Hur sköter vi nydebuterade Diabetiker på Kumla Vårdcentral - fokus metabol kontroll?
|
|
- Isak Isaksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Hur sköter vi nydebuterade Diabetiker på Kumla Vårdcentral - fokus metabol kontroll? Vetenskapligt ST-arbete Sotiria Ntai, ST-läkare Kumla VC Handledare: Peter Engfeldt, distriktsläkare Kumla vårdcentral
2 2 Sammanfattning Det är välkänt att det är mycket viktigt att behandla nyupptäckta diabetiker så att de snabbt får en bra metabol kontroll för att senarelägga makro- och mikrovaskulära komplikationer. Syftet med denna studie var att se hur vi behandlar nydebuterade typ2-diabetiker på Kumla vårdcentral genom att följa upp behandlingsresultaten under en 2års period. Resultaten visade att vi i en majoritet av fallen uppnår målet vad gäller den metabola kontrollen men att vi för många patienter inte uppnår målen när det gäller blodtryck, kolesterol (LDL) samt rökning. Anledningen till detta är oklart men sannolikt skulle en förbättring kunna ske om ett mer strukturerat omhändertagande skedde med t ex behandlingsalgoritmer för den metabola kontrollen, blodtryckssänkande och lipidsänkande behandlingen.
3 3 Bakgrund Diabetes mellitus är en sjukdom med kronisk hyperglykemi som ökar risken för mikro- och makrovaskulära sjukdomar hos de som drabbas av sjukdomen. I Sverige uppskattas ca 4% av befolkningen ha diabetes. Ca 85% - 90% av all diabetes utgörs av typ 2 diabetes (NIDDM= non insulin - dependent diabetes mellitus, vuxendiabetes ). Typ 1 diabetes (IDDM = insulin - dependent diabetes mellitus, barndiabetes ) utgör 10% - 15% av alla diabetesformer (1). Sekundära former av diabetes förekommer också (1). Diabetesvården fokuserar på att behandla de riskfaktorer som kan leda till komplikationer och då främst kardiovaskulär sjukdom som är den vanligaste orsaken till morbiditet och mortalitet hos patienter med typ 2 diabetes (2). Behandlingen inriktar sig i första hand på god glukoskontroll (HbA1c), kontroll av högt blodtryck, kontroll av lipidnivå, rökstopp, bevarande av god njurfunktion och syn (3). Under publicerades resultaten av fyra stora behandlingsstudier UKPDS, VADT, ACCORD och ADVANCE som utvärderade betydelsen av glukoskontroll vid diabetes typ-2 (4-7). Sammanfattningsvis visade dessa studier att det är viktigt att initialt få en god metabol kontroll för att på sikt minska risken för kardiovaskulära händelser. För de patienter där man i ett senare skede av sjukdomen pressade den metabola kontrollen för hårt sågs ingen riskminskning eller till och med som i ACCORD-studien en ökad dödlighet hos de där man eftersträvat ett lågt HbA1c (6). Individualisering är nödvändig med hänsyn till att typ 2 diabetes är en heterogen sjukdom och hänsyn behöver även tagas till faktorer såsom åldern och andra samtidiga kroniska sjukdomar. De flesta internationella organisationer inom diabetesområdet (ADA, EASD, IDF) och även andra organisationer som Europeiska kardiologsällskapet (ESC) har med olika grader av reservation talat för individuell värdering av behandlingsmålen (8-9 ). När man jämfört behandlingsresultaten från olika regioner/landsting i Sverige har man sett att resultaten vad avser många av de ovan nämnda behandlingsparametrarna inte var speciellt bra för Kumla vårdcentral för 2013 (10). Det är därför viktigt att undersöka orsaken till detta. Ett sätt att göra detta är att närmare studera hur man behandlar nyupptäckta patienter med typ 2 diabetes, hur behandlingsresultaten utvecklas över tid och om någon förändring över tid sker gentemot resultaten från andra regioner/landsting.
4 4 Syfte Syftet med arbetet var att studera den metabola kontrollen hos nydebuterade typ 2 diabetiker vid Kumla vårdcentral samt följa dem bland annat avseende metabol kontroll, behandling och riskfaktorer under en 2 års period. Avsikten var även att jämföra data med de som finns i Nationella diabetesregistret (NDR). och hur följsamheten varit till de Nationella riktlinjer som finns avseende behandling och prevention. Metod/Material Via NDR togs data fram från alla patienter med typ 2 diabetes som debuterade 2013 vid Kumla vårdcentral. Via NDR kunde man följa HbA1c, blodtryck, blodfettstatus, BMI, rökning, ögonbottenfotografering, fotstatus samt de behandlingar de hade fått under en 2 års period. Där data var oklara eller saknades avseende den metabola kontrollen togs data fram via patientjournalen. Patienter med ev. palliativt avtal i vården och som var äldre än 80 år exkluderas. Etikprövning behövde ej göras eftersom arbetet kunde betraktas som ett kvalitetsuppföljningsarbete. Vårdcentralschefen godkände arbetet. Statistik Data redovisas med beskrivande statistik och presenteras som medelvärde med range. Resultat Under 2013 fick Kumla vårdcentral ta hand om 53 nydebuterade diabetiker, deras ålder var år. Tjugofyra var kvinnor och 29 män. I tabell 1 visas några kliniska och laboratorieparametrar för dessa vid debuten och efter 2 års behandling. När det gäller den metabola kontrollen noteras att HbA1c gick ned under behandlingstiden. I figur 1 visas hur HbA1c gick ned över tid för hela patientgruppen. Sjuttiofem % av patienterna nådde behandlingsmålet <52 mmol/mol. För de som ej nådde behandlingsmålet fanns det för 13 patienter utrymme för ytterligare upptrappning av läkemedelsbehandlingen, varför man ej utnyttjat denna möjlighet framgår ej från journalerna. För 3 av dessa patienter som fick tillägg av medicin kunde resultaten inte följas upp eftersom uppföljningstiden då var slut. För 2 patienter hade man på grund av hög ålder satt behandlingsmålet <70 mmol/mol och detta mål uppnåddes av dessa patienter. Den läkemedelsbehandling som gavs till patienterna visas i figur 2. I NDR kunde vi se att vårdcentralens resultat vad gäller HbA1c för tablettbehandlade typ 2 diabetiker hade förbättrats under uppföljningstiden jämfört med
5 5 hela riket. Vår subgrupp nyupptäckta diabetiker för 2013 kunde dock inte jämföras då dessa grupper inte registreras så att de kan jämföras. Trettiosex av de nydebuterade diabetikerna hade blodtrycksbehandling vid debut, av dessa hade 18 patienter inte nått målblodtrycket 140/85 mm Hg (tabell 1). Under uppföljningstiden erhöll ytterligare 6 patienter antihypertensiv behandling. Trots detta var det fortfarande 12 patienter som ej nådde målblodtrycket (tabell 1). När det gäller rökningen noterades att alla 11 av de nydebuterade diabetikerna som rökte inte hade slutat vid 2års uppföljningen (tabell 1). Fotundersökningarna visade att 45 patienter hade friska fötter, 7 patienter hade både neuropati och angiopati och för 1 patient saknas fotstatus (tabell 1). Vid ögonbottenundersökningarna noterades att alla patienter har normal ögonbottenfotografering och att 7 patienter hade utvecklat retinopati vid 2årsuppföljningen (tabell 1). BMI gick ned något under uppföljningstiden. LDL-kolesterol gick ned under behandlingstiden. För 36 patienter var målet <2,5 mmol/l ej uppnått vid debuten och vid uppföljningen var inte målet uppnått för 26 patienter (tabell 1). Vid debuten hade 15 patienter blodfettssänkande läkemedelsbehandling och under behandlingstiden fick ytterligare 10 patienter tillägg av blodfettssänkande medicin (tabell 1). Diskussion Sammanfattningsvis visade studien att den metabola kontrollen för majoriteten av de nyupptäckta diabetikerna under den 2-åriga uppföljningstiden nådde målnivåerna. Även för de övriga kardiovaskulära riskfaktorerna nåddes behandlingsmålen för majoriteten av patienterna förutom rökarna där ingen förmåddes att sluta röka. Den metabola kontrollen nådde således för de flesta patienterna målnivån. Utifrån resultaten av uppföljningsstudien av UKPDS kan man konkludera att det är viktigt att nyupptäckta diabetiker snarast får en bra metabol kontroll då detta ofta medför en bestående förbättring av kontrollen med en åtföljande total kardiovaskulär riskminskning (4). Resultaten har nåtts genom att vid läkemedelsbehandlingen använda de läkemedelsbehandlingsmöjligheter som finns förutom insulin. Av oklar anledning använde man inte på de 13 patienterna som ej nådde målet de möjligheter som fanns av behandlingsmöjligheter, inklusive insulin. När studien genomfördes fanns inget regelverk kring hur man skulle trappa upp behandlingen och detta kan kanske vara en förklaring till att alla patienter ej nådde målen. Man kan dock från NDR (10) läsa ut att vårdcentralens resultat vad gäller HaA1c förbättras för hela gruppen tablettbehandlade typ 2 diabetiker vilket indikerar att vårdcentralen haft ett aktivt förbättringsarbete under den 2 åriga
6 6 uppföljningstiden. Sedan vårdcentralen för drygt 1 år sedan började använda sig av en behandlingstrappa (bilaga 1) för tablettbehandlade typ2 diabetiker har resultaten förbättrats kraftigt. Behandlingstrappan har utformats utifrån Europeiska och Amerikanska diabetssällskapens riktlinjer (metformin GLP1-analog/DPP4-hämmare SGLUT2-hämmare insulin, se bilaga 1) för att försöka optimera och underlätta behandlingen av diabetespatienterna (8-9). Läkemedelsbehandlingen har valts utifrån den evidens som nu finns gällande våra antidiabetiska läkemedel. SU-preparat skall primärt ej användas då det inte finns någon evidens för att denna preparatgrupp påverkar kardiovaskulära hard endpoints. För metformin har man sedan länge känt till dess goda effekter på kardiovaskulära händelser (11) och nyligen har detta även visats för GLP1-analoger (12) och SGLUT2-hämmare (13). Vår studie gäller nyupptäckta diabetiker där det enligt uppföljningsstudien av UKPDS (4) är viktigt att man så snart som möjligt får en mycket god metabol kontroll. I detta sammanhang bör det också nämnas att resultaten från ADVANCE, VADT och ACCORD-studierna (5-7), där patienter som haft diabetessjukdomen under en längre tid inte hade nytta av en hård metabol kontroll, tvärtom såg man i ACCORD-studien (6) en ökad kardiovaskulär mortalitet i hos dessa När det gäller övriga kardiovaskulära riskfaktorer kan noteras att dessa, som det är lika viktigt att optimera som den metabola kontrollen, inte i många fall är inom målområdet trots läkemedelsbehandling. Vi har inte gjort journalgranskningar kring detta så orsaken till varför man inte nått målen är oklar. Man kan dock konstatera att man behöver skärpa behandlingen för dessa riksfaktorer, i synnerhet för de med förhöjt blodtryck nyligen har vårdcentralen tagit ett sådant beslut. Det är oklart om man förutom muntlig information gjort några åtgärder för att få till ett rökstopp för rökare t ex läkemedelsbehandling eller remiss till den tobakspreventiva enheten åtgärder som bör erbjudas alla rökare. I den så kallade Steno-2 studien där man försökt optimera behandlingen för diabetespatientens alla kardiovaskulära riskfaktorer kunde man vid den 21 åriga uppföljningen konstatera att de som under 8 år fått intensiv behandling av alla riskfaktorerna hade en 8 års längre överlevnad än kontroller som fått vanlig behandling (14). Detta indikerar att våra patienter skulle ha mycket att vinna på att vi förbättrar behandlingen av alla deras riskfaktorer inte bara glukosmetabolismen. D Sammanfattningsvis visar denna studie att det finns mycket vi kan göra på vårdcentralen för att förbättra behandlingen av våra nyupptäckta diabetiker.
7 7 Referenser Diabetes. Läkemedelsverket 2010:(21)1 sjukvard/behandlings--rekommendationer/behandlingsrekommendation---listan/diabetes/ 4. Holman RR, Paul SK, Bethel MA, Matthews DR, Neil HA (2008) 10-year follow-up of intensive glucose control in type 2 diabetes. N Engl J Med 359: (UKPDS). 5. Duckworth W, Abraira C, Moritz T, et al. (2009) Glucose control and vascular complications in veterans with type 2 diabetes. N Engl J Med 360: (VADT). 6. Gerstein HC, Miller ME, Byington RP, et al. (2008) Effects of intensive glucose lowering in type 2 diabetes. N Engl J Med 358: (ACCORD). 7. Patel A, MacMahon S, Chalmers J, et al. (2008) Intensive blood glucose control and vascular outcomes in patients with type 2 diabetes. N Engl J Med 358: (ADVANCE). 8. American Diabetes Association. Standards of Medical Care in Diabetes Diabetes Care 2009;32(suppl 1): Rydén L, Standl E, Bartnik M, et al. Task Force on Diabetes and Cardiovascular Diseases of the European Society of Cardiology (ESC); European Association for the Study of Diabetes (EASD).Guidelines on diabetes, pre-diabetes, and cardiovascular diseases: executive summary. Eur Heart J 2007;28: Effect of intensive blood-glucose control with metformin on complications in overweigt patients with type 2 diabetes (UKPDS 34). UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) Group. Lancet 1998; 352: Steven P. Marso, M.D., Gilbert H. Daniels, M.D., Kirstine Brown-Frandsen, M.D., Peter Kristensen, M.D., E.M.B.A., Johannes F.E. Mann, M.D., Michael A. Nauck, M.D., Steven E. Nissen, M.D., Stuart Pocock, Ph.D., Neil R. Poulter, F.Med.Sci., Lasse S. Ravn, M.D., Ph.D., William M. Steinberg, M.D., Mette Stockner, M.D., Bernard Zinman, M.D., Richard M. Bergenstal, M.D., and John B. Buse, M.D., Ph.D., for the LEADER Steering Committee on behalf of the LEADER Trial Investigators. Liraglutide and Cardiovascular Outcomes in Type 2 Diabetes.N Engl J Med 2016; 375: July 28, Bernard Zinman, M.D., Christoph Wanner, M.D., John M. Lachin, Sc.D., David Fitchett, M.D., Erich Bluhmki, Ph.D., Stefan Hantel, Ph.D., Michaela Mattheus, Dipl. Biomath., Theresa Devins, Dr.P.H., Odd Erik Johansen, M.D., Ph.D., Hans J. Woerle, M.D., Uli C. Broedl, M.D., and Silvio E. Inzucchi, M.D., for the EMPA-REG OUTCOME Investigators. Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Type 2 Diabetes.N Engl J Med 2015; 373: November 26, Gæde P, Oellgaard J, Carstensen B, Rossing P, Lund-Andersen H, Parving HH, Pedersen O.. Years of life gained by multifactorial intervention in patients with type 2 diabetes mellitus and microalbuminuria: 21 years follow-up on the Steno-2 randomised trial.steno2 studien uppföljning: Diabetologia Nov;59(11):
8 8 Tabell 1. Resultat av kliniska undersökningar och laboratorieundersökningar på 53 nydebuterade diabetiker och uppföljning efter 2 års behandling. Antal patienter Medelvärde (range) Debut Uppföljning Debut Uppföljning Rökare Fotundersökning Neuropati 0 0 Angiopati 0 0 Neuro- och angiopati 0 7 Saknas 0 1 Njurfunktion Mikroalbuminuri 0 2 Makroalbuminuri 0 6 Ögonundersökning Retinopati 0 7 BMI (Kg/m 2 ) 33 (22-48) 32 (20 46) LDL (mmol/l) 3,2 (1,4 6,3) 2,5 (1,5 5,4) HbA 1 C (mmol/mol) 57 (33 130) 46 (29 61) Blodtryck (mmhg) Systoliskt 138 (90-180) 136 (85 200) Diastoliskt 84 (60 120) 80(55 100) Lipidsänkande behandling Blodtryckssänkande behandling
9 9 Diabetes behandling Metformin + Xultophy Metformin + SU Metformin + Insulin + Januvia Metformin + Insulin + Victoza Metformin + Insulin Metformin + Victoza Metformin + Januvia Victoza Insulin Januvia Metformin Kost Antal patienter Figur 1. Behandlingen för studiens 53 patienter. HbA1c Debut 6 månader 12 månader 24 månader Medelvärde Lägsta Högsta Figur 2. Förändring över tid för HbA1c för studiens 53 patienter, medelvärden och range.
10 10 Bilaga 1 Behandlingstrappa Diabetes typ II Livsstilsförändring, kost & motion Metformin i upptrappning till maxdos 2 gram Metformin + DPP4/GLP-1 Metformin + DPP4/GLP-1 + SGLT2 och/eller Insulin DPP4- hämmare =Januvia GLP-1 analog =Victoza/Trulicity SGLT2-hämmare =Forxiga Individuell behandling beroende på ålder, vikt, sjukdomsduration, yrke och samsjuklighet.
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2
Läs merKardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS
Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Den första moderna glukossänkande studien Years of life lost Diabetes is associated with significant
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merFörbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merAllmänläkardagarna 2011-01-27
Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna
Läs merNya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2
Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten
Läs merBohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett
Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merRek lista 2017 Terapigrupp Diabetes
Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merDIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merDavid Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB
David Nathanson Diabetescentrum Södersjukhuset AB Utveckling av diabetessjukdomen och dess komplikationer Progression of Type 2 Diabetes Mellitus Insulin resistance Hepatic glucose production Insulin level
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merTEMA DIABETES TYP 2 ENSTAKA DIABETESLÄKEMEDEL HAR ÄVEN VISATS SKYDDA MOT KARDIOVASKULÄRA OCH RENALA KOMPLIKATIONER
Rättad 2018-03-15 avseende signifikansen vid risk för kardiovaskulär död i LEADER-studien i såväl text som Tabell 2, resultaten för»3p-mace«och»kardiovaskulär död«i ELIXA i Tabell 2 samt ett felaktigt
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Läs merNya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering
Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Professor Björn Eliasson Sahlgrenska Universitetssjukhuset LMV2010: Typ 2-diabetes - en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Metformin SU eller insulin NPH
Läs merJohan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merMålblodsocker vid typ 2 diabetes
Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Fredagen den 16 januari 2009 Sheraton, Stockholm Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Under det
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merHjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär
Läs merDen hjärtsjuka diabetespatienten - kan vi minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med modern diabetesbehandling?
Den hjärtsjuka diabetespatienten - kan vi minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med modern diabetesbehandling? Magnus Wijkman Överläkare, med dr Medicinkliniken, Vrinnevisjukhuset i Norrköping Vi bevittnar
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merDOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?
Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare:
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merAnalysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller
Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merYttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (4) 2012-12-06 p 14 Handläggare: Anna Jakobsson Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt
Läs merDiabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander
Diabetes i Kronoberg Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer 2018-05-08 Maria Thunander Nya Riktlinjer för Diabetesvården 2017 Läkemedel vid typ 2 diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda
Läs merEASD Lissabon Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Göteborgs universitet
EASD Lissabon 2017 Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Göteborgs universitet Lite om Mediciner Metformin Ny form Har utvecklats i en Delayed release (DR) form som skulle kunna användas
Läs merHur sköter vi diabetespatienter på Hallsbergs VC?
Hur sköter vi diabetespatienter på Hallsbergs VC? Författare: Sofia Varsami Hallsbergs VC Långängsvägen 69436, Hallsberg sofia.varsami@orebroll.se Handledare: Peter Engfeldt Institutionen för hälsovetenskap
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merGlukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?
Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK
Läs merTablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes
Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 1493 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med
Läs merHbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)
Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar
Läs merDiabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen
Projektrapport VESTA vp2015 Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen - vad vet vi om patienterna med riskfyllt HbA 1c? Tove Eriksson, ST-läkare i allmänmedicin, Din Vårdcentral Bagarmossen Oktober
Läs merHypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner
Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8
Läs merEgenmätning av blodglukos vid diabetes
Godkänt den: 2017-03-16 Ansvarig: Jarl Hellman Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Definitioner...2 Normal dygnskurva...2 Förenklad dygnskurva...2 Utvidgad dygnskurva...2 CGM/FGM...2
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merSenaste algoritmen för behandling av typ 2 diabetes och 09 Helene Holmer Ordförande terapigrupp endokrinologi
Senaste algoritmen för behandling av typ 2 diabetes 2017-03-08 och 09 Helene Holmer Ordförande terapigrupp endokrinologi Livsstilsförändringar Råd om goda levnadsvanor Kostråd Motion Metformin till
Läs merHypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes.
Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Abdirahman Jelle ST-läkare, Vårdcentral Malung Handledare: Lars Jerdén, Distriktsläkare Vårdcentral Jakobsgårdarna Börje Dahlén,
Läs merProjektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne
Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan
Läs merMålstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?
Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0
Läs merGapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård
1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering
Läs merMetabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Läs merStudier på nyare diabetesläkemedel DPP-4-hämmare GLP-1-analoger SGLT2-hämmare
Studier på nyare diabetesläkemedel DPP4 GLP1analoger SGLT2 Jonatan Alvan Teamledare Läkemedel Enheten för kunskapsstöd På den svenska marknaden befintliga preparat ur läkemedelsgrupperna GLP 1analoger,
Läs merDiabetesvård i Västerbotten
Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2009
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merEvidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla?
Evidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla? R E F E RAT Januarisymposium, 10 januari 2014 Sheraton Hotel, Stockholm Referat 2014.indd 1 2014-02-21 08:54:08 Referat 2014.indd
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merTablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes
Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 150123 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med
Läs merNya na&onella riktlinjer 2015
Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,
Läs merDiabetesscreening i en hypertonipopulation
Diabetesscreening i en hypertonipopulation Författare: Abdelhai Mahmoud, ST-läkare Närhälsan Vara vårdcentral Rapport 2018:6 Författare: Mattias Davidsson, ST-läkare Närhälsan Norrmalm vårdcentral, Skövde
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merLäkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?
Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen
Läs merLäkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?
Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen
Läs merSamband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merEtt års uppföljning av LDL (low density lipoprotein) hos patienter med nydiagnostiserad Diabetes Mellitus typ 2 på Skogås vårdcentral.
Ett års uppföljning av LDL (low density lipoprotein) hos patienter med nydiagnostiserad Diabetes Mellitus typ 2 på Skogås vårdcentral. Luis Damian Navarro ST-läkare, Skogås vårdcentral 2013 luisdamiannav@hotmail.com
Läs merDiabetes i primärvården 2013
Diabetes i primärvården 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Telefon: 08-737 40 40 Datum: 2014-08-29 Diarienummer: HSN 1402-0274 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Metod... 8 Några
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merADA EASD Jarl Hellman, Överläkare
ADA EASD 2017 Jarl Hellman, Överläkare INNEHÅLL EXSCEL (GLP-1 Agonist nummer 4) TOSCA-IT (Pioglitazon vs SU) CANVAS (SGLT2 nummer 2) SAMMANFATTNING (ACE) (DEVOTE) (FOURIER) (TANDEM) (JDOIT3) (Insulin 338)
Läs merEASD Berlin Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Skaraborgsinstitutet, Göteborgs univeristet
EASD Berlin 2018 Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Skaraborgsinstitutet, Göteborgs univeristet Diabetes prevention study Jaakko Tuomiletho I Diabetes Prevention Study rekryterades individer
Läs merRenata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral. Höstprogrammet 2011/2012. Renata Kolanowska
Uppnår patienter med diabetes mellitus typ 2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral målvärde avseende blodtryck och HbA1c enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer? Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merNationella Diabetesregistret
Nationella Diabetesregistret Primärvården i Jönköpings län Data från 2012 jämfört med 2011 Anders Tengblad primärvårdens fou-enhet Diabetes i Jönköping enligt Na1onella Diabetesregistret 281 1416 291 10378
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merIndividualisera mål och behandling
Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merGLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker
GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN Södersjukhuset 111103 Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GERD 68 ÅR Söker för klåda och sveda i underlivet Hon har mått
Läs merSynnedsättning kopplad till diabetes
Synnedsättning kopplad till diabetes Karl-Johan.Hellgren@liv.se Sen synnedsättning, kärlskador ger sekundär nervpåverkan Tidig synnedsättning, primär nervpåverkan innan synliga kärlskador Ingen mild måttlig
Läs merTidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion
Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?
Läs merMultisjuka patienter med typ 2-diabetes (HND) Stelios Karayiannides Överläkare, doktorand Centrum för diabetes, SLSO
Multisjuka patienter med typ 2-diabetes (HND) Stelios Karayiannides Överläkare, doktorand Centrum för diabetes, SLSO Vad har du för bakgrund? A. Specialist i endokrinologi och diabetologi B. Specialist
Läs merUppdatering typ 2 diabetes Dr Jarl Hellman
Uppdatering typ 2 diabetes 190206 Dr Jarl Hellman Conflicts of interest Föreläsningar/advisory boards: Lilly, Sanofi, NovoNordisk, Abbot, MSD samt Boehringer Ingelheim Nya riktlinjer EASD/ADA Uppdatering
Läs merTyp 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 20 februari 2016 Gäller: t.o.m. 28 februari 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation
Läs merDIABETES. Bommersvik
DIABETES Bommersvik 180322 23 VAD VET VI om nyttan av blodsockersänkning? Strikt kontroll tidigt > färre komplikationer Strikt kontroll sent > mindre säkert Det finns ett metabolt minne På kort sikt effekt
Läs merBEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA
BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE
Läs merDiabetes ur ett överviktsperspektiv
Diabetes ur ett överviktsperspektiv Maria Cajmatz Informationsläkare 190611 Välkänt samband Diabetes typ 2 1 BMI över tid i Primärvård (NDR) 2 Fördelning BMI i regionerna. Primärvård (NDR) Insjuknande
Läs merVid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.
MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merKartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets
VESTARAPPORT Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets riskmotor En journalstudie på Valsta Vårdcentral 2015 Jairo E.
Läs merMargareta Hellgren, MD, PhD Specialist i allmänmedicin, Närhälsan S:a Ryd Göteborgs Universitet Skaraborgsinstitutet, Skövde
Prediabetes Diabetes Var, när och hur skall vi behandla? Luleå Mars 2019 Margareta Hellgren, MD, PhD Specialist i allmänmedicin, Närhälsan S:a Ryd Göteborgs Universitet Skaraborgsinstitutet, Skövde Diabetes
Läs merDiabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation
Läs merKontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?
Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research
Läs mer