Minnesanteckningar, Första möte i LRC-rådet, tisdag den 8 april 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar, Första möte i LRC-rådet, tisdag den 8 april 2008"

Transkript

1 Minnesanteckningar, Första möte i LRC-rådet, tisdag den 8 april 2008 Närvarande: Lars Stehn, Andreas Thorsson, Kerstin Öhrling, Tobias Larsson, Terje Höiseth, Kerstin Hofgren, Ylva Sköld Eva Alerby, Mauritz Danielsson och Karolina Degermo hade anmält förhinder. Doktorandsektionen utser ledamot den 11 april. 1. Mötesformalia Mötet öppnades av rådets ordförande, Lars Stehn. Mötet inleddes med en presentationsrunda. Funktionen som sekreterare kommer att rotera mellan olika bibliotekarier. Första mötets sekreterare är Ylva Sköld. Minnesanteckningarna justeras av Lars Stehn och Tobias Larsson. 2. Syfte och arbetsformer för UB/LRC rådet I dialog med rektor har Terje Höiseth, (ÖB) framfört önskemål av kontakt med, råd till och styrning av, verksamheten. Enl. Ltu:s organisation finns två beslutsnivåer: rektor och prefekter. ÖB är ensam beslutande inom UB/LRC. Det nu tillträdda rådet är sammansatt av personer som representerar ledningen (Lars Stehn, prorektor), verksamheten (Tobias Larsson, professor TFM), prefekter (Kerstin Öhrling, HV), förvaltningen (Mauritz Danielsson), samt två studentrepresentanter (Andreas Thorsson (Teknologkåren) och Karolina Degermo (Luleå studentkår), samt en representant för doktoranderna. ÖB ämnar lyssna till och i görligaste mån följa de råd han får av rådet. Exempel på uppgifter: Vad vill rådet att UB/LRC:s verksamhetsuppdrag ska innehålla? Ordförande påpekar att rådets medlemmar har ett personligt ansvar att föra diskussioner utifrån det perpektiv man representerar, att man förväntas arbeta bara under mötena, att diskussionerna ska vara livliga, och ge underlag för de beslut ÖB måste fatta. Mötesfrekvensen bestämdes till två möten per termin. 3. Översikt över LRC/biblioteksverksamheten Terje presenterade en kort historik över universitetsbibliotekens utveckling och ett försök till framtidsblick (se bil. 2) Reflektioner: Minskat behov av tryckta böcker: Tobias: Idé: Med minskat behov av tryckta böcker: Skapa virtuella kursbokhyllor med länkar till artiklar, och ha t ex 5 ex av kursboken som referenslitteratur Andreas: Kan man dela en site med litteraturtips och länkar till artiklar? Mycket kursmaterial ligger i Fronter. Lärarna äger själva sitt material och kan publicera det på Internet. Lars: Vad gör man med bibliotekets lokalytor som frigörs, om behovet av bokhyllor minskar? Studentsupport Tobias: I en 5-poängskurs i t ex konstruktion går en halv poäng åt till att undervisa i hur man skriver rapporter. Lars: Kan man ha centrala metodkurser? I dag finns c:a 20 olika metodkurser runt om på institutionerna. Kan de slås ihop till c:a 5? Andreas: Det mest tidskrävande på Ltu är de långa inloggningstiderna till datorerna.

2 Bibliometri: Mycket viktigt område, blir allt viktigare framöver. Ltus forskare citeras inte i ISIs databaser, därför räknas vi inte. Vad kan göras? Ltu har nyttoforskning men hur mäts den? Allt ska publiceras på Internet! Tobias: I Stanford spelas alla föreläsningar in och läggs ut på YouTube. Nyttoaspekt på det vi gör 4 Strategisk plan för UB/LRC Tobias: LRC bör göra en trendspaning vad gör de bästa, Stanford, MIT? Vad är värdeskapande? Vilka är våra kunder stakeholders intressenter? Open Access och Pure Open Access viktigt, inte minst för synligheten av Ltus forskning. Ska Ltu starta ett antal egna Open Access journals? Ordna konferenser kring teman, publicera dem i Open Access journals Pure som samlingspunkt för all publicering på Ltu även projekten kan visas i Pure, med kopplingar till publikationer. Projekt måste visas, men det är inte säkert att Pure är den bästa lösningen. Idag sker ett mycket stort dubbel- kanske t.o.m. trippelarbete kring publicering av projekt och publikationer. Dyrt - måste kunna rationaliseras. Hur hanteras citeringar för Open Access-tidskrifter? E-kommunikation Kerstin Ö: Vad händer då biblioteket finns på skrivbordet och hemma? Bibliotekets support till studenter Kerstin Ö: Vilken support ger biblioteket som inte lärarna ger? Vad är lärarnas uppgift om inte att ge support till studenterna? Vad är lärargärningen? Kanske LRC ska ge stöd till lärarna, och lärarna till studenterna? Terje: Supporten handlar om hands-on, beredskap från bibliotekets personal att svara på frågor kring exempelvis Office, referenshantering, rapportskrivningens tekniska delar. Lars: UB/LRC kan ge det studentnära stödet. Stöder också lärarnas teknikutveckling via ITpedagogerna. Terje: Frågan är hur UB/LRC kan ge stöd till kärnverksamheten på ett sätt som ger mest nytta. Kerstin Ö: Språkverkstaden är ett uttryck för dålig pedagogik i övrigt. Pedagogisk verksamhet: Lars: Tidigt var Ltu unikt med klassrumsundervisning för civilingenjörer. Ltu uppfann även basåret. Kan vi få ett nytt/utvecklat Ltu-synsätt på pedagogiken, en (virtuell?) Ltu-pedagogik som blir speciell? Kan UB/LRC vara ett fysiskt stöd genom sina lokaler? Det som görs på Ltu måste bli också bli synligt. IT-pedagoggruppen viktig. Tobias: Projektverktyg (Pure eller annat) Kurser är ju egentligen också projekt varför ha olika verktyg?

3 5. Språkverkstaden som strategisk satsning? Se bil 3. Varför är språkverkstaden här? Frågan skjuts p.g.a. tidsbrist till nästa möte. 6. Nytt kursutvärderings- och enkätverktyg n Nyström, IT-pedagog vid LRC, kommer till mötet. Han informerar om det nya kursutvärderings/enkätverktyget, EvaSys; som just upphandlats till Ltu. UB/LRC kommer att ha det tekniska ansvaret för detta. Viktigt att få upp svarsfrekvensen i kursutvärderingar från dagens c:a 15%. Kursutvärderingar kan lämnas antingen i pappers- eller i elektronisk form. Papper scannas in i systemet av bibl:s personal, resultaten lämnas till resp. lärare. Här ger alltså LRC-personalen support till lärarna. EvaSys kan även användas till att hantera enkäter av andra slag, till exempel av studenter i olika projekt, eller för forskares behov av enkäthantering. 7. Avslutning: I den pågående översynen av Ltus administration finns följande skrivning: Bibliotekets och LRC:s stöd till studenter, lärar- och forskare föreslås utvecklas Utredning pågår om tydliggörande av uppdrag. Behov finns också att se över den inre organisation. - Informationsförsörjning - Stöd till studenterna i lärandeprocessen - Pedagogisk verksamhet - Publiceringsverksamhet I detta arbete har rådet en viktig funktion att fylla, så att UB/LRC får en så bra verksamhet som möjligt. Nästa möte: Onsdagen den 21 maj kl Lokal meddelas senare. Minnesantecknigarna justerade av Lars Stehn och Tobias Larsson den 10/ Bilagor: 1: Dagordning 2. Power-pointpresentation, översikt över UB/LRC-verksamheten 3. Strategisk plan 4. Rapport från projektet Språkverkstad vid LTU

4 Bilaga 1: Dagordning: 1. Mötesformalia 2. Syfte och arbetsformer för LRC-rådet. 3. En översikt över LRC/biblioteksverksamheten 4. Strategisk plan för Universitetsbiblioteket/LRC (Bilaga) 5. Språkverkstaden som strategisk satsning? (Bilaga) 6. Nytt kursutvärderings- och enkätverktyg 7. Övriga frågor och nästa möte.

5 Det er vanskelig å spå, spesielt om fremtiden - Kumbel

6 Samlingen i centrum Förvärvarva Systematisera Bevara Tillgängligg ngliggöra (till viss del) Kvantitet = kvalitet?

7 Kort bibliotekshistoria 70-talet Samlingsbyggande fortfarande centralt Datorerna kommer till användning ndning även för f biblioteken Libris, Bibsys, databssökning i DIALOG etc 80-talet Händer icke sås mycket ILS (minidatorer)

8 90-talet 2 paradigmskiften Skifte 1: World Wide Web Den egna samlingen blir bara en (liten) del av den tillgängliga informationen Skifte 2: LRC Studenterna och deras behov kommer i centrum för f r verksamheten

9 Vår r verksamhet idag Informationsförs rsörjning rjning och tillhörande aktiviteter Stöd d för f r studenterna i lärandeprocessenl Högskolepedagogisk verksamhet Publiceringsverksamhet i olika former

10 Informationsförs rsörjning rjning och tillhörande aktiviteter Tillhandhålla lla information, elektronisk och tryckt Lån, fjärrl rrlån n och informationssökning Alltid tillgänglig informationstjänst nst Drift av bibliotek påp entreprenad för f r NLL

11 Stöd d för f r studenterna i lärandeprocessen Tillhandahålla, lla, olika typer arbetsplatser, grupprum och datorarbetsplatser Universitetets längsta l öppettider Samlokalisering med IT-support (IT-S) Resursrum för f r studenter med särskilda s behov (dyslexi, svagsynta etc) Språkverkstad (stöd d för f r studenters skrivande)

12 Stöd d för f r studenterna Support och utbildning i multimedieproduktion Undervisning i informationskompetens integrerat i vanliga kurser. Doktorandkurser Office-support för f r studenter Ansvar för f r struktur och samverkan om Studentwebben

13 Högkolepedagogisk verksamhet Ansvar för f r genomförande av högskolepedagogiska kurser IT-pedagogisk stöd d för f r lärarel Utbildning, stöd d och support i Fronter för f lärare och studenter Utbildning och support i Marratech

14 Högskolepedagogisk. Utbildning i användning ndning av imeet-studios (video-konferens och utbildning påp distans) Support och utbildning i verktyg för f kursutvärdering rdering och enkäter Ansvar för f r verktyg för f r plagiatkontroll SNH-verksamheten (Samverkan för f utveckling av nätbaserade n kurser)

15 Publiceringsverksamhet i olika former Utbildning, stöd d och support i Polopoly (LTUs CMS-system system) Ansvar för f r den elektroniska publiceringen av avhandlingar och examensarbeten Ansvar för f r utveckling och support av PURE, LTUs verktyg för f forskningpublicering Kompetenscentrum i bibliometri Kurser och support i End-Note

16 Multimedia support Lärar portal imeet Marratech Elektroniska resurser Mötes- och arbetsplatser Publicering elektroniskt Fronter CMS Förvärv Katalog Lån Fjärrlån Traditionella biblioteket IT helpdesk Info Högskole pedagogik Undervisning sökverkstad Studentwebb Pure Samverkan samarbete Office stöd Student service Språk verkstad It-Pedagogik LRC bild SNH

17 Förändringar vi ser Fortsatt kärvt k ekonomiskt lägel Ingen återanställning av tjänster påp tre år r minst Slut påp katalogisering och förändring f av förvärvsrutiner, rvsrutiner, bokvård rd?? (Dawson-projektet) Genombrottet för f r den elektroniska boken, när? n Förändringar av publiceringsformerna? Open Access?

18 Strategisk plan för universitetsbiblioteket/lrc. Utkast för strategisk plan för Universitetsbiblioteket/LRC till diskussion på LRC-rådets möte Terje Höiseth

19 1 Strategisk plan för universitetsbiblioteket/lrc. Innehållsförteckning: Inledning... 1 Historik talet talet talet Nuläget... 4 Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter:... 4 Stöd för studenterna i lärandeprocessen:... 5 Högskolepedagogisk verksamhet:... 5 Publiceringsverksamhet i olika former:... 5 Strategi för framtiden Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter Förändringar och åtgärder på kort sikt Utveckling på längre sikt... 8 Studentstödet Åtgärder och förslag på kort sikt... 9 Utveckling på längre sikt Högskolepedagogisk verksamhet Åtgärder på kort sikt Utveckling på längre sikt Publiceringsverksamheten Åtgärder på kort sikt: Utveckling på längre sikt Inledning. Att skapa en strategisk plan för hur utvecklingen av verksamheten vid universitetsbiblioteket/lrc ska vara de närmste åren är ingen lätt uppgift. Som stöd för arbetet måste man självklart se på universitetets strategi och hur LRC kan passa in i denna, dessutom är en noggrann omvärldsbevakning av stor vikt. Vilka tjänster och service studenter och forskare/lärare och övriga anställde vid universitetet kommer att ha behov för framöver är en huvudfråga, och man kan även värdera om LRC ska ha någon roll i LTUs samverkansuppgifter. Dessutom måste man ta hänsyn till den besvärliga ekonomiska situation LTU befinner sig i, det handlar i visse lägen mer om avveckling än utveckling. Osäkerheten om den framtida utvecklingen av verksamheten är stor, men ett visst stöd kan man få genom att studera den historiska utvecklingen av forskningsbiblioteken från 70-talets traditionella bibliotek till dagens ganska mångfacetterade verksamhet. Ett bra utgångsläge för en strategisk plan kan därför vara att börja med en historisk genomgång av verksamheten.

20 2 Historik. Före 1968 var universitetsbiblioteken i Sverige inte en organisatorisk del av universiteten, men låg direkt under departementet med egna pengar som inte var kopplade till universitetens budgetar. Även om detta ligger långt tillbaka i tiden kan det vara av intresse att påminna om detta för att få en förståelse för universitetsbibliotekens roll och plats inom universitetsorganisationen. Vi börjar den historiska resan på 70-talet. 70-talet. Universitetsbibliotekens verksamhet som hade pågått ganska så oförändrat genom flera hundra år kunde definieras och beskrivas i samla, bevara och tillgängliggöra. Även prioriteringen av uppgifterna framgår av detta, man sysslade först och främst med samlingsbyggande. Ju större samlingar, desto finare bibliotek. Hur samlingarna användes var egentligen sekundärt. Fokus för verksamheten låg i samlingen, och hela bibliotekets organisation var byggd upp omkring detta. Så hade det alltid varit, men i mitten av 70-talet började det hända saker som till viss del förändrar detta. Datorerna gör sitt i början ganska blygsamma intåg även i informationsbranschen. De bibliografiska referenshjälpmedel som i bokform registrerade tidskriftsartiklar inom olika ämnesområden som kemi (Chemical Abstracts växte med 2 hyllmeter i året(!)), teknik (Engineering Index) etc lades nu upp som sökbara databaser. Genom att ringa en dator i Kalifornien fick bibliotekarien i Luleå möjlighet att söka i en mängd databaser vars innehåll inte fanns i den lokala samlingen. Detta var en första början till att ändra på samlingsbegreppet, och det startade alltså i pre-internet-tid. Ett försök till rationalisering av bibliotekens interna rutiner påbörjades i Sverige med starten av projektet LIBRIS som skulle vara ett centralt system för alla forskningsbibliotek och ta hand om alla funktioner som förvärv, katalogisering och utlån. Drömmen om detta blev aldrig verklighet, Statskontoret gav upp, och LIBRIS stannade vid att vara en samkatalog för svenska forskningsbibliotek, något som i sig är relativt unikt i världen. I övrigt hände inte så mycket, biblioteken levde sina liv vid universiteten och högskolorna som de alltid hade gjort, byggde sina samlingar och var ganska så skyddade från insyn och inblandning från universitetets övriga aktörer. 80-talet. Under 80-talet hände inte så mycket om man tänker på biblioteken, en stor intern förändring kan man dock säga at tillkomsten av lokala bibliotekssystem var. Bland annat genom att UHÄ i Sverige mer och mindre öste pengar över biblioteken kunde man på många ställen genomföra köp av biblioteksadministrativa datorsystem som bland annat ersatte de traditionella kortkatalogerna och även så småningom manuella lånerutiner. Att man utifrån ett strikt bibliotekarieperspektiv valde att rakt av datorisera alla manuella rutiner är något man lider av även idag, då alla lokala datasystem har sin grundarkitektur och basen för tekniken kvar sedan 80-talet. Det säger också ganska mycket om komplexiteten av kraven till systemen som till 100 % ska uppfylla bibliotekariens krav på kontroll, fullständighet och flexibilitet. Något snack om att slutanvändaren skulle vara med och påverka utvecklingen fanns inte alls med i bilden.

21 3 Tillgången till externa databaser ökade, men trafiken gick fortfarande över vanliga telefonledningar, och inom biblioteken skapades en ny yrkeskategori: Informatiker eller dokumentalist som var en person som var specialist på att söka i databaserna. Att behärska sökspråket (det fanns flera) blev snabbt hög status inom biblioteken, och av detta förstår man också att bibliotekens användare i detta var totalt beroende av bibliotekarier för att få tillgång till informationen. De stora tekniska högskolorna som exempelvis KTH byggde upp stora enheter som enbart arbetade med sökningar för KTHs egna forskare, men även i väldigt stor grad för näringslivet. Under 80-talet började främst de tekniska högskolorna i Sverige att införa det man då kallade låntagarundervisning dvs studenterna fick kurser i hur de skulle hitta information och använda bibliotekets tjänster. Detta är kanske det första tillfället där bibliotekens användare står i centrum, även om det fortfarande är så att det är en tydlig envägskommunikation där bibliotekarien undervisar och studenten förväntas att ta emot. Att detta startade vid de tekniska högskolorna kan låta som en paradox, teknologer anses ju inte att tillhöra den studentgrupp med störst behov för bibliotekstjänster de första åren av sin studietid. Att det blev så var en tillfällighet som kom sig av att till Chalmers tekniska högskola kom en mycket entusiastisk och drivande person från England som snabbt spred budskapet bland kollegerna i Sverige, och vid dåvarande Högskolan i Luleå fick därför de flesta teknologer en rätt så omfattande utbildning i hur man använder biblioteket och dets resurser. Det tog ganska många år innan ekonomer, samhällsvetare och lärarstudenter fick motsvarande service. 90-talet. Under 90-talet kom det stora förändringar för universitets- och högskolebiblioteken. Många av de förändringar som kom då och sedan, har varit resultat av den tekniska utvecklingen. Det första synliga steget var genombrottet för PC-en och databaser på CD-ROM.. Detta var början till två stora förändringar i användningen av bibliotekets resurser. Det grafiska gränssnittet gjorde möjligt för forskare och studenter att själva söka i baserna utan att gå vägen via bibliotekarier och krångliga sökspråk. Dessutom kunde efterhand forskare/lärare sitta på sina tjänsterum och nå resurserna via det lokala nätverket, detta var början till det virtuella biblioteket, där man har tillgång till elektroniska resurser oberoende av tid och rum. CD-ROM äran i biblioteken var kort, men intensiv. Det investerades i stora CD-ROM-torn och CD-skivor skickades i stora mängder till och från biblioteken. Allt detta fick en snabb avveckling då nästa stora tekniksprång skedde: Tillkomsten av World Wide Web på Internet. Biblioteken tog till sig denna utveckling mycket snabbt, och hösten 1995 lanserade Luleå universitetsbibliotek Sveriges första sökbara bibliotekskatalog på webben. Mycket snart blev nästan alla databaser tillgängliga över nätet och sedan följde tidskrifter och rapporter i fulltext efter. På några få år förändrades informationslandskapet dramatiskt, den egna samlingen blev bara en liten del av de media som stod till förfogande för universitetets forskare, lärare och studenter. Att tillgången till de elektroniska resurserna dessutom är oberoende av tid och rum gör att biblioteken i stor grad kan leva upp till statsmakternas krav på 24-timmars myndigheten. Man kan utan att överdriva slå fast att tillkomsten av webben medförde ett klart och tydlig paradigmskifte även för biblioteksverksamheten. Ungefär samtidigt uppstod främst i England begreppet LRC- Learning Resource Centre, ett försök på att förena flera stödfunktioner för studenterna på ett och samma ställe. Bakgrunden för engelska universitet var sannolikt den dårliga ekonomin, där en centralisering av bibliotek, datasalar, IT-support och annat förväntades att vara mer kostnadseffektivt än att ha samma

22 4 funktioner ganska vildvuxet över hela campusområdet. Flera universitet tog högskolepedagogisk utveckling in i LRC-konceptet, och den minsta gemensamma nämnaren för alla LRC i Storbritannien var att de innehöll bibliotek, datorarbetsplatser och IT-support. I övrigt var de olika men Sheffield Hallam University framstod snart som alla LRCs moder, och de många studiebesöken från hela Europa till denna rätt så trista byggnad var ganska förvånande. Ungefär samtidigt med framväxten av LRC-tanken i England började man i Sverige att fokusera på studenterna som den viktigaste målgruppen för användningen av högskolebiblioteken. Efter att dåvarande Högskolan i Luleå byggde färdigt sitt nya bibliotek 1994 har nästan alla universitet och högskolor i Sverige byggd nya bibliotek med inriktning på att skapa arbetsplatser för studenterna. På flera lärosäten har man också gått vidare med LRCkonceptet, exempel på detta är Högskolan i Borås med sitt Bibliotek och läranderesurser, Malmö högskola med Bibliotek och IT, och Lärarhögskolan i Stockholm med sitt Lärum. Även vid LTU var man tidigt inne på tanken om att arbeta mot ett LRC, bland annat därför att man redan hade lokaler som motsvarade kraven, men även för att man insåg att det fanns tjänster som var viktiga för studenterna och som inte fanns vid LTU. Uppbyggnaden av ett LRC vid LTU har pågått de senaste 10 åren, och man kan se på det som en process som ständigt pågår, där nya tjänster och aktiviteter kan tillkomma, medan andra kan försvinna om behovet minskar. Lokala skillnader mellan universiteten och högskolorna spelar självklart en roll när man utformar ett LRC, men gemensamt för alla är att det finns bibliotek, datorarbetsplatser, IT-support och andra stödfunktioner i varierande grad. Dessutom är det ganska vanligt med någon form av koppling till den högskolepedagogiska verksamheten. Nuläget. Om man skall beskriva LRC vid LTU som det ser ut idag kan man utgå ifrån fyra huvudområden: Informationsförsörjning Studentstöd i olika former Högskolepedagogisk verksamhet Publiceringsprocesser En mera detaljerat beskrivning av innehållet i för de olika områden ser ut så här: Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter: Tillhandahålla information, elektronisk och tryckt Lån, fjärrlån och informationssökning Alltid tillgänglig informationstjänst Drift av bibliotek för NLL på entreprenad

23 5 Stöd för studenterna i lärandeprocessen: Universitetets längsta öppettider Tillhandahålla olika typer arbetsplatser, grupprum och datorarbetsplatser Samlokalisering med IT-support (IT-S) Resursrum för studenter med särskilda behov (dyslexi, svagsynta etc) Språkverkstad med stöd för skrivande Support och utbildning i multimedieproduktion Support i Office för studenter Ansvar för struktur och samverkan om Studentwebben Undervisning i informationskompetens, integrerat med vanliga kurser Kurser för doktorander Högskolepedagogisk verksamhet: Ansvar för genomförande av högskolepedagogiska kurser IT-pedagogisk stöd för lärare Utbildning, stöd och support i Fronter för lärare och studenter Utbildning och support Marratech Utbildning i användning av imeet-studios Publiceringsverksamhet i olika former: Utbildning, stöd och support i Polopoly Ansvar för den elektroniska publiceringen av examensarbeten och avhandlingar Utbildning, stöd och support för PURE, LTUs forskningspublikationsverktyg Utbildning och support i End-Note (referensverktyg) Support och utbildning i verktyg för kursutvärdering och enkäter Kompetenscentrum i bibliometriska frågor. Informationsförsörjningen och det som tillhör denna verksamhet är fortfarande den aktivitet som kräver den största delen av resurserna. Hittills har man klarat av att hålla en rimlig kvalitetsnivå på tillgången till information vid LTU. Genom de konsortieavtal som administreras centralt finns någon form för informationsjämlikhet mellan stora och små universitet och högskolor i Sverige. Detta betyder att tillgången är något så när den samma vid Uppsala universitet som vid Mälardalens högskola. Den starkt krympande ramen kombinerat med ständiga hyreshöjningar hotar självklart detta. Inför 2008 har det varit nödvändigt att säga upp en rad elektroniska resurser, och snart befinner LTU sig inte i högsta divisionen när det gäller tillgång till information. Om man räknar in bibliotekslokalerna i studentstödet så tar det också en stor del av den totala budgeten. Hyreskostnaderna har ökat med 15% de senaste två åren och när samtidigt ramen för verksamheten minskar med 10% blir hyran en allt större del av den totala omslutningen. Inom loppet av tre år kommer personalen ha minskat med 6 heltider, det motsvarar ungefär 15% av personalstyrkan. Med tanke på att det finns behov och önskemål om utökade öppettider för biblioteket, och dokumenterat behov för exempelvis språkverkstaden att erbjuda fler tider och inte minst vidga verksamheten till att omfatta stöd även på engelska, är detta självklart mycket problematiskt. Här måste även vägas in att vi redan i utgångsläget har en betydligt lägre

24 6 personaltäthet än jämförbara universitetsbibliotek. Den plan som har funnits för kompetensväxling och utveckling av verksamheten kan inte genomföras med dessa nya förutsättningar. Den högskolepedagogiska verksamheten och publiceringsverksamheten är fortfarande i sammanhanget relativt blygsamma delar i den totala verksamheten när man ser på resursförbrukning. Samtidigt är det viktiga områden som stöd för kärnverksamheten. Utveckling av kompetens för bibliometriska frågor är exempel på en ny aktivitet som LRC har tagit upp det senaste året. Införandet av publiceringsverktyget PURE har gett LTU ett verktyg för att underlätta arbetet med fördelning av publiceringsstödet, arbetet med årsberättelsen och annan statistik. Det ger även en god möjlighet att synliggöra LTUs forskning för omvärlden. Strategi för framtiden. Utvecklingen och omfattningen av de tjänster som hör hemma under LRC-verksamheten påverkas av flera faktorer. I och med att verksamheten främst ska stödja utbildning och forskning vid LTU är självklart LTUs strategi för universitetets framtid den viktigaste faktorn för utvecklingen av LRC-verksamheten. En annan viktig faktor är självklart teknikutvecklingen. Tillkomsten av webben och möjligheterna för dokument i fulltext har redan påverkat bibliotekens verksamhet i mycket stor grad. Det finns all anledning att tro att utvecklingen kommer att fortsätta, något som självklart får konsekvenser för flera delar av vår verksamhet. LTUs ekonomiska läge sätter självklart ramen, och det kommer att ha stor betydelse för kvaliteten och omfattningen av verksamheten de kommande åren. Utgångsläget för att skapa en strategisk plan som är utvecklande för verksamheten är inte det allra bästa. De senaste och kommande årens sparbeting kombinerad med hyreshöjningar på 15 %, ökade IT-kostnader och i tillägg löneökningar och prishöjningar på media med mellan 5 och 15 % årligen har urholkat underlaget för verksamheten i stor utsträckning. För att delvis kompensera detta kommer ingen återbesättning av pensionsavgångar 2007, 2008 och 2009 ske. Detta betyder en personalminskning på 6 heltidstjänster på tre år. Detta är 18 % av personalen vid verksamheten i Luleå. LTU har sedan flera år tillbaka ansvarat för driften av biblioteket vid Sunderby sjukhus på entreprenad. Denna verksamhet som omfattar tre heltidstjänster måste gå skadeslös, då ersättningen från NLL indexuppräknas varje år. Verksamheten vid filialen i Piteå har en miniminivå och kan inte reduceras mer utan att öppettiderna måste förändras. Institutionen har också påfört biblioteket en internhyra som ökar lokalkostnaderna med 25 % årligen. Detta betyder i praktiken att även med en kraftig subventionering av Piteå från resten av verksamheten kommer det inte att finnas resurser för inköp av media under de två kommande åren. Att lägga en strategi för utveckling som ska anpassas till förväntade sämre ekonomiska ramar är självklart en mindre grannlaga uppgift än en motsvarande som bara siktar på utveckling utan tanke på besparingar.

25 7 Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter. Informationsförsörjningen vid LTU riktar sig både till forskare och studenter. De elektroniska resurserna i form av tidskrifter, böcker och databaser utgör självklart den stora mängden av källor, både i mängd och ekonomisk omfattning. Under 2007 hade forskare och studenter vid LTU tillgång till ungefär tidskrifter i elektronisk form. Antal elektroniske böcker uppgår för tillfället till ca Det elektroniska materialet tar i anspråk över 80% av mediebudgeten, däremot kräver det tryckta materialet betydligt större arbetsinsatser för att göras tillgängligt för bibliotekets kunder. Systemet med nationella konsortier har gjort det möjligt även för mindre högskolor att få tillgång till stora tidskriftspaket från de största förlagen, men årliga prishöjningar på mellan 5 och 10 % kombinerat med minskade anslag kommer självklart att medföra försämringar i utbudet för LTUs forskare och studenter. Förändringar och åtgärder på kort sikt. I likhet med alla andra universitet och högskolor kan vi se en viss minskning av bokutlånen och samma tendens för både ingående och utgående fjärrlån. Orsakerna till detta är flera. Tillgången till den stora mängden elektroniska resurser är en, men här ser vi självklart också effekterna av den minskning i studenter som har varit de senaste åren. Vi har reducerat antalet exemplar av kurslitteraturen, något som också fått effekt på utlånen. På trots av reduktionen av antal studenter har inte besöken på biblioteket minskat, vi har ungefär samma besökstal 2007 som Detta visar att behovet för tillgång till grupprum, läsplatser, datorer och andra tjänster fortfarande är stort och att det inte finns överdimensionering på detta område. Det minskade utlånet och fjärrlånet betyder självklart minskad tidsåtgång på vissa delar i processen. Bemanningen i disken är redan nere på miniminivå, och detta styrs främst av öppettiderna. För andra moment som uppsättning av böcker i hyllorna och för hela fjärrlåneprocessen finns ett direkt samband mellan mängd och tidsåtgång. I och med att antal besökare på biblioteket inte minskar och att det finns ett starkt önskemål om söndagsöppet (vi har öppet vissa söndagar i tentaperioder), bör man inte reducera öppettiderna, men i stället rationalisera de övriga rutinerna så långt det går. I och med den aviserade reduktionen i bemanning på nästan 20 % kommer med automatik flera att använda mer av sin tid för pass i informations- och lånedisk. Utöver detta måste ytterligare rationalisering av verksamheten till för att kompensera reduktionen i personal. Under den närmsta tiden kommer följande områden att undersökas: Hela processen för inköp, katalogisering, registrering och märkning av fysiska böcker. Idag görs det mesta av detta av bibliotekets eget personal. Det finns nu möjlighet att upphandla detta av leverantörer, och under hösten 2008 vill vi göra en noggrann analys av kostnader, för och nackdelar vid en outsourcing av dessa tjänster. Här kan vi samarbeta med flera andra bibliotek i Sverige som är inne i samma process. Packning och försändelse av fjärrlån är ett område där Kungliga biblioteket för tillfället genomför en upphandling där landets bibliotek kan få möjlighet att avropa denna tjänst. Villkoret för att vara med i denna upphandling är självklart att det blir en för biblioteket billigare lösning än nuvarande system med egen förpackning av materialet och försändelse via Posten eller DHL. Vi undersöker för tillfället även möjligheten av en outsourcing av driften av bibliotekssystemet. Här har vi två möjliga lösningar, den ena är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Umeå universitet och oss om en gemensam driftslösning, den andra möjligheten ligger i att köpa driften av leverantören av systemet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Avdelningen Utbildningsnära tjänster (UNT) vid Universitetsbiblioteket (UB) Utbildningsutbud för lärare läsåret

Avdelningen Utbildningsnära tjänster (UNT) vid Universitetsbiblioteket (UB) Utbildningsutbud för lärare läsåret Avdelningen Utbildningsnära tjänster (UNT) vid Universitetsbiblioteket (UB) Utbildningsutbud för lärare läsåret 2017 2018 Innehållsförteckning Ny organisation...3 Kursutbud för lärare...3 Pedagogisk utveckling...5

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes.

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-05-28 Plats: Akvariet, Geocentrum Närvarande: Roger Herbert Marie Ottosson Eva Nordgren (ordf.) Cecilia Natvig

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander Bakgrund och mål Bibliotekets mål är att erbjuda studenter och doktorander kurser i informationssökning som följer högskolelagens

Läs mer

Vision & mål

Vision & mål Universitetsbiblioteket Lärande- och resurscentrum Vision & mål 2011-2014 2011-03-14 INNEHÅLL Förord... 3 Vision... 4 Övergripande mål... 4 Delmål för universitetsbiblioteket... 5 Medier... 5 Undervisning

Läs mer

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek Varför denna guide? Att maximera forskningens synlighet och genomslag blir allt viktigare inom akademin där allt tuffare konkurrens råder och där forskare

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08

Minnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08 1(7) Biblioteksrådet Minnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08 Närvarande: Lena Andersson-Eklund, vicerektor (ordf.) Martin Melkersson, Universitetsdirektör Snorre Rufelt, Biblioteket

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet

Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2011-12-20 Dnr: UmU 500-2855-11 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy 2012-01-01

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket

Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket VERKSAMHETSPLAN 2017 Skapat av KTH bibliotekets ledningsgrupp Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket 1 (9) Inledning Utgångspunkten för detta dokument är KTH:s visionsarbete och ECE-skolans utvecklingsplan

Läs mer

Verksamhetsplan för Biblioteket

Verksamhetsplan för Biblioteket Högskolan i Borås Dnr: 815-15 Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson Verksamhetsplan för Biblioteket 2016-2018 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på styrdokumentet Verksamhetsplan 2016-2018

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA Vision Bibliotek och IT skall som en innovativ och gränsöverskridande del av Malmö högskolas lärande- och forskningsmiljö ge studenter och personal

Läs mer

Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen?

Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen? Eva Huntington Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen? Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Inledning Under de 17 år som jag arbetat som bibliotekarie har biblioteksverksamheten

Läs mer

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27 Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2012. Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

Information om examensarbetet för studenter och examinatorer

Information om examensarbetet för studenter och examinatorer Information om examensarbetet för studenter och examinatorer Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap Luleå tekniska universitet Ht02 Reviderad vt04, vt05, ht06, ht08 Regler för examensarbete

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via

Hej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2011! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Alternativa möbler för att stimulera förflyttning + hälsa samt stödja olika typer av uppgifter och stimulera

Läs mer

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell

Läs mer

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017.

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017. HB Akademin för Bibliotek, information, pedagogik och IT Fastställd av akademichef 2015-06-10 Dnr 286-15 1 (8) Lokal handlingsplan för hållbar utveckling på Akademi A3, 2015-16 Högskolan i Borås arbetar

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017

Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017 HANDLINGSPLAN 2017-03-09 Styrelsen för Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017 Fastställd av styrelsen

Läs mer

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, ht 2015 Innehåll Källkritik Vetenskapliga

Läs mer

Viktigt om informationssökning

Viktigt om informationssökning Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, vt 2016 Viktigt om informationssökning Sker

Läs mer

PROJEKT FORSKARSERVICE PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK EVA HESSMAN, HELEN SJÖBLOM, SARA ASPENGREN 160422

PROJEKT FORSKARSERVICE PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK EVA HESSMAN, HELEN SJÖBLOM, SARA ASPENGREN 160422 PROJEKT FORSKARSERVICE PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK EVA HESSMAN, HELEN SJÖBLOM, SARA ASPENGREN 160422 BAKGRUND 1961 Göteborgs universitetsbibliotek Tradition av starka institutionsbibliotek Forskarnas

Läs mer

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola 1108- Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Bakgrund Forskningsfältens traditionella publiceringsmönster Berlindeklarationen

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD

Läs mer

En decentraliserad biblioteksorganisation med centraliserat stöd exemplet Lunds universitets bibliotek

En decentraliserad biblioteksorganisation med centraliserat stöd exemplet Lunds universitets bibliotek En decentraliserad biblioteksorganisation med centraliserat stöd exemplet Lunds universitets bibliotek Utvecklingen på biblioteks- och informationsområdet präglas för närvarande av ett antal paradoxer:

Läs mer

Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt?

Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt? Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt? Ulf Kronman, samordnare för programmet OpenAccess.se Anna Lundén, samordnare BIBSAM-konsortiet Kungliga biblioteket Mötesplats Open Access, Göteborg 2013-04-17

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Madeleine du Toit bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola E-post: madeleine.du. toit@mah.se Helena Rydberg bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

Bibliotekets resurser för filosofistudenter vt Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek

Bibliotekets resurser för filosofistudenter vt Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek Bibliotekets resurser för filosofistudenter vt 2009 Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek Allmänt hemsidan Öppettider Kartor UB Boka grupprum Resurslabb Lånekort Urval referensböcker Filosofilexikonet

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002

Borås 2-3 oktober 2002 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Annelie Janred, Lindholmenbiblioteket, Göteborg Elisabeth Saalman, Chalmers bibliotek, Göteborg 3URMHNWSUHVHQWDWLRQI UGHQQDWLRQHOODNRQIHUHQVHQ 0 WHVSODWVLQI

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge,

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Informationskompetens i utbildningen

Informationskompetens i utbildningen Projektplan UB/LRC & HUV Informationskompetens i utbildningen Beställare: Biblioteksrådet Ansvarig: Utbildningsgruppen vid UB/LRC Tidsperiod: 2014-2016 2014-02-20 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Projektets

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org This is an article published in Scriptum. Citation for the published paper: Hatje, Anna-Karin Forskningsarkivet: en mötesplats för arkiven

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Förord... 3 2. Ansvar... 3 3. Det flexibla lärandet vid Mittuniversitetet Studentens lärande i en flexibel miljö...

Läs mer

Våra strategiska satsningar 2015-2017

Våra strategiska satsningar 2015-2017 Våra strategiska satsningar 2015-2017 För kommande verksamhetsperiod har högskolan avsatt strategiska medel motsvarande cirka 12 mnkr/år. Rektors ledningsråd kom den 26 augusti 2014 fram till prioriterade

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Kön...

Läs mer

Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service

Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service Var vänlig och återsänd besvarad enkät tillsammans med aktuell prislista senast den 16 juni 2006 till: Kungl. biblioteket/bibsam

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du?

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du? Studentbarometer - Lärandemiljö ht 21 Antal utskickade enkäter 882 Antal besvarade enkäter 1996 (svarsfrekvens 22,68%) Antal öppnade enkäter 2466 Antal svar via e-post 736 Antal svar via Mina Sidor 126

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Informationskompetens i utbildningen

Informationskompetens i utbildningen Projektplan UB/LRC & NMT Informationskompetens i utbildningen Beställare: Biblioteksrådet Ansvarig: Utbildningsgruppen vid UB/LRC Tidsperiod: 2014-2016 2014-10-20 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Projektets

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Informationssökning inför uppsatsen

Informationssökning inför uppsatsen Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18 DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18 Innehåll Vad är DiVA?... 2 Registrera publikationer i DiVA... 2 Tänk på att... 2 Manuell registrering i DiVA... 2 Gör så här... 2 Steg 1. Välj

Läs mer

SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6

SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6 Kvalitetsindex Universitetsbiblioteket 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6 1. Hur stor del av de tidskrifter och konferensbidrag som citerar MIUN:s forskning har UB?

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT MITTUNIVERSITETET Styrdokument HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT STÖD TILL STUDENTER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING DNR MIUN 2015/908 Publicerad: Beslutsfattare: Rektor Handläggare: Nils Wikström/Ulf Andersson

Läs mer

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Ur Verksamhetsmål, uppdrag och budget för år 2015: Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att bibliotekets verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt

Läs mer

SwePub som källa för bibliometriska analyser

SwePub som källa för bibliometriska analyser SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Mötesplats Open Access 2009 Uppsala universitet 2009-11-26 Vetenskapsrådet Myndighet med

Läs mer

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola 2016-2018 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att ange riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten på Almunge skola och på så sätt vara

Läs mer