Minnesanteckningar, Första möte i LRC-rådet, tisdag den 8 april 2008

Transkript

1 Minnesanteckningar, Första möte i LRC-rådet, tisdag den 8 april 2008 Närvarande: Lars Stehn, Andreas Thorsson, Kerstin Öhrling, Tobias Larsson, Terje Höiseth, Kerstin Hofgren, Ylva Sköld Eva Alerby, Mauritz Danielsson och Karolina Degermo hade anmält förhinder. Doktorandsektionen utser ledamot den 11 april. 1. Mötesformalia Mötet öppnades av rådets ordförande, Lars Stehn. Mötet inleddes med en presentationsrunda. Funktionen som sekreterare kommer att rotera mellan olika bibliotekarier. Första mötets sekreterare är Ylva Sköld. Minnesanteckningarna justeras av Lars Stehn och Tobias Larsson. 2. Syfte och arbetsformer för UB/LRC rådet I dialog med rektor har Terje Höiseth, (ÖB) framfört önskemål av kontakt med, råd till och styrning av, verksamheten. Enl. Ltu:s organisation finns två beslutsnivåer: rektor och prefekter. ÖB är ensam beslutande inom UB/LRC. Det nu tillträdda rådet är sammansatt av personer som representerar ledningen (Lars Stehn, prorektor), verksamheten (Tobias Larsson, professor TFM), prefekter (Kerstin Öhrling, HV), förvaltningen (Mauritz Danielsson), samt två studentrepresentanter (Andreas Thorsson (Teknologkåren) och Karolina Degermo (Luleå studentkår), samt en representant för doktoranderna. ÖB ämnar lyssna till och i görligaste mån följa de råd han får av rådet. Exempel på uppgifter: Vad vill rådet att UB/LRC:s verksamhetsuppdrag ska innehålla? Ordförande påpekar att rådets medlemmar har ett personligt ansvar att föra diskussioner utifrån det perpektiv man representerar, att man förväntas arbeta bara under mötena, att diskussionerna ska vara livliga, och ge underlag för de beslut ÖB måste fatta. Mötesfrekvensen bestämdes till två möten per termin. 3. Översikt över LRC/biblioteksverksamheten Terje presenterade en kort historik över universitetsbibliotekens utveckling och ett försök till framtidsblick (se bil. 2) Reflektioner: Minskat behov av tryckta böcker: Tobias: Idé: Med minskat behov av tryckta böcker: Skapa virtuella kursbokhyllor med länkar till artiklar, och ha t ex 5 ex av kursboken som referenslitteratur Andreas: Kan man dela en site med litteraturtips och länkar till artiklar? Mycket kursmaterial ligger i Fronter. Lärarna äger själva sitt material och kan publicera det på Internet. Lars: Vad gör man med bibliotekets lokalytor som frigörs, om behovet av bokhyllor minskar? Studentsupport Tobias: I en 5-poängskurs i t ex konstruktion går en halv poäng åt till att undervisa i hur man skriver rapporter. Lars: Kan man ha centrala metodkurser? I dag finns c:a 20 olika metodkurser runt om på institutionerna. Kan de slås ihop till c:a 5? Andreas: Det mest tidskrävande på Ltu är de långa inloggningstiderna till datorerna.

2 Bibliometri: Mycket viktigt område, blir allt viktigare framöver. Ltus forskare citeras inte i ISIs databaser, därför räknas vi inte. Vad kan göras? Ltu har nyttoforskning men hur mäts den? Allt ska publiceras på Internet! Tobias: I Stanford spelas alla föreläsningar in och läggs ut på YouTube. Nyttoaspekt på det vi gör 4 Strategisk plan för UB/LRC Tobias: LRC bör göra en trendspaning vad gör de bästa, Stanford, MIT? Vad är värdeskapande? Vilka är våra kunder stakeholders intressenter? Open Access och Pure Open Access viktigt, inte minst för synligheten av Ltus forskning. Ska Ltu starta ett antal egna Open Access journals? Ordna konferenser kring teman, publicera dem i Open Access journals Pure som samlingspunkt för all publicering på Ltu även projekten kan visas i Pure, med kopplingar till publikationer. Projekt måste visas, men det är inte säkert att Pure är den bästa lösningen. Idag sker ett mycket stort dubbel- kanske t.o.m. trippelarbete kring publicering av projekt och publikationer. Dyrt - måste kunna rationaliseras. Hur hanteras citeringar för Open Access-tidskrifter? E-kommunikation Kerstin Ö: Vad händer då biblioteket finns på skrivbordet och hemma? Bibliotekets support till studenter Kerstin Ö: Vilken support ger biblioteket som inte lärarna ger? Vad är lärarnas uppgift om inte att ge support till studenterna? Vad är lärargärningen? Kanske LRC ska ge stöd till lärarna, och lärarna till studenterna? Terje: Supporten handlar om hands-on, beredskap från bibliotekets personal att svara på frågor kring exempelvis Office, referenshantering, rapportskrivningens tekniska delar. Lars: UB/LRC kan ge det studentnära stödet. Stöder också lärarnas teknikutveckling via ITpedagogerna. Terje: Frågan är hur UB/LRC kan ge stöd till kärnverksamheten på ett sätt som ger mest nytta. Kerstin Ö: Språkverkstaden är ett uttryck för dålig pedagogik i övrigt. Pedagogisk verksamhet: Lars: Tidigt var Ltu unikt med klassrumsundervisning för civilingenjörer. Ltu uppfann även basåret. Kan vi få ett nytt/utvecklat Ltu-synsätt på pedagogiken, en (virtuell?) Ltu-pedagogik som blir speciell? Kan UB/LRC vara ett fysiskt stöd genom sina lokaler? Det som görs på Ltu måste bli också bli synligt. IT-pedagoggruppen viktig. Tobias: Projektverktyg (Pure eller annat) Kurser är ju egentligen också projekt varför ha olika verktyg?

3 5. Språkverkstaden som strategisk satsning? Se bil 3. Varför är språkverkstaden här? Frågan skjuts p.g.a. tidsbrist till nästa möte. 6. Nytt kursutvärderings- och enkätverktyg n Nyström, IT-pedagog vid LRC, kommer till mötet. Han informerar om det nya kursutvärderings/enkätverktyget, EvaSys; som just upphandlats till Ltu. UB/LRC kommer att ha det tekniska ansvaret för detta. Viktigt att få upp svarsfrekvensen i kursutvärderingar från dagens c:a 15%. Kursutvärderingar kan lämnas antingen i pappers- eller i elektronisk form. Papper scannas in i systemet av bibl:s personal, resultaten lämnas till resp. lärare. Här ger alltså LRC-personalen support till lärarna. EvaSys kan även användas till att hantera enkäter av andra slag, till exempel av studenter i olika projekt, eller för forskares behov av enkäthantering. 7. Avslutning: I den pågående översynen av Ltus administration finns följande skrivning: Bibliotekets och LRC:s stöd till studenter, lärar- och forskare föreslås utvecklas Utredning pågår om tydliggörande av uppdrag. Behov finns också att se över den inre organisation. - Informationsförsörjning - Stöd till studenterna i lärandeprocessen - Pedagogisk verksamhet - Publiceringsverksamhet I detta arbete har rådet en viktig funktion att fylla, så att UB/LRC får en så bra verksamhet som möjligt. Nästa möte: Onsdagen den 21 maj kl Lokal meddelas senare. Minnesantecknigarna justerade av Lars Stehn och Tobias Larsson den 10/ Bilagor: 1: Dagordning 2. Power-pointpresentation, översikt över UB/LRC-verksamheten 3. Strategisk plan 4. Rapport från projektet Språkverkstad vid LTU

4 Bilaga 1: Dagordning: 1. Mötesformalia 2. Syfte och arbetsformer för LRC-rådet. 3. En översikt över LRC/biblioteksverksamheten 4. Strategisk plan för Universitetsbiblioteket/LRC (Bilaga) 5. Språkverkstaden som strategisk satsning? (Bilaga) 6. Nytt kursutvärderings- och enkätverktyg 7. Övriga frågor och nästa möte.

5 Det er vanskelig å spå, spesielt om fremtiden - Kumbel

6 Samlingen i centrum Förvärvarva Systematisera Bevara Tillgängligg ngliggöra (till viss del) Kvantitet = kvalitet?

7 Kort bibliotekshistoria 70-talet Samlingsbyggande fortfarande centralt Datorerna kommer till användning ndning även för f biblioteken Libris, Bibsys, databssökning i DIALOG etc 80-talet Händer icke sås mycket ILS (minidatorer)

8 90-talet 2 paradigmskiften Skifte 1: World Wide Web Den egna samlingen blir bara en (liten) del av den tillgängliga informationen Skifte 2: LRC Studenterna och deras behov kommer i centrum för f r verksamheten

9 Vår r verksamhet idag Informationsförs rsörjning rjning och tillhörande aktiviteter Stöd d för f r studenterna i lärandeprocessenl Högskolepedagogisk verksamhet Publiceringsverksamhet i olika former

10 Informationsförs rsörjning rjning och tillhörande aktiviteter Tillhandhålla lla information, elektronisk och tryckt Lån, fjärrl rrlån n och informationssökning Alltid tillgänglig informationstjänst nst Drift av bibliotek påp entreprenad för f r NLL

11 Stöd d för f r studenterna i lärandeprocessen Tillhandahålla, lla, olika typer arbetsplatser, grupprum och datorarbetsplatser Universitetets längsta l öppettider Samlokalisering med IT-support (IT-S) Resursrum för f r studenter med särskilda s behov (dyslexi, svagsynta etc) Språkverkstad (stöd d för f r studenters skrivande)

12 Stöd d för f r studenterna Support och utbildning i multimedieproduktion Undervisning i informationskompetens integrerat i vanliga kurser. Doktorandkurser Office-support för f r studenter Ansvar för f r struktur och samverkan om Studentwebben

13 Högkolepedagogisk verksamhet Ansvar för f r genomförande av högskolepedagogiska kurser IT-pedagogisk stöd d för f r lärarel Utbildning, stöd d och support i Fronter för f lärare och studenter Utbildning och support i Marratech

14 Högskolepedagogisk. Utbildning i användning ndning av imeet-studios (video-konferens och utbildning påp distans) Support och utbildning i verktyg för f kursutvärdering rdering och enkäter Ansvar för f r verktyg för f r plagiatkontroll SNH-verksamheten (Samverkan för f utveckling av nätbaserade n kurser)

15 Publiceringsverksamhet i olika former Utbildning, stöd d och support i Polopoly (LTUs CMS-system system) Ansvar för f r den elektroniska publiceringen av avhandlingar och examensarbeten Ansvar för f r utveckling och support av PURE, LTUs verktyg för f forskningpublicering Kompetenscentrum i bibliometri Kurser och support i End-Note

16 Multimedia support Lärar portal imeet Marratech Elektroniska resurser Mötes- och arbetsplatser Publicering elektroniskt Fronter CMS Förvärv Katalog Lån Fjärrlån Traditionella biblioteket IT helpdesk Info Högskole pedagogik Undervisning sökverkstad Studentwebb Pure Samverkan samarbete Office stöd Student service Språk verkstad It-Pedagogik LRC bild SNH

17 Förändringar vi ser Fortsatt kärvt k ekonomiskt lägel Ingen återanställning av tjänster påp tre år r minst Slut påp katalogisering och förändring f av förvärvsrutiner, rvsrutiner, bokvård rd?? (Dawson-projektet) Genombrottet för f r den elektroniska boken, när? n Förändringar av publiceringsformerna? Open Access?

18 Strategisk plan för universitetsbiblioteket/lrc. Utkast för strategisk plan för Universitetsbiblioteket/LRC till diskussion på LRC-rådets möte Terje Höiseth

19 1 Strategisk plan för universitetsbiblioteket/lrc. Innehållsförteckning: Inledning... 1 Historik talet talet talet Nuläget... 4 Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter:... 4 Stöd för studenterna i lärandeprocessen:... 5 Högskolepedagogisk verksamhet:... 5 Publiceringsverksamhet i olika former:... 5 Strategi för framtiden Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter Förändringar och åtgärder på kort sikt Utveckling på längre sikt... 8 Studentstödet Åtgärder och förslag på kort sikt... 9 Utveckling på längre sikt Högskolepedagogisk verksamhet Åtgärder på kort sikt Utveckling på längre sikt Publiceringsverksamheten Åtgärder på kort sikt: Utveckling på längre sikt Inledning. Att skapa en strategisk plan för hur utvecklingen av verksamheten vid universitetsbiblioteket/lrc ska vara de närmste åren är ingen lätt uppgift. Som stöd för arbetet måste man självklart se på universitetets strategi och hur LRC kan passa in i denna, dessutom är en noggrann omvärldsbevakning av stor vikt. Vilka tjänster och service studenter och forskare/lärare och övriga anställde vid universitetet kommer att ha behov för framöver är en huvudfråga, och man kan även värdera om LRC ska ha någon roll i LTUs samverkansuppgifter. Dessutom måste man ta hänsyn till den besvärliga ekonomiska situation LTU befinner sig i, det handlar i visse lägen mer om avveckling än utveckling. Osäkerheten om den framtida utvecklingen av verksamheten är stor, men ett visst stöd kan man få genom att studera den historiska utvecklingen av forskningsbiblioteken från 70-talets traditionella bibliotek till dagens ganska mångfacetterade verksamhet. Ett bra utgångsläge för en strategisk plan kan därför vara att börja med en historisk genomgång av verksamheten.

20 2 Historik. Före 1968 var universitetsbiblioteken i Sverige inte en organisatorisk del av universiteten, men låg direkt under departementet med egna pengar som inte var kopplade till universitetens budgetar. Även om detta ligger långt tillbaka i tiden kan det vara av intresse att påminna om detta för att få en förståelse för universitetsbibliotekens roll och plats inom universitetsorganisationen. Vi börjar den historiska resan på 70-talet. 70-talet. Universitetsbibliotekens verksamhet som hade pågått ganska så oförändrat genom flera hundra år kunde definieras och beskrivas i samla, bevara och tillgängliggöra. Även prioriteringen av uppgifterna framgår av detta, man sysslade först och främst med samlingsbyggande. Ju större samlingar, desto finare bibliotek. Hur samlingarna användes var egentligen sekundärt. Fokus för verksamheten låg i samlingen, och hela bibliotekets organisation var byggd upp omkring detta. Så hade det alltid varit, men i mitten av 70-talet började det hända saker som till viss del förändrar detta. Datorerna gör sitt i början ganska blygsamma intåg även i informationsbranschen. De bibliografiska referenshjälpmedel som i bokform registrerade tidskriftsartiklar inom olika ämnesområden som kemi (Chemical Abstracts växte med 2 hyllmeter i året(!)), teknik (Engineering Index) etc lades nu upp som sökbara databaser. Genom att ringa en dator i Kalifornien fick bibliotekarien i Luleå möjlighet att söka i en mängd databaser vars innehåll inte fanns i den lokala samlingen. Detta var en första början till att ändra på samlingsbegreppet, och det startade alltså i pre-internet-tid. Ett försök till rationalisering av bibliotekens interna rutiner påbörjades i Sverige med starten av projektet LIBRIS som skulle vara ett centralt system för alla forskningsbibliotek och ta hand om alla funktioner som förvärv, katalogisering och utlån. Drömmen om detta blev aldrig verklighet, Statskontoret gav upp, och LIBRIS stannade vid att vara en samkatalog för svenska forskningsbibliotek, något som i sig är relativt unikt i världen. I övrigt hände inte så mycket, biblioteken levde sina liv vid universiteten och högskolorna som de alltid hade gjort, byggde sina samlingar och var ganska så skyddade från insyn och inblandning från universitetets övriga aktörer. 80-talet. Under 80-talet hände inte så mycket om man tänker på biblioteken, en stor intern förändring kan man dock säga at tillkomsten av lokala bibliotekssystem var. Bland annat genom att UHÄ i Sverige mer och mindre öste pengar över biblioteken kunde man på många ställen genomföra köp av biblioteksadministrativa datorsystem som bland annat ersatte de traditionella kortkatalogerna och även så småningom manuella lånerutiner. Att man utifrån ett strikt bibliotekarieperspektiv valde att rakt av datorisera alla manuella rutiner är något man lider av även idag, då alla lokala datasystem har sin grundarkitektur och basen för tekniken kvar sedan 80-talet. Det säger också ganska mycket om komplexiteten av kraven till systemen som till 100 % ska uppfylla bibliotekariens krav på kontroll, fullständighet och flexibilitet. Något snack om att slutanvändaren skulle vara med och påverka utvecklingen fanns inte alls med i bilden.

21 3 Tillgången till externa databaser ökade, men trafiken gick fortfarande över vanliga telefonledningar, och inom biblioteken skapades en ny yrkeskategori: Informatiker eller dokumentalist som var en person som var specialist på att söka i databaserna. Att behärska sökspråket (det fanns flera) blev snabbt hög status inom biblioteken, och av detta förstår man också att bibliotekens användare i detta var totalt beroende av bibliotekarier för att få tillgång till informationen. De stora tekniska högskolorna som exempelvis KTH byggde upp stora enheter som enbart arbetade med sökningar för KTHs egna forskare, men även i väldigt stor grad för näringslivet. Under 80-talet började främst de tekniska högskolorna i Sverige att införa det man då kallade låntagarundervisning dvs studenterna fick kurser i hur de skulle hitta information och använda bibliotekets tjänster. Detta är kanske det första tillfället där bibliotekens användare står i centrum, även om det fortfarande är så att det är en tydlig envägskommunikation där bibliotekarien undervisar och studenten förväntas att ta emot. Att detta startade vid de tekniska högskolorna kan låta som en paradox, teknologer anses ju inte att tillhöra den studentgrupp med störst behov för bibliotekstjänster de första åren av sin studietid. Att det blev så var en tillfällighet som kom sig av att till Chalmers tekniska högskola kom en mycket entusiastisk och drivande person från England som snabbt spred budskapet bland kollegerna i Sverige, och vid dåvarande Högskolan i Luleå fick därför de flesta teknologer en rätt så omfattande utbildning i hur man använder biblioteket och dets resurser. Det tog ganska många år innan ekonomer, samhällsvetare och lärarstudenter fick motsvarande service. 90-talet. Under 90-talet kom det stora förändringar för universitets- och högskolebiblioteken. Många av de förändringar som kom då och sedan, har varit resultat av den tekniska utvecklingen. Det första synliga steget var genombrottet för PC-en och databaser på CD-ROM.. Detta var början till två stora förändringar i användningen av bibliotekets resurser. Det grafiska gränssnittet gjorde möjligt för forskare och studenter att själva söka i baserna utan att gå vägen via bibliotekarier och krångliga sökspråk. Dessutom kunde efterhand forskare/lärare sitta på sina tjänsterum och nå resurserna via det lokala nätverket, detta var början till det virtuella biblioteket, där man har tillgång till elektroniska resurser oberoende av tid och rum. CD-ROM äran i biblioteken var kort, men intensiv. Det investerades i stora CD-ROM-torn och CD-skivor skickades i stora mängder till och från biblioteken. Allt detta fick en snabb avveckling då nästa stora tekniksprång skedde: Tillkomsten av World Wide Web på Internet. Biblioteken tog till sig denna utveckling mycket snabbt, och hösten 1995 lanserade Luleå universitetsbibliotek Sveriges första sökbara bibliotekskatalog på webben. Mycket snart blev nästan alla databaser tillgängliga över nätet och sedan följde tidskrifter och rapporter i fulltext efter. På några få år förändrades informationslandskapet dramatiskt, den egna samlingen blev bara en liten del av de media som stod till förfogande för universitetets forskare, lärare och studenter. Att tillgången till de elektroniska resurserna dessutom är oberoende av tid och rum gör att biblioteken i stor grad kan leva upp till statsmakternas krav på 24-timmars myndigheten. Man kan utan att överdriva slå fast att tillkomsten av webben medförde ett klart och tydlig paradigmskifte även för biblioteksverksamheten. Ungefär samtidigt uppstod främst i England begreppet LRC- Learning Resource Centre, ett försök på att förena flera stödfunktioner för studenterna på ett och samma ställe. Bakgrunden för engelska universitet var sannolikt den dårliga ekonomin, där en centralisering av bibliotek, datasalar, IT-support och annat förväntades att vara mer kostnadseffektivt än att ha samma

22 4 funktioner ganska vildvuxet över hela campusområdet. Flera universitet tog högskolepedagogisk utveckling in i LRC-konceptet, och den minsta gemensamma nämnaren för alla LRC i Storbritannien var att de innehöll bibliotek, datorarbetsplatser och IT-support. I övrigt var de olika men Sheffield Hallam University framstod snart som alla LRCs moder, och de många studiebesöken från hela Europa till denna rätt så trista byggnad var ganska förvånande. Ungefär samtidigt med framväxten av LRC-tanken i England började man i Sverige att fokusera på studenterna som den viktigaste målgruppen för användningen av högskolebiblioteken. Efter att dåvarande Högskolan i Luleå byggde färdigt sitt nya bibliotek 1994 har nästan alla universitet och högskolor i Sverige byggd nya bibliotek med inriktning på att skapa arbetsplatser för studenterna. På flera lärosäten har man också gått vidare med LRCkonceptet, exempel på detta är Högskolan i Borås med sitt Bibliotek och läranderesurser, Malmö högskola med Bibliotek och IT, och Lärarhögskolan i Stockholm med sitt Lärum. Även vid LTU var man tidigt inne på tanken om att arbeta mot ett LRC, bland annat därför att man redan hade lokaler som motsvarade kraven, men även för att man insåg att det fanns tjänster som var viktiga för studenterna och som inte fanns vid LTU. Uppbyggnaden av ett LRC vid LTU har pågått de senaste 10 åren, och man kan se på det som en process som ständigt pågår, där nya tjänster och aktiviteter kan tillkomma, medan andra kan försvinna om behovet minskar. Lokala skillnader mellan universiteten och högskolorna spelar självklart en roll när man utformar ett LRC, men gemensamt för alla är att det finns bibliotek, datorarbetsplatser, IT-support och andra stödfunktioner i varierande grad. Dessutom är det ganska vanligt med någon form av koppling till den högskolepedagogiska verksamheten. Nuläget. Om man skall beskriva LRC vid LTU som det ser ut idag kan man utgå ifrån fyra huvudområden: Informationsförsörjning Studentstöd i olika former Högskolepedagogisk verksamhet Publiceringsprocesser En mera detaljerat beskrivning av innehållet i för de olika områden ser ut så här: Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter: Tillhandahålla information, elektronisk och tryckt Lån, fjärrlån och informationssökning Alltid tillgänglig informationstjänst Drift av bibliotek för NLL på entreprenad

23 5 Stöd för studenterna i lärandeprocessen: Universitetets längsta öppettider Tillhandahålla olika typer arbetsplatser, grupprum och datorarbetsplatser Samlokalisering med IT-support (IT-S) Resursrum för studenter med särskilda behov (dyslexi, svagsynta etc) Språkverkstad med stöd för skrivande Support och utbildning i multimedieproduktion Support i Office för studenter Ansvar för struktur och samverkan om Studentwebben Undervisning i informationskompetens, integrerat med vanliga kurser Kurser för doktorander Högskolepedagogisk verksamhet: Ansvar för genomförande av högskolepedagogiska kurser IT-pedagogisk stöd för lärare Utbildning, stöd och support i Fronter för lärare och studenter Utbildning och support Marratech Utbildning i användning av imeet-studios Publiceringsverksamhet i olika former: Utbildning, stöd och support i Polopoly Ansvar för den elektroniska publiceringen av examensarbeten och avhandlingar Utbildning, stöd och support för PURE, LTUs forskningspublikationsverktyg Utbildning och support i End-Note (referensverktyg) Support och utbildning i verktyg för kursutvärdering och enkäter Kompetenscentrum i bibliometriska frågor. Informationsförsörjningen och det som tillhör denna verksamhet är fortfarande den aktivitet som kräver den största delen av resurserna. Hittills har man klarat av att hålla en rimlig kvalitetsnivå på tillgången till information vid LTU. Genom de konsortieavtal som administreras centralt finns någon form för informationsjämlikhet mellan stora och små universitet och högskolor i Sverige. Detta betyder att tillgången är något så när den samma vid Uppsala universitet som vid Mälardalens högskola. Den starkt krympande ramen kombinerat med ständiga hyreshöjningar hotar självklart detta. Inför 2008 har det varit nödvändigt att säga upp en rad elektroniska resurser, och snart befinner LTU sig inte i högsta divisionen när det gäller tillgång till information. Om man räknar in bibliotekslokalerna i studentstödet så tar det också en stor del av den totala budgeten. Hyreskostnaderna har ökat med 15% de senaste två åren och när samtidigt ramen för verksamheten minskar med 10% blir hyran en allt större del av den totala omslutningen. Inom loppet av tre år kommer personalen ha minskat med 6 heltider, det motsvarar ungefär 15% av personalstyrkan. Med tanke på att det finns behov och önskemål om utökade öppettider för biblioteket, och dokumenterat behov för exempelvis språkverkstaden att erbjuda fler tider och inte minst vidga verksamheten till att omfatta stöd även på engelska, är detta självklart mycket problematiskt. Här måste även vägas in att vi redan i utgångsläget har en betydligt lägre

24 6 personaltäthet än jämförbara universitetsbibliotek. Den plan som har funnits för kompetensväxling och utveckling av verksamheten kan inte genomföras med dessa nya förutsättningar. Den högskolepedagogiska verksamheten och publiceringsverksamheten är fortfarande i sammanhanget relativt blygsamma delar i den totala verksamheten när man ser på resursförbrukning. Samtidigt är det viktiga områden som stöd för kärnverksamheten. Utveckling av kompetens för bibliometriska frågor är exempel på en ny aktivitet som LRC har tagit upp det senaste året. Införandet av publiceringsverktyget PURE har gett LTU ett verktyg för att underlätta arbetet med fördelning av publiceringsstödet, arbetet med årsberättelsen och annan statistik. Det ger även en god möjlighet att synliggöra LTUs forskning för omvärlden. Strategi för framtiden. Utvecklingen och omfattningen av de tjänster som hör hemma under LRC-verksamheten påverkas av flera faktorer. I och med att verksamheten främst ska stödja utbildning och forskning vid LTU är självklart LTUs strategi för universitetets framtid den viktigaste faktorn för utvecklingen av LRC-verksamheten. En annan viktig faktor är självklart teknikutvecklingen. Tillkomsten av webben och möjligheterna för dokument i fulltext har redan påverkat bibliotekens verksamhet i mycket stor grad. Det finns all anledning att tro att utvecklingen kommer att fortsätta, något som självklart får konsekvenser för flera delar av vår verksamhet. LTUs ekonomiska läge sätter självklart ramen, och det kommer att ha stor betydelse för kvaliteten och omfattningen av verksamheten de kommande åren. Utgångsläget för att skapa en strategisk plan som är utvecklande för verksamheten är inte det allra bästa. De senaste och kommande årens sparbeting kombinerad med hyreshöjningar på 15 %, ökade IT-kostnader och i tillägg löneökningar och prishöjningar på media med mellan 5 och 15 % årligen har urholkat underlaget för verksamheten i stor utsträckning. För att delvis kompensera detta kommer ingen återbesättning av pensionsavgångar 2007, 2008 och 2009 ske. Detta betyder en personalminskning på 6 heltidstjänster på tre år. Detta är 18 % av personalen vid verksamheten i Luleå. LTU har sedan flera år tillbaka ansvarat för driften av biblioteket vid Sunderby sjukhus på entreprenad. Denna verksamhet som omfattar tre heltidstjänster måste gå skadeslös, då ersättningen från NLL indexuppräknas varje år. Verksamheten vid filialen i Piteå har en miniminivå och kan inte reduceras mer utan att öppettiderna måste förändras. Institutionen har också påfört biblioteket en internhyra som ökar lokalkostnaderna med 25 % årligen. Detta betyder i praktiken att även med en kraftig subventionering av Piteå från resten av verksamheten kommer det inte att finnas resurser för inköp av media under de två kommande åren. Att lägga en strategi för utveckling som ska anpassas till förväntade sämre ekonomiska ramar är självklart en mindre grannlaga uppgift än en motsvarande som bara siktar på utveckling utan tanke på besparingar.

25 7 Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter. Informationsförsörjningen vid LTU riktar sig både till forskare och studenter. De elektroniska resurserna i form av tidskrifter, böcker och databaser utgör självklart den stora mängden av källor, både i mängd och ekonomisk omfattning. Under 2007 hade forskare och studenter vid LTU tillgång till ungefär tidskrifter i elektronisk form. Antal elektroniske böcker uppgår för tillfället till ca Det elektroniska materialet tar i anspråk över 80% av mediebudgeten, däremot kräver det tryckta materialet betydligt större arbetsinsatser för att göras tillgängligt för bibliotekets kunder. Systemet med nationella konsortier har gjort det möjligt även för mindre högskolor att få tillgång till stora tidskriftspaket från de största förlagen, men årliga prishöjningar på mellan 5 och 10 % kombinerat med minskade anslag kommer självklart att medföra försämringar i utbudet för LTUs forskare och studenter. Förändringar och åtgärder på kort sikt. I likhet med alla andra universitet och högskolor kan vi se en viss minskning av bokutlånen och samma tendens för både ingående och utgående fjärrlån. Orsakerna till detta är flera. Tillgången till den stora mängden elektroniska resurser är en, men här ser vi självklart också effekterna av den minskning i studenter som har varit de senaste åren. Vi har reducerat antalet exemplar av kurslitteraturen, något som också fått effekt på utlånen. På trots av reduktionen av antal studenter har inte besöken på biblioteket minskat, vi har ungefär samma besökstal 2007 som Detta visar att behovet för tillgång till grupprum, läsplatser, datorer och andra tjänster fortfarande är stort och att det inte finns överdimensionering på detta område. Det minskade utlånet och fjärrlånet betyder självklart minskad tidsåtgång på vissa delar i processen. Bemanningen i disken är redan nere på miniminivå, och detta styrs främst av öppettiderna. För andra moment som uppsättning av böcker i hyllorna och för hela fjärrlåneprocessen finns ett direkt samband mellan mängd och tidsåtgång. I och med att antal besökare på biblioteket inte minskar och att det finns ett starkt önskemål om söndagsöppet (vi har öppet vissa söndagar i tentaperioder), bör man inte reducera öppettiderna, men i stället rationalisera de övriga rutinerna så långt det går. I och med den aviserade reduktionen i bemanning på nästan 20 % kommer med automatik flera att använda mer av sin tid för pass i informations- och lånedisk. Utöver detta måste ytterligare rationalisering av verksamheten till för att kompensera reduktionen i personal. Under den närmsta tiden kommer följande områden att undersökas: Hela processen för inköp, katalogisering, registrering och märkning av fysiska böcker. Idag görs det mesta av detta av bibliotekets eget personal. Det finns nu möjlighet att upphandla detta av leverantörer, och under hösten 2008 vill vi göra en noggrann analys av kostnader, för och nackdelar vid en outsourcing av dessa tjänster. Här kan vi samarbeta med flera andra bibliotek i Sverige som är inne i samma process. Packning och försändelse av fjärrlån är ett område där Kungliga biblioteket för tillfället genomför en upphandling där landets bibliotek kan få möjlighet att avropa denna tjänst. Villkoret för att vara med i denna upphandling är självklart att det blir en för biblioteket billigare lösning än nuvarande system med egen förpackning av materialet och försändelse via Posten eller DHL. Vi undersöker för tillfället även möjligheten av en outsourcing av driften av bibliotekssystemet. Här har vi två möjliga lösningar, den ena är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Umeå universitet och oss om en gemensam driftslösning, den andra möjligheten ligger i att köpa driften av leverantören av systemet.