Fisk och smärta, vad vet man och vad tror man? Erik Petersson

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fisk och smärta, vad vet man och vad tror man? Erik Petersson"

Viktoria Sandström
för 6 år sedan
Visningar:

1 Fisk och smärta, vad vet man och vad tror man? Erik Petersson

2 Grupp Arter globalt Arter Sverige Lansettfiskar 20 1 Pirålar 77 1 Nejonögon 41 2 Broskfiskar Kvastfeningar 2 Lungfiskar 6 Fengäddor 12 Störar 27 (1)? Bengäddor 7 Bågfenor 1 Egentliga benfiskar > Fiskar totalt >

4 Smärta, stress och sinnesfysiologi Föredraget är i stora delar baserat på en text författad av Svante Winberg Uppsala universitet

5 Batesons (modifierade) kriterier för att bedöma djurs smärtupplevelser: 1. Nociceptorer. 2. Hjärnstruktur som motsvarar cerebral cortex hos människan. 3. Nervbanor till centrala delar av hjärnan. 4. Förekomst av opiater och receptorer för dessa (särskilt i hjärnan). 5. Vid smärta: avvikelse från normalt beteende. 6. Smärtstillande medel mildrar effekten av smärta. 7. Inlärning: undvikande av saker/platser som förknippas med skada/smärta. Bateson, P Assessment of pain in animals. Anim. Behav. 42:

6 1. Nociceptorer Regnbågsöring har samma typ av receptorer som andra ryggradsdjur. Det visades med anatomiska och elektrofysiologiska metoder.

7 2. Hjärnstruktur Hos människa upplevs smärta först när informationen från nociceptorerna når framhjärnans bark (cerebral cortex neocortex).

8 Cerebral cortex (neocortex) är en del av hjärnan som anses viktig för medvetande och högre kognitiva processer. Fiskhjärnan saknar nästan helt denna del av hjärnan

9 Olika delar av hjärnan kan utföra samma uppgifter hos olika djur Synintryck som hos däggdjur processas av framhjärnans bark men hos andra ryggradsdjur av ett område i mitthjärnan (optiskt tectum)

10 Optiskt tectum; styr ögonrörelser hos däggdjur

11 Ur Forskning och Framsteg #

12 Ibland förespråkas hypotesen att delar av hjärnan (t.ex. mellan-, mitt- och lillhjärnan), som ursprungligen utvecklats till att ha helt andra funktioner, skulle kunna förmedla smärtupplevelser hos fisk. Denna hypotes är oförenlig med evolutionär biologi och neurovetenskap. Key, B Biology & Philosophy 30:

13 Hjärnstruktur kopplat till upplevelse, medvetande och liknande svår fråga

14 3. Nervbanor till centrala delar av hjärnan Hjärnaktivitet hos sövd torsk som fick en elektrisk stöt vid stjärtspolen Ludvigsen et al Fish Physiol Biochem 40:

15 Hjärnaktivitet hos sövd lax som fick en elektrisk stöt vid stjärtspolen Nordgreen et al J Comp Physiol A 193:

16 4. Förekomst av opiater och receptorer för dessa

17 Takahashi et al Gen Comp Endocrin 53:

18 Ebbesson et al J. Comp. Neurol. 364: Oncorhynchus kisutch

19 i cellmembranet extracellulärt i cellmembranet Li et al FEBS Letters 397:25-29

20 μ-opiat-receptorn hos zebrafisk är funktionellt lika motsvarande receptor hos däggdjur. Således kan zebrafisk användas som modelldjur för studier av effekterna av olika opiater. de Velasco et al ZEBRAFISH 6(3):

21 5. Avvikelse från normalt beteende En grupp fiskar (regnbåge) tränades att vänja sig vid ett föremål som sänktes ned i akvariet. En annan grupp genomgick inte den träningen. Sneddon et al J Pain 4(8):

22 Ättiksyra och bigift sprutades in i läpparna på försöksfiskarna. Liknande försöks har gjorts på grodor och däggdjur, så man vet att det framkallar smärta och beteendeförändringar.

23 Hos fisken som behandlats med ättikssyra noterade dessa beteenden: andningsfrekvensen ökade fisken strök sig mot akvarieväggarna etc. (för att bli av med det irriterande) födointaget minskade

24 Okänt föremål Välbekant föremål Tid närmare än 5 cm från föremålet

25 6. Smärtstillande medel mildrar effekten av smärta Som föregående experiment, men den grupp av fisk som behandlats med ättikssyra behandlades också med morfin

26 Okänt föremål Välbekant föremål Okänt föremål +morfin Tid närmare än 5 cm från föremålet

27 7. Inlärning

28 Rose (2002) fisken har inte nog med hjärna för att känna smärta. Visar fisken reaktioner som liknar högre djurs beteende vid smärta så beror det på andra faktorer. Døving smärta behövs för att vi ska lära oss att inte falla, fisken faller inte. Dessutom är fisken inte i behov av lika känsliga sensorer bl.a för att skadliga ämnen späds ut i vattnet och temperaturförändringar går långsamt.

29 Rose et al 2014: Fish and Fisheries 15: Många fiskar äter normalt och har normala aktivitetsnivåer direkt efter en operation. C -nociceptorer, vilka är de vanligaste hos däggdjuren och som förmedlar plågsam smärta, är ovanliga hos fiskar och saknas hos broskfiskar.

30 Kriterier för smärta/smärtupplevelse Däggdjur Fåglar Reptiler Groddjur Fisk Nociceptorer X X X X X Informationen från nociceptorerna når CNS X X X X X Informationen hanteras av CNS X X X X X Receptorer för smärtstillande medel X X X X X Fysiologisk respons X X X X X Rör sig bort från obehagliga stimuli X X X X X Avvikande beteende X X X X X Tar skydd X X X X X Normalt beteende återställs av smärtstillande X X X X X 'Själv-administration' av smärtstillande X X X Prioriterar mellan stimuli av olika betydelse X (X) X X X Tar risker för att få smärtstillande X X Förändrade beteende eller preferenser X X X X X Skrapar eller kliar sig X X X Tar risker för att undvika obehag X X X Gör avvägningar mellan olika behov X X X Sneddon, L.U J Exp Biol 218:

31 En stressrespons inleds med att den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras

32 Adrenalin Noradrenalin

33 nedbrytning av leverglykogen ökad andning ökad syreupptags- och transportförmåga ökad hjärtverksamhet en omfördelning av blodflödet

34 Fiskens muskler har dålig blodförsörjning mjölksyra som bildas ansamlas i muskeln sköljs ut till blodcirkulationen först då fisken får tillfälle till återhämtning

35 Om en uttröttad fisk tas upp i luften sjunker ph i blodet Gulf killifish Fundulus grandis

36 Gingerich et al Fisheries Research 86:

37 1. Om fisken ska överleva och återutsättas det finns all anledning att värna om dess välbefinnande, man vill ju att den behandlade fisken ska bete sig som en obehandlad. 2. Om fisken ska avlivas sträva alltid efter att göra detta så fort som det är möjligt efter infångandet.

Relevanta dokument

Antalet märkta individer vid första tillfället Antalet fångade individer vid andra tillfället Total populationsstorlek N = M C R Antalet märkta individer vid andra tillfället Fisken är i vattnet! Detta