Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016
|
|
- Ann-Charlotte Nilsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016 Ann-Christine Vallberg Roth Ylva Holmberg Linda Palla Catrin Stensson Ingegerd Tallberg Broman Malmö universitet
2 FÖRORD Forskargruppen tackar alla som deltagit och bidragit med material till denna inledande delrapport. Materialet har möjliggjort en ingångsbild över vad förskollärare och chefer beskriver kan känneteckna undervisning och sambedömning i anslutning till starten av forsknings- och utvecklingsprogrammet år Ingångsbilden är betydelsefull, inte minst i relation till de spår som framträder i motsvarande analys av material i slutet av FoU-programmet år Studien bedrivs inom ramen för FoU-programmet Undervisning i förskolan. Programmet genomförs i samverkan mellan tio kommuner (Bjuv, Landskrona, Lidingö, Strängnäs, Svedala, Trelleborg, Uppsala, Vallentuna, Vaxholm och Åstorp) och det fristående institutet för Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola (Ifous) och Malmö universitet (Mau), Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för Barn Unga Samhälle (BUS). Studien har finansierats av Malmö universitet och de tio kommunerna. Malmö Ann-Christine Vallberg Roth, Ylva Holmberg, Linda Palla, Catrin Stensson och Ingegerd Tallberg Broman I detta dokument finner du en sammanfattning. Den fullständiga rapporten finns att ladda ned här: Mer information om FoU-programmet Undervisning i förskolan finns på: 2
3 3
4 INNEHÅLL FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 5 FÖRFATTARPRESENTATION UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING I FÖRSKOLA INTRODUKTION A METOD OCH TEORETISKA INGÅNGAR Ann-Christine Vallberg Roth B REFLEKTIONSDOKUMENT VID PROGRAMSTART ÅR 2016 MATERIAL OCH ANALYSBESKRIVNING VAD KAN KÄNNETECKNA UNDERVISNING I FÖRSKOLA? Ann-Christine Vallberg Roth VAD KAN KÄNNETECKNA UNDERVISNING I MUSIK? Ylva Holmberg VAD KAN KÄNNETECKNA UNDERVISNING I MATEMATIK? Catrin Stensson VAD KAN KÄNNETECKNA UNDERVISNING I SPRÅK, KOMMUNIKATION OCH FLERSPRÅKIGHET? Linda Palla VAD KAN KÄNNETECKNA UNDERVISANDE FÖRSKOLLÄRARE? Ingegerd Tallberg Broman VAD KAN KÄNNETECKNA ORGANISATION OCH LEDARSKAP SOM VERKAR FÖR UNDERVISNING I FÖRSKOLOR? Ingegerd Tallberg Broman VAD KAN KÄNNETECKNA BEDÖMNING OCH SAMBEDÖMNING I FÖRSKOLA? Ann-Christine Vallberg Roth REFLEKTIONSDOKUMENTET GENOMGRIPANDE SPÅR REFERENSLISTA BILAGA
5 SAMMANFATTNING I rapporten beskrivs en inledande del av den forskning som bedrivs inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet (FoU-programmet) Undervisning i förskolan som bedrivs i samverkan mellan tio kommuner, det fristående institutet för Innovation, Forskning och Utveckling i Skola och förskola (Ifous) och Malmö universitet. Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning som besvarades i anslutning till programstarten år I anslutning till FoU-programmets avslut år 2018 kommer förskollärare och chefer besvara samma frågor för att vi ska kunna analysera eventuella förändringar i beskrivningarna mellan 2016 och Det föreligger stora behov av att klargöra hur undervisning kan bedrivas i förskola och det har framträtt betydande olikheter i hur förskolor arbetar med det pedagogiska uppdraget (Skolinspektionen, 2016a, 2016b, 2017a, 2017b). Tidigare forskning har varit mer inriktad mot lärande än undervisning i förskola (Vallberg Roth, 2017b). Därigenom framträder något av en lärifierad didaktik (jfr Biesta, 2017). Forskningen i FoU-programmet syftar till att, i samverkan mellan verksamma förskollärare, förskolechefer, förvaltningsrepresentanter och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning med dess relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i cirka 130 förskolor och/eller avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige, mellan 2016 och Vidare syftar den specifikt till att utpröva begreppet "flerstämmig undervisning och sambedömning". Enligt Arfwedsson (1998) finns det faktiskt ingen teori som kan innesluta den totala undervisningssituationen (s. 131). I FoU-programmet knyter vi an till skiftande teoretiska ingångar. Övergripande relateras till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Vi utprövar begreppet Flerstämmig undervisning och sambedömning i relation till Kansanens didaktiska nivåer. Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer inriktas på Aktionsnivå, Tänkandenivå I (Objektteorier) och Tänkandenivå II (Metateori). Aktionsnivån fokuserar konkreta handlingar i relation till planering, genomförande och utvärdering av undervisning kopplat till styrdokument. På aktionsnivå planerar professionella vad som ska göras, arrangerar situationer och löser omedelbara utmaningar i praktiken. På Tänkandenivå I kan lärare reflektera över sina handlingar och relatera till teoretiska perspektiv för att bättre förstå sin praktik. Den andra tänkandenivån höjer anspråken för det professionella tänkandet till en metateoretisk nivå. På denna nivå kan professionella analysera sina handlingar och val utifrån de tidigare nivåerna. Lärare kan förstå hur handlingar och teoretiska perspektiv kan hänga ihop och utveckla sitt tänkande om hur bakomliggande antaganden kan relateras till varandra. För att möta behov av redskap som kan vidga lärares professionella handlingsutrymme och ge stöd för kritisk reflektion och handling på vetenskaplig grund, behövs studier som också tydliggör hur undervisning kan baseras såväl teoretiskt som metateoretiskt (Vallberg Roth, 2017a). 5
6 I FoU-programmet utprövas begreppet flerstämmig undervisning och sambedömning. Begreppet kan erbjuda alternativa redskap och strategier för kritiskt reflekterad undervisning, återkoppling och sambedömning i förhållande till varje barns utveckling och lärande i en förskola för alla. Flerstämmig undervisning och sambedömning kan inkludera olika aktörer, som barn, förskollärare, specialpedagoger och chefer, med skiftande bakgrund i varierade former (metoder) och innehåll. Konkret kan undervisning och sambedömning ske vid olika tider och i skiftande rum, med arrangemang som exempelvis kan framkalla begreppslek, omsorgssamspel, temaoch projektorienterad verksamhet, utforskande, skapande och kritiska handlingar (t.ex. att synliggöra handlingsalternativ). Sambedömning (jfr Allal, 2013) avser bedömning mellan minst två aktörer och kan prövas som redskap för strävan efter rimlig likvärdighet och vetenskapligt grundat förhållningssätt i förskolors pedagogiska processer. Exempelvis kan sambedömning dels avse samtolkning och samplanering i förhållande till förskolans strävansmål, dels avse återkoppling, uppföljning och samvärdering av undervisning och upplägg. Vidare kan sambedömning avse utvidgade processer mellan olika nivåer i målstyrningssystemet, mellan förskolor från olika kommunområden och mellan kommuner. Beprövad erfarenhet kan tolkas vara nära kopplad till sambedömning i meningen att beprövad erfarenhet är genererad av flera under en längre tid, den är dokumenterad, delad och kommunicerad. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer: all erfarenhet är inte av godo och därmed av efterföljansvärt slag (RFR10, 2012/2013, ss ). Erfarenheter kan genom sambedömningsprocesser övergå i beprövade erfarenheter under programperioden. Med flerstämmig avses flera röster i många stämmor, vilket kan översättas till flera infallsvinklar och variation av närmanden. Den norska språkvetaren Dysthe, (1993) lanserade det flerstämmiga klassrummet, med framträdande inspiration från den ryske filosofen, och litteraturteoretikern Bakhtin och hans medarbetares arbeten. Sociolingvistisk och sociokulturell grund är framträdande. Begreppet flerstämmig undervisning och sambedömning kan inspireras av Dysthe samtidigt som ett mer expansivt närmande kan utprövas som avser att inrymma flera vetenskapliga grunder, såväl teoretiskt som metateoretiskt. Sammantaget kan flerstämmig undervisning och sambedömning prövas som redskap för kritisk reflektion, vilket kan inkludera olika aktörers perspektiv (versioner), skiftande vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Sammantaget prövas begreppet: för att möta unika barn och barngrupper vi utgår inte från one size fits all för kunskaper och värden i spontana och planerade undervisningsstunder med olika innehåll där utveckling, lärande, lek och omsorg kan vara sammanflätade på olika sätt som begrepp med potential att fläta samman olika aktörers praktiknära röster med vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter 6
7 som kompass för att navigera, kritiskt reflektera och vidga vägar framåt stöd för professionellt omdöme och att göra bruk av professionellt handlingsutrymme Materialet för delrapporten generades, som nämnts, inför starten av FoU-programmet år Frågor skickades via e-post till 243 deltagare varav 222 svarade (svarsfrekvens 91%). Frågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i musik matematik språk-kommunikation/flerspråkighet 3. Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? 4. Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? 5. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Didaktiskt orienterad textanalys med kvantitativa inslag har genomförts utifrån omväxlande empirinära och teorinära tolkningsled. Analysen kan beskrivas som abduktiv en process där empiri och teori omtolkats i ljuset av varandra. Här följer ett sammandrag från resultatet. Sammandrag av resultatet Utfallet av högfrekventa ord i förhållande till delfrågor i rapporten illustreras i figur 1. Figur 1: Ordmoln med högfrekventa ord i förhållande till delfrågor i rapporten 7
8 Exempel på genomgripande ord och spår som är utmärkande och högfrekventa i materialet för alla delfrågorna har följande relativt enstämmiga fokus: Barncentrering Barns intresse, följa barnen Lärande Vid och vag undervisning Mer pedagog än förskollärare Inkluderande personalbegrepp vi-pedagoger Tid, tydliga ledare och lärande organisationer Tid för att göra sitt arbete. Vaga spår av explicit vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Begreppsparet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ännu inte förankrat i någon större utsträckning i materialet. Teoretiska spår är mer inriktade på lärande än undervisning I analysen använder vi termen spår i stället för exempelvis kategorier. Spår är ett begrepp som analytiskt kan vara förenligt med olika grunder och infallsvinklar, exempelvis olika sätt att bearbeta data. I materialet kan spår både vara explicita och implicita, men huvudfokus ligger på explicita spår. Explicita spår är tydligt avgränsade med skarpa konturer som exempelvis I förskolan använder vi oss inte av begreppet undervisning. Implicita spår har mer vaga och öppna konturer som exempelvis vaga spår av vetenskaplig grund i termer av lärobjekt som exempelvis kan kopplas till både variationsteori och utvecklingspedagogik. Utmärkande och högfrekventa spår Förskollärarnas och chefernas reflektioner redovisas och analyseras i rapportens kapitel 3 9. De utmärkande spåren i svaren listas översiktligt i Tabell 1 och beskrivs kortfattat under repektive rubrik nedan. 8
9 Tabell 1: Exempel på utmärkande, högfrekventa spår från kapitel 3-9 Kap Utmärkande högfrekventa spår 3 Dels avståndstagande från begreppet undervisning dels vid, vag och barncentrerad undervisning 4 Hantverksmässiga moment i musikundervisning 1a. Att sjunga 1b. Att spela 1c. Att dansa 5 Barncentrerad och vag matematikundervisning aktiviteten räkna dominerar 6 Undervisning är barncentrerad, gränslös och avgränsad muntlig kommunikation dominerar 7 Förhållningssätt framhävs 1a) Att vara lyhörd och närvarande 1b) Att vara reflekterande och pedagogiskt medveten Undervisande förskollärare har kunskap Lärande är i fokus Barns intresse och behov är utgångspunkten 8 Tydligt ledarskap och lärande organisation Tid för att göra sitt arbete. 9 Dels avståndstagande från bedömning dels utmärkande spår av pedagogisk dokumentation och verksamhetsinriktad bedömning dels sambedömning på mikro- och institutionsnivå 3 Vad kan känneteckna undervisning i förskola? I den första frågan finns spår av avståndstagande från begreppet undervisning av typen I förskolan använder vi oss inte av begreppet undervisning. Spår av en vid och vag undervisning framträder också, exempelvis i termer av att undervisning är allt som sker under dagen på förskolan, eller Allt lärande kan kännetecknas som undervisning. Vidare framträder ett högfrekvent spår av barncentrerad undervisning som utgår från barnens intressen. 4 Vad kan känneteckna undervisning i musik? Kännetecknande för musik är de hantverkmässiga momenten, att sjunga, spela instrument och dansa, vilket kan ske både spontant och planerat. Det finns spår av en utforskande och prövande hållning och att musik ska handla om uttryck och 9
10 upplevelse. Vid planering och genomförande lyfts förskollärarens kunnande samt barnens intresse fram. Kännetecken för undervisning i musik handlar också om glädje och samhörighet. 5 Vad kan känneteckna undervisning i matematik? Undervisning i matematik i förskola utmärks av att barns matematiserande ofta görs i samspel och interaktion med förskollärare och andra barn utifrån barnens intresse och pågående aktivitet. Utformandet av miljöer och tillgång till material är viktigt i sammanhanget. Matematik förklaras med att allt är matematik, undervisning i matematik kan ske både i lek och i rutinsituationer. Att räkna är framträdande men språket är också viktigt i matematikundervisningen och många uttrycker att det är viktigt att ge barnen rätt ord för matematiska begrepp. 6 Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet? Känneteckande för språk, kommunikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen. Denna barncentrering fokuserar barn som grupp snarare än barn som individer. Ett annat kännetecken är att undervisningen beskrivs både som gränslös och avgränsad. Undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. 7 Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? En undervisande förskollärare kännetecknas av att vara lyhörd och närvarande, medveten och medforskande. Hen innehar kunskap och planerar, reflekterar och lyssnar in barnen. Kunskapen understryks mer av cheferna, som också hänvisar mer till styrdokument och forskning. Förskollärarna framhåller återkommande att det är barns intresse och barns behov som är ugångspunkterna för den undervisande förskolläraren. 8 Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? En organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning kännetecknas framför allt av tydlighet. Detta är både förskollärare och chefer helt överens om. Cheferna framhåller vikten av tydliga mål, kompetens och kvalitetsarbete, medan förskollärararna också betonar att ha tid. Tid för reflektion, planering, genomförande, uppföljning och kompetensutveckling. En tydligare förskollärarroll betonas av cheferna, medan förskollärarna framhåller vikten av stöd och legitimitet för utveckling av förskollärares uppdrag och ansvar. Vikten av behörig personal och av att anställa förskollärare framhålls av båda grupperna. 9 Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? I den avslutande frågan finns spår av avståndstagande från bedömning av typen I förskolan gör vi inga bedömningar. Högfrekventa spår av pedagogisk dokumentation 10
11 och verksamhetsinriktad bedömning framträder också, exempelvis i uttryck som Att se barns lärande och utveckling kräver dokumentation och att ge dokumentationen tillbaka till barnet gör dokumentationen pedagogisk och Bedömning ska alltid vara av verksamheten. Vidare framträder spår av sambedömning på mikro- och institutionsnivå i termer av att Sambedömning kännetecknas av att förskollärare diskuterar tillsammans och tar fram gemensamma kriterier för bedömning i syfte att skapa likvärdighet på förskolan. Samlad analys genomgripande spår i relation till didaktiska nivåer I förhållande till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer kan vi uttolka tydligare och mer flerstämmiga spår på en praktiknära aktionsnivå än spår som explicit kan hänföras till teoretisk eller metateoretisk nivå. De teoretiska och metateoretiska spåren är vaga och lågfrekventa i hela materialet. Vaga spår kan också framträda på aktionsnivå när exempelvis undervisning påstås vara allt som sker under dagen på förskolan. Flerstämmiga och vaga spår på aktionsnivå exemplifieras i Tabell 1. Sammantaget kan analysen i förhållande till syfte och frågor sammanfogas och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet vagt flerstämmig undervisning och sambedömning. Den vaga flerstämmiga undervisningen och sambedömningen i förskola inkluderar vaga och lågfrekventa spår av vetenskaplig grund. Jank och Meyer (1997) menar exempelvis att didaktik handlar om undervisningens och lärandets teori och praktik. Didaktik omfattar både teori och praktik. I vårt material är det mer praktiksidan än teorisidan av didaktik som är framträdande. Begreppet didaktik uttrycks explicit enbart ett fåtal gånger. Med vag och otydlig avses i detta sammanhang att didaktik som begrepp inte alltid skrivs fram och när det nämns blir det inte så tydligt vad som avses, exempelvis vad som avses vara skillnaden mellan Förskoledidaktik och Ämnesdidaktik (jfr Brante, 2016; Uljens 1997). Vag kan också stå för att det är en mer praktiknära sida än både en praktik- och teorinära sida av didaktik som framträder. Vaga spår av teori och metateori framträder också i utsagor där teoriexempel och teoretiska begrepp enbart nämns som ord i en mening, enligt följande: Att man jobbar med variationsteorin och har kunskap i de olika ämnena/ / / /jag som lärare har en kunskap om det sociokulturella lärandet/ / Undervisning kan även ske genom gemensamma upplevelser och learning by doing. Synliggöra och bekräfta det som barnet undersöker som ljudfenomen ett fenomenografiskt och fenomenologiskt undersökande av ljud och rytm. Undervisning i förskolan kan kännetecknas som att jag som lärare har en kunskap om / /lärandet i en postkonstruktionistisk miljö/ / Variationen av teorier (variationsteori, sociokulturellt perspektiv och pragmatiskt perspektiv genom learning by doing ) och metateorier (fenomenologi, fenomenografi och postkonstruktionism) som nämns i materialet kan även indikera flerstämmighet 11
12 på (meta)teoretisk nivå. Så i förhållande till Kansanens didaktiska nivåer avser vagt flerstämmig undervisning och sambedömning spår i materialet som dels indikerar flerstämmighet, dels vaghet och otydlighet på de didaktiska nivåerna. Analysreflektion Här är det på sin plats att betona att det finns en betydande variation av teoretiska och metateoretiska grunder. I rapporten görs inga anspråk på att vara heltäckande med fullständig förteckning över teoretiska och metateoretiska riktningar. Det kan snarare ses som en skissartad diskussion av vissa tendenser gällande undervisning och sambedömning baserad på teoretisk och metateoretisk variation som uttolkats i materialet. Vidare har förskollärare och chefer sannolikt tankar om undervisning som inte utfallit i ord i materialet. Förskollärare och chefer kan exempelvis vara teoretiskt informerade även om de inte explicit refererar till teorier och teoretiska begrepp när de skriver om undervisning och sambedömning. Slutord i relation till Flerstämmig undervisning och sambedömning Undervisning och sambedömning som vilar på en vag vetenskaplig grund kan jämföras med att enbart ha ett trubbigt redskap eller en diffus strategi för att lösa olika typer av problem i skiftande situationer. Begreppet flerstämmig undervisning och sambedömning kan erbjuda flera alternativa redskap och strategier för professionellas omdöme och kritiska reflektioner när de gör bruk av sitt handlingsutrymme. Flerstämmighet kan avse olika röster och infallsvinklar, men också spänningar mellan röster och infallsvinklar. Begreppet kan då erbjuda professionella ett språk som kan kvalificera didaktiskt tänkande, kritisk reflektion och didaktisk samhandling vilket kan leda till en mer sammansatt, finstämd och anpassad undervisning med fokus på olika innehåll, sambedömning och återkoppling. Flerstämmig undervisning och sambedömning kan med andra ord utprövas som stöd för varje barns öppna livschanser. Nyckelord: Didaktik, förskola, ledarskap, matematik, musik, organisation, sambedömning, språk-kommunikation-flerspråkighet, Sverige, undervisning 12
Mellan aktionsnivå och (meta)teoretisk nivå. inför val och motivering av undervisningsupplägg
Mellan aktionsnivå och (meta)teoretisk nivå inför val och motivering av undervisningsupplägg Didaktiska nivåer Praktiknära aktionsnivå inkluderat koppling till styrdokument Teoretisk nivå Metateoretisk
Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar
Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar Ann-Christine Vallberg Roth, Ylva Holmberg, Camilla Löf, Linda Palla & Catrin Stensson FÖRORD Studien bedrivs
Undervisning i förskola - tidigare forskning
Undervisning i förskola - tidigare forskning Comenius 1592-1671 Undervisning exempel på perspektiv Didaktik läroplanshistoriskt perspektiv Lesson study lektionsstudie Utvecklingspedagogiskt perspektiv
undervisning i förskolan Att ha flera strängar på sin lyra En sammanfattning av Ifous FoU-program och rapport 2019:1
undervisning i förskolan Att ha flera strängar på sin lyra En sammanfattning av Ifous FoU-program och rapport 2019:1 FOU-PROGRAMMET UNDERVISNING I FÖRSKOLAN Vad är det att vara undervisande lärare i förskola?
Förskolenätverket. GR den
Förskolenätverket GR den 2017-05-12 Skolinspektionen har ett nationellt uppdrag i tre år Rapporter 2015 En vanlig dag på förskolan gruppstorlek, personaltäthet och trygghet 2016 Förskolechefens ledning
Skolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Förskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng
1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar
Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar 1 Huvudfråga Arbetar förskolan för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Vi ska in i det okända. Leder vidare till nya spår. Poststrukturellt informerat upplägg
Vi ska in i det okända Leder vidare till nya spår Poststrukturellt informerat upplägg Materialöversikt 14 kommunöverskridande samplaneringsdokument På enhetsnivå, 277 dokument: samplaneringar/förarbete,
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan De nationella utvärderingarna av förskolan Ökad decentralisering med kommunal styrning och kontroll En likvärdig förskola? Ökad bedömning av enskilda barns utveckling Ett snävare
2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR
VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan
Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)
Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!
Kvalitetsdagen för förskolan 20160516 Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 97000 invånare 5000 barn i förskolan 85 förskolor 40 förskolechefer, 8 pedagogistor 1000 pedagoger Barn och utbildningsnämnden
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola
Verksamhetsplan för förskolan Skee förskola 2016-2017 2017 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna
Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun
Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019
Ledning i förskolan Villkor och uttryck Almedalen 2 juli 2019 Är det skillnad på att leda en skola och förskola? Bakgrund Förändringar i ledningsfunktionen? Förskolans kunskapstradition? Stora variationer
Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Våga utmana. och leda. Pragmatiskt upplägg ht Pragmatiskt informerat undervisningsupplägg. Samvärdering. Genomförande - undervisning
Pragmatiskt upplägg ht 2017 Samvärdering Samplanering Värden i fokus Våga utmana Genomförande - undervisning och leda Pragmatiskt informerat undervisningsupplägg Materialöversikt 21 kommunöverskridande
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Matematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar
Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns
Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola
Verksamhetsplan för förskolan Strömstierna förskola 2016-2017 2017 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé
Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport
Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,
HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor
HANDLINGSPLAN Föräldrasamverkan För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande... 3 2. Lpfö- 98/10:s RIKTLINJER...
Pedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är en metod för att öka medvetenheten om det egna arbetet i förskolan och skolan och därmed göra det möjligt att synliggöra och reflektera över förhållningssätt
Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411
Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom
Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också
Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematiskt utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp
Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341
Kriterier för mätområde Språkutveckling
Kriterier för mätområde Språkutveckling Låg nivå röd Mellannivå orange Mellanhög nivå gul Hög nivå grön Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling ses i första hand utifrån språkproduktionsperspektiv;
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Verksamhetsplan för Ringarens förskola
Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal
Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun
Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Sammanställt av Mattepiloterna Reviderad 2017-02-16 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns
KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Underlag för självvärdering
Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna
Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-10-23 INGRID LÖÖW Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012. Bakgrund Förskolenämnden tog i samband med internbudgeten 2012 ett beslut
En förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Abrahamsbergsvägen 92, Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell
0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016
0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan
STRATEGI Strategi för att öka kvaliteten i förskolan Inledning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en strategi
Tillsammans är vi starkare
Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25
Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras
ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR
SIG3000, v4.0, 2012-09-24 2017-06-30 ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR [Skriv rubrik] Steninge förskolor 2017-2018 Vår vision och verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé bygger på demokratiska värden, där pedagogens
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!
PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att
Kvalitetsarbetet i förskola och skola.
Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen
Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15
Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,
Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
Mitt i City förskolor
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Giltig fr.o.m. 2011-01-01 Giltig t.o.m. 2011-12-31 Mitt i City förskolor Vår verksamhetsidé lyder: På Mitt i City förskolor har varje barn rätt att utvecklas utifrån
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Verksamhets idé. Förskolan Gnistan
0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget
Dnr :6591 Beslut
kommun@ovanaker.se efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolorna Trollstugan och Fölet, Ovanåkers kommun. Box 23069, 104 35 Stockholm. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se
== Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att
Daggkåpans förskola. Nacka kommunen
Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan
Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN Förskolan Kullalyckan 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 4 Föräldrasamverkan 4 Rutinsituationer 4 Barns inflytande
Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Språkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Får alla barn det alla barn har rätt till?
Får alla barn det alla barn har rätt till? Organisation 100% Kvalitetschef 100% Kvalitetsutvecklare 100% Kvalitetsutvecklare 20% Specialpedagogisk samordnare 30% IKT strateg 30% Complianceansvarig 30%
Prästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen
Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att
Kvalitetsredovisning 2012
2013-03-20 Kvalitetsredovisning 2012 Flyinge-Harlösa förskolors rektorsområde Bakgrund Flyinge-Harlösa rektorsområde består av 4 förskolor. Två förskolor ligger i Harlösa, Gladbacken och Birkebo, med vardera
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm