Mått och mätningar. Fredrik Wiberg.

Transkript

1 Mått och mätningar Fredrik Wiberg

2 Arbetsgång i förbättringsarbete Uppföljning över tid - Mätningar Tester PGSA - Mätningar Syfte - Förbättringsmål - Mått Kartläggning - Mätningar Problem/förbättringsområde TID

3 MÅTT MÄTNING Systematiskt förbättringsarbete Nolans förbättringsmodell Vad vill vi uppnå? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Mål/Syfte Mått/Mätning Idéer PGSA-hjul A S P G Test Källa: The Improvement Guide - A Practical Approach to Enhancing Organizational Performance (Langly, Nolan et al)

4 MÄTNINGAR Basmätning för att: Få kunskap om nuläget kartläggning Skapa en objektiv, gemensam bild Utgångsvärde innan vi testar förbättringar

5 Övning pinnstatistik Två lag Varsin boll Passningar Efter: Daniel J Simons, Christopher F Chabris. Gorillas In Our Midst: Sustained Inattentional Blindness For Dynamic Events. Perception 1999, volume 28, number 9, pages

6 Our minds don t work the way we think they do. We think we see ourselves and the world as they really are, but we re actually missing a whole lot.

7 Kvantitativa eller kvalitativa mått Kvantitativa Produktionssystem Personalsystem Ekonomisystem Journalsystem Medicinska kvalitetsregister Data från maskin Pinnstatistik Kvalitativa Känslor Upplevelse Trygghet Delaktighet Negativ stress Samarbetsklimat Arbetstillfredsställelse

8 Enkla sätt att mäta Kan vi använda befintliga system för statistik? Kvantitativt - Pinnstatistik Kvalitativt - Enkäter - Outlook röstknappar - Google enkät - Professionella enkätverktyg (t ex Relationwise.se)

9 MÅTT Balanserande mått En kompletterande mätning som slår larm om den förbättring vi åstadkommer i en del av verksamheten, leder till försämring i en annan del av verksamheten Patientgrupper längre väntetider för andra diagnoser Åtgärder längre väntetider för andra operationer Kvalitet/säkerhet nutrition, tryckskador, infektioner etc. Medarbetare arbetsbelastning, sjukfrånvaro, övertid Ekonomi ökade kostnader på annat/på annan enhet

10 MÅTT Balanserande mått - exempel Fokus i förbättringsarbetet: Balanserar mot: Antal Antal pat remisser som väntar på på väntelistan höftplastikop Antal Antal pat patienter som väntar i operationskön på knäplastikop /9 22/9 6/10 22/10 2/11 17/11 31/11 15/12 5/1 19/1 9/2 23/2 8/3 22/3 5/4 19/4 3/5 21/5 7/6 6/7 28/8 8/9 22/9 6/10 22/10 2/11 17/11 31/11 15/12 5/1 19/1 9/2 23/2 8/3 22/3 5/4 19/4 3/5 21/5 7/6 6/7 28/8

11 Grunder Krångla inte till det! Tillräckligt bra Inte vetenskaplig metodologi Hitta ett mått som kan svara på frågan "Har målet uppnåtts? Gör mätningarna så enkla att de kan integreras i det dagliga arbetet Mät på stickprov och ofta istället för på allt och sällan

12 Tydliggör hur mätningar ska genomföras MÄTNINGAR - VAD ska mätas? - VEM ansvarar för mätningen och vem fyller i diagrammet? - NÄR ska det göras och hur ofta? - HUR ska uppgiften tas fram och hur ska den presenteras? Källa: Att mäta för att veta Sveriges kommuner och landsting

13 MÄTNINGAR Mätplan - exempel Källa: Att mäta för att veta Sveriges kommuner och landsting

14 Sammanfattande tips 1. Gör mätningarna användbara istället för "perfekta" till att börja med 2. Börja mäta direkt 3. Koppla mätningarna till förbättringsarbetets övergripande syfte och mål 4. Använd både kvantitativa och kvalitativa (upplevelsebaserade) mått om det behövs 5. Använd även något eller några balanserande mått, för att kontrollera att inte förbättringar i en del av systemet sker på någon annan dels bekostnad 6. Använd eller utveckla om möjligt befintliga uppföljningssystem, istället för att utveckla helt nya

15 Sammanfattande tips forts 7. Gör mätningarna så enkla att de kan integreras i det dagliga arbetet 8. Mät på stickprov och ofta istället för på allt och sällan 9. Beskriv måtten - vad är det som skall fångas och hur insamlandet, sammanställningen och redovisningen av data ska gå till i praktiken 10.Utse någon eller några som svarar för att mätningarna görs och sammanställs Se även flik 6 USB-stickan. Att mäta för att veta Källa: Nelson, Splaine, Batalden et al

16 ÖVER TID Mäta över tid och linjediagram

17 ÖVER TID Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Förbättringskunskap Systemförståelse Förståelse för variation Förändringspsykologi Kunskap om förbättring och lärande Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad + processer Förbättring av och system Ökat värde för dem vi finns till för Utvecklat efter Batalden

18

19

20 Hur bygger man förståelse för variation? Statistik på rätt nivå: Minut Timme Dag Vecka Månad År Säsong Vård- och behandlingsmetoder Resultat

21 Barnintensiven Astrid Lindgrens barnsjukhus Resultatmål Minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner från 40 % till högst 15 %. ÖVER TID Källa: Ren vård är säkrare vård II, SKL, LÖF och Socialstyrelsen 2007

22 Barnintensiven Astrid Lindgrens barnsjukhus Processmål % följsamhet till basala hygienrutiner ÖVER TID Källa: Ren vård är säkrare vård II, SKL, LÖF och Socialstyrelsen 2007

23 Stapeldiagram (MR prod SUS per år) Ökning = 37,3%

24 Stapeldiagram (MR prod SUS per månad) MR 17,7% j f m a m j j a s o n d

25 Tillgänglighet MR inom 60 dagar d j f m a m j j a s o n d <30d 31 60d >60d jul aug sep okt nov dec 59,7% 56,5% 68,6% 88,3% 89,0% 86,1%

26 Källor till variation MÄTNINGAR Människor Metoder Handtvätt Smycken Typ av op-förband Handskar Klädsel Få enkelrum Omläggningsteknik Icke tömningsbara uribag Duschförband Rutiner för sprittvätt Vårdrelaterade infektioner Livsmedelshantering Smutsiga tangentbord Material Miljö Maskiner

27 Visualisera förbättringsarbetet Exempel på resultattavla Källa: Sunderby sjukhus

28 HJÄLPMEDEL Flik 20 på USB Källa:

29 HJÄLPMEDEL Fördjupning

30 Överkurs rätt diagram Tips för att välja diagram, samt väldesignade diagrammallar: Boktips: Stephen Few Show Me the Numbers: Designing Tables and Graphs to Enlighten

31

32 Paretos lag 80/20-principen 80 % av konsekvenserna genereras av 20 % av orsakerna. Vilfredo Pareto, Italiensk nationalekonom

33 80/20-principens användande Kvalitets-revolutionen (Juran och Deming) IT-revolutionen (IBM, Apple, Microsoft) Ingår i de flesta MBA-kurser Konsulternas favoritverktyg The 80/20 is one of the great truths of business. [ ] McKinsey consultants live and die by it. -The McKinsey Mind

34 Exempel på Paretoprincipen 20 % av produkter står för 80% av vinsten 20 % av bilförare står för 80 % av olyckorna 20 % av dina kläder används 80 % av tiden 20 % av tentaböckernas innehåll svarar för 80 % av tentafrågorna 1 % av ett språks ord används för 80 % av allt tal 1 % av filmer står för 80 % av filmindustrins vinst 20 % av befolkningen använder 80 % av sjukvårdens resurser 4 % av läkemedel på SUS står för 80 % av kostnaderna Dvs 4 % av lkm står för mkr/år och 96% av lkm står för 250 mkr/år Dvs 200 av lkm står för 80% av kostnaden

35 Paretoprincipen Jämför två grupper av data dvs behöver inte summera till 100 % Förutsägbart ojämnlik fördelning Vissa saker är viktigare än andra använd detta som ingång i förbättringsarbete!

36

37 Paretodiagram Ett verktyg för faktabaserad prioritering Hjälper att: Åskådliggöra problemens storlek i fallande ordning Fokusera på de orsaker som får störst inverkan om de åtgärdas Prioritera enligt Pareto-principen eller 80/20-regeln

38

39

40 Paretodiagram instruktion Bestäm vilket problem eller vilka faktorer som diagrammet ska visa och vilka data som behövs för att visa detta Bestäm vilken måttenhet som är mest meningsfull Samla in nödvändig information Presentera datan in fallande ordning Finns beskrivet i Gör och Lär, sid 58.

41 Rätt fokus 80 % av försäljning i en bokhandel kommer från 20 % av böckerna bestsellers 80 % av en bokhandels försäljning sker till 20 % av kunderna stamkunder 80 % av vinsten kommer från 20 % av böckerna oftast inte bestsellers!

42 Pareto - sammanfattning Verktyg vid analys av data Leta efter ojämnlika fördelningar i data Prova att sortera data efter olika kriterier Utnyttja ojämnlika fördelningar där de finns!! Ett verktyg för att prioritera Boktips: Richard Koch The 80/20 Principle