Luftföroreningar i omgivningsmiljön. Åtgärder

Transkript

1 Luftföroreningar i omgivningsmiljön Åtgärder Christer Johansson Miljöförvaltningen, SLB analys, Stockholms stad Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet Christer@slb.nu

2 SKATTER O AVGIFTER O PREMIER Dubbdäcksskatt (avgift) Trängsel- miljöskatt (differentierad) Billigare kollektivtrafik Dyrare parkera Fordonsskatter - Bonus-malus Bränsleskatter Upphandlingskrav

3 ÅTGÄRDER SOM MINSKAR UTSLÄPP Strängare avgaskrav på fordonstillverkare Minskat bilresande Gågator Mer cykelpendling, mer cykelbanor Godstransportfria zoner Kollektivtrafiksatsningar Bilfria möten Bilpooler, e-handel? Elektrifierade fordon Men det finns inga fordon med nollutsläpp!

4 ÅTGÄRDER SOM MINSKAR UTSLÄPPENS PÅVERKAN PÅ HALTER/HÄLSA Dammbindning Smart byggande (funktionsanpassning) Kringfartsleder Bullervallar Vegetation/träd/gröna tak (om det görs på rätt sätt)

5 PM10 PM10 PM10 NO2 PM10 PM10 PM10 NO2 PM10 NO2

6 Mycket har skrivits om miljözoner

7

8 Stockholmsförsöket - en osannolik historia Läs om varför det var Motormännen som vi har att tacka för trängselskatten i Stockholm!

9 Stockholmsförsöket prov med trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Mål med försöket Minskad trafik med % på de mest belastade vägarna Ökad framkomlighet Minskade utsläpp Invånarna ska uppleva att stadsmiljön förbättras Mer resurser till kollektivtrafiken 22 augusti 2005: Utökad kollektivtrafik 3 januari 31 juli 2006: Trängselskatt 17 september 2006: Folkomröstning Utbyggd kollektivtrafik 16 nya direktbusslinjer Fler avgångar i spårtrafiken Utökad infartsparkering 1392 platser på 23 parkeringar 14 helt nya parkeringar

10 18 betalstationer kr, max 60 kr/dygn Tider Belopp 06:30 06:59 10 kr 07:00 07:29 15 kr 07:30 08:29 20 kr 08:30 08:59 15 kr 09:00 15:29 10 kr 15:30 15:59 15 kr 16:00 17:29 20 kr 17:30 17:59 15 kr 18:00 18:29 10 kr 18:30 06:29 0 kr

11

12 Minskad trafik Fordonskilometer i zonen : Total: Pers bilar Lätta lastb Tunga lb Bussar -15% -17% - 15% -8% +18% Kötiderna kortades med -15% -en tredjedel på morgonen -halverades under em

13 Utsläppen minskade The inner-city, year 2006: tons/ year % Nitrogen oxides, NOx 45-8,5 Carbon monoxide, CO Innerstaden: ~8-14% minskning, mest tack vare minskad trafik Particles, PM10 total wear particles exhaust particles Hydrocarbons, VOC benzene Carbon dioxide, CO 2 38, Köeffekt: -2-3% för rusningstid Ökad dieselbusstrafik ökade NOx fr bussar

14 PM10 & NO 2 överskrider GV PM10 exceedings in Stockholm city (90th percentile of daily mean values) Studded tyres - wear of road surface Sveavägen Miljöavgifternas effekt på halten PM10 år 2005 Kartan visar vägar där PM10-halten beräknas överskrida miljökvalitetsnormen för det 36:e värsta dygnet år 2005 om miljöavgifter införs. >50 µg/m3, halten överskrider miljökvalitetsnormen Hornsgatan Kilometer

15 Modellberäkning av effekten av trängselskatt på PM10 halterna (bygger på 15% mindre trafik i innerstaden) ca 1 % ökning Mätpunkt Södermalm takhöjdsnivå, 18 µg/m 3 ca 2 % förbättring Gatunivå 4-8 % förbättring

16 Befolkningsexponeringen minskade NO X indikator för trafikavgaser - 0,23 µg/m 3 Effekt på förtida dödlighet: 8 % per 10 µg/m 3 NOx (Nafstad et al. Oslo) 25 to 30 färre förtida dödsfall per år (1.44 miljoner I Storstockholm) Förtida dödlighet toppen på isberget

17 Stor effekt på hälsopåverkan av trängselskatt

18 Antal fordon per dygn Utveckling antal passager (vardagsdygn, 06-19) Totalt Personbil Lastbil Buss Miljöfordon ("undantag för drivmedel") Trängselskatteförsök Permanent trängselskatt

19 Markant ökad försäljning av miljöbilar till stor del tack vare trängselskatten

20 Jämförelse av halter under perioder med resp. utan skatt (Mätdata utan skatt äldre än med skatt bidrar också till skillnaden på grund av minskade utsläpp med tiden) Baserat på mätningar NOx CO PM10 SLB rapport, 8:2009)

21 Fler o fler zoner Det finns fler än 500 zoner med regelverk som reglerar fordonstrafik i städer. Syftet är att förbättra framkomligheten, luften o minska negative hälsopåverkan

22 Överblick av zoner m fl regleringar i städer i Europa

23 Världens första miljözoner Stockholm Göteborg, Stockholm, Malmö ändring i Vägtrafikkungörelsen Kommuner kan förbjuda tung trafik Fanns teknik rena utsläppen Göteborg var pådrivande 1995 Beslut införa Mzon I Sthlm Överklagades av åkerinäringen 1996 Ny nationell lag Svenska kommuner kan förbjuda viss tung trafik i känsliga områden 1996 införs Mzoner i Gtrbrg, Sthlm, Malmö Göteborg 5 km Malmö 10 km 5 km

24 Olika typer av zoner Förbud Äldre fordon Finns i Tyskland, Italien, Sverige, Holland Olika avgifter beroende på klass Milano och Palermo Motorvägar Tirol (Austria) LEZ on the A12 motorway Night driving ban; nighttime speed limit; ban on overtaking lorries; AQ-based speed limits Kontroll och böter Manuell Polis Trafikvakter Automatiska kameror

25 Avgiftsbelagda zoner allt mer populärt Singapore 1975 London 2003 Stockholm 2006 (2007) Milano 2008 och 2012 Göteborg 2013 Palermo 2016

26 Milano: Ecopass utsläppsberoende avgift Startade elektroniska portaler Olika avgifter under arbetstid: Bensinbilar Euro 0, 1 and 2 Diesel bilar Euro 0, 1, 2 and 3 Diesel distributionsbilar Euro 0, 1, 2 and 3 Diesel bussar Euro 0, 1, 2, 3, 4 and 5 Gratis för el, hybrid o gas Straffavgifter om man inte betalar Euro

27 Svårt kvantifiera effekten av miljözon Andra åtgärders effekter Utsläpp utanför zonen Meteorologiska variationer Andra faktorer som påverkar halterna NO2 fotokemi (O3) PM10, PM2.5 sekundära partiklar och slitagepartiklar Osäkerheter: Dålig info om hur det var innan zonen infördes Osäkra uppskattningar av utsläppen Osäkerheter i grad av efterlevnad

28 Med PM10 mätning Effekt av halvering av avgasutsläppen PM % 41 Före Efter UB vägslitage Broms däck Avgas Klarar inte EU direktivet! Ej effektiv åtgärd

29 Med sot mätning Effekt av halvering av avgasutsläppen ,7 Före BC -25 % 3,5 Efter UB vägslitage Broms däck Avgas Mycket effektiv åtgärd! 3 gånger fler förtida dödsfall jfrt med PM10 som indikator

30 BC betydligt bättre mått på effekt av trafikåtgärder än PM10 o PM2.5 MILAN 1. Outer no restricted 2. Eco-pass; congestion charge for pre-euro4 3. Pedestrian zone Inga effekter på PM10 kunde noteras Mckt betydande effekter på BC Invernizzi et al., 2011

31 Ex. Tyskland Etiketter för vindrutan Diesel bilar Euro 4 or Euro 3 with filters Gasoline cars Euro 1 and higher Tidsschema LEZ in Berlin Euro 3 or Euro 2 with filters No sticker Euro 2 or Euro 1 with filters No sticker National rules but different years for red, yellow & green sticker in different cities.

32 Berlin

33 Svenska regler Blandning av ålder o Euro klass First year of registration According to general rule Euro III (MK2000) Euro IV (MK2005) Euro V+EEV (MK2008) Euro VI or cleaner Behövs inget märke Manuell kontrol Böter 1000 kr

34 Polisen kontrollerar fordon i miljözonen

35 The buss tourists had to see Stockholm by foot

36 The buss is pulled out from the environmental zone

37 Interview with buss driver: I cannot afford buying a new bus or motor to comply, so I will pay the fee!

38 Impact on PM exhaust emissions -38% No zone 2000 Zone 2000 Full zone 2000

39 Calculated reductions in concentrations of NO2 & PMexhaust NO 2 PM0.2 up to 1.5% up to 9%

40 För PM10 och PM2.5 kommer det mesta från vedeldning och slitage inte avgaser! Då är det väl inte motiverat med miljözon???

41 Jo! Om man ser på hälsoeffekterna! PM2.5 BC För Sthlm: avgaser = 45% av förtida dödligheten För Sthlm: Avgaser = 67% av förtida dödligheten

42 Effektiviteten av miljözoner beror på... Regelverket Så tidigt som möjligt Effekterna klingar av då fordonsparken förnyas Kontrollmetod och (straff)avgift Undantag för fordon Andra källors betydelse för halterna Storleken på zonen Information till allmänheten

43 De lokala utsläppen viktigast för hälsopåverkan i städer Nya resultat från forskningsprogrammet SCAC ökar trycket på lokala åtgärders betydelse

44 MKB/HKB Nord Sydliga förbindelser Knyta samman länsdelarna Skapa förbifart för långväga trafik Förbättra framkomlighet på infarter Möjliggör flerkärnig region År Nollalternativ -Förbifart Stockholm- -Ålstensleden -Diagonal Ulvsunda

45 PM10 Under den övre utvärderingströskeln Mellan 2010 års EG norm och den övre utvärderingströskeln Mellan normnivån och 2010 års EG norm* Över Miljökvalitetsnormen < 27 µg/m³ µg/m³ µg/m³ >50 µg/m³ Förbifart Sthlm Ålstenleden Diagonal U.

46 Vilket alternativ är bäst om man ser till normerna? Buffert 100 meter var sida om vägen Alternativ Sammanlagd yta där 50 µg/m 3 PM10 överskrids (ha) Nollalternativ 432 Förbifart Stockholm 383 Ålstensleden 384 Diagonal Ulvsunda Km ± Buffer_of_E4_rab_av_sts Buffer_of_E18_rab_av_sts Buffer_of_275_rab_av_sts Buffer_of_279_rab_av_sts

47 Vilket alternativ är bäst om man ser till hälsa?

48 Information to the public In newspapers On busses On the web Folders to households Information to transport companies Information to local administrations

49 Information kring dubbdäcksanvändning Exempel från Norge

50 Information kring dubbdäcksanvändning Stockholm SvD Stockholm 27 november 2005

51 Dubbdäcksförbud Stockholm Hornsgatan, januari 2010 Göteborg Odinsgatan Friggagatan, oktober 2010 Uppsala Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

52 Studded tyre ban one street: Hornsgatan from January 2010 Measuring station

53 Reduced use of studded tyres % 100 Approach highway Sveavägen Hornsgatan From ca 70% to ca 30% Other streets from ca 70% to ca 45%

54 Effekt på PM10 PM10 average 1 Jan - 31 May 70 Without ban -Fortfarande överskridanden -Måste komma ner till max 5% - 15% dubbandel PM10, µg/m Shorter season 55.8 With ban ,9 % -14,2 % -3,5 % -24,5 %

55 Stockholm Hornsgatan Dubbdäcksförbud jämfört med 2007 Trafikfaktorers betydelse 1. Minskad dubbandel och minskad trafik är de viktigaste faktorerna 2. Ingen större skillnad i fordonshastighet 3. Avgasutsläppen betyder väldigt lite

56 CMA spridning längs motorväg

57 Dammbindningsmedel

58 PM10 depends strongly on road surface wetness! PM10 Hornsgatan 2009, Monthly average Dry streets Wet streets PM10 µg/m jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec High PM10-levels only when dry streets

59 Dustbinding PM10 µg/m CMA treated Untreated 50 Positive: Ca 10%-40% reduction of daily mean PM10 Reduces exceedances Negative: Environmentally friendly agents are expensive Effect can be short (depends on weather and traffic) Friction can be reduced 0 00:00 03:00 06:00 09:00 12:00 15:00 18:00 21:00 00:00

60 Dammbindning med CMA CMA Calcium Magnesium Acetate 35% lägre halter

61 Dammbindning i Stockholm Obehandlad Behandlad

62 Intensiv sopning ger marginell effekt 2002 Norrlandsgatan Sveavägen 41 d > d > d > d > 50 februari mars april majnorrlandsgatan juni Sveavägen januari februari mars april maj juni

63 1400 Södra länken: Hjälper ej supersuga och tvätta! PM10 Hammarbytunneln bar Supersug PM10 (ug/m3) Supersug Tvättåg & underhållsavstängnin g :00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:

64 Mest kostnadseffektiva åtgärderna? Minskad hälsopåverkan + minskade CO 2 ekv utsläpp minus Privata kostnader + Statliga subventioner + Driftskostnader 1. Ökad cykling 2. Trafikåtgärder 3. Väg->järnväg 4. LEZ

65 Miljömålsberedningen: Sverige ska till 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta... med 70 procent minskad klimatpåverkan jfrt med 2010 bättre luftkvalitet och därmed bättre hälsa minskad övergödning och försurning bättre resursanvändning => Framtida zoner måste ha fossiloberoende fordon

66 Hur kommer framtidens fossilfria fordonsflotta se ut?

67 Med fossilfria fordon då? BAU innebär bensin, diesel, gas enl Trafikverkets HBEFA -77% Fossilfria alternativ

68 Med fossilfria fordon då? BAU innebär bensin, diesel, gas enl Trafikverkets HBEFA -77% Fossilfria alternativ För NOx innebär de fossilfria scenarierna en svag ökning av utsläppen

69 Med fossilfria fordon då? BAU innebär bensin, diesel, gas enl Trafikverkets HBEFA -77% Fossilfria alternativ -74% Fossilfria alternativ För avgaspartiklarna minskar utsläppen ytterligare med cirka 80%!

70 Norges nationella plan för transporter Alla nya bliar ska vara plug-in hybrider, de flesta med biobränsle Från 2025 ska alla nya bilar, stadsbussar och lätta lastbilar vara ZEV Från 2030 ska alla nya heavy commercial vans HDV, 75% av långfärdsbussarna, 50% av new lorries vara ZEVs By 2030, distribution of goods should take place almost without emissions in the largest city areas in line with the EU s White Paper on transport

71 Will Euro 6 reduce NOx emissions of new diesel cars? Weiss et al: Euro 6 ca 70% lower than Euro 5 But exceed emission standards with PEMS

72 Framtidsprognoserna för NOx för optimistiska! HBEFA m fl modeller underskattar framtida emissioner enligt Ntzichristos et al: Verkliga EF dubbelt så höga för Lätta lastbilar Mycket stor variation i EF för personbilar

73 Vilka åtgärder är mest effektiva? Koncentration Lokala åtgärder: ex Miljözon Trafikåtgärder Skatter etc Internationella utsläppsreduktioner Lokala åtgärder: Minskad anv av dubbdäck Diameter, µm

74 Lätt missa viktiga sidoeffekter av åtgärder

75 INGEN TID ATT VÄNTA! Många parallella åtgärder/styrmedel måste införas Syftet måste vara att åstadkomma multipla nyttor Ren luft Lågt buller Minskad trängsel Fossilfrihet Det finns massor av exempel att ta del av från andra städer!! T ex