Skriftliga referenser och internet Avfallsplan för Göteborgsregionen, A2020 Kommunspecifik bilaga till avfallsplan A2020, Lilla Edets kommun Översiktsplan Lilla Edets kommun, ÖP2012 Rekommendationer för hantering av dagvatten, Lilla Edets kommun Div. underlagsmaterial från Lilla Edets kommun Avfall Sverige, Manual för utformning av återvinningscentraler, Rapport U2013:09 Muntliga referenser Anders Johansson, Lilla Edets kommun Britt-Inger Norlander, Lilla Edets kommun Jerry Gutesjö 18 (18)

22 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S131-6 Tekniska nämnden tertialbokslut 2 Dnr 2016/S131 Sammanfattning Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för perioden ett överskott på tkr. Överskottet förklaras huvudsakligen av att periodens resurser för asfaltering (lagningar/akut underhåll) har förskjutits i tiden till senare i höst. Senareläggning av asfalt beror på samordning med fiberutbyggnaden. Periodens budget för åtgärder på kommunens gatubelysning är inte förbrukad men förvaltningen har beställt belysningspunkter som utförs senare under året. Prognosen för den skattefinansierade verksamheten är ett överskott på +600 tkr vid årets slut. Detta trots ökade kapitalkostnader under sista tertialet på grund av aktivering av exploateringsanläggningar i framför allt Ekeberg. VA-verksamheten visar för perioden ett positivt resultat om +680 tkr och beror huvudsakligen på högre intäkter via brukningstaxan. Samtidigt har verksamheten högre kostnader för underhåll och reparationer på ledningsnätet. Prognosen för VA-verksamheten är ett positivt resultat på +800 tkr vid årets slut. Detta trots ökade kapitalkostnader under sista tertialet på grund av aktivering av exploateringsanläggningar i framför allt Ekeberg. Prognosen baseras på att intäkterna från brukningstaxan täcker de högre kostnaderna för kapital och underhåll och lämnar ett överskott till kollektivet. Avfallsverksamheten redovisar för perioden ett positivt resultat på +180 tkr. Orsaken till överskottet är lägre kostnader för omhändertagande av hushållsavfall samt något högre intäkter än budgeterat. Prognosen för avfallsverksamheten är ett positivt resultat på +290 tkr. Tabell 1 Ekonomisk utfall T i förhållande till budget samt prognos Område Utfall T (tkr) Prognos 2016 (tkr) Skattefinansierad teknisk verksamhet VA-verksamhet Avfallsverksamhet

23 sid- 2 - Samtliga verksamheter inom den tekniska nämndens ansvarsområde fortlöper enligt planerat och förvaltningen har uppfyllt nämndens grunduppdrag. Ett undantag är reningsresultat från reningsverket Ellbo som har varit otillfredsställande under året och riktvärden för BOD (biologisk syreförbrukning) och fosfor har överskridits. Nämnden har satt upp fem egna mål varav två mål är uppfyllda under perioden och förvaltningens prognos är att fyra av målen är uppfyllda vid årets slut. Beslutsunderlag Tekniska nämnden tertialrapport 2, 2016 daterat Dnr 2016/S131-5 Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner tertialrapport 2, 2016 Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se Beslutet delges Britt-Inger Norlander Lukas Jonsson Kommunstyrelsen Teknisk chef Förvaltningsekonom sid 2/2

24 Tertialrapport Tekniska nämnden Datum: Version: 1 Dnr: 2016/S131-5

25 Tertialrapport 2, INNEHÅLL 1. Sammanfattning Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Nämndens verksamhet Gator och vägar, inkl. vinterväghållning och gatubelysning Skötsel allmän plats, park, m.m Deponi Vatten och avloppsverksam Vattenproduktion Rörnät Dagvatten Avloppsverksamhet Avfallsverksamheten Uppföljning av mål Prioriterade mål Medborgarkraft (ej TN) Samarbete över gränserna (ej TN) Attraktiv livsmiljö goda boenden (ej TN) Goda kommunikationer (ej TN) Rätt kommunal service (ej TN) Högre utbildningsnivå (ej TN) Nämndens egna mål Övrigt prioriterat arbete Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation Nämndens ekonomiska skatteutrymme Analys av utfall och prognos Skattefinansierad teknisk verksamhet VA-verksamhet Avfallsverksamhet Utfall och prognos - skattekollektivet Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Investeringar Skattefinansierad investeringsverksamhet Avgiftsfinansierad investeringsverksamhet... 20

26 1. Sammanfattning Tertialrapport 2, Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för perioden ett överskott på tkr. Överskottet förklaras huvudsakligen av att periodens resurser för asfaltering (lagningar/akut underhåll) har förskjutits i tiden till senare i höst. Senareläggning av asfalt beror på samordning med fiberutbyggnaden. Periodens budget för åtgärder på kommunens gatubelysning är inte förbrukad men förvaltningen har beställt belysningspunkter som utförs senare under året. Prognosen för den skattefinansierade verksamheten är ett överskott på +600 tkr vid årets slut. VA-verksamheten visar för perioden ett positivt resultat om +680 tkr och beror huvudsakligen på högre intäkter via brukningstaxan. Samtidigt har verksamheten högre kostnader för underhåll och reparationer på ledningsnätet. Prognosen för VA-verksamheten är ett positivt resultat på +800 tkr vid årets slut. Detta trots ökade kapitalkostnader under sista tertialet på grund av aktivering av exploateringsanläggningar i framför allt Ekeberg. Prognosen baseras på att intäkterna från brukningstaxan täcker de högre kostnaderna för kapital och underhåll och lämnar ett överskott till kollektivet. Avfallsverksamheten redovisar för perioden ett positivt resultat på +180 tkr. Orsaken till överskottet är lägre kostnader för omhändertagande av hushållsavfall samt något högre intäkter än budgeterat. Prognosen för avfallsverksamheten är ett positivt resultat på +290 tkr. Område Utfall T (tkr) Prognos 2016 (tkr) Skattefinansierad teknisk verksamhet VA-verksamhet Avfallsverksamhet Tabell 1 Ekonomisk utfall T i förhållande till budget Samtliga verksamheter inom den tekniska nämndens ansvarsområde fortlöper enligt planerat och förvaltningen har uppfyllt nämndens grunduppdrag. Ett undantag är reningsresultat från reningsverket Ellbo som har varit otillfredsställande under året och riktvärden för BOD (biologisk syreförbrukning) och fosfor har överskridits. Nämnden har satt upp fem egna mål varav två mål är uppfyllda under perioden och förvaltningens prognos är att fyra av målen är uppfyllda vid årets slut.

27 Tertialrapport 2, Uppföljning av nämndens grunduppdrag 2.1 Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Grunduppdraget är att arbeta för att Lilla Edets kommun skall nå en god och långsiktigt hållbar samhällsstruktur med trivsamma och säkra offentliga miljöer. Nämnden är ansvarig för den offentliga miljön som gator, parker och lekplatser och även trafikfrågor. Nämnden ansvarar även för att teknisk försörjning, innefattande bland annat vatten, avlopp och avfall, skall vara robust, säker och miljöanpassad. Nämndens grunduppdrag innebär att de gator för vilka kommunen är huvudman, skall hållas i sådant skick att de är farbara utan risk för skada på fordon eller personer. Vintertid skall snöröjning och halkbekämpning ske i sådan omfattning, att gatorna är framkomliga för motorfordon och att gång- och cykelvägar är framkomliga för gående inom rimlig tid. Den offentliga miljön ska upplevas trygg och trivsam. Grönytor skall underhållas och befintliga planteringar skötas på ett professionellt sätt. Dricksvattenförsörjningen skall bedrivas på sådant sätt, att kvalitet och kvantitet motsvarar gällande regelverks krav respektive normalt behov av dricksvatten. Insamling och omhändertagning av hushållsavfall skall ske enligt gällande lagstiftning. Avlopp från verksamhetsområden skall renas så att utsläpp till recipienter inte överstiger gällande gräns- eller riktvärden Nämndens verksamhet Nämnden har haft fyra sammanträden under året. Vice ordförande deltog i årsstämman för Svensk vatten. Nämnden har beslutat om en styrgrupp för förstudie om olika metoder att samla in matavfall samt utformning av framtida ÅVC. Presidiet ingår i styrgruppen för Trafikplan. Nämnden har varit på studiebesök på återvinningscentralen i Trollhättan. Kommunfullmäktige fattade beslut i juni månad om inköpsstopp och anställningsstopp inom driftbudgeten för skattekollektivet Gator och vägar, inkl. vinterväghållning och gatubelysning Snöröjning och halkbekämpning har genomförts enligt plan. Alla fordon i entreprenaden var försedda med GPS sändare. Leifab tillsammans med kommunen analyserar informationen från sändarna och jämför med kraven i upphandlingen av vinterväghållningen. Leifab har på kommunens uppdrag utfört drift och underhåll av gator, hantering av vägmärken och hinder på väg. Dock ingår inte asfaltering av kommunens gator. Avtalet löper ut per 31 december Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att upphandla dessa åtgärder enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och inom de budgetramar som beslutas av kommunfullmäktigen för Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att utarbeta en trafikplan som gäller alla trafikslag och transporter inom kommunen. Trafikplanen syftar till att bli ett gemensamt styrdokument för Lilla Edets kommun och ska medverka till en utveckling mot ett mer hållbart transportsystem. Trafikplanen ska utgöra både ett åtgärdsprogram och ett planeringsunderlag för Lilla Edets kommuns arbete med trafikfrågor och mobilitet. Planen ska också utgöra ett underlag vid budget- och verksamhetsplanering och blir ett hjälpmedel vid prioriteringar och ekonomiska bedömningar. Nämnden har informerats om förslag till

28 Tertialrapport 2, målsättningar och exempel på åtgärder för att eftersträva målen. Trafikplanens arbete sker enligt plan och planen beräknas vara klar till nämndens december möte. Nämnden genomförde en inventering av kommunens vägmärken och gatunamnsskyltar med tillhörande stolpar under Vägmärken har dokumenteras för att kunna läggas in i kommunens kartverk. Undermåliga vägmärken och gatuskyltar har påbörjats att bytas ut. Tekniska nämnden har överklagat Trafikverkets beslut att inte sätta upp vägmärken vid Grönnäs som anger vägen till Lödöse pendelparkering för norrgående trafik på E45 till Länsstyrelsen. Beslut från Länsstyrelsen meddelades i år och de gick på kommunens linje. Det är Trafikverket som är ansvarar för att sätta upp de nya vägmärkena under hösten. Trafikverket har påbörjat en åtgärdsvalsstudie för kollektivtrafiken i Göta och de oskyddade trafikanterna vid passage över E45 vid Göta. Åtgärdsvalsstudie är en metod som grundar som på dialog med berörda och där man tittar på fyra steg tänk om optimera bygg om bygg nytt. Kommunens tjänstemän har varit aktiva i processen och ett åtgärdsförslag från Trafikverket förväntas till hösten. Flera bredbandsföretag har marknadsfört sina tjänster i Lilla Edets kommun. Det har medfört att ansökningar om grävtillstånd på kommunal mark har ökat markant. Eftersom grävningsarbete är omfattande tar det mycket stora personella resurser i anspråk på förvaltningen. Även Vattenfall ska byta delar av sitt högspänningsnät i Lilla Edet och Göta. Kommunen försöker samordna de olika aktörer och styra grävarbeten där det gör minst skada på kommunens gjorda investeringar i asfalt och va-ledningar. Till hösten kommer kontrollen och uppföljningen av grävtillstånden att kräva ytterligare resurser. I april månad antog Kommunfullmäktige nya Bestämmelse för arbete på/i kommunal mark, vilket tar hänsyn till de moderna schaktmetoder som har utvecklats de senaste åren. Asfalteringen av kommunens gator och parkeringar samordnas i möjligaste mån med byte av högspänningskablar och bredbandsutbyggnad. Det har medfört att asfalteringen är försenad men tekniska avdelningen bedömer att asfaltering kommer att ske i stort sett enligt plan, men förskjuten i tid Skötsel allmän plats, park, m.m. Leifab har på kommunens uppdrag utfört drift och underhåll av parker och lekplatser samt sköter renhållning av kommunens offentliga miljö t.ex. papperskorgar. Avtalet för drift och skötsel av allmän plats (grönytor och gatuanläggningar) löper ut per 31 december Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att upphandla drift- och skötsel av allmän plats enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och inom de budgetramar som beslutas av kommunfullmäktigen för Nya papperskorgar med behållare för fimpar samt med Lilla Edets kommun har monteras i Lilla Edet samt i Lödöse. Leifab har signalerat hade de har svårt att utföra arbete som kommunen har beställt. De har resursbrist på grund av personalavgångar samt att kommunens verksamhetsområden för grön skötsel har utökats.

29 Tertialrapport 2, Deponi Förvaltningen håller på att handla upp entreprenör för sluttäckning av deponin. Upphandlingen har överklagats till förvaltningsrätten. Beslut från rätten förväntas senare i höst. Under året har förvaltningen utfört arbeten för att förbättra avrinningen av lakvatten till lakvattendammen Vatten och avloppsverksam VA-verksamheten står inför stora utmaningar med hänsyn till klimatförändringar, åldrande infrastruktur, kommunens exploateringsverksamhet, regional vattenförsörjningsplan, VAlagstiftning, vattendirektiv och vattenskyddsområde som innebär ökande krav på kommunens vatten och avloppsverksamhet. VA-huvudmannen står inför omfattande VAinvesteringar för att nå en hållbar VA-försörjning. Den strategiska VA-planeringen är grunden för att kommunen även fortsättningsvis ska kunna erbjuda sina invånare och verksamheter god service och uppfylla kommunens skyldigheter. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en VA-plan. För att VA-planen ska vara heltäckande och framåtsyftande är det viktigt att engagera kompetenser inom miljö- samt mark- och exploateringsavdelningen. VA-planen kommer att beskriva framtida VA-försörjningen för hela kommunen och ge svar på vilka verk som ska vara kvar och vilka investeringar som krävs för att erhålla dricksvatten av god kvalité och fullgod rening av avloppsvatten. Det är även viktigt att beskriva hur förnyelsen av befintliga VA-ledningar ska ske. VA-plan utgöra underlag för åtgärder med tillhörande investeringsplan Vattenproduktion Produktion av vatten sker enligt plan. På utgående vatten sker desinfektion med uv lampor som i år har bytts mot nya för att säkra desinfektionsskyddet. För att säkra driftsäkerheten har nya grundvattenpumpar köpts in till grundvattenbrunnarna i Hjärtum och Utby. SWEDAC är tillsynsmyndighet för vattenmätare som ligger till grund för debitering. De skickar ut årligen en enkät till kommuner för att kontrollera att kommunen efterlever kraven för hantering av vattenmätare. De har uppmärksammat brister i vår hantering av vattenmätare. Vattenmätare i hushållen ska bytas ut vart 10:e år men merparten av hushållens vattenmätare har varit i drift betydligt längre tid. Från och med 2015 påbörjades utbyte av vattenmätare mer systematisk. Arbete med utbyte av vattenmätare har delvis utfört med inhyrd personal. Ca 700 vattenmätare har utbyts i Lödöse, Nygård, Hjärtum och Utby under året. Totalt har knappt 900 vattenmätare byts ut av kommunens totalt ca vattenmätare. Det återstår att byta ytterligare ca 1200 mätare för att vi ska klara kraven på max 10 år utesittningstid och detta arbete planeras vara klart under Rörnät Leifab har på kommunens uppdrag utfört drift och underhåll av VA-ledningar. Avtalet för drift och underhåll av VA-ledningar löper ut per 31 december Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att organisera arbetet med rörnätsservice inom den tekniska avdelningen inom va-ekonomins beslutade ramar för 2017.

30 Tertialrapport 2, Under året har det utförts två större underhållsarbete i Utby och på Ström. I samband med VA-utbyggnaden i Ekeberg anlades 23 serviser som inte kommer att tas i drift. Dessa serviser har pluggats under året för att minska risken för framtida driftstörningar Dagvatten Verksamheten innebär omhändertagande av dagvatten från väganläggningar, allmän plats, kvartersmark samt fastigheter inom VA-verksamhetsområdet Avloppsverksamhet Det har varit en del driftstörningar på avloppsverket Ellbo. Centrifugen havererade och det krävdes omfattande renoveringsarbete. Arbete kunde dock utföras utan att utgående vatten påverkades. Verket har även haft problem med slamskrapor som medförde slamflykt som påverkade kvalitén på utgående vatten. Länsstyrelsen meddelads om driftstörningen. Under januari månad utfördes en extern revision av verket där Länsstyrelsen medverkade. Besiktningen visade att anläggningen drivs huvudsakligen överensstämmelse med villkor i gällande tillståndsbeslut och regelverk i övrigt. Den allvarligaste avvikelsen var att det saknades en sanerings- och åtgärdsplan för ledningsnätet. Revisonen hade en rad påpekande och förbättringsåtgärder som mesta dels berörde avsaknad av rutiner, dokumentation och utformningen av egenkontrollprogrammet. Förvaltningen har utarbetat ett handlingsprogram för att åtgärda och förbättra verksamheten på verket. Dock har drifttekniker haft tidsbrist för att fullt ut genomföra handlingsplanen. Under augusti månad uppmärksammades att reningsresultatet från Ellbo under året har varit otillfredsställande och överstigit riktvärden för fosfor och BOD för de två första kvartalen med risk att gränsvärdet för kalenderåret överskrids. Anledningen till det otillfredsställande reningsresultatet är stora mängder ovidkommande vatten till verket vid nederbörd som medför slamflykt i sedimenteringsbassängerna och driftproblem med slamcentrifugen. Att åtgärda ovidkommande vatten är ett långsiktigt arbete och därför föreslås följande åtgärder för att förbättra reningsprocessen på kort sikt: - Undersöker möjligheten att byta flockningsmedel för att erhålla en mer sammanhängande flock. - Kontakter kommer att tas med leverantör av centrifugen för att öka kapaciteten på centrifugen. - Arbete pågår på verket för att förbättra rötresten från rötkammaren samt optimera rötrestlagret. Länsstyrelsen har informerats om de otillfredsställande reningsresultaten samt tagit del i ovan åtgärdsplan. Länsstyrelsen uppmanade kommunen att ta fram en åtgärdsplan för avloppsledningsnätet med redovisning av ledningarnas status, genomförda och planerade åtgärder till Länsstyrelsen senaste Planen ska ange åtgärder för att minimera inläckage av tillskottsvatten och minska mängden bräddade avloppsvatten. Förvaltningen har skickat in en åtgärdsplan till Länsstyrelsen i tid. Det är viktigt att få med förnyelseplaneringen i VA-planen. Den kommunala markbädden i Utby har tidigare dömdes ut av kommunens miljöavdelning. I februari månad togs ett nytt avloppsverk i drift i Utby inkl ny spillvattenpumpstation med tillhörande ledningsomläggningar. Verket är ett

31 Tertialrapport 2, minireningsverk som består av mekanisk och kemisk reningssteg. Initialt har verket fungerat tillfredsställande. Miljöavdelningen som har tillsyn av avloppsverket har genomfört ett tillsynsbesök på verket. Miljöavdelningens bedömning var att verket fungerar tillfredställande men att det kom stora mängder ovidkommande vatten till anläggningen Avfallsverksamheten Det är från och med i år (2016) fria besök på ÅVC. Det har medfört att besöksantalet har ökat med 63 procent under de åtta första månader jämfört med förra året. Det har varit besökare till ÅVC hittills i år, vilket ska jämföras med ca under hela förra året. Mängden material till ÅVC samt transporter för kvittblivning av materialet har ökat. Ökande besöksantal samt införande av Återbruket har medfört stor arbetsbelastning på medarbetare på ÅVC. ÅVC personal har svårt att hinna med det dagliga arbetet. Idag utförs största delen av ÅVC- arbetsuppgifter som ensamarbete, vilket ur arbetsmiljömässiga skäl är tveksamt. I augusti började en ny medarbetare på ÅVC. Förvaltningen har fått uppdrag från nämnden att se över återvinningscentralens bemanning och öppettider. De ökande exploateringen i kommunen påverkar även avfallschaufförernas arbetsbelastning. Farligt avfallsbilen gjorde 8 stopp i kommunen under året. Till Farligt avfallsbilen lämnade medborgare in färgburkar, el-produkter, batterier och glödlampor för en miljöriktig hantering. Under slutet av 2015 genomfördes en plockanalys av hushållens hushållsavfall uppdelade på tre olika boende kategorier, Villa tätort, Villa glesbygd och flerfamiljshus. Nämnden har fått en muntlig information av resultatet av plockanalysen. Nämnden har även att få en skriftlig rapport. Nämnden har beslutat att genomföra två förstudier. Den ena förstudien ska utreda olika alternativ för eventuell utsortering av matavfall och dess konsekvenser för verksamheten, ekonomi och brukare. Resultatet av förstudien redovisades för nämnden i augusti nämnden och nämnden har tagit del av förstudien skriftligt. Den andra förstudien ska utreda framtida ÅVC verksamhet i befintliga lokaler alternativ annan lokalisering och utformning av ÅVC samt dess konsekvenser för ekonomi och verksamhet. Avrapportering av förstudien kommer att ske till nämnden till hösten. Kommunen har utfört arbete som enligt avtal Renova skulle utföra från och framåt. Renova har ersatt kommunen för detta arbete under sommaren. Renova vann upphandlingen för omhändertagning (förbränning) av hushållsavfall i kommunen. Renovas styrelse har meddelat kommunen via deras verkställande direktör att företaget är intresserad att få Lilla Edet som delägare i Renova. Förvaltningen har fått i uppdrag att få till stånd ett möte med politiska representanter från kommunen, bl a tekniska nämndens presidium, och Renova.

32 Tertialrapport 2, Uppföljning av mål 3.1. Prioriterade mål 3.2. Medborgarkraft (ej TN) 3.3. Samarbete över gränserna (ej TN) 3.4. Attraktiv livsmiljö goda boenden (ej TN) 3.5. Goda kommunikationer (ej TN) 3.6. Rätt kommunal service (ej TN) 3.7. Högre utbildningsnivå (ej TN)

33 3.8. Nämndens egna mål Tertialrapport 2, Följande mål har beslutats av Tekniska nämnden, utöver de prioriterade målen från kommunfullmäktige. Nämndens egna mål 5.1 Förnyelsetakten för de asfalterade ytorna skall vara 33 år vilket motsvarar 1/33 av ytan (=1/33 av m2.=15 533m2 (m2) Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall perioden 2016 Prognos helår 2016 Mål 2016 enl vpl Under mandatperioden år skall asfaltsskulden vara borta.(%) Miljökrav skall ställas vid varje upphandling. (%) En första version av Trafikplan* ska upprättas som främjar jämställdhet och jämlikhet. (%) Lilla Edets drift- och underhållsverksamhet (avseende nämndens tekniska anläggningar) utreds med avseende på verksamhetsform och resurseffektivitet (%) Uppnå ekonomiskt effektiviseringsmål på 2% inom 0 0 avfallsverksamheten (%) Kommentarer till utfall 5.1 Inväntar samordning med bredbandsutbyggnad 5.2 Inväntar samordning med bredbandsutbyggnad 5.3 Kommunens miljökrav har angetts i upphandlingar där det har varit relevant. 5.4 Trafikplanearbete utförts enligt uppställt tidplan. 5.5 Nämnden har fattat beslut att uppdrar åt förvaltningen: - att upphandla drift- och skötsel av allmän plats enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och inom de budgetramar som beslutas av kommunfullmäktigen för 2017 samt - att organisera arbetet med rörnätsservice inom den tekniska avdelningen inom va-ekonomins beslutade ramar. 5.6 Effektiviseringskrav på 2 procent kan tolkas som ett besparingsbeting på kr jämfört med budget. I tertial 2 uppvisar verksamheten ett resultat på kr jämfört med budget. Presidiet kommer att vidare utveckla innebörden av målet för förvaltningen Övrigt prioriterat arbete Nämnden har beslutat att upphandla drift- och skötsel av allmän plats enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling samt organisera arbetet med rörnätsservice inom den tekniska avdelningen. Beslutet kommer att medföra behov av rekrytering samt behov att stärka och förändra organisationen inom tekniska avdelningen. Förvaltningen ser även behov att öka det strategiska och planeringsarbete inom tekniska avdelningen. Det pågår samverkan om dessa förändringar inom förvaltningen och i avdelningen.

34 Tertialrapport 2, Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation 4.1. Nämndens ekonomiska skatteutrymme Beslutsdatum i KF Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala utrymme MoR-beslut tkr Taxebeslut tkr tkr 4.2. Analys av utfall och prognos Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för perioden ett överskott på tkr. Överskottet förklaras huvudsakligen av att periodens resurser för asfaltering (lagningar/akut underhåll) inte förbrukats. Senareläggning av asfaltering beror på samordning med fiberutbyggnaden. Periodens budget för åtgärder på gatubelysning är inte heller förbrukad. Budgeterade belysningsåtgärder kommer att ske under årets sista period. Prognosen för den skattefinansierade verksamheten är ett positivt resultat på +600 tkr. VA-verksamheten visar för perioden ett positivt resultat på +680 tkr. Resultatet förklaras av högre intäkter än budgeterat samt återhållsamhet vad gäller köp av konsultstöd. Samtidigt har verksamheten högre kapitalkostnader än budgeterat och högre underhållskostnader för rörnät. Prognosen för helåret är att VA-verksamheten redovisar ett positivt resultat om +800 tkr. Avfallsverksamheten visar för perioden ett positivt resultat om +180 tkr. Överskottet förklaras av lägre kostnader för omhändertagande av hushållsavfall. Prognosen för avfallsverksamheten är ett positivt resultat om ca +290 tkr Skattefinansierad teknisk verksamhet Verksamheten inom gator och vägar, där även gatubelysning och vinterväghållning ingår, visar efter perioden ett överskott på tkr. Utfallet fördelas efter följande verksamheter. Nämndverksamhet Gator/vägar/parkering Vinterväghållning Gatubelysning Skötsel allmän plats, park Summa + 30 tkr tkr - 25 tkr tkr -250 tkr tkr Nämndverksamheten visar efter perioden ett utfall i enlighet med budget. Prognosen för verksamheten är ett utfall enligt budget. Verksamheten inom gator/vägar/parkering visar efter perioden ett överskott på tkr. Överskottet förklaras huvudsakligen av att periodens resurser för asfaltering (lagningar/akut underhåll) har förskjutits i tiden till senare i höst. Senareläggning av asfalt beror på samordning med fiberutbyggnaden.

35 Tertialrapport 2, Aktivering av exploateringsanläggningar under året i framför allt Ekeberg, Ström bidrar till ökade kapitalkostnader med 360 kr under Helårseffekten 2017 för denna åtgärd är ca tkr i ökade kapitalkostnader. Aktivering av till anläggningarna hänförbara inkomster minskar aktiveringarnas resultatpåverkan till 130 tkr under 2016 och ca 750 tkr under Produktionsutgifterna för utbyggnaden av lokalgator och allmän plats i dessa områden har varit högre än inkomsterna via tomtförsäljningen. Eftersom tekniska nämnden är anläggningsägare innebär aktivering av dessa gatuanläggningar och inkomster således en negativ nettoeffekt på tekniska nämndens skattekollektivs resultat. Verksamheten inom vinterväghållning visar efter perioden ett utfall i enlighet med periodiserad budget. Gatubelysning visar efter perioden ett utfall på +640 tkr. Periodens budget för åtgärder på kommunens gatubelysning är inte förbrukad men förvaltningen har beställt belysningspunkter som utförs senare under året. För verksamheten prognostiseras ett positivt resultat på +550 tkr. Verksamheten för skötsel av allmän plats och park uppvisar efter perioden en negativ budgetavvikelse på tkr. Avvikelsen förklaras i huvudsak av att kostnader för driftentreprenaden för perioden är större än budget. Prognosen är att verksamheten visar en negativ budgetavvikelse på -400 tkr. Prognosen för helåret är att verksamheterna visar ett överskott på +600 tkr. Detta trots att ökade kapitalkostnaderna har påverkat resultatet med -130 tkr. Kommunfullmäktige tog ett beslut i juni om inköpsstopp och anställningsstopp som har medfört att förvaltningen under året har varit återhållsam avseende köpta externa tjänster och inköp VA-verksamhet VA-verksamheten visar för perioden ett överskott på +680 tkr och fördelas enligt nedanstående verksamheter. Vattenverksamhet Varav intäkter Varav kostnader Rörnät Avloppsverksamhet VA, Kundtjänst Dagvattenverksamhet Summa tkr tkr tkr tkr tkr tkr - 70 tkr tkr Vattenverksamheten visar en positiv avvikelse med +700 tkr. Avvikelsen förklaras av högre intäkter från brukningstaxan än budgeterat. Samtidigt har verksamheten något högre kostnader för personal i samband med byte av vattenmätare. Prognosen för helåret är att verksamheten visar ett överskott på drygt tkr. Intäkterna från brukningstaxan förväntas överstiga budgeten med ca tkr, samtidigt som kostnaderna för vattenproduktionen också förväntas överstiga budget. Underskottet inom verksamheten för rörnät på -675 tkr beror huvudsakligen på högre underhållskostnader på ledningsnätet samt pluggning av obrukbara serviser i Ekeberg för ca 500 tkr. Denna kostnad kommer emellertid att skattefinansieras, tillsammans med

36 Tertialrapport 2, nedskrivningen av de obrukbara serviserna på Ekeberg. Det innebär att kostnaden för pluggningen inte påverkar prognosen avseende VA-verksamhetens resultat för året. Prognosen för kostnaderna för rörnätet är en negativ budgetavvikelse på -700 tkr. Huvudorsakerna är högre kostnader för underhåll på ledningsnät samt högre kapitalkostnader än budgeterat. Aktivering av exploateringsanläggningar under året i framför allt Ekeberg, Ström bidrar till ökade kapitalkostnader med 285 kr under Helårseffekten 2017 för denna åtgärd är ca 855 tkr i ökade kapitalkostnader. Aktivering av anslutningsavgifter minskar de ökade kapitalkostnadernas resultatpåverkan till 220 tkr under 2016 och ca 680 tkr under Produktionsutgifterna för utbyggnaden av VA-ledningsnätet i dessa områden har varit högre än inkomsterna via anläggningsavgifterna. Eftersom tekniska nämnden är VA-huvudman innebär aktivering av dessa VA-anläggningar således en negativ nettoeffekt på VA-verksamhetens resultat. Avloppsverksamheten visar för perioden ett utfall om +500 tkr. Verksamheten löper i allt väsentligt enligt plan, men där lägre konsultkostnader samt återbetalning av energiskatt bidrar till budgetavvikelsen. Prognosen för avloppsverksamheten är ett positivt resultat på +390 tkr. Kundtjänst, VA visar efter perioden ett överskott på +225 tkr. Överskottet förklaras av lägre kostnader för verksamhetsstöd. Prognosen för verksamheten är ett överskott på +190 tkr. Kostnaderna för dagvattenhantering överstiger budget marginellt med -70 tkr. Förklaringen till underskottet är något högre kapitalkostnader än budget. Verksamheten för dagvattenhantering prognostiseras göra ett underskott med -100 tkr p.g.a. ökade kapitalkostnader under året. Prognosen för helåret är att verksamheterna visar ett överskott på +800 tkr. Detta trots att kapitalkostnaderna kommer påverka resultatet med -220 tkr. Periodens resultat bidrar till att VA-verksamhetens balanserade resultat ökar med +680 tkr. Balanserat resultat VA enligt balansräkning Ingående balans Periodens resultat, jan-aug Utgående balans, T

37 4.5. Avfallsverksamhet Tertialrapport 2, Avfallsverksamheten visar efter perioden ett positivt resultat på +180 tkr. Utfallets fördelning mellan verksamheterna redovisas nedan. Omhändertagande av avfall Varav intäkter Varav kostnader Slam, enskilda avlopp Insamling ÅVC Avfall, Kundtjänst Deponi Summa +370 tkr +115 tkr +255 tkr -5 tkr -80 tkr +0 tkr -20 tkr -85 tkr +180 tkr Verksamheten för omhändertagande av avfall löper i allt väsentligt enligt plan. Avfallstaxan 2016 är en ny konstruktion med en grundavgift och en rörlig avgift. Taxan förändrade även kostnaden markant för vissa avfallstjänster, vilket medförde att kunder förändrade sitt avfallsabonnemang. Trots denna förändring är intäkterna enligt budget. Verksamheten har under perioden haft något lägre kostnader för omhändertagande av hushållsavfall. Prognosen för verksamheten är ett överskott på +520 tkr då ett nytt avtal för förbränning ger ett lägre förbränningspris per ton hushållsavfall under senare delen av Intäkterna förväntas även överstiga budget. Insamlingsverksamheten visar ett marginellt underskott på -80 tkr. Verksamheten löper enligt plan, men inköp av avfallskärl bidrar till att verksamheten visar ett marginellt underskott. Tack vare lägre drivmedelspriser förväntas verksamheten i allt väsentligt visa ett resultat i enlighet med budget. ÅVC-verksamheten löper enligt plan. Verksamheten prognostiseras visa ett negativt resultat på -40 tkr vid årets slut till följd av högre kostnader för kvittblivning och transporter kopplat till större mängder hushållsavfall till ÅVC. Kommunen har utfört arbete som Renova enligt avtal skulle utföra från och framåt. Renova har ersatt kommunen för detta arbete under sommaren motsvarande 140 tkr. Det innebär att en engångsintäkt delvis finansierar ÅVC-verksamhetens underskott under året. Nämnden har beslutat att genomföra två förstudier om insamling av matavfall respektive framtida ÅVC verksamhet som finansieras av avfallsverksamhetens egna kapital. Periodens resultat bidrar till att det balanserade resultatet för avfallskollektivet ökar med +180 tkr. Balanserat resultat Avfall enligt balansräkning Ingående balans Proj 9434 Matavf.insamling 2016/S Proj 9435 ÅVC-utredning 2016/S Periodens resultat, jan-aug Utgående balans, T

38 Tkr Tertialrapport 2, Kompostanläggning och åtgärder föranledda av sluttäckningsplan för Högstorpsdeponin Under perioden har kostnader för upphandlingsstöd, installation av pumpar samt inmätningar upparbetats. Att verksamheten visar ett underskott beror på att komposteringsverksamheten som bedrivs måste utredas innan den i sin helhet kan betraktas utgöra en del av sluttäckningsplanen och således finansieras av avsatta medel. Avsättning Högstorpsdeponin enligt balansräkning Ingående balans - avsättning Högstorpsdeponin Återföring Högstorpsdeponin Utgående balans - avsättning Högstorpsdeponin Utfall och prognos - skattekollektivet Samhällsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Nettokostnad Budget

39 Tertialrapport 2, Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Tekniska nämnden 2016 Organisatorisk Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Avvikelse Utfall struktur perioden perioden perioden i prognos 2015 Skattefinansierad verksamhet (tkr) Nämnd- och styrelseverksamhet Gator/Vägar/Parkering Vinterväghållning Gatubelysning Skötsel allmän plats, park, m.m Summa Teknisk verksamhet VA-verksamhet (tkr) Vattenverksamhet Varav rörliga VA-intäkter Varav fasta VA-intäkter Varav kostnader för Vattenverksamhet Rörnät Avloppsverksamhet VA, Kundtjänst Dagvatten Resultat VA-verksamhet Avfallsverksamhet (tkr) Omhändertagande Varav avfallsintäkter, taxa Varav kostnader för omhändertagande Slam, enskilda avlopp Insamling ÅVC Avfall, Kundtjänst Resultat Avfallsverksamhet, exkl. deponi Deponi och återföring av avsättning Varav återföring avsättning Varav kostnader för deponi Resultat Avfallsverksamhet, inkl. deponi

40 Tertialrapport 2, Investeringar Investeringsbudget 2016 (tkr) Beslut Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Mor Reserverat belopp Investeringsbudget Skattefinansierad investeringsverksamhet I investeringsbudgeten för skattekollektivet är tkr öronmärkta för asfaltsåtgärder och tkr är budgeterad för justering av vägunderbyggnad samt att åtgärda brister på infrastruktur enligt pågående Trafikplan. Senareläggning av asfalt beror på samordning med fiberutbyggnaden. Dock är prognosen att avsatta pengar ska investeras under slutet av året. Skattefinansierade investeringar jan-augusti 2016 Utfall perioden Prognos helår Budget helår Budget asfalt Avvikelseprognos Asfalt VA och Dagvatten Mellangatan Lilla Edet Väg Bomansjön, Högstorp, Lilla Edet Dagvatten Pilbackev. - Ljungskilev Asfalt VA och DV Hovingevägen - Rättaregårdsvägen Lödöse GC-väg enligt GC-plan Asfalt Bryggaregatan Lilla Edet Asfalt Del av Vallstigen Lilla Edet Asfalt del av ST Birgittas gata Lödöse Asfalt Del av Hantverkaregatan Lilla Edet Asfalt Del av Emanuels Bagares gata Lilla Edet Asfalt Alsikevägen Ström Asfalt Del av Stenhusvägen Göta Asfalt Del av Mårten Torsgatan Lilla Edet Asfalt Timmervägen Göta Asfalt Skansgatan Lödöse Asfalt Parkering ICA Lödöse Asfalt Gärdesvägen Nygård Asfalt Ekaråsvägen Lilla Edet Asfalt Timotejvägen Ström Ospecificerat SUMMA:

41 Tertialrapport 2, Asfalt VA och Dagvatten Mellangatan Lilla Edet När VA-arbetena är slutförda kommer vägen att asfalteras vilket beräknas ske under hösten 2016 alternativ under Väg Bomansjön, Högstorp, Lilla Edet Vägomläggning kommer utföras senare i höst. Dagvatten Pilbackevägen - Ljungskilevägen Ej påbörjat pga. att vissa fastighetsrättsliga frågor återstår att lösa. Asfalt VA och Dagvatten Hovingevägen - Rättaregårdsvägen Lödöse När VA-arbetena är slutförda kommer vägen att asfalteras vilket beräknas ske under december GC-väg enligt GC-plan GC-plan har enligt nämndens beslut övergått till en Trafikplan. I det fortsatta arbetet med Trafikplanen kommer åtgärder som höjer trafiksäkerheten att föreslås. Dock kommer endast enstaka åtgärder att genomföras under innevarande år. Asfalt Bryggaregatan Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året. Asfalt Del av Vallstigen Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året. Asfalt del av ST Birgittas gata Lödöse Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året. Asfalt Del av Hantverkaregatan Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året. Asfalt Del av Emanuels Bagares gata Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året. Asfalt Alsikevägen Ström Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året. Asfalt del av Stenhusvägen Göta Projektet är utfört men ej debiterad. Asfalt del av Mårten Torsgatan Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året. Asfalt Timmervägen Göta Projektet är utfört men ej debiterad. Asfalt Skansgatan Lödöse Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året. Asfalt Parkering ICA Lödöse Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året.

42 Tertialrapport 2, Asfalt Gärdesvägen Nygård Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året. Asfalt Ekaråsvägen Lilla Edet Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året. Asfalt Timotejvägen Ström Projektet ska samordnas med fiberutbyggnad. Asfaltering sker i slutet av året.

43 Tertialrapport 2, Avgiftsfinansierad investeringsverksamhet Totala investeringsbudgeten för avgiftsfinansierad verksamhet är tkr. Tekniska nämnden har tagit beslut på att endast investera tkr under Det medför att det finns ett reserverat belopp på tkr som nämnden avser att inte investera under året. Avgiftsfinansierade investeringar januari-augusti 2016 Utfall perioden Prognos helår Budget helår Avvikelseprognos VA RENINGSVERK UTBY NORRA VA och dagvatten Fuxernavägen Lilla Edet VA och Dagvatten Hovingevägen - Rättaregårdsvägen Lödöse Infodr spillv Spånkajen Infodr spillv Pilbågsgatan Infodr spillv. Gärdhemsgatan Infodr Skillnadsgatan Lilla Edet Singelserviser VA och Dagvatten Molinsgatan - Gärdhemsgatan Lilla Edet VA och Dagvatten Fuxernavägen - Husbergsgatan pumpstation VA och Dagvatten Mellangatan Lilla Edet VA och Dagvatten Hanströmsvägen Göta Vattenmätare Reserverat belopp Ospecificerat Spillvatten Värdshusvägen Renovering centrifugtrumma SUMMA: VA RENINGSVERK UTBY NORRA Reningsverket är sedan i februari 2016 i drift. Prognosen visar ett underskott på -400 tkr pga. att pålning under verket var nödvändigt men som inte var känt från början samt att återställning av vägar blev dyrare än beräknat. Dessutom tillkommer vissa kostnader för den gamla markbädden. Projektet finansieras inom ram. VA och DV Fuxernavägen Projektet påbörjades 2015 men fick avbrytas under vintern. Under våren 2016 återupptogs arbetet igen och beräknas färdigställas under året.

44 Tertialrapport 2, VA och Dagvatten Hovingevägen - Rättaregårdsvägen Lödöse Utredningen förevisade högre krav på dagvattendimensionering samt att komplexiteten i de geotekniska förhållandena medförde ökade kostnader. Projektet redovisar därför ett underskott på och finansieras inom ram. Infodr spillv Spånkajen Färdigställt. Infodr spillv Pilbågsgatan Färdigställt. Infodr spillv. Gärdhemsgatan Färdigställt. Infodr Skillnadsgatan Lilla Edet Färdigställt. Singelserviser 2016 Under året har ett antal serviser anlagts till enstaka fastigheter inom verksamhetsområdet. Arbetet pågår året ut. VA och Dagvatten Molinsgatan - Gärdhemsgatan Lilla Edet Projektering pågår och beräknas färdigställas under oktober. VA och Dagvatten Fuxernavägen - Husbergsgatan pumpstation Har påbörjats och beräknas färdigställas under september. VA och Dagvatten Mellangatan Lilla Edet Har ej påbörjats. Projektet är sammanlänkat med projektet Fuxernavägen och kan påbörjas först efter att en viss delsträcka färdigställt inom det projektet. Arbetet kommer att påbörjas under senhösten under förutsättning att det finns utrymme för det i investeringsbudgeten. I annat fall förskjuts projektet till VA och Dagvatten Hanströmsvägen Göta Projektering pågår. Vattenmätare 2016 Vattenmätare har köpts in för hela året. Reserverat belopp Reserverat belopp avser det belopp som tekniska nämnden enligt KF kan använda för investeringar. Tekniska nämnden har beslutat att inte använda medlen för investeringar under året för att på så vis minska kapitalkostnadseffekterna för 2017 och framåt. Spillvatten Värdshusvägen Akut projekt pga att ledningen rasade samman. Projektet finansieras inom ram. Renovering centrifugtrumma Akut åtgärd pga av haveri av centrifug på Ellbo avloppsreningsverk. Projektet finansieras inom ram.

45 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S131-7 BUD Information om ekonomisk planering TN år 2017 Dnr 2016/S131 Sammanfattning Förvaltningschefen informerar om arbetet med ekonomisk planering för 2017 inom nämndens verksamhetsområde. Ärendet _ Beslutsunderlag - Finansiering - Förslag till beslut Tekniska nämnden noterar informationen. Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se Beslutet expedieras till Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till

46 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Arbetsområden inom tekniska avdelningen Dnr 2016/S280 Sammanfattning Förvaltningschefen har enligt delegationsordningen för tekniska nämnden, dnr 2015/S033, , möjlighet att som delegat fatta beslut om vardagsrationaliseringar, omfördelningar av arbetsuppgifter och resurser mellan avdelningarna. Delegat kan om ett ärende är av större vikt eller av principiell betydelse hänskjuta ärendet till nämnden för avgörande. Nu aktuellt förslag till beslut utgör en följd av, nämndens beslut , 35, att upphandla drift och skötsel av allmän plats enligt lagen om offentlig upphandling samt att organisera arbetet med rörnätsservice inom den tekniska avdelningen. Förvaltningschefen bedömer att förslaget till beslut om att införa arbetsområden med tydligt arbetsfokus inom tekniska avdelningen är av principiell betydelse varför nämnden föreslås fatta beslut därom. Ärendet Det uppdrag som avdelningen arbetar med spänner över ett brett arbetsområde av kommunaltekniska uppgifter. Inom avdelningen hanteras kommunens avfalls-, vattenoch avloppstjänster samt väghållar- och trafikfrågor m.m. Stor del av arbetet är idag operativa driftsfrågor knutna till kommunens dagliga tjänster till allmänheten. Arbetet är idag personbundet och därför sårbart. I nuläget finns ingen ledig kompetensmässig kapacitet att tillgå inom avdelningen. Det finns inte förutsättningar att hinna med strategiska analys- och planeringsuppgifter eller att få nödvändig tid till en ändamålsenlig projektplanering och projektstyrning vid beslutade nyinvesteringar inom exploateringsområden eller i samband med förnyelsearbete med befintliga väg- och Vaanläggningar. Prognosen för kommande år är att det fortsatt kommer att råda ett stort intresse för att bo och verka i kommunen. Avdelningen behöver klara att samtidigt hantera driftsfrågor & utbyggnads-/utvecklingsfrågor. Kvaliteten på beslutsunderlag i samband med reinvesteringar och nyinvesteringar behöver innehålla hur olika ekonomier inom kommunen, såsom driftsbudget respektive taxekollektiv, påverkas såväl på kort sikt som lång sikt. Den tekniska avdelningen behöver mot denna bakgrund rusta sig för att möta arbetet med kommunalteknisk försörjning på såväl kort som lång sikt. Den föreslagna justeringen innebär att det fortsatta arbetet organiseras utifrån tre områden med tydliggjort arbetsfokus. Ett för hantering av avfallsfrågor & kundtjänst, ett för drift av

47 gata/väg, park samt Va samt ett för planering & projekt. Produktionen kommer att genomföras dels med egen personal och dels genom köp av tjänster. sid- 2 - Beslutsunderlag - Finansiering Det föreslagna sättet att arbeta genomförs inom beslutade budgetramar för 2016 och Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner de föreslagna arbetsområden inom tekniska avdelningen och uppdrar åt förvaltningschefen att arbeta vidare med att organisera avdelningens arbete. Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se Beslutet expedieras till Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till Britt-Inger Norlander, Teknisk chef Lena Palm, kommunchef Anna Stenlöf, Samhällsbyggnadschef sid 2/2

48 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S286-6 PLAN Information om detaljplan för norra Gossagården - skolområdet och bostäder Dnr 2016/S286 Sammanfattning Information om detaljplanens omfattning och hur den påverkar Tekniska nämnden verksamhetsområde. Ärendet Information inför kommande beslutsärende avseende planremissen. Beslutsärendet bereds för behandling på Tekniska nämndens möte Förslag till beslut Tekniska nämnden noterar informationen. Britt-Inger Norlander Teknisk chef britt-inger.norlander@lillaedet.se Beslutet delges Britt-Inger Norlander Tekniska chef Beslutet skickas för kännedom till