BILAGA till slutredovisning den 22 december 2017 av Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande
|
|
- Nils Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA till slutredovisning den 22 december 2017 av Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande Näringsdepartementet Björn Stenfors NORRA ÖN I UMEÅ - EXPLOATERINGENS LÄMPLIGHET UR ETT REGIONALT PERSPEKTIV NORRA O N, UMEA Sammanfattning Umeå är en av Europas snabbast växande städer och norra Sveriges mest befolkningsrika kommun. För att möta den snabba befolkningsökningen finns idag nya bostäder utpekade i Umeås byggnadsordning Ett av de större nya bostadsområdena är Norra Ön med upp till bostäder. Norra Ön har synnerligen goda möjligheter att bidra till de regionala utvecklingsmålen. Ön har ett unikt läge mitt i Umeälven och en viktig utgångspunkt för exploateringen är att med två gång- och cykelbroar knyta samman Norra Ön med Centrala Stan och med Teg. GC-broarna innebär att Centrala Stan, universitets- och sjukhusområdet, flygplatsen och Botniabanans resecentrum Umeå Östra hamnar inom bekvämt gångoch cykelavstånd. Norra Ön är medvetet planerad som en bilsnål stadsdel där GCbroarna ger betydande tids- och avståndsmässiga fördelar för gång- och cykeltrafikanter framför bilister som får en betydligt längre färdväg. Området är planerat som en tät och attraktiv funktionsblandad stadsmiljö där bostadsbebyggelse blandas med verksamheter och butiker. Den täta exploateringen gör att kostnaderna kan fördelas på ett stort kollektiv vilket gör att kostnaderna för de enskilda boende kan hållas nere. En variation av upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar ger alla grupper möjlighet att bosätta sig i området. Inledning Regeringen vill medverka för ökad bostadsbebyggelse och hållbar stadsutveckling. Området Norra Ön i Umeå skulle kunna ligga till grund för en viktig stadsutveckling. En förutsättning för att exploateringen ska kunna presenteras för regeringen är att det finns en analys av exploateringens lämplighet och långsiktiga hållbarhet utifrån ett 1
2 regionalt perspektiv avseende arbetsmarknad, befolkning, transportsystem och pendlingsmönster. För att ett område ska anses lämpligt bör exploateringen ligga i linje med de tankar om utveckling som finns i länens regionala utvecklingsstrategier. I denna promemoria granskas exploateringen av Norra Öns lämplighet i förhållande till de målsättningar/resultatindikatorer som anges i Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län, RUS , med vissa kompletterande uppgifter hämtade från Länstransportplan för Västerbottens län , Innovationsstrategi Västerbotten och Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län, RUS , (RUS)baseras på sex delstrategier som visar inriktningen för det regionala tillväxtarbetet: Samhällen som inkluderar och utvecklar människor, Strukturer för innovation, Miljödriven utveckling, Investeringar i utbildning och kompetens, Platsbaserad näringslivsutveckling samt En tillgänglig och utåtriktad region. Varje delstrategi innehåller prioriterade områden med åtgärder som visar vilka frågor som länets aktörer gemensamt ska fokusera på i det regionala utvecklingsarbetet. För uppföljning och utvärdering av utvecklingsarbetet används 17 beräkningsbara målsättningar/indikatorer som visar om samhällsutvecklingen går i önskvärd riktning med 2010 som basvärde. Arbetsmarknad Umeåregionen Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs samt Örnsköldsvik är Norrlands största arbetsmarknadsområde och har över sysselsatta. Sysselsättningsutvecklingen i Umeå kommun ligger över riksgenomsnittet och Umeå har ett positivt pendlingsnetto på personer. Umeå är en universitetsstad med två universitet och åtta högskolor. I Umeå finns också Norrlands universitetssjukhus (NUS). Möjlighet att snabbt och enkelt kunna hitta ett boende till överkomlig kostnad är en viktig faktor för en välfungerande arbetsmarknad och kan ha en avgörande betydelse för företagens och forskningens konkurrenskraft finns det ingenstans att bo är det svårt att rekrytera nya medarbetare. Norra Öns unika läge med gång och cykelavstånd till Centrala Stan, norra Sveriges största arbetsplatsområde vid universitetet och NUS, Teg och Öst-Tegs industriområde, samt till flygplatsen och Botniabanans resecentrum Umeå Östra gör att förutsättningarna för hög sysselsättning i området är mycket goda. Det strategiska läget nära regionalt viktiga arbetsområden betyder även att Öns utveckling är viktig för hela regionen. 2
3 Det centrala läget och närheten till redan etablerade innovativa klustermiljöer kring universitet, högskolor och NUS gör Norra Ön till en attraktiv företagsmiljö. Den täta blandstaden och kundunderlaget som de boende utgör ger också goda förutsättningar för butiksverksamhet och servicenäringar. Befolkning Ett attraktivt område med blandade upplåtelseformer, varierande lägenhetsstorlekar, överkomliga priser och ett centralt läge med tillgång till en bred regional arbetsmarknad samt universitet och högskolor ger mycket goda möjligheter att attrahera inflyttning av de grupper som anges i RUS: Människor i åldern år; Utrikesfödda personer och Högutbildade i åldern år samt även många andra. Norra Ön kan dessutom komma att bidra till bättre fungerande flyttkedjor och minskad trångboddhet idag är 8 % av Umeås hushåll trångbodda. En ny central stadsdel med invånare, som är attraktiv för både boende och företagande, kommer också vara en tillgång för Umeå som helhet. En större stad ger förutsättningar för en bredare lokal arbetsmarknad, underlag för ett större serviceutbud och ett bredare kultur- och nöjesutbud. Transportsystem Transportsektorn är den största källan till koldioxidutsläpp i länet, vilket bl.a. är en följd av de långa avstånden. Norra Ön ger goda möjligheter att minska utsläppen från transporter då området är medvetet planerat att vara bilsnålt och för att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. Genom det centrala läget och den täta bebyggelsen minimeras avstånd och bilbehovet minskas. Arbetspendling Arbetspendlingen mellan kommunerna i Umeåregionen är omfattande och Umeå är en viktig nod i hela Västerbottens arbetsmarknadssystem. Umeå har ett positivt pendlingsnetto på personer och en möjlig konsekvens av Norra Öns exploatering kan därför vara att några av de som idag pendlar in till Umeå istället väljer att flytta in till staden. En exploatering av Ön ger unika förutsättningar till höga gång- och cykelandelar. Gångoch cykelbroarnas lägen i jämförelse med bilbroarnas lägen ger gång- och cykeltrafikanterna stora konkurrensfördelar gentemot bilisten både avstånds- och tidsmässigt. I planeringen betonas också vikten av att tidigt etablera kollektivtrafik med god tillgänglighet när Öns första etapper står färdiga så att de boende vänjer sig vid att ta bussen (som kör fossilfritt) istället för bilen. 3
4 Närheten till Botniabanans resecentrum Umeå Östra ger möjligheter till tågpendling, en utbyggnad av Norrbotniabanan utökar dessa möjligheter. Norrbotniabanan kommer kraftigt att förkorta restiderna mellan bland annat Umeå och Skellefteå, och senare till Piteå och Luleå. Skellefteå och Umeå har i mycket hög grad potentiellt kompletterande arbetsmarknader. Till följd av de idag långa restiderna är pendlingskvoterna i dessa relationer dock låga. Den största utpendlingen från Umeå är till Stockholm, ca 700 personer pendlar till huvudstaden. Norra Öns närhet till flygplatsen kan sannolikt underlätta för långpendlare. Genom att öka Umeås befolkning kan exploateringen också bidra till ett utökat underlag, vilket kan resultera i förbättrad service och/eller ökad turtäthet, för tåg- och busstrafik samt för flygtrafiken och färjeförbindelsen till Vasa. Skala för måluppfyllelse Motverkar målen i RUS:en. Riskerar att motverka målen i RUS:en. Neutral eller ej möjlig att bedöma. Medverkar delvis till att uppfylla målen i RUS:en. Medverkar helt till att uppfylla målen i RUS:en. Målsättning/resultatindikator RUS Nettoinflyttningen ska vara positiv för människor i åldern år Fastighetspriserna ska vara konstanta eller öka jämfört med 2010 års nivå Antal utrikesfödda i befolkningen ska öka jämfört med år 2010 Andelen som saknar gymnasiekompetens i åldern år ska minska till under 10 procent Andelen högutbildade med minst tvåårig eftergymnasial utbildning i åldern år ska öka till över 40 procent Andelen i utanförskap ska minska till under 10 procent Sysselsättningsgraden ska öka till över 80 procent Växthusgasutsläpp ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer Energiintensitet ska minska med 20 procent jämfört 2008 års nivåer Förnybar energi ska vara över 80 procent FoU/BRP ska vara över 4 procent Nya arbetsställen per invånare ska öka jämfört med 5 procent jämfört med 2010 års nivå Lönesumman inom privat tjänstenäring ska öka jämfört med år 2010 Arbetsproduktiviteten ska öka jämfört med 2010 års daglönesumma per sysselsatt Kvinnors andel av daglönesumman ska öka jämfört med år
5 Varuexportens andel av BRP ska öka Ohälsa, antal frånvarodagar per person i befolkningen (16 64 år) under 12 månader 5
6 BILAGA till slutredovisning den 22 december 2017 av Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande Näringsdepartementet Björn Stenfors Bilaga matris Norra Ön hur exploateringen förhåller sig mot RUS mål Område RUSmålsättningar /prioriteringar Möjligheter Risker Samlad bedömning Arbetsmarknad Sysselsättningsgr aden ska öka till över 80 procent Andelen i utanförskap ska minska till under 10 procent Umeåregionen är Norrlands största arbetsmarknadsområde och har ett positivt pendlingsnetto. Öns unika och centrala läge med gång- och cykelavstånd till norra Sveriges största arbetsplatsområde vid universitetet och sjukhuset samt till flygplatsen och Botniabanans resecentra Umeå Östra gör området attraktivt och grundar för hög sysselsättningsgrad i området. Den täta blandstad som planeras ger också goda förutsättningar för arbetsplatser i området. Medverkar helt till att uppfylla båda målen i RUS:en. Umeå är en regional tillväxtmotor och fler bostäder gör att fler har möjlighet att bo och arbeta i Umeåregionen. Det centrala läget i staden med närhet till det största arbetsplatsområdet samt flyg och tågförbindelser ger möjligheter att finna både kvalificerade och enklare anställningar. Mixade upplåtelseformer och en tät blandstad främjar sysselsättningen. Utöver detta så kommer själva byggandet av den nya stadsdelen skapa arbetstillfällen. Arbetsmarknadens förnyelse, nya arbetsställen per invånare ska öka med 5 procent jämfört med 2010 års nivå En ny funktionsblandad stadsdel med tät stadsbebyggelse i centrala Umeå med närhet till flygplats och tågstation samt i nära anslutning till redan etablerade innovativa klustermiljöer kring universitet, högskolor och universitetssjukhuset gör Norra Ön till en attraktiv företagsmiljö med goda förutsättningar för företagsetableringar. Eftersom stadsdelen då den är helt utbyggd kommer att ha invånare så kommer den lokala efterfrågan att öka vilket gynnar företagande. En större stad med fler invånare ger bättre förutsättningar för nya företag och ett mer diversifierat näringsliv. Även om antalet arbetsställen ökar är det inte säkert att antalet arbetsställen per 1000 invånare ökar om befolkningen ökar med flera tusen. Umeå är ett regionalt centrum vilket gör att det finns en lokal marknad för företag. Det attraktiva och centrala läget med närhet till universitet och högskola och redan etablerade innovativa miljöer med befintliga företagskluster samt en hög utbildningsnivå bidrar till platsens goda förutsättningar för nyföretagande. Även om nyföretagandet inte uppstår inom exploateringen så kommer det ökade antalet innevånare att medföra fler företag och en större stad ger förutsättningar för ett mer diversifierat näringsliv. Tillväxt privat tjänstenäring, En viktig förutsättning för både företagstjänster och konsumenttjänster är att kundunderlaget är tillräckligt stort och samlat. En ny Norra Ön är en ny central stadsdel med tät 6
7 lönesumman inom privat tjänstenäring ska öka jämfört med år 2010 funktionsblandad stadsdel med tät stadsbebyggelse i centrala Umeå ger därför goda möjligheter till en ökad andel tjänstenäring. funktionsblandad stadsbebyggelse som fullt utbyggd kommer att ha invånare vilket kommer medföra en väsentlig utökning av kundunderlaget för tjänsteföretag i Umeå. Höjd arbetsproduktivitet, arbetsproduktiviteten ska öka jämfört med 2010 års daglönesumma per sysselsatt Går ej att bedöma Går ej att bedöma Öka kvinnors andel av den totala lönesumman Kvinnors andel av daglönesumma ska öka jämfört med år 2010 Arbetsmarknaden för kvinnor är bristfällig i Västerbottens industri- och periferikommuner samtidigt som pendlingsströmmarna för män generellt är betydligt större än för kvinnor. I Umeå finns en bredare arbetsmarknad och kvinnors andel av den totala daglönesumman är något högre i Umeå än vad den är i Västerbotten som helhet. Om Umeås befolkning ökar genom att nya bostäder byggs på Norra Ön så skulle detta därför möjligen kunna bidra till en ökning av kvinnors andel av den totala lönesumman. Medverkar delvis till att uppfylla målen i RUS:en. Norra Öns attraktiva centrala läge och Umeås breda arbetsmarknad kan bidra till att kvinnors andel av den totala lönesumman ökar genom att de nya bostäderna ger fler kvinnor möjlighet att bo och arbeta i Umeå. FoU/BRP ska vara över 4 procent Ej möjlig att bedöma/neutralt Ej möjlig att bedöma/neutralt Ökad varuexport, varuexportens andel av BRP ska öka Ej möjlig att bedöma/neutralt Ej möjlig att bedöma/neutralt Växthusgasutsläpp ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer Transportsektorn är den största källan till koldioxidutsläpp i länet, vilket bl.a. är en följd av de långa avstånden. Norra Ön ger goda möjligheter att minska utsläppen från transporter då det centrala läget och den täta bebyggelsen minimerar avstånden och minskar bilbehovet. Biltransporterna kan minskas ytterligare av att området är medvetet Att den bilsnåla planeringen verkligen fungerar är viktigt. Exploatering och byggande konsumerar Umeå är i behov av nya bostäder och verksamheter och tät stadsbebyggelse med modern teknik och nära avstånd är det energioch klimatmässigt mest hållbara. En förtätning av 7
8 planerat att vara bilsnålt och för att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. Byggsektorn i Umeå har lång erfarenhet av samverkan kring klimatsmart byggande genom exempelvis Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Den nya bebyggelsen planeras och byggs så att minsta möjliga resursutnyttjande och negativ miljöpåverkan uppnås. mycket energi. Användandet av cement och betong genererar stora växthusgasutsläpp. stadens centrala delar minskar klimatpåverkan jämfört med att bebyggelsen sprids ut. Energiintensitet ska minska med 20 procent jämfört 2008 års nivåer Genom att planera och bygga klimatsmart med modern teknik, den medvetna planeringen av en bilsnål stadsdel och de systemfördelar som tät stadsbebyggelse ger samt det centrala läget kommer Norra Ön innebära goda möjligheter för minskad energianvändning. Inga risker identifierade Befolkning Minskade ohälsotal, antal frånvarodagar per person i befolkningen (16 64 år) under 12 månader Går ej att bedöma. Går ej att bedöma. Nettoinflyttningen ska vara positiv för människor i åldern år Med sitt unika läge kan Ön bli den mest eftertraktade bostadsmiljön i norra Sverige. Den planerade täta stadsbebyggelsen ger möjlighet att hålla nere boendekostnaderna för bostadskonsumenter eftersom många är med och delar på kostnaderna. En tätare exploatering bidrar även till bättre förutsättningar för service i den nya stadsdelen. Genom variation av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer motverkas segregation och alla grupper ges möjlighet att bosätta sig på Ön. Detta i kombination med att Umeåregionen är den största arbetsmarknaden i Norrland, att Umeå är en universitetsstad, samt att det idag är många som pendlar in till Umeå för både arbete och studier, bör innebära mycket goda möjligheter till ökad inflyttning av personer i åldern år. Genom att staden växer uppnås en ökad kritisk massa som breddar kulturutbud, service, tjänster och arbetsmarknad. Den nya stadsdelen En risk är att området blir för populärt och priserna alltför höga därför viktigt att det blir rätt mix av blandade upplåtelseformer och att man håller fast vid denna. Nettoinflyttning anger skillnaden mellan antalet som väljer att flytta in och de som väljer att flytta ut. Umeå är en snabbväxande universitetsstad och Umeåregionen är Norrlands största arbetsmarknad med många som pendlar in till Umeå för både arbete och studier. Norra Ön har ett attraktivt och centralt läge, kostnaderna för boendet bör kunna hållas på en överkomlig nivå genom den täta exploateringen samt den planerade variationen av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer. 8
9 bidrar till att stärka Umeå som ett attraktivt urbant alternativ till storstäderna vilket förbättrar möjligheterna att minska utflyttningen av människor i åldern år. Antal utrikesfödda i befolkningen ska öka jämfört med år 2010 Inflyttning av utrikesfödda gynnas av samma skäl som inflyttningen av andra grupper. Ett attraktivt område med blandade upplåtelseformer, varierande lägenhetsstorlekar, överkomliga priser och ett centralt läge med tillgång till en bred regional arbetsmarknad samt universitet och högskolor ger mycket goda möjligheter att attrahera utrikesfödda personer. Fastighetspriserna ska vara konstanta eller öka jämfört med 2010 års nivå Enligt RUS speglas regionens attraktivitet i fastighetspriserna. En positiv utveckling av fastighetspriserna visar på ökade värden på regionens tillgångar. En region rik på tillgångar kan lättare attrahera nya innevånare och ökande fastighetspriser möjliggör även finansiering för nya investeringar genom att regionen bygger upp nytt kapital. Investeringar som kan vara i nya bostäder, företagande och innovation. Då Ön för närvarande är i stort sett oexploaterad kommer en exploatering av området garanterat medföra ökade fastighetspriser. Andelen som saknar gymnasiekompetens i åldern år ska minska till under 10 procent Är inte möjligt att bedöma Är inte möjligt att bedöma Andelen högutbildade med minst tvåårig eftergymnasial utbildning i åldern år ska öka till över 40 procent En ny attraktiv och centralt belägen stadsdel med överkomliga priser och närhet till norra Sveriges största arbetsplatsområde, tillgång till Norrlands största arbetsmarknad, samt närhet till flera universitet och högskolor bör innebära goda möjligheter att attrahera högutbildade. Tillgång till boende är också en klar fördel för att hålla kvar högutbildade i åldern Medverkar helt till att uppfylla målen i RUS:en 9
10 Genom att staden växer uppnås en ökad kritisk massa som breddar kulturutbud, service, tjänster och arbetsmarknad. Den nya stadsdelen bidrar till att stärka Umeå som ett attraktivt alternativ till storstäderna vilket förbättrar möjligheterna att minska utflyttningen av bl.a. högutbildade i åldern år. Förnybar energi ska Genom att planera och bygga klimatsmart med modern teknik och de Exploatering och vara över 80 procent systemfördelar som tät stadsbebyggelse innebär är det fullt möjligt att byggande konsumerar Umeå är i behov av nya bostäder och uppnå ett boende där driften sker med 100 % förnybar energi. Norra mycket energi. verksamheter och tät stadsbebyggelse med öns centrala läge och den medvetna planeringen för att minska bilism och gynna gång-, cykel- och kollektivtrafik är en möjlighet till att öka andelen förnybar energi i transporterna. Kan finnas en generell risk för att stadsdelen inte blir så bilfri som man planerar för. modern teknik och nära avstånd är det energioch klimatmässigt mest hållbara. En förtätning av stadens centrala delar minskar klimatpåverkan jämfört med att bebyggelsen sprids ut. Transportsystem Växthusgasutsläp pen ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer Energiintensitet ska minska med 20 procent jämfört 2008 års nivåer Förnybar energi ska vara över 80 procent Transportsektorn är den största källan till koldioxidutsläpp i länet, vilket bl.a. är en följd av de långa avstånden. Norra öns centrala läge och den medvetna planeringen för att minska bilism och gynna gång-, cykel- och kollektivtrafik ger goda möjligheter att minska utsläpp och energianvändning i transportsystemet samt att öka andelen förnybar energi. Kollektivtrafiken i Umeå har som mål att vara helt fossilfri Kan finnas en generell risk för att stadsdelen inte blir så bilfri som man planerar för. Medverkar helt till att uppnå målen i RUS:en. Eftersom Umeå är i behov av nya bostäder och verksamheter kommer det totala trafikarbetet att bli mindre om ett centralt läge som Ön exploateras i stället för mer perifera lägen. Arbets- PRIORITERING: Arbetspendlingen mellan kommunerna i Umeåregionen är omfattande Medverkar delvis till RUS:ens prioriteringar inom pendling Hållbar och effektiv och Umeå är en viktig nod i hela Västerbottens delstrategin En utåtriktad och tillgänglig region person- och arbetsmarknadssystem. Umeå har ett positivt pendlingsnetto på godstrafik personer, vilket betyder att det pendlar in fler till Umeå än det pendlar I RUS konstateras att ut. Exploateringen av Norra Ön innebär att ca nya bostäder samtidigt som byggs i ett attraktivt och centralt läge i Umeå. En möjlig konsekvens av transporter är viktiga detta kan vara att några av de som idag pendlar in till Umeå istället utgör transportsektorn väljer att flytta in till staden. den största källan till 10
11 koldioxidutsläpp i länet. Det behövs därför insatser för att minska utsläppen per ton eller personkilometer, men också för transportrelaterade problem som luftkvalitet, ljudmiljö och framkomlighet i tätorter. Det krävs en ökad andel resande med kollektivtrafik, gång och cykel, bland annat genom beteendepåverkan för hållbarare resvanor. En viktig faktor är även att den relativa användningen av fossilfria drivmedel ökar. En exploatering av Ön ger unika förutsättningar till höga gång- och cykelandelar. Gång- och cykelbroarnas lägen i jämförelse med bilbroarnas lägen ger gång- och cykeltrafikanterna stora konkurrensfördelar gentemot bilisten både avstånds- och tidsmässigt. I planeringen betonas också vikten av att tidigt etablera kollektivtrafik med god tillgänglighet när Öns första etapper står färdiga så att de boende vänjer sig vid att ta bussen (som kör fossilfritt) istället för bilen. Närheten till Botniabanans resecentra Umeå Östra ger möjligheter till tågpendling, en utbyggnad av Norrbotniabanan utökar dessa möjligheter. Norrbotniabanan kommer kraftigt att förkorta restiderna mellan bland annat Umeå och Skellefteå, och senare till Piteå och Luleå. Den största utpendlingen från Umeå är till Stockholm, ca 700 personer pendlar till huvudstaden. Norra Öns närhet till flygplatsen kan sannolikt underlätta för långpendlare. Genom att öka Umeås befolkning kan exploateringen också bidra till ett utökat underlag, vilket kan resultera i förbättrad service och/eller ökad turtäthet, för tåg- och busstrafik samt för flygtrafiken och färjeförbindelsen till Vasa. En viktig funktion för trafiken är också att stötta utvecklingen av funktionella regioner inom och över landsoch länsgränser. 11
Näringsliv och arbetsmarknad
Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen
Regionala och lokala mål och strategier
Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande
Regionala perspektiv på den skånska framtiden
Regionala perspektiv på den skånska framtiden Det motsägelsefulla Skåne Å ena sidan, å andra sidan Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark sysselsättningstillväxt men lägst sysselsättningsgrad
Europeiska och regionala prioriteringar
www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala
Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.
Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012
Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar
Planering Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Utredningar och rapporter från Planering, nr 4, juni 2013 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 2. PENDLING TILL OCH FRÅN UMEÅ 4 Total
Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB
Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse
2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013
Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska
Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009
Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Målbild med mätbara samt generella mål
Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar
5. Befolkning, bostäder och näringsliv
5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik
KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi
Regional tillväxt 2015
Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE
BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE Deltagarna fick gruppvis ta fram de funktioner de ansåg viktiga inom regionen på ett 00, 040 och 050 års perspektiv. Efter varje
20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET
Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida
Regional tillväxt 2015
Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö
Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner
SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala
Tillväxtstrategi för Halland
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läget i Kalmar län 2016
Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja
Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se
Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Remissvar från Uminova Innovation AB, avseende Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Västerbottens län 2014-2020,
Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder
Dialogmöte 2 Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Workshop om inriktning och övergripande prioriteringar Den fortsatta
BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion
BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)
Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått
Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.
En vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017
Regional infrastrukturplan 2018-2029 Förslag till justeringar Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Förslag till justeringar Tydliggöra vad vi menar med hållbarhet Komplettera diagram och kartor för ökad
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN
Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm
4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?
Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget
Välkommen till. Nordmaling!
Välkommen till Nordmaling! Att flytta till en ny plats är ett stort beslut. Du letar förmodligen efter ett bra arbete men förstås också efter en bra miljö för dig och din familj. Du vill ha nära till naturupplevelser,
Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer
Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen
Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.
Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar. POLITISKT PRIORITERAT OMRÅDE ETT ÖPPET OCH LEVANDE MOTALA I ett öppet och levande Motala har alla lika värde och
16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730
16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730 Ärendet Med tanke på Hallands geografiska läge, mitt i ett starkt växande
Lärkonferens Inspel till nästa programperiod
Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling
PM UTVÄRDERING AV EXPLOATERINGARS LÄMPLIGHET I ETT REGIONALT PERSPEKTIV
memo04.docx 2013-06-14 BILAGA till delredovisning den 31 augusti 2017. Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande EXPLOATERINGARS LÄMPLIGHET I ETT 9 Landvetter sö dra i Ha
Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland
Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende
SE-151
activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur
Einar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi
Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Tillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen
Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet
Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten
Energikontor Norra Småland
Tjänsteskrivelse 2015-03-10 Regional utveckling Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö Energikontor Norra Småland Förslag till beslut Projekt Energikontor Norra Småland beviljas 400 000 i projektmedel
Tabell- och kartbilaga
Tabell- och kartbilaga B1. Befolkningstäthet per tätort år 2000 och befolkningsförändring per tätort 1995-2000... 2 B2. Folkmängd efter ålder och kommun 31 dec. 2003... 2 B3. Nettopendling 1996 mellan
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Positionspapper, arbete
POSITIONSPAPPER OCH POLICYDOKUMENT Positionspapper, arbete Uppdrag från RSS 16 mars Samråd Myndigheterna 18 april Utkast WSP Delredovisning för Kollektivtrafikutskottet 26 juni Samråd Myndigheterna 25
Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling
Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen
Tillväxt, miljö och regionplanering
En världsledande region Europas snabbast växande stad Stockholms Handelskammare Världens främsta ICT stad Networked Society City Index Världens 2 tech hub efter Sillicon Valley The Telgraph Världens 5
Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder
Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen
betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i
Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Lycksele, hotell Lappland 23 februari. Västerbottens Framtidsdag 2012
Lycksele, hotell Lappland 23 februari Västerbottens Framtidsdag 2012 Framtidsdag 2012 program 09:00 Registrering och kaffe 09:30 Välkommen och inledning på konferensen Ewa-May Karlsson, Regionstyrelsens
Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet
E12 Atlantica. Ett innovativt och hållbart samarbete för effektiva transportlösningar. Slutrapport 2014-09-30
E12 Atlantica Ett innovativt och hållbart samarbete för effektiva transportlösningar Slutrapport 2014-09-30 NORWAY Luleå FINLAND Karleby St Petersburg Skellefteå Jakobstad Seinäjoki Lycksele Umeå Vasa
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö Den unga staden 29,5 år Malmö är en ung stad och den mest typiska Malmöbon är en 29-årig tjej eller en 30-årig kille. En stad som växer Sveriges
Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten!
Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober 2016 Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten! Umeå är som ni förstås vet - residensstad i Västerbotten, en snabbt växande stad med idag 122 000 invånare.
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010
NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.
Guide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning
TRN 2017-0052-52 Från: kommunstyrelsen@habo.se Till: TRF Funk Registrator; anna-karin.bergvall@habo.se Ärende: Expediering av beslut KS 2017-10-16 194, Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Regional digital utveckling
www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa
Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015
Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region Forum för fysisk planering, 16 december 215 Utgångspunkter - regional tillväxt Fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning nationellt Pendlingsregionen
Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen
Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret
Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur
Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för
10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15
Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 18 (38) Sammanträdesdatum 2015-06-10 Dnr KS 2015/202 10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga
YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dickinson, Joanna Tel: 010-698 10 94 joanna.dickinson@naturvardsverket.se YTTRANDE 2017-10-15 Ärendenr: NV-06931-17 Region Skåne region@skane.se Remissyttrande
Tillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg
RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till 2021 BoU - Lärande för hållbar utveckling 2013-11- 26 av Eva- Marie Tyberg Vad vill ni veta? Det går hyfsat bra för Sundsvall Varför en hållbar tillväxtstrategi?