Emma Morin, Trivector Traffic, Susan Lorentzon, Trivector Information

Transkript

1

2 Dokumentinformation Titel Tillgänglighet för barn och ungdomar i Ålem Serie nr Trivector rapport 2005:47 Vägverket publikation 2005:130 ISSN Författare Foto Kartor Beställare Emma Morin, Trivector Traffic Karin Neergaard, Trivector Traffic Emma Morin, Trivector Traffic, Susan Lorentzon, Trivector Information Emma Morin, Trivector Traffic (där inget annat anges) Vägverket Region Sydöst, Kontaktperson: Jesper Kallhed Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution Preliminärrapport Beställare Slutrapport efter beställarens synpunkter Beställare Slutrapport efter synpunkter Beställare Slutrapport efter synpunkter Beställare!" # $% &! %$'( $ )* %$'( $ +++

3 Förord Trivector fick i mars 2005 uppdraget att undersöka barnens tillgänglighet till skola och fritidsaktiviteter i Mörrum. Genom en enkätundersökning till barn på tre skolor i Mörrum studerades barnens skolvägar och vägar till fritidsaktiviteter, samt resvanor och upplevd otrygghet. Utifrån enkätsvaren inventerades barnens resvägar med avseende på trafiksäkerhet. Inventeringen gav underlag till åtgärdsförslag för vägnätet i Mörrum. Arbetet med insamling av data, enkätundersökning och analys har utförts av civ. ing. Emma Morin, civ. ing. Karin Neergaard och Susan Lorentzon. Uppdragsledare på Trivector har varit Karin Neergaard. Uppdragsansvarig har varit tekn. dr Leif Linderholm. Samtliga arbetar på Trivector Traffic AB. Uppdragsgivaren är Vägverket Region Sydöst. Projektledare på Vägverket har varit Maria Hellqvist och övriga kontaktpersoner därifrån har varit Jesper Kallhed och Håkan Tornberg. Paul Rasmussen har varit kontaktperson på Vägverkets lokalkontor. På Karlshamns kommun (trafikavdelningen) har Bert-Owe Håkansson varit kontaktperson. På Mörrumsskolan har rektor Helena Jönsson varit kontaktperson och på Norrevångsskolan rektor Paul Lindqvist. Lund november 2005 Trivector Traffic AB

4

5 Sammanfattning Syftet med denna studie är att utifrån Mönsteråsmodellen studera barns tillgänglighet till skola och fritidsaktiviteter i Mörrum samt att ge förslag på förbättringsåtgärder enligt fyrstegsprincipen. Genom en enkät- och skolvägsundersökning bland skolbarnen på tre skolor i Mörrum samt en inventering av vägnätet, har en nulägesbeskrivning av trafiksituationen kunnat sammanställas. Utifrån nuläget föreslås ett antal åtgärder för att förbättra trafikmiljön för barn och ungdomar vid deras resor till skola och till fritidsaktiviteter. Undersökningen är gjord bland barn i årskurs tre, sex och åtta på Hästarydsskolan, Mörrumsskolan och Norrevångsskolan i Mörrum. Enkäten visar att barnen som bor inne i Mörrum i stor utsträckning (80 %) går eller cyklar till skolan. Bland tredjeklassarna är andelen som blir skjutsade med bil emellertid hög, hela 37 %. Sjätteklassarna är de flitigaste cyklisterna, 51 % av sexorna cyklar till skolan. Bland åttorna finns en liten andel som kör moped till skolan, men det vanligaste bland åttorna är att gå, cykla eller att åka buss. I enkäten uppger mellan 15 % och 70 % av barnen att de vid gång- och cykelresor ibland eller ofta är rädda eller känner sig otrygga i trafiken. Detta bekräftas även av diskussionerna med barnen. Utifrån enkät och diskussioner med eleverna har Bygatan och Karlshamnsvägen kunnat urskiljas som särskilt farliga vägar. Möjligheterna att korsa dessa vägar på ett säkert sätt är små, och detta uppfattar barnen som farligt. En trafiksäkerhetsanalys enligt OR-metoden bekräftar detta, båda dessa vägar fick betyget mindre god till låg kvalitet. Korsningen Bygatan/Karlshamnsvägen uppfattas av många barn som osäker. Här föreslås att övergångsstället och cykelöverfarten markeras tydligare med målning och med en kraftigare upphöjning än den som är idag. Cykelbanor anläggs längs delar av Svängstavägen, Kungsvägen och Sölvesborgsvägen, där cykelbanor idag saknas. Upphöjda övergångspassager anläggs på Kungsvägen, dels strax söder om Mörrumsskolan men även vid korsningen med Bygatan. Bygatan görs om till en 30-gata. Övergångsställena på Karlshamnsvägen höjs upp och mittrefuger anläggs. Dessutom minskas radierna i korsningarna med Byggesvägen och Gungvalavägen för att uppmuntra till lägre hastigheter. Övergångsstället över Forsbackavägen höjs upp. Förutom de fysiska åtgärderna föreslås informationsinsatser för att få föräldrarna att minska skjutsandet till skolan. Det gäller inte minst runt Mörrumsskolan, där det även behövs kraftfulla informationsinsatser om var det är tillåtet att stanna.

6 Det är upp till alla berörda parter att dokumentet hålls aktivt och används när tillfälle ges, exempelvis när en ombyggnad ändå ska genomföras eller vid underhållsåtgärder.

7 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund Syfte Omfattning och avgränsning Begrepp Kort om Mörrum Metod och genomförande Enkätundersökning Kartläggning av primära stråk Kvalitativ studie Inventering Resultat Enkätresultat Primära stråk Farliga platser Analys av stråk Åtgärdsanalys Steg 1- Transportbehov och transportsätt Steg 2- Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet Steg 3- Vägförbättringsåtgärder Steg 4- Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Slutsatser Resultatet Metoden Fortsatt arbete Referenser Bilaga 1. Karta över Mörrum Bilaga 2. Barnens kommentarer

8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Vägverket Region Sydöst har under flera år arbetat med barns tillgänglighet i vägnätet. Ett pilotprojekt genomfördes i Mönsterås under 2003, och resultatet blev den s k Mönsteråsmodellen, en metod att med utgångspunkt i FN:s barnkonvention säkerställa att barn får inflytande över sin egen närmiljö. Här ingår bl a OR-metoden, som används för att värdera trafiksäkerheten och miljöförhållanden längs skolvägar. Vägverkets projekt innebär att upprätta åtgärdsförslag för att förbättra barns tillgänglighet till viktiga aktiviteter i femton olika orter inom regionen. Fokus ska läggas på barns tillgänglighet till skolan och till fritidsaktiviteter. Arbetet ska ske i samråd med berörda kommuner, och barnen ska medverka genom en enkätundersökning som fylls i under skoltid. Därigenom engageras också lärarna i arbetet. Urvalet av orterna har gjorts av Vägverket Region Sydöst. Huvudmotivet till urvalet är att man ser ett särskilt stort behov av att förbättra barns tillgänglighet i just dessa orter. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att utifrån Mönsteråsmodellen studera barns tillgänglighet till skola och fritidsaktiviteter i tätorten Mörrum samt att ge förslag på förbättringsåtgärder enligt fyrstegsprincipen. 1.3 Omfattning och avgränsning Behov och åsikter skiljer sig ofta för barn i olika åldrar. För att få fram dessa olikheter har tre olika årskurser valts ut för att delta i studien: Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 8 Eftersom enkäten enbart besvarats av treor, sexor och åttor saknas synpunkter från framförallt de mindre barnen. Bedömningen är dock att treorna är näst intill i yngsta laget för att klara av att fylla i enkät och rita på kartor, och att en undersökning bland ännu yngre barn skulle vara för svår att genomföra. Denna rapport avser endast Mörrums samhälle och tar inte upp problem i omkringliggande byar. De vägar som inventerats har valts ut på grund-

10 val av barnens kartor med markerade farliga platser. Alla vägar har alltså inte inventerats. 1.4 Begrepp Barns rättigheter i trafiken Grunden för arbetet med trafiksäkerhet och tillgänglighet för barn är FN:s konvention om barns rättigheter. Vägverket skriver i sitt inriktningdokument för barn (2001) bl a: Barn är fullvärdiga samhällsmedlemmar och skall utifrån sina behov och förutsättningar tillförsäkras bästa möjliga villkor när det gäller att förflytta sig och resa säkert inom hela vägtransport- och kollektivtrafiksystemet. Vidare står det i inriktningdokumentet: Arbetet med barns säkerhet och tillgänglighet till vägtransportsystemet skall vara långsiktigt och resultatinriktat. Alla beslut som rör barn skall medverka till att deras fria rörlighet, tillgänglighet, miljö, hälsa och säkerhet skall sättas främst. Trafiksäkerhet Nollvisionen och Lugna Gatan har varit vägledande i bedömningen av trafiksäkerheten. Nollvisionen innebär att ingen på sikt ska dödas eller skadas allvarligt på vägarna. Det är i grunden en fråga om etik; att det är oacceptabelt med dödsoffer i vägtrafiken. Nollvisionen utgår från att trafikolyckor inte alltid kan förhindras, men att riskerna och konsekvenserna av mänskliga fel begränsas så att olyckorna inte leder till dödsfall och allvarliga skador. Lugna Gatans rekommendationer utgår från det nära samband som finns mellan fordonshastighet och dödsrisk vid kollision. I korsningspunkter mellan gående, cyklister och biltrafikanter bör därför hastigheten inte överstiga 30 km/h. I denna rapport hänvisas ibland till sk 30- säkrade gator, vilket innebär att man med någon typ av åtgärd (exempelvis gupp) säkerställt att minst 90 % av bilisterna inte överskrider angiven hastighetsgräns. 2

11 Tillgänglighet Vägverkets definition av tillgänglighet lyder: Tillgänglighet definieras som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås, varvid såväl medborgares som näringslivets och offentliga organisationers behov avses. 1 I Nationalencyklopedin 2 definieras tillgänglighet som möjligheter att ta del av något eftersträvansvärt. I detta fall tillgänglighet för barn till skola och fritidsaktiviteter. Buller Buller upplevs idag av många människor som ett av de största miljöproblemen. I Sverige exponeras ca 2 miljoner människor för trafikbuller som är högre än 55 dba utomhus vid bostaden. Buller har en negativ effekt på hälsa och medverkar till stressrelaterade sjukdomar. Luftföroreningar Det nationella miljömålet Frisk Luft, handlar om att luften skall vara så ren att människors hälsa, samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. I tätorter är det biltrafiken som är den stora källan till luftföroreningar. Skönhet och trevnad I TRAST 3 står det följande om skönhet: Med skönhet avses en yttre miljö som erbjuder rekreation och positiva upplevelser (syn, hörsel och lukt) samt möjlighet till möten mellan människor. Då skönhet och trevnad innebär en subjektiv bedömning är det omöjligt att ge en objektiv bedömning av detta i en trafikmiljö. Trygghet och orienterbarhet En trafikmiljö som är lätt att orientera sig i är viktigt för att trafikanterna ska kunna känna sig trygga. Orienterbarhet innebär en lättförståelig och självförklarande miljö. En trygg miljö för barnen kan definieras som en miljö som är så säker och trygg att föräldrarna låter barnen röra sig själva i trafikmiljön. Trygga gång- och cykelvägar är sådana som kan användas dygnet runt. För att ge en trygg trafikmiljö för barn (och vuxna) bör alltså mörka partier 1 Vägverket, Nationell plan för vägtransportsystemet Nationalencyklopedin, Bra Böcker 3 TRAST- Trafik för en attraktiv stad. Planeringsråd utgivna av Vägverket, Kommunförbundet, Boverket och Banverket. 3

12 längs eller i anslutning till cykelvägen undvikas. Träd och buskar som skymmer sikten bör undvikas i närheten av stråket. Trafiksäkerhet och trygghet hänger nära samman då den upplevda tryggheten beror på hur säker trafikmiljön är. En upplevd otrygghet minskar möjligheterna för barnen att fritt kunna röra sig i trafiksystemet. Växter och vegetation Växter och vegetation är oftast ett trevligt inslag i trafikmiljön och kan till viss del (om än begränsad) både hjälpa till att minska trafikens påverkan i form av luftföroreningar och buller samt vara ett skydd mot vinden. Dock bör man ha i åtanke att somliga växter kan vara allergiframkallande och bör således inte användas i alltför nära anslutning till gång- och cykelvägar eller på offentliga platser som torg, busshållplatser och skolor. Problemen med buller och luftföroreningar är små i Mörrum jämfört med den trafiksäkerhets- och tillgänglighetsproblematik som finns på orten. Därför har dessa parametrar inte tagits med i bedömningen. Eftersom skönhet och trevnad är ett så subjektivt mått, tas inte heller detta upp i kommande utvärderingsavsnitt. 4

13 2. Kort om Mörrum Mörrum tillhör Karlshamns kommun och ligger nära väg E 22, ca 7 km väster om Karlshamn. I Mörrum stannar Kustpilen, tåget som förbinder Blekinge med Malmö och Köpenhamn. På grund av elektrifieringen av Blekinge kustbana trafikerar dock inga tåg banan i dagsläget utan är ersatta av buss. Ända sedan förhistorisk tid har människor varit bosatta i Mörrum. Den rika tillgången på lax och de höga sandåsarna på båda sidor om ån gjorde att människor fann trakten lämplig för bosättning. Än idag är Mörrum känt för sitt laxfiske och Laxens hus som ligger intill Mörrumsån är ett omtyckt och attraktivt besöksmål. Mörrum har genom årtusenden och århundraden präglats av jordbruk och boskapsskötsel. Många gårdar låg centralt i byn och det var först på 1950-talet som åkermarken i stor utsträckning togs i anspråk för småhusbebyggelse. I dag bor det ca personer i orten. Mörrum är uppdelat i två delar: Hästaryd öster om ån och Mörrum väster om ån. Orten erbjuder god service med barn- äldreomsorg, sjukvård samt ett utbud av affärer. Ett antal större industrier finns i Mörrum, bl a pappersmassafabriken Södra cell som är bygdens största arbetsgivare. Industriområdena är placerade utanför tätorten. I Mörrum finns följande skolor: Mörrums skola (åk 1-6) Hästarydsskolan (åk 1-4) Norrevångsskolan (åk 7-9) Viktiga målpunkter för barnen i orten är förutom skolorna bland annat Norrevångshallen, idrottshallen vid Norrevångsskolan, ishallen i sydöstra orten samt Laxvallen i Hästaryd, ortens fotbollsplan. Goda möjligheter till friluftsliv erbjuds genom motionsslingor och vackra vandringsleder. I norra delen av samhället finns även en golfbana (se karta i bilaga 1). Separata cykelvägar finns längs några av de större vägarna i samhället, bland annat Karlshamnsvägen samt Gungvalavägen som förbinder området i nordöstra Mörrum (Norrevångsskolan) med centrum. Cykelvägar finns även i friluftsområdena kring Mörrumsån. Samtliga cykelvägar i orten finns utritade i Figur 2.1. I Figur 2.1 redovisas karta över större delar av Mörrum. Vägarna som är omnämnda i texten finns även utmärkta på kartan. I figuren framgår 5

14 även ÅDT (årsdygnstrafiken) samt antal tunga fordon längs det statliga vägnätet i orten. En mer detaljerad karta över hela orten finns i bilaga 1. ÅDT Norrevångsskolan N Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Friluftsområde Norrevångshallen Laxvallen Mörrumsskolan ÅDT Gustavstorpsvägen Gustavstorpsvägen Centrum Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan ÅDT ÅDT Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Kungsvägen Kungsvägen Kungsvägen Kungsvägen Kungsvägen Stationsvägen ÅDT Sölvesborgsvägen Ådalsvägen Ådalsvägen Ådalsvägen Ådalsvägen Ådalsvägen Ådalsvägen Ådalsvägen Ådalsvägen Ådalsvägen Hästarydsskolan ÅDT Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Gungvalavägen Gungvalavägen Gungvalavägen Gungvalavägen Gungvalavägen Gungvalavägen Gungvalavägen Gungvalavägen Gungvalavägen Karlshamnsvägen ÅDT ÅDT Ishall Figur 2.1 Karta över Mörrum. Kartunderlag från Karlshamns kommun. I figuren anges även ÅDT på de statliga vägarna. Första siffran anger ÅDT, andra siffran antal av dessa som är tunga fordon. Cykelvägarna i Mörrum är markerade med blått. 6

15 3. Metod och genomförande 3.1 Enkätundersökning För att kartlägga barnens behov och åsikter genomfördes en enkätundersökning bland tre olika årskurser i Mörrum. På Hästarydsskolan går elever från förskolan och till årskurs fyra (endast treor deltog i undersökningen). I Mörrums skola går elever från förskolan till årskurs 6 (endast treor och sexor ingick i undersökningen). På Norrevångsskolan går elever från årskurs sju till årskurs nio (endast åttor deltog i undersökningen). Totalt ingick elva klasser i Mörrum i undersökningen: 3 st treor (1 på Hästarydsskolan och 2 på Mörrumsskolan) 3 st sexor (samtliga sexor på Mörrumsskolan) 5 st åttor (samtliga åttor på Norrevångsskolan) Undersökningen bestod av tre delar: Del 1- Enkät om färdmedelsval: En enkät om barnens väg till skola och fritidsaktiviteter. Barnen fick frågor om vilket färdmedel de använde och hur trygga/otrygga de kände sig. Del 2- En karta över skolvägen. Barnen fick en karta över Mörrum där de ombads att ringa in var de bor samt rita in vägen de går eller cyklar till skolan. Barnen ombads även att med ett kryss på kartan, markera de platser som de upplever som farliga, krångliga eller obehagliga. Denna del riktade sig enbart till dem som går eller cyklar till skolan och gällde således inte skolskjutselever eller de som blev skjutsade med bil till skolan. Del 3- En karta över vägen till fritidsaktiviteter. Liksom för skolvägarna fick barnen en karta där de nu skulle rita in hur de gick eller cyklade till olika fritidsaktiviteter. De ombads även skriva ungefär hur ofta de hade denna fritidsaktivitet. Barnen ombads även att med ett kryss på kartan, markera de platser som de upplever som farliga, krångliga eller obehagliga. Liksom för kartan över skolvägarna gällde inte denna del de barn som åkte buss eller blev skjutsade med bil till aktiviteten. Enkäterna delades ut till årskurs 3 och årskurs 6 under lektionstid av personal från Trivector, och eleverna fyllde självständigt i svaren och ritade in sina vägar. Minst två vuxna fanns till hands i varje klass för att hjälpa barnen. Utdelningen till årskurs 8 genomfördes av rektor och elevernas klassföreståndare på Norrevångsskolan. 7

16 3.2 Kartläggning av primära stråk Utifrån barnens ifyllda kartor lades barnens skolvägar och vägar till fritidsaktiviteter in i GIS (ett geografiskt informationssystem). På så vis erhölls flöden av barn längs olika vägar på orten. De stråk där många barn rör sig utnämndes till primära stråk. Huvudsyftet med att identifiera primära stråk, är att kunna ägna dessa större uppmärksamhet i analys och åtgärdsförslag. De faror barnen upplevt längs vägen lades även de in i GIS. En sammanvägning av trafikeringen och farorna resulterade i ett urval av vilka vägar och korsningar som skulle inventeras 3.3 Kvalitativ studie Som en kvalitativ del i studien genomfördes diskussioner med elever i en grupp. Tre till fyra elever från åk 3 respektive åk 6 valdes ut för att delta i gruppen. Under en promenad längs de utvalda stråken, pratade gruppen om trafiken och farorna. Utan att bli alltför styrda gavs barnen möjlighet att ge åsikter och synpunkter om stråk och platser i orten. 3.4 Inventering Utifrån de stråk och punkter som identifierats vid analysen av barnens kartor gjordes en inventering på plats av personal från Trivector. Fotografier togs av platserna och stråk och punkter inventerades enligt ORmetoden. Mer om OR-metoden finns att läsa i Miljö och trafiksäkerhet längs barns skolvägar (Vägverket, 1999). I OR-metoden tas hänsyn till faktorer som typ av gata, utformning, hastighet, sikt, parkering, komplexitet och flöden av bilar. Dessa faktorer räknas sedan samman och ger ett betyg för sträckan/korsningen utifrån följande skala: Grönt God kvalitet Gröngult Gult Mindre god kvalitet Gulrött Rött Låg kvalitet Eftersom OR-metoden enbart fungerar för inventering av vägar med fordonstrafik, har GC-vägarnas standard inte inventerats. 8

17 4. Resultat 4.1 Enkätresultat Allmänt Totalt 205 barn svarade på enkäten. I årskurs tre var svarsfrekvensen 90 % (52 av 58 barn svarade), i årskurs sex var svarsfrekvensen 92 % (68 av 74 barn svarade) och bland åttorna svarade 87 av 107, vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. Sammantaget blir svarsfrekvensen 87 %. Bokstaven N i figurtexterna i detta kapitel avser antalet barn som har besvarat den aktuella frågan (om inget annat anges). Totalt sett var 49 % flickor och 51 % pojkar, se figur Figur 4.1. Kön 100% 80% 60% 40% 20% 0% 54% 51% 48% 51% 46% 49% 52% 49% Åk 3 Åk 6 Åk 8 TOTALT kille tjej Figur 4.1 Könsfördelningen mellan barnen. N åk 3 =52, N åk 6 =68, N åk 8 =85 I årskurs tre och sex bor majoriteten av barnen i tätorten. Bland eleverna i årskurs åtta är det drygt hälften som bor utanför Mörrum, Figur 4.2. Boende 100% 80% 60% 40% 20% 28% 72% 35% 65% 54% 46% 41% 59% Utanför tätort I tätort 0% Åk 3 Åk 6 Åk 8 TOTALT Figur 4.2 Boende bland barnen. N åk 3 =50, N åk 6 =68, N åk 8 =87 9

18 Färdmedel till och från skolan Totalt sett är det en tredjedel av alla elever som åker buss till skolan. Av dessa är flertalet åttondeklassare. Andelen som går och cyklar till skolan är högst i åk 6 där 67 % går eller cyklar. Bland de yngsta barnen (åk 3) blir hela 37 % skjutsade med bil till skolan. Det är ingen skillnad mellan Hästarydsskolan och Mörrumsskolan. I de högre årskurserna är andelen som blir skjutsade betydligt lägre (ca 7-8 %). Frågorna som ställdes löd Hur tog du dig till skolan idag och Hur ska du ta dig hem från skolan idag. TOTALT 19% 32% 1% 30% 15% 1% ÅK 8 ÅK 6 ÅK 3 12% 16% 37% 36% 51% 2% 4% 20% 41% 1% 25% 37% 8% 7% 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% gick själv eller med kompisar/syskon cyklade själv eller med kompisar/syskon åkte skolbuss eller vanlig buss körde moped gick med förälder eller annan vuxen cyklade med förälder eller annan vuxen åkte bil med förälder eller annan vuxen Figur 4.3 Barnens färdmedel vid resa till och från skolan. N åk 3 =102 resor, N åk 6 =135 resor, N åk 8 =176 resor Mellan tredje och sjätte klass förändras resvanorna såtillvida att en stor del av bilresorna ersätts med cykelresor. Figur 4.4 visar fördelningen av färdmedel till och från skolan, beroende av om eleverna bor i Mörrum eller utanför orten. Av de elever som bor inne i Mörrum, går eller cykla tre av fyra elever till skolan. Bland eleverna som bor utanför samhället åker majoriteten buss, medan en knapp fjärdedel blir skjutsade med bil. 10

19 Totalt 20% 33% 30% 14% 2% boende utanför 0% tätorten 70% 16% 0% boende i tätorten 34% 45% 3% 12% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% gick själv eller med kompisar/syskon cyklade själv eller med kompisar/syskon åkte skolbuss eller vanlig buss körde moped gick med förälder eller annan vuxen cyklade med förälder eller annan vuxen åkte bil med förälder eller annan vuxen Figur 4.4 Barnens resor till skolan fördelat på bostadsort. N inne i Mörrum=234 resor, N utanför Mörrum =162 resor Färdmedel till och från fritidsaktiviteter Frågorna om färdmedel till och från fritidsaktiviteter ställdes endast till de elever som gjort någon fritidsaktivitet dagen innan enkäten besvarades. För samtliga elever gäller alltså svaren en måndag kväll, eftersom skolbesöket skedde en tisdag. Frågan löd Hur tog du dig till/från din fritidsaktivitet igår? TOTALT 23% 31% 3% 39% 4% ÅK 8 13% 44% 4% 31% 9% ÅK 6 29% 31% 3% 37% 0% ÅK 3 33% 7% 3% 57% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% gick själv eller med kompisar/syskon åkte skolbuss eller vanlig buss cyklade själv eller med kompisar/syskon åkte bil med förälder eller annan vuxen körde moped Figur 4.5 Barnens färdmedel vid resa till och från fritidsaktiviteter. N åk 3 =60 resor, N åk 6 =65 resor, N åk 8 =110 resor. Ungefär hälften av eleverna går eller cyklar till sin fritidsaktivitet. Totalt sett är andelen som får skjuts i bil till fritidsaktiviteten 39 %. Andelen som blir skjutsade till fritidsaktiviteten är allra högst bland treorna, närmre 60 % av dessa barn blir skjutsade. 11

20 Trygghet vid gång- och cykelresor till skolan I enkäten tillfrågades eleverna om hur trygg och säker de upplever att skolvägen är när de går eller cyklar. Högst andel elever som känner sig otrygga finns i årskurs 6. Ungefär 70 % av tjejerna i årskurs 6 uppger att de ibland känner sig rädda/otrygga. Även i årskurs 8 är andelen relativt hög, se Figur 4.6. Andelen som känner sig otrygga är lägst bland de yngsta barnen. Detta är sannolikt kopplat till att de äldre barnen är mer medvetna om riskerna i trafiken. Bland de yngre barnen är det heller inte lika många som går eller cyklar själva till skolan som i de högre årskurserna. 100% 80% 60% 40% 20% 0% tjejer åk 3 killar åk3 åk 3 totalt tjejer åk 6 killar åk 6 åk 6 totalt tjejer åk 8 killar åk 8 åk 8 totalt Jag är ofta rädd Ibland kan jag bli rädd Jag är aldrig rädd Figur 4.6 Trygghet vid gång- och cykelresor. N åk 3 =34 resor, N åk 6 =58 resor, N åk 8 =58 resor Trygghet vid bil- och bussresa till skolan Ungefär 20 % av tjejerna i årskurs 6 och årskurs 8 känner ibland sig otrygga vid resa med bil eller buss. Motsvarande andel hos killarna är lägre. Liksom vid gång- och cykelresor är andelen som känner sig rädda lägst bland de yngsta barnen. Samtliga resultat finns i Figur % 80% 60% 40% Jag är aldrig rädd Ibland kan jag bli rädd Jag är ofta rädd 20% 0% tjejer åk 3 killar åk3 åk 3 totalt tjejer åk 6 killar åk 6 åk 6 totalt tjejer åk 8 killar åk 8 åk 8 totalt Figur 4.7 Trygghet vid bil- och bussresa. N åk 3 =39 resor, N åk 6 =35 resor, N åk 8 =57 resor 12

21 Hjälmanvändning vid skolresa I enkäten fick eleverna uppge om de använde cykelhjälm när de cyklade till och från skolan. 100% 80% Skolresa 60% 40% 20% nej ibland ja alltid 0% ÅK 3 ÅK 6 ÅK 8 TOTALT Figur 4.8 Hjälmanvändning vid cykelresor till/från skolan. N åk 3 =14 resor, N åk 6 =67 resor, N åk 8 =63 resor. Hjälmanvändning vid fritidsresa På motsvarande sätt fick barnen uppge om de använder cykelhjälm när de cyklar på fritiden. 100% Fritidsresa 80% 60% 40% 20% nej ibland ja alltid 0% ÅK 4 ÅK 6 ÅK 8 TOTALT Figur 4.9 Hjälmanvändning vid cykelresor till/från fritidsaktiviteter. N åk 3=49 resor, N åk 6 =65 resor, N åk 8 =70 resor. Övriga kommentarer till enkäten I slutet på enkäten fanns en möjlighet att skriva en kommentar om trafiken i Mörrum, något som femton barn har gjort. Många kommentarer handlar om bilarnas hastighet och om bilar som inte stannar vid övergångsställena. Kommentarerna har sammanställts i bilaga 2. 13

22 4.2 Primära stråk Som beskrivits i avsnitt 3 identifierades de primära stråken, d v s de stråk som många barn använder, samt de platser som barnen upplever som farliga, utifrån barnens ifyllda kartor. I detta avsnitt redovisas resultaten i två kartor, en för skolvägar och en för resor till fritidsaktiviteter. Skolvägar I Figur 4.10 visas barnens svar från de kartor som fylldes i. Antalet barn som använder varje stråk representeras av olikfärgade linjer. De mest använda stråken är Karlshamnsvägen, Sölvesborgsvägen, samt vägarna runt Mörrumsskolan och Norrevångsskolan. Andra frekvent använda vägar är Gungvalavägen, Bygatan, Kungsvägen, Stationsvägen samt Ådalsvägen. Svängstavägen Norrevångsskolan Antal barn mindre än mer än 30 Kungsvägen Bygatan Ådalsvägen Gungvalavägen Karlshamnsvägen Mörrumsskolan Sölvesborgsv. Byggesvägen Hästaryds skolan Stationsvägen Figur 4.10 Barnens skolväg. Antal barn av de tillfrågade barnen som trafikerar vägarna på sin väg till skolan. 14

23 Fritidsvägar I Figur 4.11 visas barnens väg med cykel eller till fots till och från olika fritidsaktiviteter. Antalet barn av de tillfrågade barnen som använder varje vägsträcka markeras med linjer i olika färger. Liksom vid skolresor är de mest använda stråken Karlshamnsvägen och Sölvesborgsvägen. Andra frekvent använda vägar är Gungvalavägen, Bygatan, Forsbackavägen, Kungsvägen, Stationsvägen samt Ådalsvägen. Svängstavägen Norrevångsskolan Antal barn mindre än Kungsvägen Bygatan Ålidsvägen Gungvalavägen Karlshamnsvägen mer än 30 Mörrumsskolan Stationsvägen Sölvesborgsv. Hästaryds skolan Forsbackavägen Figur 4.11 Barnens fritidsväg. Antal barn av de tillfrågade barnen som trafikerar vägarna på sin väg till fritidsaktiviteter. 15

24 4.3 Farliga platser Skolvägar I Figur 4.12 redovisas de farliga platser vid resa till skolan som barnen markerat på sina kartor. Många av farorna som barnen upplever vid skolresor är samlade kring Karlshamnsvägen, Bygatan och Kungsvägen. Det är även längs dessa vägar som flest barn rör sig. En mer detaljerad bild av farorna ges i avsnittet Slutsatser om farliga platser på sid. 18. Norrevångsskolan Mörrumsskolan Hästaryds skolan Figur 4.12 Farliga platser längs barnens gång- och cykelväg till skolan. 16

25 Fritidsvägar I Figur 4.13 redovisas de platser barnen markerat som farliga/otrygga vid gång- och cykelresor på fritiden. Liksom för skolresor är Karlshamnsvägen, Bygatan och Kungsvägen väl representerade. Även längs Svängstavägen och Forsbackavägen har en del barn uppgett farliga korsningar och sträckor. En mer detaljerad bild av farorna ges i under kapitel Slutsatser om farliga platser på sid. 18. Norrevångsskolan Mörrumsskolan Hästaryds skolan Figur 4.13 Farliga platser längs barnens gång- och cykelväg på fritiden. 17

26 Slutsatser om farliga platser Majoriteten av de faror som barnen markerat på sina kartor finns i de centrala delarna av orten. I Figur 4.14 redovisas en sammantagen bild av de platser i Mörrum där allra flest uppger att det känns otryggt. Figuren redovisar en sammantagen bild av både faror vid skolresor samt fritidsresor. De 9 mest vanliga platserna finns utmärkta i kartan och beskrivs kortfattat nedan. Kungsv. Bygatan Mörrums skolan Hästaryds skolan Karlshamnsvägen Skolg. Sölvesborgv. Stationsv. Forsbackav. Figur 4.14 De vanligaste markerade farliga platserna längs barnens gång- och cykelväg till skolan och på fritiden. De platser och korsningar som barnen framförallt har angett som farliga/otrygga är: Korsningen Karlshamnsvägen/Bygatan : Nästan 10 % av de totala faror som de tillfrågade barnen uppgett i orten, finns i denna korsning. Framförallt upplever barnen att bilarna kör för fort 18

27 men flera anmärker även på att det är rörigt, svårt att se samt att mopedister kör för fort. Korsningarna Karlshamnsvägen/Byggesvägen och Karlshamnsvägen/Gungvalavägen : Ett område med bensinstationer och två korsningar med Karlshamnsvägen. 8 % av de i undersökningen angivna farorna finns i detta område. Problemen barnen upplever här är framförallt svårighet att korsa vägen på grund av att det är mycket trafik och att bilarna inte stannar vid övergångsställena. Många barn upplever det även som rörigt och att bilarna kör för fort. Skolgatan : Många barn upplever att det är mycket trafik och därmed svårt att korsa vägen. En stor del av trafiken är föräldrar som skjutsar sina barn till skolan. Fotgängarpassage Kungsvägen : Många barn korsar här och uppger att bilarna inte stannar. Övergångsställe saknas. Bygatan : Längs Bygatan uppger flera barn att både bilar och mopedister kör för fort. Kungsvägen/Svängstavägen : Även längs dessa vägar är det många barn som uppger att bilarna kör för fort. Stationsvägen : Farorna längs denna väg uppges framförallt vara för höga hastigheter hos bilarna samt avsaknad av gång- och cykelväg. Korsningen Kungsvägen/Bygatan : Flera barn har här angett att det är svårt att korsa vägen vid övergångsstället, bilar kör för fort samt att det är rörigt. Forsbackavägen : Cykelvägen korsar här Forsbackavägen och flera har uppgett att bilar inte stannar vid övergångsstället samt att sikten är dålig. Övriga platser som förekommer hos flera barn är: Höga hastigheter på Gungvalavägen Ingen gc-bana på Gustavstorpsvägen Överlag uppger många att mopedister kör för fort på många platser i Mörrum. 19

28 4.4 Analys av stråk Resultatet från inventeringen med hjälp av OR-metoden redovisas i Figur I bedömningen av vilka vägar som skulle inventeras togs hänsyn till dels var barnen hade markerat faror och dels vilka vägar som var mest trafikerade enligt barnens kartor. Alla vägar som markerats av mer än 10 barn, antingen vid skolresor eller vid fritidsresor, har inventerats. Majoriteten av stråken i Mörrum får bedömningen att de är av mindre god kvalitet. Inget stråk eller korsning ges emellertid riktigt dåligt betyg. Endast en sträcka ges riktigt god kvalitet och det är den med stängsel separerade gång- och cykelvägen längs Kungsvägen utanför Mörrumsskolan. Ring 1, Svängstavägen Ring 2, Svängstavägen/Bygatan Ring 3, Kungsvägen Ring 4, Gångpassage över Kungsvägen Ring 5, Sölvesborgsvägen Ring 6, Skolvägen, utanför Mörrumsskolan Ring 7, Sölvesborgsvägen, centrum Ring 8, Stationsvägen Ring 9, Bygatan Ring 10, Korsningen Bygatan/Karlshamnsvägen Ring 11, Övergångsställen över Karlshamnsvägen vid Byggesvägen Ring 12, Övergångsställe över Forsbackavägen I OR-metoden betygsätts inte gång- och cykelvägar som är helt separerade från annan fordonstrafik, därför är dessa sträckor markerade med mörkblått på kartan. Kartan i Figur 4.15 används som underlag för åtgärdsförslag. I analysen och åtgärdsförslagen ingår dessutom anmärkningar från fokusgruppen, lärarna och föräldrarna. Eftersom OR-metoden inte täcker in alla aspekter på barns tillgänglighet och trygghet, stämmer betyget i kartan inte alltid överens med barnens och inventeringspersonalens uppfattning om en enskild sträcka. Dock ger inventeringen en översiktlig bild av tillståndet på orten. 20

29 Mörrum - Inventering Låg kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Gång- och cykelväg Figur 4.15 Trafiksäkerhetens kvalitetsnivå enligt OR-metoden. 21

30 Ring 1, Svängstavägen Svängstavägen (Figur 4.16) är en av de större infarterna till Mörrum norrifrån. På båda sidor av vägen går en trottoar, men cykelbana saknas. Sträckan får låg kvalitet enligt OR-metoden och flera barn har uppgett att bilarna håller hög hastighet. Detta är även en av de mest trafikerade vägarna i Mörrum och även en av de vägar där flest barn rör sig, framförallt vid fritidsresor då ortens stora friluftsområde är beläget strax norr om bilden nedan. Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Svängstavägen Frilu Figur 4.16 Svängstavägen i norra Mörrum, med trottoarer på båda sidor av vägen. Foto taget söderut. 22

31 Ring 2, Kungsvägen och korsningen Kungsvägen/Bygatan Sträckan Den låga standard på Svängstavägen (byter namn till Kungsvägen efter Bygatan) som vi såg i Figur 4.16 fortsätter på Kungsvägen söderut fram till korsningen med Bygatan (se Figur 4.17). Svä Kungsvägen Kungsvägen Bygatan Figur 4.17 Svängstavägen. Korsningen Flera barn har uppgett att bilarna kör för fort och inte stannar vid övergångsstället på Kungsvägen i anslutning till Bygatan, se Figur Korsningen används av många barn, både vid skolresor och fritidsresor. Kungsvägen Kungsvägen Kungsvägen Bygatan Figur 4.18 Svängstavägen övergår här till Kungsvägen. Till vänster i bild är infarten till Bygatan. 23

32 Ring 3, Kungsvägen Kungsvägen, Figur 4.19, är den stora genomfartsgatan genom orten som passerar Mörrumsskolan lite längre söderut. Vägen används av många barn, framförallt vid skolresor. Liksom för Svängstavägen gör avsaknaden av cykelbana att sträckan ges en relativt dålig standard enligt ORmetoden. Barnen har för denna sträcka framförallt uppgett bilarnas höga hastigheter som den största trafikfaran. Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Kungsvägen Kungsvägen Kungsvägen Bygatan Bygatan Bygatan en Figur 4.19 Kungsvägen. 24

33 n Ring 4, Gångpassage över Kungsvägen Kungsvägen utanför Mörrumsskolan är den sträcka som fått allra bäst betyg enligt OR-metoden. Detta beror på den separerade gång- och cykelbana som går längs vägen, men som är skiljd från vägen med ett stängsel. Detta är en frekvent använd sträcka av barnen, framförallt vid skolresor. Strax norr om Mörrumsskolan finns en gångtunnel under Kungsvägen för att underlätta passage. Det finns också ett övergångsställe längre söderut, vid korsningen med Gustavstorpsvägen. Övergångsstället uppfattas dock som en omväg, liksom tunneln som dessutom inte är så inbjudande med buskage och kraftig lutning (trågmodell). I de kartor barnen fått fylla i framgår det att många barn väljer att korsa Kungsvägen strax utanför Mörrumsskolan (se Figur 4.20). Här finns nämligen en ordnad öppning i det staket som annars hindrar barnen från att komma ut på Kungsvägen från den separerade gång- och cykelbanan. Flera av barnen har här anmärkt på svårigheterna att korsa vägen. Övergångsställe saknas och bilarna stannar inte för att släppa över barnen. På andra sidan vägen (höger i Figur 4.20) finns en bussficka där en del föräldrar stannar och släpper av sina barn som ska till skolan. Barnen får sedan korsa Kungsvägen för att komma till Mörrumsskolan. Figur 4.20 Gångpassage över Kungsvägen. Övergångsställe saknas. orpsvägen Kungsvägen Kungsvägen Kungsvägen Foto Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Sölvesborgsvägen Ådalsv tunnel övergångsställe 25

34 Ring 5, Sölvesborgsvägen Sölvesborgsvägen är den södra infarten till Mörrum. Det är en av de mest trafikerade vägarna i Mörrum. Det är inte så många barn som rör sig här och därför inte heller så många som uppgett detta som en farlig sträcka. Den relativt högtrafikerade vägen samt avsaknaden av separerade cykelbana ger dock sträckan ett ganska dåligt betyg i OR-metoden (se Figur 4.21). tavstorpsvägen avstorpsvägen Sölvesborgsv Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Stationsvägen Figur 4.21 Sölvesborgsvägen, södra infarten till Mörrum. 26

35 n Ring 6, Skolvägen- utanför Mörrumsskolan Skolvägen används av flertalet av barnen som ska ta sig till och från Mörrumsskolan. Många barn har i sina kartor uppgett att det är svårt att korsa vägen på grund av all trafik. Det stora problemet är det stora antalet föräldrar som skjutsar sina barn på morgonen och som skapar ett kaos i rusningstid. Många föräldrar släpper heller inte av sina barn på de anvisade platser som finns (till höger i Figur 4.22) utan väljer att släppa av dem närmre skolan, vid Skolvägen, vilket skapar ytterligare oreda i trafiksituationen. svägen Kungsvägen Kungsvägen Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Sölvesborgsvägen Åda Figur 4.22 Skolvägen, utanför Mörrumsskolan. Skolan syns till höger i bild. 27

36 n Ring 7, Sölvesborgsvägen - centrum Sölvesborgsvägen genom centrum är den mest trafikerade vägen i Mörrum (se Figur 4.23). Här är det även många barn som rör sig, framförallt på fritiden. Från korsningen med Karlshamnsvägen och fram till ICA finns separat cykelbana och hastigheten är begränsad till 30 km/h. Från ICA och ner till korsningen med Kungsvägen finns emellertid bara en trottoar. Den delen av sträckan ges därför dålig standard enligt ORmetoden. Några barn har klagat på att bilarna håller höga hastigheter på sträckan. psvägen Kungsvägen Kungsvägen Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan ICA Sölvesborgsvägen Åda Figur 4.23 Sölvesborgsvägen. 28

37 Ring 8, Stationsvägen Stationsvägen är en av de mest använda vägarna av barnen i Mörrum, både vid skolresor och på fritiden. Längs södra delen av Stationsvägen är hastigheten begränsad till 30 km/h och detta ger en god standard enligt OR-metoden. På norra delen av vägen tillåts dock hastigheter upp till 50 km/h. Gatan är relativt lång och bred och inbjuder till höga hastigheter (se Figur 4.24). Många barn uppger att bilar kör för fort och att det saknas gång- och cykelbana. vägen K Sölvesborgsvägen Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Sölvesborgsgatan Stationsvägen Figur 4.24 Stationsvägen. 29

38 Ring 9, Bygatan Bygatan (Figur 4.25) är en frekvent använd gata av barnen i Mörrum. Gatan saknar separat gång- och cykelbana och sträckvis även trottoar. Många barn klagar här över höga hastigheter. Sträckan får mindre god kvalitet enligt OR-metoden. Kungsvägen Kungsvägen Kungsvägen Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Sölvesborgsvägen Ådalsv Figur 4.25 Bygatan. Britts blommor och korsningen med Karlshamnsvägen syns i bilden. 30

39 Ring 10, Korsningen Bygatan/Karlshamnsvägen Denna korsning är den som är vanligast förekommande bland barnens kommentarer och upplevda faror. Framförallt är det de höga hastigheterna barnen upplever som farliga, men flera uppger även att korsningen känns komplex och svår att överblicka. I Figur 4.26 visas övergångsstället över Bygatan där gång- och cykelbanan korsar vägen. Övergångsstället är redan idag lätt upphöjt, men av barnens kommentarer att döma har detta inte en tillräckligt dämpande effekt på hastigheterna. Figur 4.26 Övergångsställe över Bygatan. Karlshamnsvägen ansluter till vänster i bild. n Kungsvägen Kungsvägen Kungsvägen Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Bygatan Sölvesborgsvägen Ådalsv 31

40 Ring 11, Övergångsställen över Karlshamnsvägen vid Byggesvägen På båda sidor om korsningen Karlshamnsvägen/Byggesvägen finns övergångsställe som korsar Karlshamnsvägen. Vid korsningen ligger en bensinstation och en kiosk med tillhörande parkering. Många av barnen uppger att det är svårt att korsa eftersom bilarna inte stannar vid övergångsställena. Flera barn upplever även att bilarna kör för fort. I Figur 4.27 visas var de två övergångsställena finns placerade. Karlshamnsvägen Byggesvägen Figur 4.27 Karta över placeringen av de två övergångsställena i östra Mörrum. Försök till att underlätta passagen har gjorts vid båda övergångsställena. Vid det västra (se Figur 4.28) finns en mittrefug så att barnen kan korsa vägen i två etapper. Figur 4.28 Övergångsställe väster om Byggesvägen. Byggesvägen ansluter till höger i bild. 32

41 Det östra övergångsstället ligger i anslutning till Gungvalavägen (se Figur 4.29). Här har klackar byggts ut och pållare satt upp för att underlätta för fotgängarna. Figur 4.29 Övergångsställe över Karlshamnsvägen, öster om Byggesvägen. 33

42 Ring 12, Övergångsställe över Forsbackavägen Övergångsstället över Forsbackavägen ligger precis vid en kurva sikten är således dålig i korsningen. Flera barn har uppgett att bilarna inte stannar vid övergångsstället samt att sikten är dålig. Vid övergångsstället finns idag pållare samt målade markeringar för att uppmärksamma bilisterna på övergångsstället. Korsningen fick relativt dålig standard enligt OR-metoden. Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Byggesvägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen Forsbackavägen ÅD Figur 4.30 Övergångsställe över Forsbackavägen. 34

43 5. Åtgärdsanalys I detta kapitel beskrivs möjliga åtgärder enligt Vägverkets fyrstegsprincip (Vägverket, 2002). Vid planering och ombyggnad är det viktigt att utöver trafiksäkerhet och tillgänglighet även ta hänsyn till faktorer som buller, skönhet och trevnad. Buller är inget större problem i Mörrum, inte heller luftföroreningar utgör något stort problem tack vare den ringa trafiken inne i samhället, samt det öppna läget. Skönhet och trevnad beror i hög grad på den subjektiva bedömningen och är därmed svåra att inkludera i allmänna åtgärdsförslag. Vi har valt att fokusera på trafiksäkerhet och tillgänglighet i de åtgärdsförslag som följer här. Finansiellt ansvarig för åtgärderna som redovisas nedan är kommunen, i de fall där kommunen är väghållare, och Vägverket Region Sydöst, vid åtgärder som berör det statliga vägnätet. 5.1 Steg 1- Transportbehov och transportsätt Ett sätt att påverka transportbehov och transportsätt är att minska skjutsning till skola och fritidsaktiviteter. Ju fler som skjutsar sina barn desto sämre blir trafikmiljön runt skolan och andra målpunkter, vilket leder till att ännu fler börjar skjutsa sina barn. På så sätt får man en ond cirkel av ökat bilberoende. I en långsiktigt hållbar trafikmiljö kan barnen röra sig självständigt i trafiksystemet och föräldrar behöver inte känna sig oroliga för att släppa iväg barnen. I Mörrum är det 15 % av eleverna som får skjuts till och från skolan. Bland tredjeklassarna på Mörrumsskolan och Hästarydsskolan är det hela 37 % som blir skjutsade. Ett förslag på åtgärd är att undersöka varför föräldrarna skjutsar barnen i bil till skolan. Först när anledningarna till skjutsning är kända kan man påverka beteendet med hjälp av riktad information. En åtgärd för att minska skjutsandet kan vara att införa vandrande skolbuss, som innebär att föräldrarna turas om att gå med barnen till skolan. Goda erfarenheter från vandrande skolbussprojekt finns från flera städer. 35

44 5.2 Steg 2- Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet Ett nästa steg i att åtgärda trafiksäkerhetsproblemen i orten är att se på möjligheter att bättre utnyttja det vägnät som finns. Den höga andel som skjutsar sina barn till skolan har gett problem med trafiken, framförallt runt Mörrumsskolan. Vid Mörrumsskolan väljer många föräldrar att inte släppa av sina barn på de anvisade platser som finns vilket skapar kaos och trafikfara runt skolan på mornarna. Detta problem togs även upp av barnen vid den kvalitativa undersökningen. Där uppgav även ett av barnen att skolan har varit ute med information till föräldrarna vilket förbättrat trafiksituationen något. Fortfarande finns dock föräldrar som väljer fel plats att släppa av sina barn. För att åtgärda detta krävs mer information till föräldrarna där det tydligt framgår vilka risker och problem som uppkommer när föräldrarna väljer att inte följa de rekommendationer som ges. Att förklara problemet för barnen och via dem påverka föräldrarna kan kanske ge ännu bättre effekt. Liksom att ha personal ute under de tider föräldrarna kommer så att man kan nå ut till de föräldrar som berörs direkt och ge information om var man vill att de ska stanna. Att effektivare utnyttja befintligt vägnät kan även vara att med information få barnen att välja bättre vägar. Barnen i Mörrum använder dock i hög grad redan idag de cykelvägar som finns och det har varit svårt att hitta några alternativa vägar som skulle ge ett effektivare utnyttjande av vägnätet. 36

45 5.3 Steg 3- Vägförbättringsåtgärder Svängstavägen-Kungsvägen- Sölvesborgsvägen Längs stora delar av den viktiga genomfarten Svängstavägen- Kungsvägen-Sölvesborgsvägen saknas idag separerade cykelbanor. Många barn rör sig längs dessa sträckor och tvingas cykla ute i trafiken. De sträckor där cykelbanor bör byggas finns markerade i Figur 5.1. Förslagsvis fortsätter man befintlig cykelbana längs den östra sidan. Cykelbanan bör förses med icke-överkörningsbar kantsten för att minska riskerna att barnen korsar på sträckor. Figur 5.1 Viktiga stråk som där separerad gång-och cykelbana bör byggas är markerade blått i figuren. Det röda är befintliga gång- och cykelbanor. Övergångsställe vid Kungsvägen/Bygatan För att underlätta att korsa Kungsvägen strax söder om infarten till Bygatan föreslås upphöjda övergångsställen med mittrefug. Ramperna till upphöjningen byggs långa för att även större fordon ska kunna passera utan alltför stora svårigheter. Mittrefugerna görs så breda som möjligt, på bekostnad av körbanebredden. Det optimala är 2m, som innebär att även en cykel får plats. Ett exempel på hur ett sådant övergångsställe skulle kunna se ut redovisas i Figur

46 Figur 5.2 Exempel på upphöjd gångpassage med refug. Foto: Karin Neergaard. Gångpassage över Kungsvägen Idag finns inget övergångsställe vid den gångpassage som finns över Kungsvägen, strax väster om Mörrumsskolan. Trots det används passagen flitigt av barnen och många klagar också på att det är svårt att korsa. Det är troligtvis omöjligt att hindra barnen helt från att använda denna passage, därför föreslås att passagen utformas antingen som ett upphöjt övergångsställe eller som en säker gångpassage med mittrefug, i samma stil som illustreras i Figur

47 Stationsvägen Hastigheten på Stationsvägen skyltas till 30 km/h även i norra delen av vägen. En port in till 30-zonen markerar hastighetssänkningen och ger cyklister och gående möjlighet att passera vid sidan av porten. Figur 5.3 Exempel på gupp som fungerar som port till 30-zon. Foto: Karin Neergaard. Bygatan Bygatan används flitigt av barnen och är en väg med relativt dålig standard. Sträckvis är det endast gångbana på ena sidan av vägen. Vägen är för smal för separat gång- och cykelbana och bör därför göras om till en 30-gata. Korsningen Bygatan/Karlshamnsvägen För att sänka hastigheten på denna av barnen så omtalade korsning föreslås att radierna i svängen minskas. Det upphöjda övergångsstället utanför Britts blommor ges även en något brantare lutning för att den hastighetsdämpande effekten ska bli något större än idag. Om man vill att den tunga trafiken ska använda Bygatan får man anpassa lutningarna till större och tyngre fordon, dvs genom att bygga något längre ramper. Man bör även med tydligare markering visa att cyklisterna som kommer från cykelbanan korsar vägbanan här. Övergångsställen över Karlshamnsvägen vid Byggesvägen Svårigheterna att korsa dessa övergångsställen framgår tydligt av barnens ifyllda kartor. Radierna i korsningen bör minskas för att uppmuntra till lägre hastigheter vid svängen. För båda övergångsställen föreslås en upphöjning. Mittrefug, som idag finns vid övergångsstället väster om Byggesvägen, är att föredra och bör vara så bred som möjligt med hänsyn till minsta acceptabla körbanebredd. 39

48 Övergångsställe över Forsbackavägen Bilisterna bör här ytterligare uppmärksammas på den korsande cykelbanan. Genom en upphöjning av övergångsstället tvingas bilisterna att sakta ner och ger barnen en säkrare korsningsmöjlighet. 5.4 Steg 4- Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Det finns inga behov av större ombyggnader i Mörrum. 40

49 6. Slutsatser Här sammanfattas de viktigaste resultaten och åtgärderna för förbättring av Mörrums trafiksituation. I åtgärdsförslagen fokuseras på trafiksäkerhet och tillgänglighet. Buller, luftföroreningar och skönhet och trevnad har inte varit avgörande vid prioritering av åtgärder. 6.1 Resultatet I detta avsnitt görs en genomgång av trafiksituationen i Mörrum idag, samt en sammanfattning av de åtgärder som föreslås för att förbättra tryggheten och trafiksäkerheten för barn och ungdomar. Problem idag I analysen av den nuvarande trafiksituationen i Mörrum identifierades följande viktiga trafiksäkerhetsproblem: Frånvaro av GC-bana längs delar av Svängstavägen, Kungsvägen och Sölvesborgsvägen Avsaknad av övergångsställe vid Kungsvägen, utanför Mörrumsskolan Mycket trafik runt Mörrumsskolan på morgonen och föräldrar som släpper av barnen vid fel ställe (Skolvägen). Höga hastigheter och svårigheter att korsa vid korsningen Bygatan/Karlshamnsvägen, utanför Britts blommor. Höga hastigheter på Bygatan. Höga hastigheter och otrygghet på Stationsvägen. Svårigheter att korsa Kungsvägen, strax söder om infarten till Bygatan Svårigheter att korsa Karlshamnsvägen vid övergångsställena öster och väster om Byggesvägen. Svårigheter att korsa Forsbackavägen. Åtgärder För att förbättra trafiksituationen för barn, men också för andra trafikanter i Mörrum, föreslås följande åtgärder: Separat GC-bana byggs längs de delar av Svängstavägen, Kungsvägen och Sölvesborgsvägen där sådan saknas, dvs förlängning av GC-bana längs östra sidan. Övergångsställe vid korsningen Bygatan/Kungsvägen höjs upp och radierna minskas för att dämpa hastigheten för svängande trafik. Bygatan görs om till 30-gata. 41