Minnesanteckningar, Första möte i LRC-rådet, tisdag den 8 april 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar, Första möte i LRC-rådet, tisdag den 8 april 2008"

Transkript

1 Minnesanteckningar, Första möte i LRC-rådet, tisdag den 8 april 2008 Närvarande: Lars Stehn, Andreas Thorsson, Kerstin Öhrling, Tobias Larsson, Terje Höiseth, Kerstin Hofgren, Ylva Sköld Eva Alerby, Mauritz Danielsson och Karolina Degermo hade anmält förhinder. Doktorandsektionen utser ledamot den 11 april. 1. Mötesformalia Mötet öppnades av rådets ordförande, Lars Stehn. Mötet inleddes med en presentationsrunda. Funktionen som sekreterare kommer att rotera mellan olika bibliotekarier. Första mötets sekreterare är Ylva Sköld. Minnesanteckningarna justeras av Lars Stehn och Tobias Larsson. 2. Syfte och arbetsformer för UB/LRC rådet I dialog med rektor har Terje Höiseth, (ÖB) framfört önskemål av kontakt med, råd till och styrning av, verksamheten. Enl. Ltu:s organisation finns två beslutsnivåer: rektor och prefekter. ÖB är ensam beslutande inom UB/LRC. Det nu tillträdda rådet är sammansatt av personer som representerar ledningen (Lars Stehn, prorektor), verksamheten (Tobias Larsson, professor TFM), prefekter (Kerstin Öhrling, HV), förvaltningen (Mauritz Danielsson), samt två studentrepresentanter (Andreas Thorsson (Teknologkåren) och Karolina Degermo (Luleå studentkår), samt en representant för doktoranderna. ÖB ämnar lyssna till och i görligaste mån följa de råd han får av rådet. Exempel på uppgifter: Vad vill rådet att UB/LRC:s verksamhetsuppdrag ska innehålla? Ordförande påpekar att rådets medlemmar har ett personligt ansvar att föra diskussioner utifrån det perpektiv man representerar, att man förväntas arbeta bara under mötena, att diskussionerna ska vara livliga, och ge underlag för de beslut ÖB måste fatta. Mötesfrekvensen bestämdes till två möten per termin. 3. Översikt över LRC/biblioteksverksamheten Terje presenterade en kort historik över universitetsbibliotekens utveckling och ett försök till framtidsblick (se bil. 2) Reflektioner: Minskat behov av tryckta böcker: Tobias: Idé: Med minskat behov av tryckta böcker: Skapa virtuella kursbokhyllor med länkar till artiklar, och ha t ex 5 ex av kursboken som referenslitteratur Andreas: Kan man dela en site med litteraturtips och länkar till artiklar? Mycket kursmaterial ligger i Fronter. Lärarna äger själva sitt material och kan publicera det på Internet. Lars: Vad gör man med bibliotekets lokalytor som frigörs, om behovet av bokhyllor minskar? Studentsupport Tobias: I en 5-poängskurs i t ex konstruktion går en halv poäng åt till att undervisa i hur man skriver rapporter. Lars: Kan man ha centrala metodkurser? I dag finns c:a 20 olika metodkurser runt om på institutionerna. Kan de slås ihop till c:a 5? Andreas: Det mest tidskrävande på Ltu är de långa inloggningstiderna till datorerna.

2 Bibliometri: Mycket viktigt område, blir allt viktigare framöver. Ltus forskare citeras inte i ISIs databaser, därför räknas vi inte. Vad kan göras? Ltu har nyttoforskning men hur mäts den? Allt ska publiceras på Internet! Tobias: I Stanford spelas alla föreläsningar in och läggs ut på YouTube. Nyttoaspekt på det vi gör 4 Strategisk plan för UB/LRC Tobias: LRC bör göra en trendspaning vad gör de bästa, Stanford, MIT? Vad är värdeskapande? Vilka är våra kunder stakeholders intressenter? Open Access och Pure Open Access viktigt, inte minst för synligheten av Ltus forskning. Ska Ltu starta ett antal egna Open Access journals? Ordna konferenser kring teman, publicera dem i Open Access journals Pure som samlingspunkt för all publicering på Ltu även projekten kan visas i Pure, med kopplingar till publikationer. Projekt måste visas, men det är inte säkert att Pure är den bästa lösningen. Idag sker ett mycket stort dubbel- kanske t.o.m. trippelarbete kring publicering av projekt och publikationer. Dyrt - måste kunna rationaliseras. Hur hanteras citeringar för Open Access-tidskrifter? E-kommunikation Kerstin Ö: Vad händer då biblioteket finns på skrivbordet och hemma? Bibliotekets support till studenter Kerstin Ö: Vilken support ger biblioteket som inte lärarna ger? Vad är lärarnas uppgift om inte att ge support till studenterna? Vad är lärargärningen? Kanske LRC ska ge stöd till lärarna, och lärarna till studenterna? Terje: Supporten handlar om hands-on, beredskap från bibliotekets personal att svara på frågor kring exempelvis Office, referenshantering, rapportskrivningens tekniska delar. Lars: UB/LRC kan ge det studentnära stödet. Stöder också lärarnas teknikutveckling via ITpedagogerna. Terje: Frågan är hur UB/LRC kan ge stöd till kärnverksamheten på ett sätt som ger mest nytta. Kerstin Ö: Språkverkstaden är ett uttryck för dålig pedagogik i övrigt. Pedagogisk verksamhet: Lars: Tidigt var Ltu unikt med klassrumsundervisning för civilingenjörer. Ltu uppfann även basåret. Kan vi få ett nytt/utvecklat Ltu-synsätt på pedagogiken, en (virtuell?) Ltu-pedagogik som blir speciell? Kan UB/LRC vara ett fysiskt stöd genom sina lokaler? Det som görs på Ltu måste bli också bli synligt. IT-pedagoggruppen viktig. Tobias: Projektverktyg (Pure eller annat) Kurser är ju egentligen också projekt varför ha olika verktyg?

3 5. Språkverkstaden som strategisk satsning? Se bil 3. Varför är språkverkstaden här? Frågan skjuts p.g.a. tidsbrist till nästa möte. 6. Nytt kursutvärderings- och enkätverktyg n Nyström, IT-pedagog vid LRC, kommer till mötet. Han informerar om det nya kursutvärderings/enkätverktyget, EvaSys; som just upphandlats till Ltu. UB/LRC kommer att ha det tekniska ansvaret för detta. Viktigt att få upp svarsfrekvensen i kursutvärderingar från dagens c:a 15%. Kursutvärderingar kan lämnas antingen i pappers- eller i elektronisk form. Papper scannas in i systemet av bibl:s personal, resultaten lämnas till resp. lärare. Här ger alltså LRC-personalen support till lärarna. EvaSys kan även användas till att hantera enkäter av andra slag, till exempel av studenter i olika projekt, eller för forskares behov av enkäthantering. 7. Avslutning: I den pågående översynen av Ltus administration finns följande skrivning: Bibliotekets och LRC:s stöd till studenter, lärar- och forskare föreslås utvecklas Utredning pågår om tydliggörande av uppdrag. Behov finns också att se över den inre organisation. - Informationsförsörjning - Stöd till studenterna i lärandeprocessen - Pedagogisk verksamhet - Publiceringsverksamhet I detta arbete har rådet en viktig funktion att fylla, så att UB/LRC får en så bra verksamhet som möjligt. Nästa möte: Onsdagen den 21 maj kl Lokal meddelas senare. Minnesantecknigarna justerade av Lars Stehn och Tobias Larsson den 10/ Bilagor: 1: Dagordning 2. Power-pointpresentation, översikt över UB/LRC-verksamheten 3. Strategisk plan 4. Rapport från projektet Språkverkstad vid LTU

4 Bilaga 1: Dagordning: 1. Mötesformalia 2. Syfte och arbetsformer för LRC-rådet. 3. En översikt över LRC/biblioteksverksamheten 4. Strategisk plan för Universitetsbiblioteket/LRC (Bilaga) 5. Språkverkstaden som strategisk satsning? (Bilaga) 6. Nytt kursutvärderings- och enkätverktyg 7. Övriga frågor och nästa möte.

5 Det er vanskelig å spå, spesielt om fremtiden - Kumbel

6 Samlingen i centrum Förvärvarva Systematisera Bevara Tillgängligg ngliggöra (till viss del) Kvantitet = kvalitet?

7 Kort bibliotekshistoria 70-talet Samlingsbyggande fortfarande centralt Datorerna kommer till användning ndning även för f biblioteken Libris, Bibsys, databssökning i DIALOG etc 80-talet Händer icke sås mycket ILS (minidatorer)

8 90-talet 2 paradigmskiften Skifte 1: World Wide Web Den egna samlingen blir bara en (liten) del av den tillgängliga informationen Skifte 2: LRC Studenterna och deras behov kommer i centrum för f r verksamheten

9 Vår r verksamhet idag Informationsförs rsörjning rjning och tillhörande aktiviteter Stöd d för f r studenterna i lärandeprocessenl Högskolepedagogisk verksamhet Publiceringsverksamhet i olika former

10 Informationsförs rsörjning rjning och tillhörande aktiviteter Tillhandhålla lla information, elektronisk och tryckt Lån, fjärrl rrlån n och informationssökning Alltid tillgänglig informationstjänst nst Drift av bibliotek påp entreprenad för f r NLL

11 Stöd d för f r studenterna i lärandeprocessen Tillhandahålla, lla, olika typer arbetsplatser, grupprum och datorarbetsplatser Universitetets längsta l öppettider Samlokalisering med IT-support (IT-S) Resursrum för f r studenter med särskilda s behov (dyslexi, svagsynta etc) Språkverkstad (stöd d för f r studenters skrivande)

12 Stöd d för f r studenterna Support och utbildning i multimedieproduktion Undervisning i informationskompetens integrerat i vanliga kurser. Doktorandkurser Office-support för f r studenter Ansvar för f r struktur och samverkan om Studentwebben

13 Högkolepedagogisk verksamhet Ansvar för f r genomförande av högskolepedagogiska kurser IT-pedagogisk stöd d för f r lärarel Utbildning, stöd d och support i Fronter för f lärare och studenter Utbildning och support i Marratech

14 Högskolepedagogisk. Utbildning i användning ndning av imeet-studios (video-konferens och utbildning påp distans) Support och utbildning i verktyg för f kursutvärdering rdering och enkäter Ansvar för f r verktyg för f r plagiatkontroll SNH-verksamheten (Samverkan för f utveckling av nätbaserade n kurser)

15 Publiceringsverksamhet i olika former Utbildning, stöd d och support i Polopoly (LTUs CMS-system system) Ansvar för f r den elektroniska publiceringen av avhandlingar och examensarbeten Ansvar för f r utveckling och support av PURE, LTUs verktyg för f forskningpublicering Kompetenscentrum i bibliometri Kurser och support i End-Note

16 Multimedia support Lärar portal imeet Marratech Elektroniska resurser Mötes- och arbetsplatser Publicering elektroniskt Fronter CMS Förvärv Katalog Lån Fjärrlån Traditionella biblioteket IT helpdesk Info Högskole pedagogik Undervisning sökverkstad Studentwebb Pure Samverkan samarbete Office stöd Student service Språk verkstad It-Pedagogik LRC bild SNH

17 Förändringar vi ser Fortsatt kärvt k ekonomiskt lägel Ingen återanställning av tjänster påp tre år r minst Slut påp katalogisering och förändring f av förvärvsrutiner, rvsrutiner, bokvård rd?? (Dawson-projektet) Genombrottet för f r den elektroniska boken, när? n Förändringar av publiceringsformerna? Open Access?

18 Strategisk plan för universitetsbiblioteket/lrc. Utkast för strategisk plan för Universitetsbiblioteket/LRC till diskussion på LRC-rådets möte Terje Höiseth

19 1 Strategisk plan för universitetsbiblioteket/lrc. Innehållsförteckning: Inledning... 1 Historik talet talet talet Nuläget... 4 Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter:... 4 Stöd för studenterna i lärandeprocessen:... 5 Högskolepedagogisk verksamhet:... 5 Publiceringsverksamhet i olika former:... 5 Strategi för framtiden Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter Förändringar och åtgärder på kort sikt Utveckling på längre sikt... 8 Studentstödet Åtgärder och förslag på kort sikt... 9 Utveckling på längre sikt Högskolepedagogisk verksamhet Åtgärder på kort sikt Utveckling på längre sikt Publiceringsverksamheten Åtgärder på kort sikt: Utveckling på längre sikt Inledning. Att skapa en strategisk plan för hur utvecklingen av verksamheten vid universitetsbiblioteket/lrc ska vara de närmste åren är ingen lätt uppgift. Som stöd för arbetet måste man självklart se på universitetets strategi och hur LRC kan passa in i denna, dessutom är en noggrann omvärldsbevakning av stor vikt. Vilka tjänster och service studenter och forskare/lärare och övriga anställde vid universitetet kommer att ha behov för framöver är en huvudfråga, och man kan även värdera om LRC ska ha någon roll i LTUs samverkansuppgifter. Dessutom måste man ta hänsyn till den besvärliga ekonomiska situation LTU befinner sig i, det handlar i visse lägen mer om avveckling än utveckling. Osäkerheten om den framtida utvecklingen av verksamheten är stor, men ett visst stöd kan man få genom att studera den historiska utvecklingen av forskningsbiblioteken från 70-talets traditionella bibliotek till dagens ganska mångfacetterade verksamhet. Ett bra utgångsläge för en strategisk plan kan därför vara att börja med en historisk genomgång av verksamheten.

20 2 Historik. Före 1968 var universitetsbiblioteken i Sverige inte en organisatorisk del av universiteten, men låg direkt under departementet med egna pengar som inte var kopplade till universitetens budgetar. Även om detta ligger långt tillbaka i tiden kan det vara av intresse att påminna om detta för att få en förståelse för universitetsbibliotekens roll och plats inom universitetsorganisationen. Vi börjar den historiska resan på 70-talet. 70-talet. Universitetsbibliotekens verksamhet som hade pågått ganska så oförändrat genom flera hundra år kunde definieras och beskrivas i samla, bevara och tillgängliggöra. Även prioriteringen av uppgifterna framgår av detta, man sysslade först och främst med samlingsbyggande. Ju större samlingar, desto finare bibliotek. Hur samlingarna användes var egentligen sekundärt. Fokus för verksamheten låg i samlingen, och hela bibliotekets organisation var byggd upp omkring detta. Så hade det alltid varit, men i mitten av 70-talet började det hända saker som till viss del förändrar detta. Datorerna gör sitt i början ganska blygsamma intåg även i informationsbranschen. De bibliografiska referenshjälpmedel som i bokform registrerade tidskriftsartiklar inom olika ämnesområden som kemi (Chemical Abstracts växte med 2 hyllmeter i året(!)), teknik (Engineering Index) etc lades nu upp som sökbara databaser. Genom att ringa en dator i Kalifornien fick bibliotekarien i Luleå möjlighet att söka i en mängd databaser vars innehåll inte fanns i den lokala samlingen. Detta var en första början till att ändra på samlingsbegreppet, och det startade alltså i pre-internet-tid. Ett försök till rationalisering av bibliotekens interna rutiner påbörjades i Sverige med starten av projektet LIBRIS som skulle vara ett centralt system för alla forskningsbibliotek och ta hand om alla funktioner som förvärv, katalogisering och utlån. Drömmen om detta blev aldrig verklighet, Statskontoret gav upp, och LIBRIS stannade vid att vara en samkatalog för svenska forskningsbibliotek, något som i sig är relativt unikt i världen. I övrigt hände inte så mycket, biblioteken levde sina liv vid universiteten och högskolorna som de alltid hade gjort, byggde sina samlingar och var ganska så skyddade från insyn och inblandning från universitetets övriga aktörer. 80-talet. Under 80-talet hände inte så mycket om man tänker på biblioteken, en stor intern förändring kan man dock säga at tillkomsten av lokala bibliotekssystem var. Bland annat genom att UHÄ i Sverige mer och mindre öste pengar över biblioteken kunde man på många ställen genomföra köp av biblioteksadministrativa datorsystem som bland annat ersatte de traditionella kortkatalogerna och även så småningom manuella lånerutiner. Att man utifrån ett strikt bibliotekarieperspektiv valde att rakt av datorisera alla manuella rutiner är något man lider av även idag, då alla lokala datasystem har sin grundarkitektur och basen för tekniken kvar sedan 80-talet. Det säger också ganska mycket om komplexiteten av kraven till systemen som till 100 % ska uppfylla bibliotekariens krav på kontroll, fullständighet och flexibilitet. Något snack om att slutanvändaren skulle vara med och påverka utvecklingen fanns inte alls med i bilden.

21 3 Tillgången till externa databaser ökade, men trafiken gick fortfarande över vanliga telefonledningar, och inom biblioteken skapades en ny yrkeskategori: Informatiker eller dokumentalist som var en person som var specialist på att söka i databaserna. Att behärska sökspråket (det fanns flera) blev snabbt hög status inom biblioteken, och av detta förstår man också att bibliotekens användare i detta var totalt beroende av bibliotekarier för att få tillgång till informationen. De stora tekniska högskolorna som exempelvis KTH byggde upp stora enheter som enbart arbetade med sökningar för KTHs egna forskare, men även i väldigt stor grad för näringslivet. Under 80-talet började främst de tekniska högskolorna i Sverige att införa det man då kallade låntagarundervisning dvs studenterna fick kurser i hur de skulle hitta information och använda bibliotekets tjänster. Detta är kanske det första tillfället där bibliotekens användare står i centrum, även om det fortfarande är så att det är en tydlig envägskommunikation där bibliotekarien undervisar och studenten förväntas att ta emot. Att detta startade vid de tekniska högskolorna kan låta som en paradox, teknologer anses ju inte att tillhöra den studentgrupp med störst behov för bibliotekstjänster de första åren av sin studietid. Att det blev så var en tillfällighet som kom sig av att till Chalmers tekniska högskola kom en mycket entusiastisk och drivande person från England som snabbt spred budskapet bland kollegerna i Sverige, och vid dåvarande Högskolan i Luleå fick därför de flesta teknologer en rätt så omfattande utbildning i hur man använder biblioteket och dets resurser. Det tog ganska många år innan ekonomer, samhällsvetare och lärarstudenter fick motsvarande service. 90-talet. Under 90-talet kom det stora förändringar för universitets- och högskolebiblioteken. Många av de förändringar som kom då och sedan, har varit resultat av den tekniska utvecklingen. Det första synliga steget var genombrottet för PC-en och databaser på CD-ROM.. Detta var början till två stora förändringar i användningen av bibliotekets resurser. Det grafiska gränssnittet gjorde möjligt för forskare och studenter att själva söka i baserna utan att gå vägen via bibliotekarier och krångliga sökspråk. Dessutom kunde efterhand forskare/lärare sitta på sina tjänsterum och nå resurserna via det lokala nätverket, detta var början till det virtuella biblioteket, där man har tillgång till elektroniska resurser oberoende av tid och rum. CD-ROM äran i biblioteken var kort, men intensiv. Det investerades i stora CD-ROM-torn och CD-skivor skickades i stora mängder till och från biblioteken. Allt detta fick en snabb avveckling då nästa stora tekniksprång skedde: Tillkomsten av World Wide Web på Internet. Biblioteken tog till sig denna utveckling mycket snabbt, och hösten 1995 lanserade Luleå universitetsbibliotek Sveriges första sökbara bibliotekskatalog på webben. Mycket snart blev nästan alla databaser tillgängliga över nätet och sedan följde tidskrifter och rapporter i fulltext efter. På några få år förändrades informationslandskapet dramatiskt, den egna samlingen blev bara en liten del av de media som stod till förfogande för universitetets forskare, lärare och studenter. Att tillgången till de elektroniska resurserna dessutom är oberoende av tid och rum gör att biblioteken i stor grad kan leva upp till statsmakternas krav på 24-timmars myndigheten. Man kan utan att överdriva slå fast att tillkomsten av webben medförde ett klart och tydlig paradigmskifte även för biblioteksverksamheten. Ungefär samtidigt uppstod främst i England begreppet LRC- Learning Resource Centre, ett försök på att förena flera stödfunktioner för studenterna på ett och samma ställe. Bakgrunden för engelska universitet var sannolikt den dårliga ekonomin, där en centralisering av bibliotek, datasalar, IT-support och annat förväntades att vara mer kostnadseffektivt än att ha samma

22 4 funktioner ganska vildvuxet över hela campusområdet. Flera universitet tog högskolepedagogisk utveckling in i LRC-konceptet, och den minsta gemensamma nämnaren för alla LRC i Storbritannien var att de innehöll bibliotek, datorarbetsplatser och IT-support. I övrigt var de olika men Sheffield Hallam University framstod snart som alla LRCs moder, och de många studiebesöken från hela Europa till denna rätt så trista byggnad var ganska förvånande. Ungefär samtidigt med framväxten av LRC-tanken i England började man i Sverige att fokusera på studenterna som den viktigaste målgruppen för användningen av högskolebiblioteken. Efter att dåvarande Högskolan i Luleå byggde färdigt sitt nya bibliotek 1994 har nästan alla universitet och högskolor i Sverige byggd nya bibliotek med inriktning på att skapa arbetsplatser för studenterna. På flera lärosäten har man också gått vidare med LRCkonceptet, exempel på detta är Högskolan i Borås med sitt Bibliotek och läranderesurser, Malmö högskola med Bibliotek och IT, och Lärarhögskolan i Stockholm med sitt Lärum. Även vid LTU var man tidigt inne på tanken om att arbeta mot ett LRC, bland annat därför att man redan hade lokaler som motsvarade kraven, men även för att man insåg att det fanns tjänster som var viktiga för studenterna och som inte fanns vid LTU. Uppbyggnaden av ett LRC vid LTU har pågått de senaste 10 åren, och man kan se på det som en process som ständigt pågår, där nya tjänster och aktiviteter kan tillkomma, medan andra kan försvinna om behovet minskar. Lokala skillnader mellan universiteten och högskolorna spelar självklart en roll när man utformar ett LRC, men gemensamt för alla är att det finns bibliotek, datorarbetsplatser, IT-support och andra stödfunktioner i varierande grad. Dessutom är det ganska vanligt med någon form av koppling till den högskolepedagogiska verksamheten. Nuläget. Om man skall beskriva LRC vid LTU som det ser ut idag kan man utgå ifrån fyra huvudområden: Informationsförsörjning Studentstöd i olika former Högskolepedagogisk verksamhet Publiceringsprocesser En mera detaljerat beskrivning av innehållet i för de olika områden ser ut så här: Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter: Tillhandahålla information, elektronisk och tryckt Lån, fjärrlån och informationssökning Alltid tillgänglig informationstjänst Drift av bibliotek för NLL på entreprenad

23 5 Stöd för studenterna i lärandeprocessen: Universitetets längsta öppettider Tillhandahålla olika typer arbetsplatser, grupprum och datorarbetsplatser Samlokalisering med IT-support (IT-S) Resursrum för studenter med särskilda behov (dyslexi, svagsynta etc) Språkverkstad med stöd för skrivande Support och utbildning i multimedieproduktion Support i Office för studenter Ansvar för struktur och samverkan om Studentwebben Undervisning i informationskompetens, integrerat med vanliga kurser Kurser för doktorander Högskolepedagogisk verksamhet: Ansvar för genomförande av högskolepedagogiska kurser IT-pedagogisk stöd för lärare Utbildning, stöd och support i Fronter för lärare och studenter Utbildning och support Marratech Utbildning i användning av imeet-studios Publiceringsverksamhet i olika former: Utbildning, stöd och support i Polopoly Ansvar för den elektroniska publiceringen av examensarbeten och avhandlingar Utbildning, stöd och support för PURE, LTUs forskningspublikationsverktyg Utbildning och support i End-Note (referensverktyg) Support och utbildning i verktyg för kursutvärdering och enkäter Kompetenscentrum i bibliometriska frågor. Informationsförsörjningen och det som tillhör denna verksamhet är fortfarande den aktivitet som kräver den största delen av resurserna. Hittills har man klarat av att hålla en rimlig kvalitetsnivå på tillgången till information vid LTU. Genom de konsortieavtal som administreras centralt finns någon form för informationsjämlikhet mellan stora och små universitet och högskolor i Sverige. Detta betyder att tillgången är något så när den samma vid Uppsala universitet som vid Mälardalens högskola. Den starkt krympande ramen kombinerat med ständiga hyreshöjningar hotar självklart detta. Inför 2008 har det varit nödvändigt att säga upp en rad elektroniska resurser, och snart befinner LTU sig inte i högsta divisionen när det gäller tillgång till information. Om man räknar in bibliotekslokalerna i studentstödet så tar det också en stor del av den totala budgeten. Hyreskostnaderna har ökat med 15% de senaste två åren och när samtidigt ramen för verksamheten minskar med 10% blir hyran en allt större del av den totala omslutningen. Inom loppet av tre år kommer personalen ha minskat med 6 heltider, det motsvarar ungefär 15% av personalstyrkan. Med tanke på att det finns behov och önskemål om utökade öppettider för biblioteket, och dokumenterat behov för exempelvis språkverkstaden att erbjuda fler tider och inte minst vidga verksamheten till att omfatta stöd även på engelska, är detta självklart mycket problematiskt. Här måste även vägas in att vi redan i utgångsläget har en betydligt lägre

24 6 personaltäthet än jämförbara universitetsbibliotek. Den plan som har funnits för kompetensväxling och utveckling av verksamheten kan inte genomföras med dessa nya förutsättningar. Den högskolepedagogiska verksamheten och publiceringsverksamheten är fortfarande i sammanhanget relativt blygsamma delar i den totala verksamheten när man ser på resursförbrukning. Samtidigt är det viktiga områden som stöd för kärnverksamheten. Utveckling av kompetens för bibliometriska frågor är exempel på en ny aktivitet som LRC har tagit upp det senaste året. Införandet av publiceringsverktyget PURE har gett LTU ett verktyg för att underlätta arbetet med fördelning av publiceringsstödet, arbetet med årsberättelsen och annan statistik. Det ger även en god möjlighet att synliggöra LTUs forskning för omvärlden. Strategi för framtiden. Utvecklingen och omfattningen av de tjänster som hör hemma under LRC-verksamheten påverkas av flera faktorer. I och med att verksamheten främst ska stödja utbildning och forskning vid LTU är självklart LTUs strategi för universitetets framtid den viktigaste faktorn för utvecklingen av LRC-verksamheten. En annan viktig faktor är självklart teknikutvecklingen. Tillkomsten av webben och möjligheterna för dokument i fulltext har redan påverkat bibliotekens verksamhet i mycket stor grad. Det finns all anledning att tro att utvecklingen kommer att fortsätta, något som självklart får konsekvenser för flera delar av vår verksamhet. LTUs ekonomiska läge sätter självklart ramen, och det kommer att ha stor betydelse för kvaliteten och omfattningen av verksamheten de kommande åren. Utgångsläget för att skapa en strategisk plan som är utvecklande för verksamheten är inte det allra bästa. De senaste och kommande årens sparbeting kombinerad med hyreshöjningar på 15 %, ökade IT-kostnader och i tillägg löneökningar och prishöjningar på media med mellan 5 och 15 % årligen har urholkat underlaget för verksamheten i stor utsträckning. För att delvis kompensera detta kommer ingen återbesättning av pensionsavgångar 2007, 2008 och 2009 ske. Detta betyder en personalminskning på 6 heltidstjänster på tre år. Detta är 18 % av personalen vid verksamheten i Luleå. LTU har sedan flera år tillbaka ansvarat för driften av biblioteket vid Sunderby sjukhus på entreprenad. Denna verksamhet som omfattar tre heltidstjänster måste gå skadeslös, då ersättningen från NLL indexuppräknas varje år. Verksamheten vid filialen i Piteå har en miniminivå och kan inte reduceras mer utan att öppettiderna måste förändras. Institutionen har också påfört biblioteket en internhyra som ökar lokalkostnaderna med 25 % årligen. Detta betyder i praktiken att även med en kraftig subventionering av Piteå från resten av verksamheten kommer det inte att finnas resurser för inköp av media under de två kommande åren. Att lägga en strategi för utveckling som ska anpassas till förväntade sämre ekonomiska ramar är självklart en mindre grannlaga uppgift än en motsvarande som bara siktar på utveckling utan tanke på besparingar.

25 7 Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter. Informationsförsörjningen vid LTU riktar sig både till forskare och studenter. De elektroniska resurserna i form av tidskrifter, böcker och databaser utgör självklart den stora mängden av källor, både i mängd och ekonomisk omfattning. Under 2007 hade forskare och studenter vid LTU tillgång till ungefär tidskrifter i elektronisk form. Antal elektroniske böcker uppgår för tillfället till ca Det elektroniska materialet tar i anspråk över 80% av mediebudgeten, däremot kräver det tryckta materialet betydligt större arbetsinsatser för att göras tillgängligt för bibliotekets kunder. Systemet med nationella konsortier har gjort det möjligt även för mindre högskolor att få tillgång till stora tidskriftspaket från de största förlagen, men årliga prishöjningar på mellan 5 och 10 % kombinerat med minskade anslag kommer självklart att medföra försämringar i utbudet för LTUs forskare och studenter. Förändringar och åtgärder på kort sikt. I likhet med alla andra universitet och högskolor kan vi se en viss minskning av bokutlånen och samma tendens för både ingående och utgående fjärrlån. Orsakerna till detta är flera. Tillgången till den stora mängden elektroniska resurser är en, men här ser vi självklart också effekterna av den minskning i studenter som har varit de senaste åren. Vi har reducerat antalet exemplar av kurslitteraturen, något som också fått effekt på utlånen. På trots av reduktionen av antal studenter har inte besöken på biblioteket minskat, vi har ungefär samma besökstal 2007 som Detta visar att behovet för tillgång till grupprum, läsplatser, datorer och andra tjänster fortfarande är stort och att det inte finns överdimensionering på detta område. Det minskade utlånet och fjärrlånet betyder självklart minskad tidsåtgång på vissa delar i processen. Bemanningen i disken är redan nere på miniminivå, och detta styrs främst av öppettiderna. För andra moment som uppsättning av böcker i hyllorna och för hela fjärrlåneprocessen finns ett direkt samband mellan mängd och tidsåtgång. I och med att antal besökare på biblioteket inte minskar och att det finns ett starkt önskemål om söndagsöppet (vi har öppet vissa söndagar i tentaperioder), bör man inte reducera öppettiderna, men i stället rationalisera de övriga rutinerna så långt det går. I och med den aviserade reduktionen i bemanning på nästan 20 % kommer med automatik flera att använda mer av sin tid för pass i informations- och lånedisk. Utöver detta måste ytterligare rationalisering av verksamheten till för att kompensera reduktionen i personal. Under den närmsta tiden kommer följande områden att undersökas: Hela processen för inköp, katalogisering, registrering och märkning av fysiska böcker. Idag görs det mesta av detta av bibliotekets eget personal. Det finns nu möjlighet att upphandla detta av leverantörer, och under hösten 2008 vill vi göra en noggrann analys av kostnader, för och nackdelar vid en outsourcing av dessa tjänster. Här kan vi samarbeta med flera andra bibliotek i Sverige som är inne i samma process. Packning och försändelse av fjärrlån är ett område där Kungliga biblioteket för tillfället genomför en upphandling där landets bibliotek kan få möjlighet att avropa denna tjänst. Villkoret för att vara med i denna upphandling är självklart att det blir en för biblioteket billigare lösning än nuvarande system med egen förpackning av materialet och försändelse via Posten eller DHL. Vi undersöker för tillfället även möjligheten av en outsourcing av driften av bibliotekssystemet. Här har vi två möjliga lösningar, den ena är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Umeå universitet och oss om en gemensam driftslösning, den andra möjligheten ligger i att köpa driften av leverantören av systemet.

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes.

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-05-28 Plats: Akvariet, Geocentrum Närvarande: Roger Herbert Marie Ottosson Eva Nordgren (ordf.) Cecilia Natvig

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen?

Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen? Eva Huntington Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen? Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Inledning Under de 17 år som jag arbetat som bibliotekarie har biblioteksverksamheten

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA Vision Bibliotek och IT skall som en innovativ och gränsöverskridande del av Malmö högskolas lärande- och forskningsmiljö ge studenter och personal

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Madeleine du Toit bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola E-post: madeleine.du. toit@mah.se Helena Rydberg bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Alternativa möbler för att stimulera förflyttning + hälsa samt stödja olika typer av uppgifter och stimulera

Läs mer

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18 DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18 Innehåll Vad är DiVA?... 2 Registrera publikationer i DiVA... 2 Tänk på att... 2 Manuell registrering i DiVA... 2 Gör så här... 2 Steg 1. Välj

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Ur Verksamhetsmål, uppdrag och budget för år 2015: Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att bibliotekets verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 Plats: Kungl. biblioteket Tid: 10.00-15.00 Deltagare: Kerstin Andersson, utredare (punkt 4) Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen

Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen Tillhandahåller akademiskt stöd för vetenskaplig publicering och utveckling av studenters och

Läs mer

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt.

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt. Stimulus utbildningsbevakning Protokoll från möte 2008-10-21 Dagordning: 1. Val av sekreterare 2. Förra mötet 3. Från möte med programansvarige Per-Olof 4. Från möte med StuFF 5. Från Stimulus styrelse

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Stora konferensrummet, Centralbiblioteket

Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Stora konferensrummet, Centralbiblioteket Biblioteksnämnden Håkan Carlsson ÄRENDELISTA 145 1 / 1 2012-03-19 Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Lokal: Stora konferensrummet, Centralbiblioteket 1. Mötets öppnande samt utseende

Läs mer

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

»Det funkar« - att studera med funktionshinder

»Det funkar« - att studera med funktionshinder »Det funkar«- att studera med funktionshinder Hur då? Det funkar! Karolinska Institutet ett universitet för alla önskar dig välkommen! Är du student eller forskarstuderande med en funktionsnedsättning

Läs mer

STUDIEHANDBOK HT 2015. för teologistudenter

STUDIEHANDBOK HT 2015. för teologistudenter STUDIEHANDBOK HT 2015 för teologistudenter Välkommen som teologistudent! Vid Ersta Sköndal högskola bedrivs utbildning och forskning inom vårdvetenskap, socialt arbete, psykoterapi, teologi, kyrkomusik

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22 Information för VFU-samordnare Maria Perényi 11-09-22 Innehåll Allmän presentation av biblioteket Om bibliotekets undervisning på officersprogrammet Bibliotekets stöd till fack- och funktionsskolor Visning

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Respondenterna är heltidsstuderande vid sjuksköterskeutbilningarna i Växjö, Karskrona och Kalmar samt lärcentrumstuderande vid Västerviks högskolecentrum

Läs mer

Mötesformalia. Rapporter (Bilaga 1) Medicinska Föreningen Lund Malmö Typ av sammanträde StyrMUR 1 PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2015-09-15

Mötesformalia. Rapporter (Bilaga 1) Medicinska Föreningen Lund Malmö Typ av sammanträde StyrMUR 1 PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2015-09-15 Medicinska Föreningen Lund Malmö Typ av sammanträde StyrMUR 1 Sammanträdesdatum 2015-09-15 Tid 18.00 21.00 PROTOKOLL Mötessekreterare Linnéa Sandström Justerare Jonathan Wallander Närvarande Johanna Henriksson,

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria UPPSALA STUDENTKÅRS INFORMATIONSPOLITISKA PROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2008-05-20, reviderat 08-10-28, reviderat 13-01-22, reviderat 14-04-01 Definitioner Följande definitioner gäller

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer

Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande av bibliotek utan bemanning - återrapportering

Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande av bibliotek utan bemanning - återrapportering Dnr KFN-2013-133 Dpl 40 sid 1 (5) KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Bibliotek och arkiv Tjänsteyttrande 2013-09-04 Åsa Hansen, asa.hansen@karlstad.se Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Vart är vi på väg? pt. 2 Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Samsök Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Margareta Nelkes rekommendationer

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner Biblioteksresurser Vt 2014 Tanja Donner Text Ämnesguide Vårdvetenskap Söka hemifrån När ni klickar på länken till någon av våra databaser när ni inte är på högskolan kommer denna ruta att komma fram. Logga

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek

Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek RAPPORT 2002-05-02 Dnr LUB A9 62/2002 Biblioteksdirektionen Karin Ohrt Bibliotekarie Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek Bakgrund Biblioteksbarometern 2000 och andra undersökningar Som

Läs mer

Handledning Sherpa/RoMEO

Handledning Sherpa/RoMEO Handledning Sherpa/RoMEO 1. När får jag lov att göra min artikel fritt tillgänglig?... 2 2. Förklaring av ord & begrepp i Sherpa/RoMEO... 3 Pre-print... 3 Restrictions (restriktioner)... 3 Post-print...

Läs mer

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Tjänsteskrivelse 2013-04-26 KFN 2010.0031 Handläggare: Maria Lobell Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Sammanfattning Biblioteket har fått i uppdrag att utreda personalsammansättningen (bibliotekarier

Läs mer

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö DNR] 1 (av 9) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-06-12 Styrgrupp Projekt Ny bibliotekssystemmiljö Ib Lundgren Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 2015-05-25 Utkast

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2002 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET

VERKSAMHETSPLAN 2002 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET VERKSAMHETSPLAN 2002 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Kommentarer: Verksamheten fortsätter att växa vid de tre biblioteken. Antalet utlån t o m oktober 2001 (59 600) är redan nästan lika många som under hela 2000 (60

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004

PROTOKOLL. Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004 1(5) Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004 Närvarande Ledamöter: Björn Fryklund Ordförande Jan Hagerlid Extern ledamot Jesper Wokander IT-tekniker, BIT Jenny Widmark Bibliotekarie, BIT Mikael

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Malmö 2014-12-12 Bibliotek och IT AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Om Bibliotek och IT Biblioteks- och IT-verksamheterna vid Malmö högskola är samorganiserade i ett

Läs mer

Bibliotek och ITs informationssökningswebb

Bibliotek och ITs informationssökningswebb Bibliotek och ITs informationssökningswebb 1. Hur det började I kontakt med högskolans studenter uppmärksammades under 2002 problem med bibliotekets dåvarande informationssökningswebb. Tankar väcktes om

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

PROTOKOLL 2009-01-19

PROTOKOLL 2009-01-19 PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: Klockan 17.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY105 Närvarande: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Jan Boman, Jimmy Berggren, Jonas Lundström, Andreas Mååg, Sara Elebro, Sofia

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer