RÖRLIGHETENS TID. Eva Thulin Bertil Vilhelmson. Kulturgeografiska institutionen Göteborgs universitet. 21 december 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÖRLIGHETENS TID. Eva Thulin Bertil Vilhelmson. Kulturgeografiska institutionen Göteborgs universitet. 21 december 2007"

Transkript

1 RÖRLIGHETENS TID Eva Thulin Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen Göteborgs universitet 21 december 2007 Slutrapport projektet Mobilitetens tid (Vinnova dnr )

2 i INNEHÅLL 1 BAKGRUND, SYFTE, UPPLÄGGNING Bakgrund Syfte Frågor Undersökningar Disposition 5 2 RÖRLIGHETENS FORMER Avståndsöverbryggande teknik och rumslig uttänjning Fysisk, virtuell och medial rörlighet Rörligheten och användningen av tid och rum 10 Bilen 11 Telefonen 12 Televisionen 12 IKT Undersökningsansats: tidsgeografi som utgångspunkt Empiriska undersökningar och data 15 Struktur och utveckling tvärsnittsdata, tidsanvändning 15 Förändringsprocesser paneldata, tidsdagböcker, intervjuer 17 STRUKTURSTUDIEN: BEFOLKNINGEN, RÖRLIGHETEN OCH TIDEN UTVECKLINGEN BEFOLKNINGENS TID FÖR RÖRLIGHET Utgångspunkter: tidsanvändningen 1990/91 och 2000/ Utvecklingen i stort - fysisk, virtuell och medial rörlighet Användningen av platser hemma och borta Rörligheten en fråga om kön och ålder Handlingsutrymmet fritidens betydelse Samband mellan rörlighetsformer Förändrade aktivitetsmönster - den virtuella timmens ursprung och undanträngning 32 4 VIRTUALISERINGENS TID Utgångspunkter: kommunikationsvanor Den virtuella rörlighetens utveckling efter Telefonanvändningen Kontakternas lokalisering och utsträckning i rummet Vilka aktiviteter virtualiseras? 43 FALLSTUDIEN: NÄR RÖRLIGHETEN VIRTUALISERAS PANELSTUDIE AV UNGA VUXNA FÖRÄNDRINGSPROCESSER Inledning Förändringsprocesser i virtualiseringens spår Undanträngning av aktiviteter Påverkan på resor och platsbundna aktiviteter 53

3 ii 5.5 Påverkan på sociala relationer nära och långt bort Implikationer för fallstudien 59 6 NÄR RÖRLIGHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRAS Introduktion Ungdomarnas tillgång till internet, telefon och bil Användningen förändras 63 7 VAD TAR DATORN TID I FRÅN? UNDANTRÄNGNING Introduktion Hur förändras tidsanvändningen i hela gruppen? Vad händer bland höganvändarna? Vad händer när den virtuella rörligheten ökar kraftigt? Vad tycker ungdomarna själva? 76 8 NÄR AKTIVITETER VIRTUALISERAS KONSEKVENSER FÖR RESOR OCH PLATSER Introduktion Aktiviteter som virtualiseras helt resor och platser trängs undan Aktiviteter som delvis virtualiseras och kombineras med resor Internet används för att orientera sig i rummet Påverkar virtualiseringen vardagens resor nu och i framtiden? 83 9 LÅNGT BORT OCH NÄRA VIRTUALISERINGEN AV SOCIALA KONTAKTER Introduktion Internet förstärker långväga kontakter och svaga relationer Internet intensifierar lokala kontakter med vänner 88 SAMMANFATTNING 10 RESULTAT OCH SLUTSATSER Fysisk och virtuell rörlighet dynamiken Tiden och rörlighetens förändring i befolkningen strukturstudien Rörlighetens förändringsprocesser bland unga fallstudien Fält för fortsatt forskning 103 REFERENSER 106 BILAGA 1: Publikationer inom projektet mobilitetens tid 110 BILAGA 2: Tabeller 111 APPENDIX: Resandet och tiden tidsserier

4 1 1 BAKGRUND, SYFTE, UPPLÄGGNING 1.1 Bakgrund Hur förändras människors användning av tid och rum i ett allt rörligare samhälle och vad får förändringen för konsekvenser? Det är huvudfrågan bakom studien Mobilitetens tid. 1 Genom att resa och kommunicera, dvs utnyttja avståndsöverbryggande teknik för transport och kommunikation, får människor allt snabbare tillgång till andra platser. Villkoren för det lokala livet, i hemmet, på jobbet, i skolan, i grannskapet etc, förändras i takt med en transport- och kommunikationsteknisk utveckling som synbarligen leder samhället i en allt mobilare riktning. Människors aktivitetsmönster tänjs ut i geografin. Det lokala och platsbundna blir en nod inom mer eller mindre vidsträckta nätverk av kontakter, influenser och utbyten. Utvecklingen mot ökade hastigheter bör ge avtryck i hur människors användning av tid på olika platser och, inte minst, förflyttningarna där emellan förändras. Avsikten med denna studie är att ge empiriskt grundade och samtidigt teoretiskt informerade insikter i rörlighetens och tidsanvändningens förändring. Med rörlighet menar vi då såväl resor som virtuella kontakter och annan kommunikation som överbryggar geografiska avstånd och ger människor tillgång till andra platser (och de människor, verksamheter och resurser som finns där). Varför är då tid en viktig dimension när det gäller människors användning av tekniska system som primärt syftar till att överbrygga avstånd? En anledning är att utbyggnaden av infrastrukturer och nätverk för transport och kommunikation (vägar, järnvägar, bredband) till stor del motiveras av de tidsvinster resenärer och användare kan göra. Det handlar då om en samhällsekonomisk värdering av tid i termer av effektivitet och nytta. Men tiden är viktig också i andra avseenden. Tid är en absolut begränsad resurs som sätter ett tak för vad människor hinner att göra under ett dygn. Förutom att utgöra en absolut yttre gräns för efterfrågan, fungerar tiden därför ofta som en faktor som i 1 Detta är en slutrapport avseende projektet Mobilitetens tid finansierat av Vinnova (dnr ). Övriga publiceringar inom projektet förtecknas i bilaga 1.

5 2 grunden driver på en efterfrågan av allt snabbare sätt att förflytta sig och att kommunicera. Tid (i termer av att hinna med ) framstår som både drivkraft och gräns för individens efterfrågan på rörlighet. Till detta kommer att människors användning av tid för olika ändamål på olika platser förvärvsarbete, omsorg, hushållsarbete, inköp, olika fritidsaktiviteter och nöjen, umgänge med andra nära samspelar med möjligheterna till förflyttning och kommunikation. Hur mycket tid människor avsätter för att röra sig på olika sätt, med olika hastigheter och för olika ändamål är således en indikator på hur beroende våra vardagsliv och därmed samhället i stort blivit av förflyttningar mellan platser. Studien har dubbelt fokus. Vår utgångspunkt är människors fysiska transporter och resor. Men vi fokuserar också den stora kommunikativa förändring som äger rum i vår tid användningen av datorer, bredband, internet och mobiltelefoner och hur en snabbt förändrad tillgång till informations- och kommunikationsteknik påverkar människors aktivitets- och kontaktmönster (dvs användning av tid och rum för olika sysslor). Det handlar då inte minst om hur olika rörlighetsformer (t ex resor och virtuella kontakter) konkurrerar och kompletterar varandra inom ramarna för människors begränsade tidsbudgetar. Den tid människor lägger ner på att resa och kommunicera är också en katalysator för många andra större processer i samhället processer som gradvis omgestaltar vardagslivets villkor (se t ex Frändberg, Thulin & Vilhelmson, 2005). Det handlar t ex om hur sociala relationer och nätverk med teknikens hjälp tänjs ut i det geografiska rummet och transnationaliseras. Snabba transporter och virtuella kontakter ingår som viktiga delar i globaliseringsprocessen. De förbrukar naturresurser och belastar natur och miljö i olika omfattning och på olika sätt. Men de är också aktiva delar i samhällstendenser som handlar om en tilltagande individualisering, ökade krav på flexibilitet och tempo samt intensifierade kontakt- och aktivitetsmönster i vardagslivet. För att lägga en bättre empirisk grund för förståelsen av den reella omfattningen av dessa och andra tendenser undersöker vi i denna studie det mobila livets utsträckning, former och förändring i termer av tid.

6 3 1.2 Syfte Således, denna rapport syftar till att undersöka hur människors användning av tid för att resa och kommunicera omvandlats under senare år. Analysen sker mot bakgrund av den stora förändring som äger rum i samhället, nämligen att människor i allt större utsträckning använder informations- och kommunikationsteknik i sina kontakter med omvärlden. Vi uppmärksammar särskilt hur relationerna mellan olika rörlighetsformer förändras liksom hur mobiliteten växelverkar med användningen av tid för andra, platsbundna aktiviteter och sociala relationer. 1.3 Frågor I de undersökningar som presenteras i rapporten följer vi vad som hänt med resande och kontakter i termer av tid under de senaste tio till femton åren. Några genomgående frågor vägleder studien. De belyser hur vardagslivet påverkas när möjligheterna att resa och kommunicera förändras. - Den första frågan handlar om res- och kontaktmönstrens omfattning, utveckling och fördelning. Vilka förändringar äger faktiskt rum i befolkningens användning av tid för att resa och kommunicera? Sker förskjutningar i olika gruppers användning av tid för olika aktiviteter (i anslutning till arbete, hushåll, fritid) som förknippas med fysiska resor respektive virtuella kontakter? Vilka ärenden motiverar mobiliteten? - Den andra frågan handlar om undanträngningen av aktiviteter. Vilka inbrytningar gör nya sätt att kommunicera med andra platser? Tränger en ökad IKTanvändning undan andra aktiviteter och möten hemma och på platser utanför hemmet? - Den tredje frågan handlar om relationerna (och konkurrensen) mellan resor och virtuella kontakter. Ersätter, kompletterar eller rentav förstärker de varandra? Frågan tar fasta på vad en ökande användning av IKT får för den fysiska rörligheten (persontransporterna, kontakterna ansikte mot ansikte) i synnerhet. - En fjärde fråga handlar om fortsatt geografisk uttänjning av sociala nätverk. I vilken utsträckning förstärker den virtuella rörligheten en sedan länge pågående

7 4 rumslig utspridning av sociala kontakter och kommunikation mellan människor? Eller förstärks de lokala kontakterna? Gemensamt för dessa frågeställningar är att de i grund och botten handlar om vilka strategier människor använder för att anpassa eller utveckla sin rörlighet i tid och rum när villkoren förändras i samhället. 1.4 Undersökningar För att analysera projektets frågor har vi valt vi en empiriskt grundad ansats. Vi belyser förändringar i rörlighetens tidsanvändning på två sätt, dels ur ett makrobetonat befolkningsperspektiv och dels ur ett mikrobetonat individperspektiv. Befolkningsperspektivet syftar till att ge en övergripande och strukturell kunskap om aktuella utvecklingstendenser. Det sker främst med hjälp av data från de två nationella tidsanvändningsundersökningar som hittills genomförts i Sverige, 1990/91 och tio år senare 2000/01 (SCB). Materialet ger unika möjligheter att studera detaljerade förändringar i aktivitets- och rörlighetsmönster i två tidssnitt, såväl generellt i befolkningen som i olika grupper. Den senaste undersökningen har dock några år på nacken. Vi uppdaterar där översiktligt utvecklingen av tidsanvändningen fram till mitten av 2000-talet med hjälp av data från de nationella kommunikations- och resvaneundersökningarna (KOM och RES; SCB/SIKA). Men kunskapen om utvecklingen på strukturnivå behöver kompletteras och fördjupas inte minst för att öka insikten i de förändringsprocesser som påverkar utvecklingen, t ex de dynamiska frågorna om undanträngning av aktiviteter och samspelet mellan olika rörlighetsformer. Med ett mikrobetonat individperspektiv och genom en fallstudie som innefattar en panel av 40 ungdomar, som följts under fem år ( ), vill vi öka förståelsen för händelser, mekanismer och processer som i realiteten påverkar utvecklingen och relationerna mellan människors faktiska tidsanvändning och rörlighet, t ex när datoranvändningen ökar. Ungdomarna har fört dagböcker över sin tidsanvändning under en höstvecka samt därefter djupintervjuats om sin rörlighet vid tre undersökningstillfällen, år 2000, 2002 och Panelen ger unika möjligheter att analysera förändringsprocesser.

8 5 1.5 Disposition Rapporten är upplagd på följande sätt. I nästa kapitel presenteras studiens konceptuella ramverk. Vi betonar vikten av ett utvidgat synsätt på begreppet rörlighet (eller mobilitet) och att studera flera former av rörlighet i ett sammanhang fysiska förflyttningar och resor, virtuella kontakter och i vissa fall också medial kommunikation. Vi knyter då an till en tidsgeografisk beskrivningsmodell som tar sin utgångspunkt i individers användning av tid och rum i analysen av rörlighetens villkor och relationer. Vidare redovisas de empiriska källmaterialen närmare; inte minst är tidsanvändningsdata och tidsdagböcker viktiga för studiens syfte. Kapitel 3 inleder analysen av förändringar i tidsanvändning avläsbara på en övergripande, strukturell nivå. Här redovisas resultat avseende befolkningens användning av tid för resor, kontakter och kommunikation. En intensifierad användning av informations- och kommunikationsteknik, inte minst bland unga vuxna, är den avgörande förändringen i tidsanvändning under perioden I kapitel 4 följer vi denna process virtualiseringen av rörligheten några år vidare in på 2000-talet. Kapitel 5 bildar sedan en övergång till vår fördjupande fallstudie av ungas förändrade rörlighet. Med hjälp av en panel vill vi närmare förstå vad som händer när människor använder alltmer tid till att kommunicera. I kapitel 5 betonar vi virtualiseringens tänkbara implikationer (t ex undanträngning och substitution) för resor och transporter, för andra, stationära aktiviteter i vardagen samt för de sociala relationernas rumsliga utbredning. Vi går kort igenom vad annan forskning kommit fram till, teoretiskt och empiriskt. I därpå följande kapitel 6-9 redovisar vi panelundersökningens resultat i anslutning till studiens frågeställningar. Kapitel 10 sammanfattar studiens slutsatser och diskuterar några fält viktiga för fortsatt forskning. I ett appendix analyserar vi också hur restiden generellt i befolkningen förändrats under de senaste tio åren, när människor i allt större utsträckning avsätter tid till att kommunicera virtuellt.

9 6 2 RÖRLIGHETENS FORMER 2.1 Avståndsöverbryggande teknik och rumslig uttänjning Villkoren för människors vardagliga rörlighet och kontakter med omvärlden i form av resor, telefonkontakter och annan, virtuell kommunikation har omvandlats radikalt under loppet av några decennier. Allt snabbare, åtkomligare och billigare fysiska transporter (bil, flyg, snabbtåg) har medfört att människors aktivitetsmönster var man bor, jobbar, handlar, ägnar sig åt fritidssysslor och umgås tänjts ut i det geografiska rummet. Boende och verksamheter har spridits ut i takt med befolkningens ökade tekniska förmåga att transportera sig. Tendenserna till uttänjning och utspridning återspeglas i samhällets rumsliga omgestaltning. Det gäller tendenserna till funktionsuppdelade och segregerade städer och en svårkontrollerad, diffus stadsutbredning ( urban sprawl ). Det gäller i diskussionen om regionförstoringens nödvändighet eller, från omvänt håll, att glesbygden urbaniseras. Kontentan är att många människor överbryggar avsevärda avstånd varje dag för att kunna gör allt man vill och måste. Beroendet av resor och transporter ökar. Betydelsen av närhet och det lokala för att hålla samman samhällen, grupper och nätverk, tycks på så sätt minska. Betydelsen av avståndsöverbryggande teknik och väl fungerande, snabba nätverk för transport och kommunikation ökar. Även andra betydelsefulla omvandlingar äger rum när det gäller människors interaktion med omvärlden. I tilltagande omfattning virtualiseras nu många kontakter genom användningen av informations- och kommunikationsteknik. Det är en process som inleddes redan genom expansionen av den fasta telefonin, vilket i Sverige skedde redan i början av 1900-talet. Men under de senaste tio till femton åren, har helt nya former av avståndsöverbryggande teknik blivit tillgängliga för allt fler människor. Datorer, bredband, internet och mobiltelefoner är exempel på system för virtuella kontakter som lagts till redan existerande system för fysiska transporter (bilen, bussarna, tågen, flyget). Tillväxten i innehav av IKT har varit snabb under en förhållandevis kort period, se figur 2.1.

10 Mobiltelefon Dator Internet Bil & körkort 20 Bredband Figur 2.1 Befolkningens tillgång till avståndsöverbryggande teknik. Sverige Källor: Mobiltelefon, har tillgång till (i hushållet): Nordicom, Mediebarometern, Medienotiser nr (SCB SÅ 2005); Dator, har tillgång i hemmet: SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden, ULF (SCB SÅ 2005) år; Internet, har tillgång till i hemmet: KOM år, ULF, år, RES 2005/06; Bredband, fast uppkoppling KOM år, World Internet Institute 18-w år, RES 2005/06; Bil, eget körkort och bil i hushållet, , RES 2005/06, 6-84 år. Förf bearb. Hela 80 procent av befolkningen i Sverige har nu tillgång till dator i sin bostad. Nästan 70 procent är uppkopplade och har tillgång till internet hemma, åtminstone via uppringt modem. Två tredjedelar av alla har en egen e-postadress. Bredband och fast uppkoppling på nätet har nått halva befolkningen. Mobiltelefon har spritts ännu snabbare. I stort sett alla, över 90 procent i befolkningen, har tillgång till mobiltelefon och är i princip nåbara när och var som helst. Samtidigt sker andra intressanta förändringar av rörlighetens förutsättningar. Andelen människor som disponerar bil, dvs har eget körkort och tillgång till bil i sitt hushåll, har efter en period av stagnation under 1990-talet åter börjat öka. Antalet personbilar ökar trendmässigt i Sverige. Men nettotillväxten sker primärt bland de resursstarka hushåll som redan har en bil. Det ökade flerbilsinnehavet är tecken på den tendens till individualisering av mobiliteten som sker sedan länge. Situationen tillspetsas av att de fysiska avstånden i många viktiga avseenden kontinuerligt ökar i samhället. När antalet sjukhus, skolor, butiker och postkontor (det sistnämnda exemplifierat i figur 2.2) blir färre till följd av specialisering, stordrift och verksamhetskoncentration, ökar kraven på i princip alla människors rörlighet i vardagen. För att

11 8 kunna nå specialiserad sjukvård, stormarknader med rätt sortiment och pris, skolor med önskad inriktning, arbetsplatser med adekvata jobb osv från bostadsområden (som tenderar att ligga allt längre bort) måste man resa allt längre sträckor. Så har t ex arbetsresornas längd ökat med 60 procent under de senaste 30 åren i Sverige. En successivt reducerad geografisk tillgänglighet måste således kompenseras med ökad individuell rörlighet om den individuella välfärdsnivån skall bibehållas eller utvecklas. % Stockholm Göteborg/Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Figur 2.2 Mer än 3 km till livsmedelsaffär och post Personer år. Redovisning efter H-region. Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) I detta skede kommer ny radikalt avståndsöverbryggande informations- och kommunikationsteknik in i hushållen. Datorer, bredband och internet har väckt och väcker förhoppningar om att en del av vardagens resor, transaktioner och möten i princip kan virtualiseras, dvs ersättas med kontakter via nätet. Tid för resor kanske ersätts med tid framför datorn. Men en utbredd tillgång till IKT innebär också att helt nya aktiviteter tränger in och tar plats i människors vardagliga användning av tid. Precis som bilresor (och tv-tittande) successivt fick ett allt större utrymme i människors tidsbudget under andra hälften av 1900-talet, är det rimligt att tro att människor kommer att tillbringa alltmer tid framför sina uppkopplade datorer och med mobiltelefonen nära till hands. Men även annan kommunikationsteknik hjälper till att överbrygga avstånd. Tv (liksom radio) är media som åtminstone i vissa avseenden gör händelser i omgivningen tillgänglig från den plats man befinner sig en form av medial rörlighet om man så vill.

12 9 Även om tv är en envägs, icke-interaktiv och stillasittande kommunikationsform, så utgör den ibland ett konkurrerande alternativ till såväl resor som virtuella kontakter. Jämför t ex alternativen att se film på tv, att gå på bio eller att ladda ner och se film på datorn vilka på olika sätt inbegriper olika former av rörlighet. Genom sk konvergens integreras också de olika rörlighetsformerna i varandra, t ex när tv blir tillgänglig i datorn eller mobiltelefonen via trådlöst internet under resa. Till detta kommer att en stor del av såväl resandet som datoranvändningen sker för nöjes och avkopplings skull, precis som tv-tittandet. Rörlighet motiveras inte bara av att utföra nyttiga ärenden på effektivast möjliga sätt eller av behovet av socialt umgänge och kontakt med andra. Rörlighet handlar också om underhållning och avkoppling. Sammantaget och ur tidsanvändningssynvinkel finns det därför flera skäl att ibland också integrera användningen av media i analysen av rörlighetens olika former och samspel. 2.2 Fysisk, virtuell och medial rörlighet Att ha tillgång till och faktiskt kunna nå resurser, människor och verksamheter i omgivningen är ett centralt värde för de flesta. En tillgänglig omgivning ger individen handlingsutrymme och handlingsalternativ. Men tillgängligheten underlättas och begränsas på olika sätt för olika människor: geografiskt, ekonomiskt, socialt, tekniskt, psykologiskt osv. Ur geografisk synvinkel åstadkommer man tillgänglighet på i princip två sätt: antingen genom fysisk närhet i koncentrerade lokaliseringsmönster och agglomerationer eller genom rörlighet i form av transport och kommunikation. Närhetsprincipen utgör grunden för städer och andra kluster av människor och verksamheter. Den klassiska strategin för en individ att öka sin tillgänglighet och komma nära är via migration (t ex att flytta från land till stad, från mindre orter till större städer). Men i takt med befolkningens över tiden ökade förmåga till snabb transport, har frågan om tillgänglighet förskjutits till att bli en fråga om rörlighet. Tillgänglighet åstadkoms alltmer genom fysiska förflyttningar och resor (t ex med buss, bil eller flyg) och genom virtuella kontakter (t ex via internet och mobiltelefon) över långa avstånd. Ibland kan man också se konsumtionen av media (t ex tv, radio, tidningar, böcker) som medel att komma nära händelser och skeenden i omgivningen.

13 10 I linje med detta resonemang kan man i princip (och teoretiskt) tala om tre former av geografisk rörlighet fysisk, virtuell och medial som gör det möjligt för en individ att ta del av verksamheter, samverka med andra människor och påverka händelser på andra platser. I vissa fall kan man också urskilja en fjärde form, en hyperrörlighet, när människor samtidigt är rörliga i flera avseenden, t ex surfar på nätet via mobiltelefonen eller via den bärbara datorn trådlöst uppkopplad ombord på ett tåg eller ett flygplan. Gemensamt för utvecklingen av de olika formerna av geografisk rörlighet, och underliggande tekniska systemförändringar, är att de successivt minskat avståndsfriktionen i samhället. Transporter, telefoni, internet och tv är alla exempel på rums- eller avståndsöverbryggande tekniska system. Systemen har snabbat upp möjligheterna för människor att kommunicera med omvärlden åtminstone till noderna i nätverken och inom ramarna för systemens täckningsområden (eller omland). I en del fall och i vissa avseenden men långt ifrån alltid kan de ersätta varandra. Även om alternativen sällan är helt likvärdiga och har olika egenskaper står de ofta i någon slags relation till varandra. Relationerna kommer till uttryck i de rörlighetsstrategier människor fattar beslut om och tillämpar i olika sammanhang. Det kan t ex gälla om en individ skall fortsätta långpendla till ett intressant jobb som ligger långt bort, eller börja distansarbeta i större omfattning eller rentav flytta. Eller om man skall ha videokonferens istället för att resa till ett möte och träffas personligen. Andra vardagliga exempel är om man skall se en video hemma eller gå på bio, om man träffas på kafeét eller chattar på nätet osv. Exemplen visar att rörlighetens former ofta utgör alternativ som konkurrerar med varandra. Resultatet av många människors val kan till slut avläsas i befolkningens användning av tid och rum. 2.3 Rörligheten och användningen av tid och rum Hur mycket tid människor använder för att resa och kommunicera får efter hand strukturella konsekvenser både rumsligt och socialt. Så har t ex den transporttekniska utvecklingen genom bilismen, snabbtågen och den ökande flygtrafiken fått omvälvande konsekvenser för städers och regioner rumsliga utformning och relationer, liksom för uttänjningen av människors sociala nätverk. Sådana potentiellt samhällsstrukturerande förändringar bli emellertid först synliga som vardagliga förändringar på individnivå, t ex när allt fler människor använder nya sätt att kommunicera för olika ändamål. Vad

14 11 som hände när bilen, telefonen och televisionen blev var mans egendom ger illustrativa exempel på sådana tidsliga och rumsliga omvandlingar. Bilen Den fysiska rörlighetens och persontransporternas relationer till tid och rum domineras av en specifik omvandling som verkat över flera sekler, nämligen successiva (ibland språngvisa) hastighetsökningar. Övergångar har systematiskt skett från långsamma till snabba färdsätt (t ex från gång till cykel och buss, från cykel och buss till bil, från tåg till flyg) och med ökade reslängder som genomgående följd. Inte minst bilen har tänjt ut människors vardagliga aktivitetsmönster och frikopplat banden till det lokala. Ett samlat mått på uttänjningen är att befolkningen (i Sverige) i snitt reser över fyra mil per dygn jämfört med ungefär 1 mil för femtio år sedan. Hastighetsökningen återspeglas i några generella tendenser. Rumsligt handlar uttänjningen således om att aktiviteter på platser som ligger nära bostaden ersätts av aktiviteter på platser som ligger längre bort. Tidsligt handlar det om att tidigare sammanhängande sekvenser av aktiviteter splittras upp (Couclelis, 2000). Socialt handlar det om att mellanmänskliga relationer och kontakter allt mer baseras på gemensamma och specialiserade intressen snarare än på geografisk närhet (Wellman 1999). Men uttänjningen har sina gränser och det finns återhållande krafter. Den viktigaste gäller tiden. Samtidigt som utvecklingen inneburit en kraftig ökning av den dagliga reslängden, så avsätter människor inte särskilt mycket mer tid till att resa nu än förr (Vilhelmson 1997, 1999, Bannister forthc). Oberoende förflyttningshastighet kan man inte avsätta alltför mycket tid till att resa under ett dygn om man vill uträtta andra (stationära) ärenden och dessutom återvända till utgångspunkten innan dagens slut. De socialt återhållande krafterna är också av stor betydelse. Alla sociala organisationer (hushåll, företag, föreningar) förutsätter att människor tidvis sammanstrålar på en och samma plats för att genomföra sina projekt (Ellegård & Vilhelmson, 2004). Andra återhållande faktorer hänger samman med individens begränsade kapacitet att ha kunskap om och orientera sig i sin omvärld. Rörlighet är med andra ord inte bara en fråga om tid, rum och teknisk räckvidd utan också en fråga om mänskliga räckhåll (Hägerstrand, 1987; Törnqvist, 1998).

15 12 Telefonen Telefonen - den första allmänt spridda formen av virtuell rörlighet - har i första hand medverkat till att förstärka dessa tendenser, genom att komplettera resandet och därigenom underlätta ett geografiskt utspritt aktivitets- och kontaktmönster (Fischer 1992, Lacohée & Anderson 2001). Telefonen är framför allt viktig för att upprätthålla sociala kontaktnät som under årens lopp blivit allt mer geografiskt utspridda. Televisionen Medan bilen och (den fasta) telefonen primärt har påverkat hur vi använder rummet, så har den mediala rörligheten och då framför allt tv-tittande haft en mycket stor och undanträngande effekt på människors användning av tid. Enligt analyser av amerikanska tidsanvändningsdata (Robinson & Godbey, 1999) är tv den teknik alla kategorier som mest dramatiskt förändrat människors tidsbruk sett över en längre period. En ökad medial rörlighet förknippas med förändrade sociala och rumsliga relationer från social samvaro i offentliga rum mot privatliv hemma i bostaden. Putnam (2000) hävdar t ex att tv-tittande förflyttar människor in i hemmen och tränger undan sådan tid man förr ägnade åt föreningsliv och andra socialt utåtriktade (och sammanhållande) aktiviteter. IKT Vad som händer när den virtuella rörligheten (inte minst användningen av datorer och internet) i ökande utsträckning tar människors tid i anspråk, är i stort en öppen fråga särskilt ur empirisk synvinkel. Ur teoretisk synvinkel representerar IKT en ny uppsättning avståndsöverbryggande tekniker som ger människor virtuell tillgång till avlägsna platser (Hanson, 2000; Thulin, 2004). Interaktionen är ögonblicklig och sker ofta till låga kostnader. Avståndsfriktionen minskar dramatiskt. Det ligger nära till hands att förvänta sig konsekvenser i flera avseenden. En tänkbar sådan konsekvens är att den virtuella rörligheten accelererar processen av rumslig uttänjning av samhället. En uppsnabbad, individuell kommunikation sker i nätverk av allt vidare geografisk och global räckvidd. 1 Platsbundenhet och fysisk närhet fortsätter att minska i betydelse. Andra tänkbara konsekvenser rör den nya teknikens påverkan på traditionella sätt att kommunicera och resa. Teoretiskt kan den virtuella 1 Diskuteras i abstrakta termer av tids-rumslig konvergens (Janelle 1973), komprimering (Harvey 1990), distansiering (Giddens 1984) och extensibilitet (Adams 2005).

16 13 rörligheten påverka existerande medel för fysisk transport, resor och förflyttningar på åtminstone fyra sätt (se t ex Mokhtarian, 1998; Hjorthol, 2002). Det kan ske genom substitution, dvs att de ersätter andra sätt att kommunicera. Men det kan också råda komplementaritet, dvs omfattningen av andra former av rörlighet förblir opåverkad. Ett annat alternativ är att användningen av etablerade sätt att resa förstärks. Kontakter via nätet kan leda till möten som kräver resor. Eller så modifieras resandet något; som t ex när bättre information i realtid om kollektivtrafiken påverkar människors färdsättsval. Ytterligare ett område av tänkbara konsekvenser handlar om att virtuell rörlighet och IKT-användning i sig är en tidskrävande och platsbunden aktivitet. Som sådan har den potential att (i likhet med tv-tittande) också tränga undan andra aktiviteter såväl i hemmet, skolan, på jobbet som under fritiden aktiviteter som är mer eller mindre resbaserade, mer eller mindre kommunikativa. Det handlar inte minst i förhållande till konsumtionen av media i olika former (tv, video, dvd, cd, böcker, tidningar) liksom det sociala umgänget med familj, vänner och bekanta. Sammanfattningsvis, med tanke på de omfattande konsekvenserna för människors tidsoch rumsanvändning som följt i spåren av bilens, telefonens och televisionens spridning finns det anledning att inrikta en fortsatt analys på vad som händer när olika former av rörlighet inte minst den virtuella expanderar. Som kort antytts ovan är de komplexa relationerna mellan avståndsöverbryggande tekniska system å ena sidan, och människors användning av tid och rum å den andra, varken självklara eller på förhand determinerade. Kommer exempelvis informations- och kommunikationstekniken att hanteras som bilen (dvs i rumsligt uttänjande riktning), eller som telefonen (dvs som en kompletterande kontaktform), eller som tv:n (dvs som tidsslukare hemma i bostaden)? Stimulerar IKT fysiskt mobila och rumsligt vidsträckta nätverk och livsstilar, eller kanske till motsatsen, mer stationära och hemmaorienterade sätt att leva (Vilhelmson & Thulin 2001, Thulin 2004). Under alla förhållanden, och som många argumenterar för (Haythornthwaite 2001, Vilhelmson & Thulin 2001, Visser & Lanzendorf, 2004), finns ett stort behov av att empiriskt undersöka hur användningen av olika former av avståndsöverbryggande teknik integreras i människors vardagsliv.

17 Undersökningsansats tidsgeografi som utgångspunkt Syftet med de undersökningar vars resultat redovisas i kommande kapitel är att analysera hur den geografiska rörligheten i olika former samspelar med människors tids- och rumsanvändning. Vi vill undersöka hur människors användning av tid för rörlighet i olika former förändras och samspelar inbördes. Vidare hur tid för att resa och kommunicera förhåller sig till annan tidsanvändning, dvs för andra aktiviteter, på olika platser i och utanför hemmet. Dessa rörlighetens relationer är i grunden en fråga om individuella handlingar och beslut. På individnivå kan det illustreras med hjälp av en utvidgad tidsgeografisk beskrivningsmodell (Adams 2000, 2005; Vilhelmson & Thulin, 2007), se figur 3.3. Klock an Ak t ivit et Resa/ k om m unik ation e-postar ser på video ser på tv promenerar promenerar pratar i telefon lyssnar på radio chattar på nätet lys s n a r p å cd pratar i telefon lys s n a r p å cd reser hem/ pratar i mobiltelefon ser på bio ser på bio reser till bio pratar i mobiltelefon reser för inköp surfar på nätet lyssnar på radio Rum hem lokalt regionalt nationellt internationellt fysisk rörlighet virtu e ll rörligh e t m ed ial rörligh et Figur 3.3 Rörlighet som handlingar i tid och rum. Ett exempel - en individs användning av olika former av fysisk, virtuell och medial rörlighet med varierande utsträckning i tid och rum under ett dygn. Källa: Frändberg, Thulin och Vilhelmson (2005:21) Modellen beskriver alla de förflyttningar och kontakter en människa utför under en tidsperiod. Den fäster uppmärksamhet mot kontakternas intensitet och utsträckning i tid

18 15 och rum. Vidare att rörlighetshandlingar som utförs i sekvens ibland är länkade till varandra, att de normalt är länkade till efterföljande handlingar och aktiviteter (dvs ingår i större projekt) som är stationära och platsbundna, och inte minst att de sker i en geografisk och social kontext. Det konkreta exemplet i figur 3.3 visar hur en individ samspelar med omgivningen med olika medel under ett dygn. Hon lyssnar på radio när hon vaknar på morgonen, surfar en stund på nätet före frukost, åker sedan för att handla och går därefter gå på bio och så vidare. Hon avslutar dagen med en kvällspromenad, några timmars tv-tittande och med att sända några e-brev. Dagen interpunkteras då och då av telefonsamtal. Av diagrammet framgår i princip hur mycket tid varje kontakt tar, i vilken ordning resor respektive kontakter sker och hur långt bort de sträcker sig i det nära grannskapet över till internationella kontakter. Dygnet fylls naturligtvis också av andra, icke-rörliga aktiviteter och sysslor som att sova, äta, läsa, arbeta osv (vilket inte redovisas i exemplet). Tiden sätter dock en högst påtaglig gräns för omfattningen av olika aktiviteter stationära såväl som rörliga. Dygnet har bara tjugofyra timmar vilket bland annat medför att de olika transport- och kommunikationsmedlen konkurrerar om individens uppmärksamhet och tidsanvändning. Sammanfattningsvis illustrerar den tidsgeografiska modellen vår grundinställning till forskningsproblemet och i linje med detta också hur de ideala kraven på data ser ut. 2.5 Empiriska undersökningar och data Struktur och utveckling tvärsnittsdata, tidsanvändning För att få övergripande kunskap om hur befolkningens tidsanvändning förändras analyserar vi primärt data från de två nationella tidsanvändningsundersökningar som genomförts i Sverige 1990/91 och tio år senare 2000/01. Som komplement använder vi också uppgifter om användningen av tid för att resa och kommunicera från de nationella kommunikationsvaneundersökningarna samt i någon mån resvaneundersökningarna. SCB Tidsanvändningsundersökning (TA) 1990/91 resp. 2000/01 kartlägger hur individer i befolkningen använder sin tid för olika sysslor under ett vardagsdygn resp. ett helgdygn. De täcker befolkningen år. Varje person har med egna ord och i

19 16 löpande följd - för perioder om tio minuter - bokfört sina aktiviteter i en dagbok. Dagboken beskriver med stor noggrannhet typ av aktivitet, aktivitetens tidsåtgång samt när på dygnet den utförs. Särskild noggrannhet gäller den fria tidens användning, dvs alla de hushålls-, omsorgs- och fritidsrelaterade aktiviteter (inkl. resor och kommunikation) som äger rum utanför arbets- och skoltid. Precisionen är också mindre detaljerad vad avser var aktiviteten äger rum. Lokaliseringen kopplas till allmänna bestämningar som bostad, arbetsplats och typ av färdmedel. Totalt personer förde dagbok i TA 90/91 och i TA 00/01 (nettourval). Varje intervjuperson har registrerat sin tidsanvändning under två slumpmässigt valda dygn en vardag resp. en helgdag (lördag eller söndag) under september till maj. Vid en inledande besöksintervju inhämtades bakgrundsinformation och uppgiftslämnarna instruerades hur dagböckerna skulle fyllas i. Urvalen är riksrepresentativa och består av personer bosatta i Sverige i yrkesverksam ålder. Bortfallet var 25 procent i TA 90/91 och 40 procent i TA00/01. Vid beräkningar kan hänsyn tas till bortfallet genom kompensationsvägning för kön, ålder och civilstånd. 2 Vi har också utnyttjat data från de nationella kommunikationsvaneundersökningarna (KOM) som innehåller information om den virtuella rörlighetens tidsanvändning. KOM utfördes av SIKA, årligen under perioden samt 2003/04. Genom telefonintervjuer undersöktes riksrepresentativa urval av befolkningen år med avseende på alla kontakter individen tog under en mätdag med hjälp av telefon, dator och annan kommunikationsteknisk utrustning. För varje kontakt registrerades kontaktsätt, syfte, starttid, varaktighet och lokalisering. På så sätt rekonstruerades en kontaktdagbok för den intervjuade, något som kan ses som en delmängd av de mer kompletta dagböcker som tidsanvändningsundersökningarna baseras på. Under perioden baserades KOM på urval om personer/år och med bortfall varierande mellan 25 till 35 procent. KOM 2003/04 baserades på ett urval av personer och bortfallet var 39 procent. 3 2 För ytterligare information om källmaterialet hänvisas till den tekniska beskrivningen i SCB (2003) Tid för vardagsliv, särskilt dess bilaga 1. 3 För närmare teknisk information om datamaterialet hänvisas till SIKA (2006) KOM Den nationella kommunikationsvaneundersökningen, särskilt kapitel 4 och 5.

20 17 Förändringsprocesser paneldata, tidsdagböcker, intervjuer Genom intensiva undersökningar av en grupp ungdomar vill vi öka insikterna avseende de händelser, mekanismer och processer som påverkar utvecklingen av och relationerna mellan människors faktiska tidsanvändning och rörlighet. Ambitionen är att vinna djupare insikt i vardagens förändringsprocesser genom detaljerade undersökningar av ungdomar. Fallstudien omfattar en panelbaserad longitudinell undersökning av 43 ungdomar, med tre separata datainsamlingstillfällen eller vågor. 4 Den första datainsamlingen ägde rum hösten Ungdomarna var då runt 18 år och gick tredje året på en gymnasieskola i de centrala delarna av Göteborg. Datainsamlingen upprepades 2002 och sedan slutligen Bortfallet var 7 personer mellan den första och den andra vågen, och ytterligare 9 mellan den andra och tredje. Den slutliga panelen i fallstudien består av 28 personer, varav 15 kvinnor och 13 män. Under perioden blir ungdomarna inte bara mer vana och erfarna teknikanvändare, utan de går också igenom nya faser i livet: man slutar skolan, flyttar hemifrån, börjar arbeta, studera vid universitet osv. Möjligheten att på detta vis följa samma individer över tid ger en unik möjlighet att studera hur den virtuella rörligheten infogas i och påverkar unga människors liv hur vanor etableras, förändras eller blir bestående. Studien baseras (vid respektive datainsamlingstillfälle) dels på tidsanvändningsdagböcker som ungdomarna för under en vecka, och som detaljerat beskriver ungdomarnas användning av tid för olika aktiviteter. Dagböckerna utgörs av små anteckningsdagböcker, som markerats med fem övergripande rubriker eller frågor: Vad är klockan?/vad gör du?/var är du?/vem är du tillsammans med?/använder du IKT/media/transportmedel? Dagböckerna delades ut till ungdomarna med instruktion att man skulle bära den med sig och så ofta som möjligt bokföra vardagens aktiviteter med stöd av de fem rubrikerna. Dagboken inkluderar detaljerad information om både fysiska och virtuella kontakter (avseende kontaktsätt, syfte, lokalisering och varaktighet), medieanvändning, vistelser på olika platser, tid tillsammans med andra samt i (något) mer grova drag hur den fria och bundna tiden i övrigt fördelas på olika aktiviteter. Dagboksundersökningen ligger sedan till grund för djupintervjuer med ungdomarna (som varade mellan 1-2 timmar). Dessa struktureras delvis av innehållet i varje persons

21 18 dagbok. Intervjuerna fokuseras kring hur vanor, attityder och förhållningssätt utvecklas i relation till IKT, och hur ungdomarna själva upplever och bedömer att tekniken påverkar deras vardag på olika sätt. Intervjuerna fångar också förändringar i upplevda behov och beroenden av tekniken. 4 Data från de två första vågorna analyseras i Thulin (2002, 2004).

22 19 STRUKTURSTUDIEN: RÖRLIGHETEN OCH TIDEN UTVECKLINGEN

23 20 3 BEFOLKNINGENS TID FÖR RÖRLIGHET 3.1 Utgångspunkter: tidsanvändningen 1990/91 och 2000/01 Hur mycket tid lägger befolkningen ned på att resa till och kommunicera med andra platser för att överbrygga fysiska avstånd? Vilka mönster finns och hur utvecklas dessa över tiden? Detta är de centrala frågorna i detta och följande kapitel om den geografiska rörlighetens omfattning och strukturella förändring i det svenska samhället. För analysen använder vi primärt data från de två tidsanvändningsundersökningar som hittills gjorts i Sverige, 1990/91 och 2000/01. Vi uppmärksammar också relationerna mellan olika sätt att resa och kommunicera. Efter hand leder analysen till den stora förändring som ägt (och fortfarande äger) rum, nämligen att människor använder alltmer tid till att vara virtuellt rörliga. Det handlar då om att försöka få ett grepp om hur en tilltagande IKT-användning får avläsbara konsekvenser för olika gruppers res- och aktivitetsmönster i övrigt. Vi vinklar därefter analysen mot frågor om var den virtuella rörligheten äger rum, om den t ex leder till en ökad hemmaorientering, och om tid för resor och andra stationära aktiviteter trängs undan. 3.2 Utvecklingen i stort - fysisk, virtuell och medial rörlighet Enligt tidsanvändningsundersökningen använder befolkningen dagligen i snitt över 2 timmar på resor och virtuella kontakter (se tabell 3.1). 1 Mycket tid läggs alltså ner på interaktion och kommunikation mellan människor och verksamheter på olika platser. Lägger man dessutom till den tid som används för att konsumera media (primärt att se på tv) uppgår den samlade kommunikativa tiden till något mer än 4 timmar per dygn. Det utgör hela 25 procent av den vakna tiden under ett dygn. Rörligheten i vid bemärkelse ökar också något över tiden. Under perioden 1991 till 2001 ökade befolkningens samlade rörlighet med 30 minuter per person och dygn (i genomsnitt). Den virtuella rörligheten ökade snabbast, om än från en mycket låg nivå. 1 Datoranvändning utanför hemmet (t ex på arbetsplatsen eller i skolan) ej inkluderad.

24 21 Vid första undersökningstillfället, 1991, hade inte IKT (hemdatorer och internet) vunnit någon större spridning till hushållen. Den fysiska rörligheten, dvs resor och transporter (inom det reguljära transportsystemet) förblev på oförändrad nivå, drygt 80 minuter under perioden (den marginella skillnaden är inom den statistiska felmarginalen). Detta trots att t ex antalet personbilar i Sverige ökade från 3,6 till 4,0 miljoner. Dock ökade den tid människor är fysiskt rörliga och aktiva utanför det egentliga transportsystemet, t ex genom promenader i naturen och andra motionsaktiviteter. Också den mediala rörligheten, dvs konsumtionen av media, framför allt tv/video, ökade något under perioden. Tabell 3.1 Tid för rörlighet fysisk, virtuell och medial. Befolkningen år. Minuter per person och medeldygn. Källa: TA 1990/91 och TA 2000/01, förf bearb Förändring sedan 1991 Relativ förändring sedan 1991 FYSISKA FÖRFLYTTNINGAR (a) Utomhus förflyttningar % RESOR (b) Resor inom transportsystemet Bil Kollektivtrafik 11 1 Till fots % VIRTUELL KOMMUNIKATION Dator- och telefonanvändning Dator (privat användning: online och offline) Telefon (privat användning: fast och mobil) % MEDIEANVÄNDNING % TV, video, radio och bio TV och video % TOTAL % Fetstil: Statistiskt signifikant skillnad vid 95% nivå. Not: (a) Denna total avser alla typer av aktiviteter som överhuvudtaget innebär förflyttningar utomhus, inkl. promenader i naturen och träningsrundor och liknande. (b) Denna total avser aktiviteter som de intervjuade rapporterat äga rum i transportsystemet (jämförbart med begreppet resa i konventionella resvaneundersökningar). Användningen av olika medel för transport-, kontakt och kommunikation har emellertid utvecklats i olika takt (tabell 3.1; för mer detaljerad information, se tabell 1 i bilaga 2):

25 22 - Den svaga tendensen till ökning av tiden för fysiska transporter avser primärt personbilen och flyget medan bl a kollektivtrafik och förflyttningar till fots (inom ramen för transportsystemet) förblir oförändrade. Alla förändringar i restid är dock marginella och inte statistiskt säkerställda. - Den privata användningen av dator uppvisar en snabb ökningstakt, men tar fortfarande år 2001 inte så mycket tid i anspråk under ett dygn. - Telefonanvändningen totalt har inte ökat, trots den omfattande spridning av mobiltelefoner som sker under perioden. - Om man inkluderar medel för masskommunikation, är tv det ur tidsanvändningssynvinkel dominerande kommunikationsmedlet. Användningen fortsätter långsamt att öka. Resultaten pekar på några övergripande slutsatser såväl avseende rörlighetens totala omfattning och utveckling som när det gäller relationerna mellan olika transport- och kommunikationsmedel under perioden 1991 till 2001: Interaktion och kommunikation med omvärlden upptar en ansenlig och dessutom ökande del av människors dagliga tidsanvändning. Rörligheten i vid bemärkelse intensifieras över tiden. Det är ett tecken på att allt fler aktiviteter och verksamheter i vår vardag baseras på förflyttningar och kontakter över långa avstånd. Eftersom som både fysiska resor och virtuella kontakter ökar (eller åtminstone inte minskar) på en och samma gång, så tycks substitution för att effektivisera vardagen i sin helhet och få tid över till andra, stationära aktiviteter inte vara en dominerande relation mellan dessa två former av rörlighet. Dock kan det förhålla sig annorlunda i olika grupper i befolkningen, i olika situationer och i relationerna mellan specifika transport- och kommunikationsmedel. Även om iakttagna förändringar i användningen av olika transportmedel är marginella, ligger de i linje med en långvarig historisk trend där snabba färdsätt successivt ersätter långsammare. Motsvarande tendens kan också (indirekt) anas inom telefonins område. Den betydligt flexiblare och tillgängligare mobiltelefonen tycks primärt substituera (snarare än att komplettera) användningen av den fasta och bundna telefonen.

26 23 Sammanfattningsvis gäller således som övergripande tendens under perioden att rörligheten i befolkningen intensifieras. Komplementrelationer är primärt förhanden mellan de olika rörlighetskategorierna (fysiskt, virtuellt resp. medialt) medan substitutionsrelationer dominerar inom dessa kategorier (t ex mellan kollektivtrafik och bil, eller mellan telefon och mobiltelefon). 3.3 Användningen av platser hemma och borta Möjligheterna att resa och kommunicera inverkar också på var människor vistas under dygnets timmar. Det är rimligt att tro att när människors tekniska kapacitet att förflytta sig och överbrygga geografiska avstånd förändras, så förändras också deras användning av olika platser. Tidsanvändningsundersökningen beskriver platser i ett fåtal, mycket allmänna kategorier. Det gäller kategorier som den egna bostaden, arbetsplatsen, hemma hos andra, fritidshuset, ombord på färdmedel etc (se tabell 3.2). Undersökningen visar, inte oväntat, att den helt dominerande vistelseplatsen är hemmet. Människor vistas i snitt 15 timmar per dygn i sin bostad. Platsanvändningens grova mönster präglas dessutom av stor stabilitet över tid. De små förändringar som ändå kan iakttas under perioden (statistiskt signifikanta, men i storleksordningen runt tio minuter per dygn) kan sammanfattas så att befolkningen tillbringar obetydligt mindre tid hemma, något mindre tid på jobbet samt något mer tid på andra platser, hemma hos andra, samt under resa/förflyttning. Förändringarna hänger sannolikt samman med pågående strukturella förskjutningar i samhället när det gäller utbildning, sysselsättning, arbetsfördelning i hushållen, barntillsyn etc. Tabell 3.2 Platsanvändning - tid för vistelse på olika platser. Befolkningen år. Minuter per person och medeldygn. Källa: TA 1990/91 och TA 2000/01, förf bearb Förändring sedan 1991 Min Andel % Min Hemma ,5-6 Fritidshus 10 0,7 0 Arbetet ,3-11 Hos andra 56 3,9 5 Andra ställen 114 7,9 16 Förflyttning, resa 88 6,1 7 Okänt 23 1, Fetstil: Statistiskt signifikant skillnad vid 95% nivå.

27 24 Resultaten leder till följande slutsatser: Den överlag och över tid stabila platsanvändningen är ett intressant faktum med tanke på de kraftiga förändringar i människors kapacitet att förflytta sig (fysiskt, virtuellt och kommunikativt) som skett under perioden. Det är kapaciteter som å ena sidan underlättar aktiviteter utanför bostaden (t ex via snabba transportmedel och mobiltelefon), och å den andra understödjer aktiviteter hemma i bostaden (som tv och fast telefon). Vilken roll en ökad användning av datorer och internet den virtuella rörligheten spelar i detta fält av rumsligt utåtriktade respektive inåtriktade krafter återstår att analysera. Att vistelsetiden hos andra människor och på andra platser utanför det egna hemmet (och på arbetsplatsen) ökar en aning ger heller inget stöd för hypotesen att det sker en strukturell förändring av samhället i riktning mot minskad socialitet (i betydelsen socialt umgänge utanför hemmet) och ökad privatisering, t ex genom av att människor tillbringar mer tid framför tv-n, datorn eller ensamma i bilen. Ett sammanfattande intryck så långt är således att trots en intensifierad rörlighet och en inbrytande användning av IKT under perioden, så tycks inte vistelsetiden i bostaden (eller på andra platser) ha påverkats i någon större omfattning åtminstone inte överlag och i befolkningen som helhet. Betydelsen av kön och ålder Det finns dock genast anledning att nyansera bilden av platsmässig stabilitet en aning. Utvecklingen skiljer sig åt i olika grupper av befolkningen. Inte minst faktorer som ålder och kön särskiljer grupper som förändrat sin platsanvändning mer tydligt (se tabell 3.3): - Det gäller särskilt gruppen unga män år som väsentligt ökat sin vistelsetid hemma i bostaden med drygt 2 timmar per dygn i snitt under perioden 1991 till Med tanke på att de flesta förändringar i tidsanvändning ofta är ganska små på gruppnivå är detta exempel på en mycket stor förändring. Den drastiskt ökade tiden hemma innebär samtidigt minskad tid på andra platser: arbetsplatsen

28 25 Tabell 3.3 Platsanvändning, kön och ålder. Vistelsetid på olika platser 2001 och förändring sedan Befolkningen år. Timmar per person och medeldygn. Källa: TA 1990/91 och TA 2000/01, förf bearb. svarar för 64% (eller 1,4 timme) av minskningen; andra platser för 27% (0,3 timme) och reducerad restid för 5% (0,1 timme). - Övriga grupper har däremot genomgående minskat sin vistelsetid hemma, särskilt kvinnor i åldersgruppen år. Unga kvinnor år har (till skillnad från unga män) minskat sin vistelse hemma med en knapp halvtimme. - Förändringarna bland de unga har lett till en utjämning: unga män och kvinnor tillbringar nu lika mycket tid i bostaden. - Samtliga grupper har ökat vistelsetiden hos andra människor, dvs socialiteten har i den meningen genomgående ökat. - Alla grupper utom unga män år har ökat sitt resande med några minuter Förändring sedan 1991 Män Kvinnor Män Kvinnor Hemma 14,4 13,7 14,7 14,4 15,8 15,7 2,2-0,1-0,1-0,4-0,5-0,8 Fritidshus 0,0 0,1 0,2 0,1 0,1 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 Arbetsplats 4,0 5,4 4,3 3,7 3,7 3,5-1,4 0,0-0,5 0,4 0,2 0,1 Hemma hos andra 1,6 0,9 0,7 2,1 0,9 0,9 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,1 Andra ställen 1,8 1,9 2,1 2,0 1,8 1,8-0,6 0,0 0,4 0,0 0,2 0,3 Transport 1,7 1,6 1,5 1,6 1,5 1,3-0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 Osäkert/okänt 0,5 0,4 0,4 0,2 0,3 0,5-0,1 0,0-0,1-0,4-0,2 0,2 Summa Sammantaget, när det gäller vistelsetider och platsanvändning, kan vi således peka på en mycket intressant förändring när det gäller gruppen unga vuxna år, och då särskilt bland män. De vistas betydligt mer hemma i bostaden år 2001 jämfört med situationen tio år tidigare. Denna iakttagelse tar vi som utgångspunkt för att närmare undersöka mobilitetens förändrade betydelse i sammanhanget. Hur har resor och kontaktmönster påverkats? Spelar den virtuella rörligheten datoranvändning och internet en roll? Eller är det helt enkelt en ökad konsumtion av tv och andra media som gjort att många unga vuxna vistas mer hemma?

29 Rörlighet en fråga om kön och ålder Frågorna återför uppmärksamheten mot hur användningen av tid för resor med olika färdsätt, tid för att använda informations- och kommunikationsteknik respektive konsumtionen av media förändrats mellan 1991 och nu bland kvinnor och män i olika åldrar (se tabell 3.4). - Det visar sig att den samlade rörligheten i vid bemärkelse (virtuellt, fysiskt och medialt) generellt ökar bland kvinnor och män i alla åldersgrupper - De största ökningarna i rörligheten totalt sett återfinns bland unga vuxna i åldrarna år. Det gäller särskilt den virtuella rörligheten bland unga män 20-24, som ökat med nästan en hel timme. - Tid för att resa ökar i ungefär samma utsträckning i alla grupper dock sker en säkerställd minskning bland unga män. - Konsumtionen av media ökar i alla grupper, särskilt bland de unga vuxna. Tabell 3.4 Tid och rörlighet kön och ålder. Fysisk, virtuell och medial rörlighet i befolkningen år, 2000/01 och förändring sedan 1990/91. Minuter per person och dygn. Källa: TA 1990/91 och TA 2000/01, förf bearb Förändring sedan Män Kvinnor Män Kvinnor RESOR (a) Fots Cykel Bil Kollektivt VIRTUELL KOMMUNI KATION Dator Telefon (fast och mobil) MEDIE- ANVÄNDNING TV och video TOTAL Not (a): Avser förflyttningar och resor inom transportsystemet (jämförbart med begreppet resa i konventionella resvaneundersökningar), dvs exklusive promenader i naturen, motionsaktiviteter och dylikt.

30 27 Synar man utvecklingen närmare med avseende på olika transport- och kommunikationsmedel (åter tabell 3.4) är det allmänna intrycket att endast måttliga förändringar inträffat i flertalet grupper med några viktiga undantag: - Den mest iögonenfallande förändringen är att datoranvändningen ökat högst markant bland unga män. Ökningen motsvarar drygt 50 minuter per person och dygn ägnar man hela en timme per dygn åt privat datoranvändning. Bland unga kvinnor är nivån betydligt lägre, ca en kvart om dagen. - Även tv-tittandet ökar relativ mycket, med minuter per dygn, bland de unga vuxna. Detta trots att tittandet redan låg på jämförelsevis höga nivåer (drygt 2 timmar per dygn) i utgångsläget När det gäller telefonen är användningen oförändrad i tid räknat trots att mobiltelefonen under perioden fått ett nästan fullständigt genomslag i alla grupper. - När det gäller användningen av olika transportmedel gäller överlag att inga större förändringar inträffat under perioden. Här finns dock några viktiga undantag. Det sker en markant nedgång i bilanvändning bland unga. Tendensen bekräftar tidigare iakttagelser som visar att biltillgång och körkortsinnehav minskat i dessa åldrar medan det ökar bland de äldre (Vilhelmson, 2003). Bland unga kvinnor ökar istället användningen av andra sätt att färdas: till fots, med cykel samt att åka kollektivt (det sistnämnda gäller också för unga män). När det gäller det resor och förflyttningar för olika ändamål sker överlag inga förskjutningar under perioden (se tabell 3.5). I tidsmässiga termer förblir ärendemönstret stabilt under perioden. Man kan man urskilja en svagt minskande tendens för en grupp av ärenden som rör arbete, tjänst, omsorg och inköp bland unga män samtidigt som gruppens resor till underhållning och nöjen ökar i ungefär samma utsträckning. Bland unga kvinnor (liksom bland män) ökar resandet till utbildning en aning.

31 28 Tabell 3.5 Restid och ärenden, kön och ålder. Tidsanvändningen för resor och förflyttningar 2000/01 och förändringar sedan 1990/91. Befolkningen år. Minuter per person och dygn (medeldygn). Källa: TA 1990/91 och TA 2000/01, förf bearb /01 FÖRÄNDRING SEDAN 1990/91 MÄN KVNNOR MÄN KVNNOR Arbetsresor Tjänsteresor Omsorgsresor Inköpsresor Utbildningsresor Resor fritidsaktiviteter Resor till kultur och underhållning Resor till social samvaro Resa till fritidshus, weekendresa Promenader Sammanfattningsvis gäller således att kvinnor och män i alla åldersgrupper i den vuxna befolkningen intensifierat sin mobilitet i vid bemärkelse och totalt under perioden. En ökad IKT-användning är en viktig orsak till intensifieringen. Särskilt tydligt är det bland gruppen unga män som ökat sin virtuella rörlighet med en timme. Gruppen har samtidigt ökat sin vistelse hemma i bostaden med drygt två timmar. Det innebär att andra aktiviteter och platser har trängts undan (eller av andra skäl prioriterats bort) och att vardagslivet omgestaltats i flera avseenden. Den fortsatta analysen ägnas därför åt olika aspekter av vad vi här preliminärt uppfattar som undanträngning. Först måste vi dock klargöra hur tidsanvändningen i stort påverkats under perioden. Det gäller inte minst en viktig faktor i sammanhanget, nämligen tillgången till fri tid. 3.5 Handlingsutrymmet fritidens betydelse Tillgången till fritid är av avgörande betydelse för att förstå förändringarna i mobilitet i resande, IKT-användning, i mediekonsumtion överhuvudtaget (Thulin 2004; Thulin & Vilhelmson, 2006; Vilhelmson 1999). Med fritid avser vi här den del av dygnet som inte nyttjas för mer bundna aktiviteter som att arbeta (eller att studera) eller den tid vi använder för omsorg om andra, egenvård, sova, handla mat och sköta hemmet osv (Vilhelmson, 1997). Hur befolkningens samlade fritid i termer av användning av tid till olika fritidsaktiviteter förändrats under den aktuella tioårsperioden visas i tabell 3.6.

32 29 En viktig iakttagelse är att den grupp som ökat sin privata IKT-användning mest, unga män år, samtidigt ökat sin tillgång till fritid i motsvarande omfattning, med ca 1 timme, sedan Det är (som framgått av redovisningen tidigare) också denna grupp som kraftigt ökat sin vistelse hemma i bostaden (med ca 2 timmar). Tabell 3.6 Tid för fritidsaktiviteter, kön och ålder. Befolkningen år. Minuter per person och dygn (medeldygn). Källa: TA 1990/91 och TA 2000/01, förf bearb. Ålder Tid för fritidsaktiviteter, minuter Därav privat datoranvändning Diff Män Kvinnor Resultaten indikerar att relationerna mellan den virtuella rörligheten, här i form av privat datoranvändning, å ena sidan och andra kontaktsätt och stationära aktiviteter å den andra inte behöver vara så omfattande eller komplicerade. Det leder till följande preliminära slutsats: Den privata IKT-användningens omfattning påverkas i stor utsträckning av mängden tillgänglig fritid. Det kan innebära att förändringar i människors samlade livssituation (t ex om man börjar jobba eller studera) betingar omfattningen av datorbruket snarare än att innehavet i sig leder till nya prioriteringar i tidsanvändningen. Ett renodlat teknikdeterministiskt perspektiv, där innehav per automatik leder till användning som ersätter andra aktiviteter (t ex resor och möten ansikte mot ansikte) behöver därför nyanseras och problematiseras. En övergripande analys av hur grupper med varierande tillgång till fritid generellt hanterar olika former av rörlighet och kommunikation bekräftar detta. I figur 3.1 visas hur användningen av tid för olika former av rörlighet och kommunikation varierar i tre grupper av befolkningen. Grupperna är indelade med hänsyn till hur mycket fritid som finns tillgänglig och används (hög, medel eller låg). De tre grupperna representerar en

33 30 tredjedel av befolkningen vardera. Jämförelsen visar att den virtuella kommunikationen i likhet med konsumtionen av media är avhängig mängden tillgänglig fritid och därmed också i stort är förknippad med fritidens sysslor och nöjen. Detta till skillnad från den fysiska rörligheten, vars omfattning (på aggregerad gruppnivå) inte varierar med mängden fritid Minuter/dygn LÅG, 0-3 tim fri tid MEDEL, 3-6 tim fri tid HÖG, 6-w tim fri tid Fysisk rörlighet Virtuell rörlighet Medial rörlighet Figur 3.1 Rörligheten i tre grupper med olika tillgång till fri tid. År 2000/01. Befolkningen år. Källa: TA 1990/91, TA 2000/01, förf bearb. En viktig slutsats är således att mängden resor och förflyttningar den fysiska rörligheten tycks mindre känslig för variationer i övrig tidsanvändning jämfört med de två andra mobilitetsformerna de virtuella kontakterna och konsumtionen av media. Det indikerar också att den fysiska rörligheten oftare är förknippad med nödvändigare och mer svårpåverkbara aktiviteter och ärenden i omgivningen. 3.6 Samband mellan rörlighetsformer Det är nu dags att närmare undersöka sambanden mellan de faktorer vi hittills uppmärksammat i vår analys. Det handlar således om det komplexa samspelet mellan hur mycket tid individer lägger på att kommunicera virtuellt, var man vistas, hur mycket fritid som finns tillgänglig och hur relationerna är till andra sätt att resa och kommunicera. Ett sätt att närma sig frågeställningen från ett individperspektiv är via korrelationsanalys (se tabell 3.7). Vi väljer att koncentrera analysen till den grupp där förändringarna i privat IKT-användning varit mest omfattande, bland unga vuxna i tjugoårsåldern.

34 31 I denna grupp bör den tilltagande virtuella rörlighetens konsekvenser för andra aktiviteter (rörliga som platsbundna) förväntas vara mest avläsbara. Med utgångspunkt i individers varierande användning av IKT ger analysen följande vid handen: - Ungdomar som är virtuellt högrörliga vistas också hemma i större utsträckning än andra. Det finns ett relativt starkt positivt samband mellan hur mycket tid ungdomar använder till IKT (dator såväl som telefon) och hur mycket tid som man vistas i bostaden. - Ungdomar som är höganvändare av dator har också gott om fritid. Det finns en positiv korrelation mellan datoranvändning och fritid men t ex inget statistiskt samband mellan telefonbruk och fritid. - Det finns en tendens till att virtuellt högrörliga lägger ner mindre tid på att resa. Det finns en svagt negativ korrelation mellan IKT-användning och restid bland män. - Virtuellt högrörliga kvinnor ser också mer på tv. Bland kvinnor finns ett positivt samband mellan datoranvändning och tv-tittande. Tabell 3.7 Korrelationsanalys. Samband mellan användningen av tid för virtuell rörlighet (dator och telefon) å ena sidan och tid för vistelse i bostaden, fritid, resor, och tv/video-konsumtion å den andra. Unga vuxna, år. (Män, n=119, kvinnor n=131). Källa: Data från TA 2000/01, förf bearb. Total tid - virtuell rörlighet Män Telefon tid Dator tid Total tid virtuell rörlighet Kvinnor Telefon tid Dator tid Fri tid *** *** *** * *** Tid hemma ** *** *** ** *** Restid * * TV/video tid ** ** Telefon tid * *** Dator tid *** *** p < 0.10; *p < 0.05; **p<0.01; ***p<0.001 En sammanfattande tolkning av resultaten är att datorn till viss del ersätter ärenden och verkliga möten utanför bostaden, men att den framför allt utnyttjas som komplement till tv-tittande och annan konsumtion av media. Detta blixtbelyser IKTs mångfacetterade betydelse som transportmedel, kommunikationsutrustning och underhållningsapparat.

35 32 Det är dock viktigt att notera att resultaten avser en jämförelse mellan höganvändare och låganvändare i ett tvärsnitt inte vad som händer när individer ändrar sina vanor över tid. Det leder till frågan hur användningen av tid och plats förändras samtidigt som IKT-användningen ökar. 3.7 Förändrade aktivitetsmönster - den virtuella timmens ursprung och undanträngning En viktig fråga är då från vilka aktiviteter människor tar sin tid när man blir allt mer virtuellt rörlig. Det är en svår fråga att besvara empiriskt och som egentligen kräver en longitudinell undersökningsansats, dvs att man följer samma individer över en längre period när vanorna förändras (se vidare vår panelstudie som redovisas senare i denna rapport). Ett sätt att närma sig problematiken med hjälp av de stora, tvärsnittsbaserade tidsanvändningsundersökningarna är att jämföra en grupps aktivitetsmönster vid olika snitt i tiden. För vårt syfte har vi här valt att jämföra den år 2001 virtuellt högkonsumerande gruppen unga män med motsvarande grupp tio år tidigare (se figur 3.2). Vi rangordnar de aktiviteter både platsbundna och rörliga som förändrats mest (avseende tidsförbrukning) mellan 1991 och Vi jämför också med motsvarande förändring bland unga kvinnor. När det gäller de unga männens tidsanvändningsmönster har följande inträffat under perioden: - Den avgjort största ökningen i tidsanvändning gäller datoranvändningen. - Den ökade datoranvändningen bland unga män har inträffat samtidigt som andra aktiviteter har minskat i omfattning. Tid för förvärvsarbete, social samvaro, idrotts- och friluftsliv, läsning och arbets- och hemresor har minskat signifikant. Det handlar således om många samtidiga förändringar, som delvis skett till följd av att tillgången till fritid ökat i gruppen. Men också själva fritidsvanorna har förändrats och här kommer datorn in i bilden. Trots att man således har mer fri tid, tycks tid ändå trängas undan från social samvaro med andra människor, från ospecificerade fritidsaktiviteter, från att läsa. - Det sker samtidiga ökningar av tiden som används för personlig omvårdnad (inkl. sömn), utbildning (inkl resor till), tv-tittande (den mediala rörligheten),

36 33 underhållning och kultur, resor till fritidsaktiviteter, samt måltider och underhållsarbete. Det är förändringar som (förutom utbildning) i stort hänger samman med ändrade fritidsvanor. Hobbies (inkl dator) Personlig omvårdnad Utbildning Radio, tv, video Resor fritidsaktivitet Måltider Underhållning, kultur Underhållsarbete Resor utbildning Annat hemarbete Omsorg egna barn Inköp varor o tjänster Resor personliga behov Annat ospec Hushållsarbete Föreningsliv Annan fritid Omsorg andra Resor hemarbete Arbetsresor Läsning Idrott o friluftsliv Social samvaro Förvärsvarbete Kvinnor Män Figur 3.2 Förändrad tidsanvändning i gruppem unga vuxna år. Aktiviteter rangordnade efter förändringens omfattning. Minuter per person och dygn. Källa: TA 1990/91 och TA 2000/01, förf bearb. Sammanfattningsvis kan vi konstatera följande: Mot fonden av ett stort socio-ekonomiskt skifte bland unga vuxna i samhället under den studerade perioden kännetecknat av minskad förvärvsfrekvens, ökad utbildning samt (därigenom) ökad tillgång till fri tid så sker en inbrytning av en helt ny aktivitet som sätter spår i tidsanvändningen: en radikalt ökad datoranvändning. Samtidigt ökar tiden som används för näraliggande, åtminstone skenbart konkurrerande aktiviteter som att se på tv, delta i nöjen och göra fritidsresor (liksom att sova). Andra fritidsaktiviteter, som t ex social samvaro, idrot-

37 34 tande och friluftsliv och läsning minskar eller trängs undan. Detta kan tolkas som att datorn ur tidsanvändningssynvinkel (och bland unga män) främst är en del i en tilltagande fritids-, underhållnings- och nöjeskultur, som till stora delar är hembaserad. Eftersom unga kvinnorna långt ifrån använder datorn i samma utsträckning som män (år 2001) är det intressant att jämföra hur deras tidsanvändningsmönster förändrats (se åter tabell 3.8). Följande kan konstateras när det gäller skillnader i unga kvinnors tidsanvändning mellan 1991 och 2001: - Den största ökningen i tidsanvändning rör inte datorer utan utbildning. Men det stora skiftet över från förvärvsarbete till studier är inte alls lika markant bland kvinnor som bland män. Bland unga kvinnor sker istället relativt stora minskningar av tid för hushållsarbete och omsorg om egna barn tecken på förändrade familjebildnings- och könsrollsmönster mellan kohorterna. - Övriga ökningar är fördelade på ett större antal aktiviteter jämfört med män. Det rör personlig omvårdnad (inkl sömn), tv-tittande, idrott och friluftsliv, resor till fritidsaktiviteter samt tid för underhållning, måltider och hobbies. Ökningen för aktiviteten hobbies (inklusive datoranvändning) är bara 6 minuter under perioden (att jämföra med männens ökning på 52 minuter). - Minskningar i tid förutom hushållsarbete, barnomsorg och förvärvsarbete handlar om tid för läsning, inköp och ospecificerade fritidsaktiviteter. En allmän slutsats är således att de unga kvinnornas tidsanvändning inte påverkats av en ökad datoranvändning i samma utsträckning som skett bland männen. Här finns en diskrepans mellan könen som sannolikt förändrats under senare tid. * Analysen av tidsanvändningsundersökningarna väcker naturligtvis frågor om vad som hänt med rörligheten, tiden och aktivitetsmönstren efter 2001 (då den senaste tidsanvändningsundersökningen genomfördes), en period fortsatt präglats av ökningar i befolkningens innehav av informations- och kommunikationsteknik. I nästa kapitel belyser vi utvecklingen i grova drag. Därefter gör vi i fallstudiens form mer inträngande analyser av pågående förändringsprocesser.

38 35 4 VIRTUALISERINGENS TID 4.1 Utgångspunkt: kommunikationsvanor I detta kapitel beskriver vi hur befolkningens virtuella rörlighet den dagliga användningen av informations- och kommunikationsteknik utvecklats under tiden efter år Avsikten är att översiktligt ge en bild av utvecklingen sedan den senaste tidsanvändningsundersökningen. Innehavet av IKT i hemmen (datorer, bredband, mobiltelefoner) har snabbt nått höga nivåer under senare år. Uppmärksamheten koncentreras mot befolkningens användning av virtuella kommunikationsmedel, dvs datorer, internet, fast telefon, mobiltelefon, vad avser kontakternas omfattning i tid, kontakternas syfte, på vilka platser de äger rum samt deras utsträckning. Avsnittet baseras på uppgifter från de nationella kommunikationsvaneundersökningarna (KOM) vilka genomfördes i Sverige under åren 1996 till KOM har en hög ambition att mäta befolkningens faktiska användning av IKT, inte minst i termer av tid. (Förändringar i undersökningsinnehåll försvårar dock bildandet av tidsserier över perioden). Undersökningarna gör det vidare möjligt att nyansera bilden av IKT-användningen i några viktiga avseenden (jämfört med tidsanvändningsundersökningarna): t ex att särskilja kommunikativ användning från icke-kommunikativ, privat från användning i arbete, kontakternas syfte och lokalisering. 1 I linje med studiens syfte fokuserar vi primärt den privata användningen av IKT. Kontakter inom arbete och tjänst (under arbetstid) och i skola behandlas inte mer än i den inledande överblicken över IKT-användningens utveckling Motsvarande tidserieanalys avseende förändringar i restid redovisas i ett appendix. 1 Tidsanvändningsundersökningen (TA) skiljer inte mellan kommunikativ (online) och icke-kommunikativ (offline) datoranvändning, inte heller mobil och fast telefoni. Vidare har TA svårt att fånga in telefonsamtal i sin undersökningsdesign (med tiominutersperioder som minsta redovisade enhet).

39 Den virtuella rörlighetens utveckling efter 2001 Datoranvändningen i stort Hur mycket tid lägger befolkningen ner på virtuell kommunikation och kontakt? Hur har tidsåtgången utvecklats under senare år? När det gäller datoranvändning totalt innefattande såväl kommunikativ som icke-kommunikativ användning för alla ändamål (i arbete, i skola och privat) har vi ställt samman en tidsserie för perioden (se figur 4.1). Den visar att befolkningens samlade datoranvändning uppgår till ca 80 minuter per person och dygn i snitt år Sedan 1998 har det skett en kontinuerlig ökning från en nivå på ca 50 minuter. Könskillnaderna i användning är relativt stora. Män använder datorn en och en halv timme och kvinnor drygt en timme per dygn år Åldersskillnaderna är ännu tydligare. Unga män (15-24 år) tillbringar hela 2 timmar vid datorn; unga kvinnor drygt 1 timme per dygn (se bilaga 2, tabell 2). Minuter Män Kvinnor Totalt Figur 4.1 Tid för datoranvändning totalt All användning (on/offline; privat, studier, arbete). Medelvärden, minuter/person och dygn. Befolkningen år. Källa: KOM , KOM 2003/04. Förf bearb. Med hjälp av de två senaste kommunikationsvaneundersökningarna (2001 och 2004) kan bilden av användningen nyanseras i några viktiga avseenden. Det gäller dels i vilken omfattning användningen är kommunikativ (online, via internet) resp. icke-kommunikativ (offline), och dels när användning sker i olika sammanhang och för olika syften (privat, arbete, studier). Samtidigt är dessa distinktioner över tiden allt svårare att

40 37 upprätthålla. Ur användarens synvinkel sker en tilltagande sammanblandning av olika aktiviteter vid datorn. Kommunikativa aktiviteter blandas med icke-kommunikativa, jobbkontakter blandas med privata osv på sätt som (särskilt i efterhand) kan vara svårt att reda ut. Olika sorters användning och tillämpningar sker allt oftare parallellt (sk multitasking ). Det blir allt svårare att hålla isär mer specificerade kontakter (t ex via chatt och e-post) från allmän internetanvändning (t ex informationssökning), åtminstone i termer av tidsåtgång. Dessa förändringar i användningens praktik påverkar och försvårar möjligheterna att urskilja, mäta och jämföra olika kommunikativa aktiviteter över tid. Den privata datoranvändningen kommunikativ och icke-kommunikativ Bilden av IKT-användningen kan nyanseras i två grundläggande avseenden: dels när det gäller privat datoranvändning och dels avseende den kommunikativa användningen (internet, epost etc) (se tabell 4.1, figur 4.2 samt tabell 3, bilaga 2). Följande gäller för situationen år 2004: - Den privata datoranvändningen uppgår år 2004 till 30 minuter per person och dygn i snitt i befolkningen år. - En mycket stor del av den privata användningen, ca 25 minuter, är kommunikativ (online) till sin karaktär, medan endast en mindre del, 5 minuter, är ickekommunikativ (offline). - Användningen är tydligt könsrelaterad. Män lägger ner dubbelt så mycket privat tid på datorn jämfört med kvinnor 40 minuter resp. 20 minuter år Den privata användningen är starkt åldersrelaterad. Unga män år använder datorn nästan två timmar per dygn, unga kvinnor hälften så mycket, ca en timme. 90 procent av tiden är online.

41 38 Tabell 4.1 Tid för privat datoranvändning 2001 och Kommunikativ och icke-kommunikativ användning. Befolkningen år. Minuter per person och dygn. Källa: Data från KOM 2001, KOM 2003/04. Förf bearb Förändring Män Kvinnor ALLA Män Kvinnor ALLA Män Kvinnor ALLA år år år år år år år år ALLA Offline Online (internet) Minuter per dygn Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor år år år år år år år år ALLA Figur 4.2 Privat datoranvändning Samlad användning, kommunikativ och icke-kommunikativ. Befolkningen år. Minuter per person och dygn. Källa: KOM 2003/04, förf bearb. Den privata datoranvändningens omfattning i tid kan också skattas för 2001 och jämföras med 2004 (se tabell 4.1). En jämförelse visar på följande tendenser:

42 39 - Den privata datoranvändningen ökade med 10 minuter per person och dygn, från ca 20 minuter år 2001 till 30 minuter år 2004 (avser hela befolkningen år). - Störst ökningar återfinns bland män (i nästan alla åldersgrupper) samt bland yngre kvinnor. Dock registreras en liten nedgång bland unga män år. Det kan tolkas som att en redan omfattande användning i en högkonsumerande grupp börjar mättas eller begränsas på grund av olika omständigheter (t ex att mängden tillgänglig fri tid minskat på grund av ökad sysselsättning i gruppen). Sammanfattningsvis gäller således att den privata datoranvändningen i termer av tid, inte oväntat, fortsatt att öka under åren efter Dock har ökningen generellt inte varit så stor som man kanske haft anledning att förmoda mot bakgrund av t ex det ökade dator- och bredbandsinnehavet i hushållen. Män ökar genomgående sin användning mer än kvinnor utom bland unga under 25 år där gapet börjar minska. Störst och fortsatt ökande intrång i tidsbudgeten gör den virtuella rörligheten bland de unga i årsåldern. Jämförbarhet: tidsanvändning - kommunikationsvanor Uppgifterna om den privata datoranvändningen i kommunikationsvaneundersökningen, KOM 2001 möjliggör också direkta jämförelser med motsvarande uppgifter i tidsanvändningsundersökningen, TA 2000/01 (se tabell 4.2; se också tabell 10.1, Appendix). Undersökningarna visar relativt god överensstämmelse med tanke på att mätningarna utförts på lite olika sätt och att undersökningarnas sammanhang skiljer sig något åt. Den systematiska underskattningen i TA kan hänga samman med att KOM uteslutande registrerar IKT-baserade aktiviteter (samt resor) medan TA i princip täcker in alla dygnets aktiviteter. En slutsats är således att tidsanvändningsundersökningen med relativt god tillförlitlighet fångar in (den privata) datoranvändningen men med en viss tendens till underskattning.

43 40 Tabell 4.2 Tid för privat datoranvändning. En jämförelse mellan den nationella kommunikationsvaneundersökningen KOM 2001 och den nationella tidsanvändningsundersökningen TA 2000/01. Kommunikativ och icke-kommunikativ datoranvändning. Befolkningen år. Minuter per person och dygn. Källa: Data från TA 2000/01 och KOM 2001, förf bearb. KOM TA Differens / år år år SAMTLIGA Telefonanvändningen Även telefonen är en (delvis konkurrerande och delvis kompletterande) virtuell kontaktform. Det är emellertid svårt att mäta hur mycket tid man utnyttjar telefonen. Ofta handlar det om många och relativt korta samtal. Här redovisas några grundläggande uppgifter avseende den privata användningen av telefon totalt (fast och mobil), se tabell 4.3 Till skillnad från uppgifterna om datoranvändningen ovan är det enbart utgående kontakter som inkluderas. Det medför att den totala tidsåtgången för telefonsamtal systematiskt underskattas. 2 Uppgifterna om användningens mönster och förändring mellan 1999/2000 och 2004 visar på följande: - Befolkningen använder i genomsnitt 15 minuter per person och dygn till utgående privata kontakter via telefon år Den privata telefonanvändningen har generellt ökat något i samtliga åldersgrupper under perioden Kvinnor använder genomgående (i alla åldersgrupper) mer tid för telefonsamtal än vad män gör. Särskilt tydlig är skillnaden bland yngre. Unga kvinnor år ägnar en halv timme per dag åt att ringa andra unga män en kvart. 2 Även om det logiskt innebär att lika mycket tid används för inkommande samtal som för utgående, är det okänt hur de inkommande kontakterna fördelas i befolkningen.

44 41 Tabell 4.3 Tid för privat telefonanvändning 1999/2000 och Fast och mobil telefoni. Befolkningen år. Minuter per person och dygn. Källa: KOM 1999/2000, KOM 2003/04. Förf bearb /2000 Förändring Män Kvinnor ALLA Män Kvinnor ALLA Män Kvinnor ALLA år år år år år år år år ALLA Innehavet av mobiltelefon är mycket högt (jämför figur 2.1 i kapitel 2). Mobiltelefonen är också individuell och flexibelt tillgänglig på ett helt annat sätt än den fasta telefonen inte minst när man befinner sig på resa eller under förflyttning. Men mobiltelefonen svarar fortfarande endast för ungefär 20 procent av all privat samtalstid i vissa grupper betydligt mer (t ex bland medelålders män) och bland andra, t ex de äldre, i betydligt mindre omfattning (se bilaga 2, tabell 4). 4.4 Kontakternas lokalisering och utsträckning i rummet Varifrån äger då den privata virtuella kommunikationen rum? Frågan kopplar i förlängningen till en större fråga om hur vår användning av fysiska platser och förflyttningar påverkas av en pågående virtualisering i samhället. Det handlar t ex om hemmets och bostadens betydelse som plats i ett allt mobilare samhälle. Genom att lokalisera var kommunikation äger rum bidrar kommunikationsvaneundersökningen med fragment av relevant information (se tabell 4.4). Resultaten pekar på följande mönster: - Hela 70 procent av all privat virtuell kommunikation är hembaserad och sker från den egna bostaden. Knappt 10 procent är mobilt baserad medan 10 procent sker från arbetsplatsen/skolan och 10 procent från andra platser. Inga signifikanta förändringar i fördelningen har skett sedan 1999/ Mobiltelefonen avviker från detta mönster: Endast en fjärdedel sker från bostaden, en tredjedel är mobil och resten sker från andra platser. Inga signifikanta förändringar har dock inträffat sedan 1999/2000.

45 42 - Unga, år, har en större andel mobiltelefonanvändning som dessutom i större utsträckning sker från bostaden. Det pekar mot en begynnande substitution och att mobilen ofta är förgivettagen. Tabell 4.4 De virtuella kontakternas lokalisering Privata kontakter (utgående). Exklusive sk aggregerad information. Andelar i %. Källa: KOM 2003/04, förf bearb. Alla år Kontakt från plats Vanlig Mobil Brev E-post Annat Samtliga telefon telefon sätt Bostad Fritidsbostad Arbetsplats Skola Annan plats Under förflyttning Vet ej SAMTLIGA Andel av alla Unga år Bostad Fritidsbostad Arbetsplats Skola Annan plats Förflyttning Vet ej SAMTLIGA Andel av alla Kontakter är inte bara lokaliserade till bestämda platser, de har också en utsträckning i rummet. Aspekten har bäring på frågan om den virtuella rörligheten bidrar till (alternativt motverkar) en pågående uttänjning av människors aktivitetsmönster och sociala relationer. De virtuella kontakternas avståndsfördelning visar generellt en U-formad kurva (se figur 4.3). Relativt höga andelar av kontakterna äger rum lokalt, på korta avstånd och inom den egna kommunens gränser. En viktig slutsats är att många virtuella kontakter, inklusive de via IKT (här i form av epost) som ju är ögonblickliga och verkar oberoende av avstånd (utan avståndsfriktion) till relativt låga kostnader ändå äger rum inom ett relativt begränsat, lokalt område. Kontakter inom den egna kommunen dominerar. Regionalt är kon-

46 43 taktandelarna relativt låga, men ökar sedan med tilltagande, längre avstånd. Denna tendens är mer tydlig när det gäller privata telefonkontakter, medan e-post i större utsträckning utväxlas på riktigt långa avstånd. 70% 60% 50% 40% 30% 20% Vanlig telefon Mobiltelefon Brev E-post Samtliga 10% 0% Egen kommun 2-4,9 km 5-9,9 km 10-19,9 km 20-49,9 km 50-99,9 km 100 km - Utanför Sverige Figur 4.3 De virtuella kontakternass fördelning på avstånd Befolkningen år. Privata kontakter utgående (från individen). Andelar. Exklusive sk aggregerad information. Källa: KOM 2003/04, förf bearb. 4.5 Vilka aktiviteter virtualiseras? Vilkens sorts kontakter är det då som virtualiseras? I likhet med fysiska förflyttningar och resor, motiveras kontakter via nätet (och telefon) primärt av människors behov av att utföra ärenden och samspela med människor på andra platser. Och precis som den rumsliga strukturen (i form av olika bebyggelse- och lokaliseringsmönster) påverkas av människors användning av transporter, kan man anta att den virtuella rörligheten kommer att få reella geografiska konsekvenser, dvs påverka det fysiska resandet, lokaliseringen av aktiviteter och utbredningen av sociala relationer och nätverk. En sådan strukturell påverkan handlar om vilken sorts ärenden som många människor utför via nätet. En första fråga är då i vilken omfattning människor överhuvud taget börjat använda internet för att uträtta olika ärenden och transaktioner under ett dygn (se tabell 4.5).

47 44 - Fortfarande år 2004 var en minoritet av befolkningen dagliga användare av nätet. Under en genomsnittlig dag var drygt en tredjedel av befolkningen virtuellt rörlig i bemärkelsen att de någon gång under dagen varit ute på nätet i ett privat ärende. - Enbart bland gruppen unga (här år) var mer än hälften av alla uppkopplade privat någon gång under mätdagen. - Kvinnor är (genomgående i alla åldrar) uppkopplade i mindre utsträckning än män. Tabell 4.5 Användningen av dator och internet kön och ålder. Andelen (%) personer som använt dator resp. varit ute på nätet under mätdagen. Privat användning (dvs ej arbete/studier). Källa: KOM 2003/04, förf bearb. Dator Internet Ålder Man Kvinna Alla Man Kvinna Alla år 71,6 55,6 63,9 67,1 55,3 61, år 66,3 49,4 58,0 63,5 47,3 55, år 57,6 43,3 50,7 53,0 40,6 47, år 50,6 36,4 43,6 48,9 34,0 41, år 40,4 29,0 34,7 36,2 26,4 31, år 33,6 25,8 29,8 28,2 21,1 24, år 24,6 14,0 19,2 19,7 11,2 15, år 7,5 2,6 4,5 6,0 1,0 2,9 Andelen personer som utfört ett visst, specificerat ärende via nätet, som t ex boka biljetter eller handla kläder, under ett dygn är också ofta relativt lågt (se tabell 4.6). Det kan delvis bero på att det handlar om ärenden som överhuvud taget utförs ganska sällan. För att undersöka vilka kontaktärenden som är vanliga på nätet har de grupperats i olika kategorier social kommunikation, mediekonsumtion, informationssökning, beställning/bokning samt nedladdning (av filer). Dessa ärendetyper har potentiellt olikartade relationer till det fysiska resandets ärenden, platser och möten resp. i förhållande till konsumtionen av media. Resultaten pekar på följande: - Den dominerande användningen av internet handlar om social kommunikation och mellanmänskliga kontakter som t ex e-post och chatt. - Konsumtion av media (i detta fall tidningar) via nätet ligger också relativ hög nivå. - Nedladdning av filer, i detta fall musik, var vid undersökningstillfället en aktivitet som börjat sätta spår i användningen. - Ärenden som rör informationssökning i olika former, dvs aktiviteter som ofta föregår beslut om resor, inköp etc, ligger på relativt måttliga nivåer.

48 45 - Aktiviteter som hänger samman med transaktioner, t ex beställning, bokning, och betalning i samband med köp, är heller inte så vanligt förekommande. - Ungdomar dominerar användningen i de flesta avseenden och ärenden. Tabell 4.6 Användningen av internet för olika ändamål Andelen (%) personer som utnyttjat nätet för olika ändamål under mätdagen. Privat användning ( ej i arbete/studier). Källa: KOM 2003/04, förf bearb år år SOCIAL KOMMUNIKATION Kollade/läste sin e-post 26,8% 46,6% Chattade 6,7% 31,3% MEDIA KONSUMTION Läste tidningar/nyheter 16,5% 25,8% INFORMATIONSSÖKNING - om charterresor el dyl 1,5% 0,9% - om resväg, restid 1,6% 5,5% - om böcker 0,4% 0,4% - om videofilmer, CD-skivor el dyl 1,1% 3,6% - om dator/dataprogram el dyl 1,1% 3,6% - om TV, video-apparat el dyl 0,5% 1,1% - om mobil/mobiltillbehör 0,4% 1,6% - om övrigt hemmet 0,6% 1,5% - om bil, reservdelar, el dyl 2,0% 3,3% - om livsmedel 0,0% 0,0% - om kläder 0,5% 1,3% - om andra varor 2,7% 2,4% - annan information 7,8% 12,0% BESTÄLLNING/BOKNING/KÖP - biobiljetter, konsertbiljetter el dyl 0,4% 1,1% - resa 0,4% 0,7% - videofilmer, CD-skivor 0,3% 1,0% - andra varor 0,2% 0,1% - kläder, skor 0,2% 0,3% - böcker 0,2% 0,3% - dator/datorutrustning 0,1% 0,1% - bil, reservdelar, 0,0% 0,2% - övrigt hem 0,0% 0,1% - livsmedel 0,0% 0,0% - hotellrum 0,0% 0,0% - TV, video-apparat 0,0% 0,0% - mobil/mobiltillbehör 0,0% 0,0% - blommor 0,0% 0,0% NEDLADDNING - musikfiler 2,9% 13,4% ANNAT 8,7% 16,6%

49 46 Ungdomars användning av internet för olika ändamål ligger genomgående på högre nivåer än i befolkningen som helhet. Det speglar att virtualiseringen, inte bara i tidstermer utan också när det gäller mängden av tillämpningar, nått längst i ungdomsgrupperna. Det är således bland dessa vi lämpligen fortsätter undersöka vilka förändringar i tidsanvändning som följer i virtualiseringens spår. Vad händer med resandet, användningen av olika platser och de sociala relationerna när IKT-användningen ökar? I den fallstudie som redovisas i följande kapitel har vi följt en grupp unga vuxna under fem år fram till 2005.

50 47 FALLSTUDIEN: NÄR RÖRLIGHETEN VIRTUALISERAS PANELSTUDIE AV UNGA VUXNA

51 48 5 FÖRÄNDRINGSPROCESSER 5.1 Inledning I följande kapitel undersöker vi hur trettio ungdomars rörlighet i vid mening förändras under perioden 2000 till Vår utgångspunkt är tanken om vardagslivets och rörlighetens virtualisering. Informations- och kommunikationsteknik integreras i allt fler av vardagens aktiviteter (t ex inköp, kontakter, informationssökning, transaktioner). Många tillbringar allt längre tid online. I fyra kapitel analyserar vi vad som händer när rörlighetens förutsättningar förändras. Det handlar om olika undanträngningsprocesser i tid och rum, t ex hur fysiska resor, lokaliseringen av aktiviteter och utsträckningen av sociala kontakter påverkas. Vi inleder med ett kapitel där vi på ett principiellt plan diskuterar virtualiseringens tänkbara konsekvenser. 5.2 Förändringsprocesser i virtualiseringens spår Hur den virtuella rörligheten långsiktigt påverkar människors tids- och rumsanvändning deras aktivitetsmönster återstår i flera avseenden att undersöka. Den virtuella rörligheten kan underlätta och uppmuntra såväl stationära och mobila, som lokalt och globalt orienterade livsstilar. Detta genom att påverka hur mycket människor reser, var man spenderar sin tid samt i vilken utsträckning olika typer av sociala relationer tänjs ut i rummet. I detta kapitel diskuterar vi några tänkbara konsekvenser av en ökad användning av informations- och kommunikationsteknik vad vi kallar virtualiseringen på ett principiellt plan. Vi försöker på så sätt identifiera olika förändringsprocesser som sedan vägleder och strukturerar den fallstudie som presenteras i följande kapitel. Diskussionen om förändringsprocesser för vi med utgångspunkt i tre, delvis överlappande, tema. Ett första tema behandlar hur den vardagliga, privata datoranvändningen konkurrerar med andra fritidsaktiviteter om ett begränsat tidsutrymme. Medför verkligen virtualiseringen att andra aktiviteter trängs undan, och i så fall vilka? Ett andra tema diskuterar hur en ökad användning av datorer och internet i vardagen och tillgången till allt fler IKT-baserade handlingsalternativ påverkar människors resor resp.

52 49 användning av olika platser. Det handlar t ex om virtualiseringen medför att fysiska transporter (och platsbundna aktiviteter) substitueras och ersätts av IKT-baserade. Ett tredje tema diskuterar om virtualiseringen medverkar till att tänja ut människors sociala relationer i en globaliserande riktning på bekostnad av den lokala interaktionen mellan människor. 5.3 Undanträngning av andra aktiviteter En viktig utgångspunkt för att studera informations- och kommunikationsteknikens konsekvenser handlar om tiden som begränsad resurs i människors liv. Hushållens ökade tillgång till datorer och internet har haft en direkt inverkan på människors vardagsliv i termer av tid. Som framgått av tidigare kapitel fylls befolkningens fritid allt mer av aktiviteter på nätet. Bland ungdomar i Sverige är det inte ovanligt att man ägnar tio timmar per vecka vid datorn (se t ex Thulin, 2004). Samtidigt måste all den tid som ägnas åt nya fritidssysslor, som att surfa, chatta eller ladda ner musik, tas någonstans ifrån. Effekten borde vara att människor ägnar mindre tid till något annat i sin vardag. Inom forskningen diskuteras denna problematik i termer av datoranvändningens undanträngningseffekter (eller time-displacements ) (se t ex Nie & Hillygus, 2002; Robinson, 2002; Robinson & Haan 2006). En central utgångspunkt är då synen på tidsanvändning som ett nollsummespel och där dygnets tjugofyra timmar utgör en absolut gräns för vad vi förmår uträtta under ett dygn. Tid på nätet måste tas från andra aktiviteter som medvetet väljs bort eller trängs undan. Beroende på vilka aktiviteter som försvinner förväntas undanträngningen (i sin tur) medföra mer eller mindre omfattande förändringar av hur, var och tillsammans med vem man tillbringar sin fritid. Exempelvis kan balansen mellan tid som tillbringas hemma i bostaden och tid som ägnas åt fritidsaktiviteter på andra platser utanför hemmet förskjutas (Cummings m fl, 2002). Internetanvändningen kan uppmuntra mer hemmaorienterade livsstilar och inskränka den tid som människor ägnar åt socialt liv träffas på kaféer och i föreningar, motionerar och idrottar, går på teater, bio och konserter etc. Det kan ske förskjutningar i balansen mellan den tid man tillbringar ensam och tid man är tillsammans med andra. När människor använder allt mer tid till att vara uppkopplade på nätet, och interagera med andra i virtuella miljöer, blir mindre tid över

53 50 till att träffas personligen och umgås ansikte mot ansikte i verkliga livet. Enligt Putnam (2000) kan på sikt en ökad datoranvändning komma att uppmuntra en slags social och rumslig privatisering (eller inåtvändhet) när människor ägnar allt mer av sin fritid hemma istället för att odla relationer och delta i aktiviteter på (allmänna) platser lokalt där man bor. Putnam menar att detta är huvudeffekten av all tid människor ägnar tv-n. Datoranvändning kan eventuellt förstärka denna utveckling mot minskad social aktivitet och urgröpt socialt kapital. Men det är också möjligt att en ökad tid framför datorn istället tränger undan andra, och funktionellt mer likartade, aktiviteter inom hemmets väggar snarare än aktiviteter utanför hemmet. Det gäller inte minst tiden människor ägnar åt traditionella former av media, framför allt tv, men även radio, tidningar, böcker. Det finns stora likheter i innehållet i användningen av internet resp. traditionella media, t ex när det gäller underhållning (se på film/lyssna på musik) och informationsinhämtning. Ur ett socialt och rumsligt perspektiv är naturligtvis sådana skiften i tidsanvändning inom hemmet mindre dramatiska jämfört med om sociala aktiviteter utanför bostaden trängs undan till följd av virtualiseringen. Flera empiriska studier har undersökt vilka aktiviteter som får stryka på foten när datoroch internetanvändningen ökar. Det visar sig emellertid att den enkelt formulerade frågan om datorns undanträngningseffekter är ganska svår att besvara. Hittills har man följt logiken att internetanvändningen främst bör tränga undan aktiviteter i vardagen som är mest likartade, som ligger funktionellt nära (Robinson & Haan, 2006; Kaye & Johnson, 2003). Då tiden vid datorn ofta handlar om underhållning, informationssökning och sociala kontakter, så har många studier koncentrerats mot effekter (avseende tidsanvändningen) för mediekonsumtion respektive socialt umgänge. Den rumsliga dimensionen är sällan explicit inkluderad, men kan ibland urskiljas indirekt. Begrepp som socialt umgänge refererar nämligen ofta till mellanmänsklig interaktion utanför den egna bostaden. Medieanvändning ses primärt som en aktivitet förlagd till hemmet. Flera tidiga amerikanska studier ger stöd för en bild där internetanvändningen får negativa sociala konsekvenser (dvs i den meningen att användningen reducerar tiden för social samvaro). Kraut m fl (1998) konstaterar att internetanvändningen tränger undan reella sociala kontakter, både inom hushåll (med andra familjemedlemmar) och kon-

54 51 takter med andra människor i lokalsamhället. De finner t o m att internetanvändningen är förknippad med upplevelser av ensamhet och depression. Också Nie & Erbring (2000) anger belägg för att internetanvändning i allmänhet är en icke-social aktivitet som tränger undan tid för umgänge och verkliga möten mellan människor. Dessa undanträngningseffekter är framför allt förknippade med höga nivåer av användning (fem timmar per vecka eller mer). Nie & Hillygus (2002) finner också att den privata internetanvändningen i hemmet reducerar tiden man ägnar att vara tillsammans med vänner och familj (medan det inte gäller för internetanvändningen i arbetet). Andra undersökningar indikerar att datoranvändningen primärt tränger undan tid för tvtittande, samt även påverkar andra former av medieanvändning. Gershuny (2002, 2003) finner i en longitudinell studie av den brittiska befolkningen att internetanvändningen är negativt korrelerad med tv-tittande. I en liknande studie av den schweiziska befolkningen kommer Franzen (2003) fram till en samma slutsats. I en amerikansk studie visar Kraut m fl (2006) i en tvärsnittsanalys att personer som är höganvändare av dator också ser mer på tv jämfört med personer som använder internet i liten omfattning. Samtidigt visar författarna i en longitudinell analys att ökade nivåer av datoranvändning är förknippade med sjunkande nivåer av tv-tittande. Man drar slutsatsen att internetanvändningen tar sin tid från tv. Det finns således visst empiriskt stöd för hypotesen om datorns undanträngningseffekter. Flera av dessa studier har dock stött på kritik. Exempelvis kritiseras Nie & Erbring (2000) för att använda sig av en retrospektiv ansats där respondenterna själva reflekterar kring datorns effekter på deras liv (se t ex Baym 2002, Robinson & De Haan 2006). Datorns undanträngningseffekter ifrågasätts dessutom av studier som inte ger något stöd för sådana slutsatser. I flera separata tidsanvändningsstudier har man t ex jämfört internetanvändare med icke-användare (Cai, 2005; Kestnbaum m fl, 2002; Qui m fl, 2002; Provnost, 2002). Man finner ofta obetydliga skillnader i tidsanvändning i övrigt, varken med avseende på tid för sociala aktiviteter eller tid för fritidsaktiviteter (som tv-tittande, idrottsutövande, läsande). Frånvaron av tydliga eller entydiga effekter av internetanvändningen på människors tidsanvändning kan hänga samman med metodologiska svårigheter och brister och, inte minst, en stor variation i undersökningsansatser. Ett problem är att flera studier inte sär-

55 52 skiljer mellan olika grupper av användare med hänsyn till hur mycket tid man faktiskt ägnar åt datorn och internet. Man jämför helt enkelt användare med icke-användare på ett kategoriskt sätt. En sådan indelning är antagligen allt för grov för att man skall kunna dra några egentliga slutsatser om datortidens effekter (åtminstone i termer av tid). Vidare gör man sällan någon åtskillnad mellan olika typer av användning, samtidigt som exempelvis den privata internetanvändningens effekter sannolikt skiljer sig väsentligt från den arbetsrelaterade. De flesta slutsatser baseras dessutom på tvärsnittsjämförelser, medan uttalande om förändring helst bör baseras på longitudinella ansatser. Slutligen fokuserar man ofta en begränsad del av människors tidsanvändning, t ex mediekonsumtionen eller socialt umgänge, och undersöker inte konsekvenserna för olika typer av tidsanvändning i en och samma undersökning. Men frånvaron av tydliga undanträngningseffekter kan naturligtvis också hänga samman med att internetanvändningen är inblandad i andra förändringsprocesser i människors liv, som kanske verkar i olika riktningar, eller är svåra att fånga i termer av tidsanvändning. Flera studier finner exempelvis ett positivt samband mellan internetanvändning och social aktivitet. Internetanvändare visar sig vara mer socialt utåtriktade och aktiva än icke-användare (Haythorntwaite 2002). Enligt Robinson & De Haan (2006) har datoranvändningen inte bara förmågan att tränga undan, utan också att intensifiera tiden för social interaktion i människors vardag, så att interaktionen sammanlagt ökar. Till skillnad från de tidiga internetstudierna, som konceptualiserar internet som en osocial teknik som isolerar människor från sina riktiga sociala miljöer, så är det allt vanligare att man istället betonar nätets roll som stöd för sociala relationer (Jung m fl 2005, Cummings m fl 2006). Enligt Boase m fl (2005) stämmer inte bilden av internet som en separat virtuell värld skild från den verkliga. Detta i ljuset av studier som visar hur människor integrerar internet i sin vardag, och använder nätet som ett av flera sätt för att hålla kontakt med sitt sociala nätverk. Det innebär också en problematisering av studier som ser internetanvändning och tv-tittande som funktionellt ekvivalenta och jämförbara. I linje med detta resonemang men här i motsats till hypotesen om tilltagande privatisering, hävdar Gershuny (2003) att ökad internetanvändning faktiskt leder till att människor blir mer socialt utåtriktade, t ex ägnar mer tid för socialt umgänge och lokalt engagemang. Han menar att tekniken används som ett praktiskt stöd som underlättar social

56 53 aktivitet i människor liv, exempelvis genom att man lättare söker information om olika aktiviteter utanför hemmet, beställer och bokar biljetter, kontaktar vänner och frågar vilka som vill följa med osv. Denna form av social planering och organisering sker med betydligt mindre friktion och större flexibilitet och effektivitet än tidigare vilket leder till en process av intensifiering. En annan förändringsprocess som är svår att fånga i tidsanvändningsstudier handlar om när tidsanvändningens kvalitet förändras. Istället för att ta in nya tekniker i vardagen och slänga ut de gamla, eller öka användningen av en aktivitet på bekostnad av en annan, blir det allt vanligare att människor ägnar sig åt flera aktiviteter parallellt. Inte minst virtualiseringen underblåser denna trend. Enligt Livingstone (2002) delar människor inte längre upp sin tid i exempelvis medieanvändning och annan tid. Man ägnar t ex långa stunder åt att titta på tv samtidigt som man gör något annat. Särskilt bland ungdomar är det vanligt att man utnyttjar och testar möjligheterna att göra flera saker samtidigt. Subrahamanyam m fl (2001) visar i en studie baserad på amerikanska förhållanden, att ökad datoranvändning inte reducerar tv-tittandet istället ökar en parallell användning av dator och TV. På samma sätt använder unga människor i hög utsträckning instant messenger för att chatta med kompisar samtidigt som de göra andra saker, läser läxor, tittar på tv, eller umgås med familjemedlemmar (Quan-Haase, 2007). Parallella aktiviteter är egentligen inte ett nytt fenomen. Att lyssna på radio är t ex något som (sedan länge) ofta sker i bakgrunden samtidigt som man gör något annat, dvs lyssnandet är en form av bi-aktivitet (Internetbarometern 2003; Vilhelmson, 1997). Internetanvändningens många möjligheter till samtidig kommunikation, i kombination med bredbandets möjligheter till ständig uppkoppling, trådlösa anslutningar och bärbara datorer, förstärker tendensen till parallell aktivitet. En vikig form av parallella aktiviteter i sammanhanget är när man kommunicerar virtuellt samtidigt som man befinner sig under förflyttning eller resa. 5.4 Påverkan på resor och platsanvändning Att ha tillgång till andra platser är en nödvändig del av människors vardag. Ofta är det genom rörlighet man skapar tillgänglighet. Många av de ärenden och aktiviteter som en individ utför under ett dygn förutsätter fysisk förflyttning och resa. Men med hjälp av

57 54 IKT utvidgas möjligheterna. En del av de aktiviteter som vi traditionellt betraktar som platsbundna och resbaserade (exempelvis inköp, förvärvsarbete, utbildning, umgänge) kan åtminstone i princip virtualiseras. De blir IKT-baserade istället för resbaserade och kan därmed också utföras på vilken plats som helst (t ex i bostaden) där uppkoppling finns. Studier av människors internetanvändning visar att allt fler ärenden kan utföras virtuellt. Arbete, inköp, betalning av räkningar, informationssökning, underhållning, socialt umgänge mm, sker i allt högre grad med stöd av internet. En vanlig fråga som uppstår är hur denna utveckling med utvidgad virtuell tillgänglighet till omgivningen, en tilltagande virtuell rörlighet och allt fler IKT-baserade alternativ påverkar människors resor och transporter. Omformulerat gäller frågan egentligen hur olika resbaserade och platsbundna aktiviteter påverkas av virtualiseringen. Ersätts de av virtuella kontakter och på virtuella platser? Tar vi bilen till butiken och handlar eller söker vi upp den virtuella butiken på nätet? Inom forskningen har tänkbara förändringsprocesser sedan länge diskuterats i termer av fyra olika relationer mellan IKT och transporter: substitution, komplementaritet, generering och modifiering (se t ex Mokhtarian & Salomon,1997; Hanson, 1998; Lyons, 2002; Hjorthol, 2002). Sedan flera decennier har det funnits förhoppningar om att problem kopplade till den fysiska rörligheten skall kunna minska med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (Hjorthol 2002). Förhoppningarna grundas på hypotesen att en förbättrad virtuell tillgänglighet och omfattande virtuell rörlighet reducerar behovet av resor genom substitution. Många positiva konsekvenser av en substitution talar för en sådan utveckling, Individen sparar både tid och pengar (genom uteblivna resor); i samhället reduceras trängsel, utsläpp av avgaser, risker etc. Empirisk forskning på området har framför allt riktats mot vissa avgränsade områden, som t ex distansarbetets påverkan på arbetspendlingen, internethandelns inverkan på inköpsresandet eller videokonferensers effekter på tjänsteresorna. Slutsatserna från studierna hittills ger inte några övertygande bevis för en substitutionsrelation mellan IKT-användning och resor, åtminstone inte på en övergripande nivå (se t ex Thulin 1999, Mokhtarian 2004, Wang & Law 2007). Över tiden har det blivit mer vanligt att man lutar sig mot andra hypoteser. Flera studier pekar mot komplementaritet som den primära relationen mellan virtuell och fysisk rörlighet. Det innebär att virtuella kontakter adderas till befintliga resmönster utan att direkt påverka dessa (så att den samlade rörligheten ökar) (Graaff & Rietveld 2007, Hjorthol

58 , Mokhtarian 2004). Exempel är när virtuella möten läggs till och kompletterar redan existerande reella möten (ansikte mot ansikte) eller när inköp av specifika varor över internet inte leder till att man ägnar sig åt att shoppa i butiker i mindre omfattning. Några studier antyder vidare att en ökad IKT-användning och allt fler IKT-baserade applikationer genererar än mer resande i samhället (Wang & Law 2007, Mokhtarian 2004). Exempel är när möjligheterna till täta virtuella kontakter mellan människor på långa avstånd drastiskt förbättras också leder till att man hälsar på varandra oftare, eller när förbättrad information via nätet om fritidsaktiviteter och turism leder till att man deltar mer i dessa aktiviteter. En annan viktig slutsats av tidigare studier är att ett ensidigt teknikorienterat perspektiv på relationerna mellan resor och virtuella kontakter riskerar att bli för snävt (Mokhtarian & Salomon 1997, Vilhelmson & Thulin 2001). Den virtuella teknikens potentiella konsekvenser för persontransporterna måste analyseras med utgångspunkt i de aktiviteter (och ärenden) som motiverar resorna. Att t ex distansarbeta från hemmet respektive att utföra jobbet på sin arbetsplats är aktiviteter med delvis olika innehåll, funktion och social innebörd. Valet dem emellan bestäms i mindre grad av transport- resp. kommunikationsteknikens egenskaper och relativa utbytbarhet utan snarare av själva arbetets karaktär, sammanhang och relationer (Jones & Salomon 1993, De Graaf & Rietveld 2007). Att handla varor på nätet kan ge fördelar i termer av bekvämlighet, lägre priser eller större sortiment. Samtidigt kan det inte ersätta upplevelsen av att gå i en butik och se och känna på varor. Shopping är för många dessutom en form av socialt umgänge, upplevelse eller underhållning (Mokhtarian 2004). Liknande resonemang kan säkert föras när det gäller de flesta aktiviteter människor reser till. En sammanfattande tolkning av forskningen hittills är att den virtuella teknikens påverkan på människors fysiska rörlighet (och platsbaserade aktiviteter) är komplex. Relationerna kan knappast uttryckas i termer av renodlade och systematiska effekter i en bestämd riktning som t ex antingen substitution eller komplementaritet. Effekterna varierar beroende på typ av aktivitet, men också individuella bedömningar, omständigheter och sammanhang, som ligger utanför teknikens utformning. Det under senare år utvecklade begreppet fragmentering fångar denna mångfald och komplexitet på ett intressant och klargörande sätt (Lens & Nobis, 2007; Couclelis, 2000, 2004; Mokhtarian, 2004). Couclelis beskriver hur aktiviteter som arbete, inköp, studier och även fritid

59 56 under en stor del av människans historia varit kopplade till bestämda platser och tidpunkter/tidsramar arbete skedde på en given plats och under en bestämd tid. Också många fritidsaktiviteter brukade ske inom bestämda tidsramar och på särskilda platser. Detta innebar en relativt förutsägbar användning av tiden dag för dag och regelbundenheter när det gällde det dagliga resandet och användningen av olika platser. Men genom informations- och kommunikationstekniken frigörs nu många aktiviteter från sådana tidsrumliga låsningar och bindningar. Frågan om när och var en särskilt aktivitet skall/kan äga rum blir en fråga med många svar. Den typiska effekten av denna utveckling är under alla förhållanden knappast en enkel substitutionsprocess, där tidigare platsbundna aktiviteter blir virtuella och platsoberoende, menar Couclelis. Den typiska effekten är istället att tidigare sammanhängande sekvenser av aktiviteter, som ägde rum under väl avgränsade tidsperioder och på bestämda platser fragmenteras, eller splittras upp och blir spridda i tid och rum. Mokhtarian (2004) använder internethandeln för att exemplifiera denna process. Hon beskriver hur en aktivitet som inköp av varor egentligen består av många delkomponenter: informationssökning, prövning av alternativ, beslut, transaktion och sedan innehav. Vid traditionella inköp i butik genomförs alla komponenter vid en tidpunkt och på en och samma plats. Men, i och med IKT splittras denna tidigare sammanhängande aktivitet upp och kombineras på nya sätt, den sprids i tid och rum. De flesta komponenter i shoppingkedjans alla led kan nu ske på avstånd via nätet. Enligt Mokhtarian (2004) och Lenz & Nobins (2000) innebär detta vanligen inte att människors väljer det ena tillvägagångssättet istället för det andra. Istället gör man både och. Man använder både internethandel och inköp i butiker som parallella system som både kompletterar och konkurrerar med varandra. Vissa aspekter substitueras och kanske leder till att resandet minskar, medan andra istället leder till ökat resande. Den sammanlagda effekten av alla dessa faktorer verkar inte stödja hypotesen att internet reducerar resandet, utan snarare tvärtom. Fragmenteringen och spridningen av aktiviteter i tid och rum kan också innebära en ökad flexibilitet och individualisering i hur människor använder sin tid, som istället blir mindre inrutad efter kollektiva mönster. Utvecklingen tycks vidare innebära att tidigare tidsligt och rumslig åtskilda aktiviteter blandas på ett helt annat sätt än tidigare vi utför privata ärenden på nätet under arbetstid, kollar jobb-mailen under semestern eller

60 57 söker information om varor som skall köpas vid frukostbordet. En negativ sida av denna utveckling skulle kunna vara att människors tidsanvändning kommer att präglas av allt fler avbrott (Sullivan & Gershuny, 2002). Sammanhängande tidsperioder av icke-kommunikativ tid blir allt kortare då vardagens aktiviteter splittras upp av inkommande sms, telefonsamtal, e-postmeddelande, osv. Allt mer kommunikationsteknik runt omkring oss, där man kan nå och bli nådd över allt, när som helst, leder till att aktiviteters varaktighet blir allt kortare. 5.5 Påverkan på sociala relationer nära och långt bort Ett tredje tema för att diskutera informations- och kommunikationsteknikens inverkan på vardagslivet rör på vilka avstånd människor interagerar. Rumsöverbryggande tekniker, som telefonen och bilen, har successiv utvidgat människors tillgänglighet till andra platser. Trots att den tekniska utvecklingen medfört att människors vardagliga aktivitets- och kontaktmönster tänjts ut i rummet, så lever de flesta för det mesta i vardagslivets tämligen lokala liv (Ellegård & Vilhelmson 2004). Rumsliga avstånd har fortfarande en betydande inverkan på vardagslivets aktivitets- och kontaktmönster. De socialt täta banden är ofta av lokal eller regional natur. Människor hälsar på och ringer t ex vänner i närheten i betydligt högre omfattning än geografiskt avlägsna vänner, vardagliga inköp sker primärt i lokala butiker och stormarknader, det mesta av den fritiden i vardagslag ägnas på platser i kommunen och regionen där man bor osv. Den uttänjning av vardagen som inträffat i takt med ökade transporter har primärt varit av regional omfattning och utsträckning. I och med informations- och kommunikationstekniken har vi tillgång till en teknik som nästan helt och hållet saknar avståndsfriktion (i tid och kostnader). Via internet är människor, varor, tjänster, information och underhållning lika tillgängliga oberoende av lokalisering och geografiska avstånd. Utvecklingen har lett till hypoteser om att internetanvändningen kommer att understödja en fortsatt uttänjning av vardagens virtuella kontaktmönster och på sikt även medföra att människors fysiska aktiviteter blir allt mer vidsträckta. Om allt mer interaktion sker med platser långt bort så kan det samtidigt innebära att människors intresse och engagemang för den lokala omgivningen och grannskapet minskar. Tendenserna infogas i en teoribildning kring lokalsamhällets

61 58 upplösning (Oldenburg 1989, Robinson & Godbey 1997, Putnam 2000). Man kan förenklat se processen som en spänning mellan rörlighet och uttänjda relationer å ena sidan och lokala kontakter och lokal förankring å den andra (Vilhelmson 2002). Mer konkret innebär en fortsatt uttänjningsprocess att allt fler av vardagens aktiviteter och projekt inkluderar tillgänglighet till platser långt bort, på andra orter eller i andra länder. I princip är en sådan tendens möjlig inom många av vardagslivets olika sfärer arbetsliv, konsumtion av varor och tjänster, fritid. Hittills har den framför allt diskuteras och studerats i relation till människors sociala nätverk och mellanmänskliga kontaktmönster. Till en början var forskningen framför allt intresserad av människors engagemang och interaktion i renodlat virtuella gemenskaper på nätet (Turkle 1995, Valentine & Holloway 2002). Under senare år har forskningen mer kommit att handla om hur internet används för kommunikation inom reellt existerande sociala kontexter och nätverk, med riktiga vänner och familjemedlemmar (Smoreda & Thomas 2001, Hampton & Wellman 2002, Haythornthwaite, 2001). Delvis hänger det samman med att den typen av sociala kontakter dominerar och är mest betydelsefull för flertalet människor som kommunicerar via internet (Gennaro & Dutton, 2007). Internet har med tiden kommit att bli ett mycket populärt sätt för människor att hålla kontakt med vänner och familj. Vad har dessa studier att säga när det gäller internets rumsliga implikationer? En rad studier visar, inte oväntat, att internet underlättar men också förstärker långväga kontakter mellan människor. Larsen m fl (2006) menar att internet dessutom bidragit till en rutinisering av långväga sociala relationer de har blivit en vardaglighet för många människor. Behovet av långväga kommunikation ökar till följd av en ökad mobilitet och migration, som gör geografiskt vidsträckta sociala nätverk allt vanligare. Medan kommunikation ansikte mot ansikte och via telefon avtar med ökade avstånd, så gäller detta inte användningen av e-post. Quan-Haase (2007) redovisar hur chatt via instant messenger (im) kommit att bli det mest vanliga kommunikationssättet i en grupp amerikanska universitetsstuderande, särskilt för kontakt med jämnåriga. Internet används för att chatta med kompisar som bor lokalt, och som man träffar ofta (exempelvis klasskamrater), men även för att hålla kontakt med gamla vänner man lärt känna innan universitetstiden, nu bosatta på andra platser. Också Quan-Haase finner att kontakter ansikte mot ansikte liksom telefonkontakter med vänner snabbt avtar med ökande av-

62 59 stånd. Samtidigt är kontakter via im och e-post betydligt mindre känsliga för sådana avståndseffekter. Även Utz (2007) redovisar att e-post har gjort detta lättare för människor att upprätthålla kontakter över långa avstånd, men att det primärt gäller mindre nära relationer och där banden är relativt svaga. Samtidigt som internet uppmuntrar sociala kontakter över långa avstånd, finns studier som antyder att internetanvändningen också kan intensifiera lokala kontakter, och att lokala kontakter över internet dessutom är betydligt mer vanliga än icke-lokala (Hampton & Wellman 2003). Hampton (2007) argumenterar för att internet kan understödja kontakter och interaktion nära hemmet (istället för att underminera). Hans undersökning antyder också att det sker en intensifiering av lokala kontakter när man använder internet. Kennedy & Wellman (2007) visar hur internet används som ett aktivt verktyg för vardaglig kontakt och koordination mellan medlemmar i samma hushåll, dvs verkligen intensifierar den lokala och nära kommunikationen. Boneva m fl (2006) visar i en studie av tonåringars användning av sk instant messenger (IM) 1 att de kommunicerar mest med lokala vänner som man också ofta träffar ansikte mot ansikte. Långväga kontakter är mer sällsynta och infrekventa vilket delvis beror på att ungdomars sociala nätverk i denna ålder för det mesta har en lokal prägel. Samtidigt, kan detta snabbt förändras, t ex när man flyttar för att börja studera på universitet, och behovet av långväga kontakter ökar. 5.6 Implikationer för fallstudien Sammanfattningsvis pekar denna genomgång på några viktiga aspekter att ta hänsyn till i den fortsatta analysen av den virtuella rörlighetens implikationer för människors aktivitets- och rörlighetsmönster, dvs användning av tid och rum. Vi har för det första pekat ut några viktiga tema som rör olika förändringsprocesser. Det handlar om (i) undanträngningen av aktiviteter, (ii) om påverkan på förflyttningar, transporter och användningen av (fysiska) platser; samt (iii) hur avvägningen mellan sociala kontakter långt bort och riktigt nära påverkas. Alla dessa processer blir på olika sätt synliga 1 Men instant messaging avses snabbmeddelanden (direktmeddelanden) via datorer mellan personer som samtidigt är anslutna till internet. Tekniken är en form av chatt. Att chatta betyder att man skriver till varandra online, vilket påminner om att sitta och prata.

63 60 genom förändringar i människors tidsanvändning inhämtade genom t ex tidsdagböcker. För att i grunden förstå dem måste man också infoga information baserad på intervjuer; vad människor tycker, tänker och erfar. En rad metodologiska erfarenheter från empiriska studier på området är vidare viktiga att dra nytta av. Ett generellt problem tycks vara att man ofta söker efter en generell effekt. Blir vi mer eller mindre ensamma, mer eller mindre sammankopplade, mer eller mindre hemmaorienterade, ersätter man resor med IKT eller kompletterar de varandra? Som påpekas av McKenna & Barghs (2000) så finns det kanske inte några enkla, dominanta huvudeffekter att hitta av en ökad internetanvändning, vare sig generellt eller för den genomsnittlige internetanvändaren. Samma teknik kan påverka människors liv på väldigt olika sätt. Vidare är det viktigt att ifrågasätta konceptualiseringen av internet som en enhetlig aktivitet. En analys av internetanvändningens effekter bör i högre grad ta hänsyn till vilka aktiviteter tekniken används till. Det finns skäl att anta att internetanvändningens innehåll och inriktning på betydande sätt påverkar användningens effekter (se t.ex. Kraut m fl 2005). Vidare är det viktigt att ta hänsyn till olika grupper av användare, särkilt mot bakgrund av den stora variation tid som faktiskt ägnas online (och inte bara jämföra användare med icke-användare.). Det är rimligt att tro att effekterna ser olika ut beroende på om man använder internet fem eller nittio minuter per dygn. Slutligen är det viktigt att ta hänsyn till hur olika analysmetoder tvärsnittsjämförelser, tidsserier och longitudinella undersökningar kan leda fram till delvis olika slutsatser (Robinson m fl 2006).

64 61 6 NÄR RÖRLIGHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRAS 6.1 Introduktion I detta kapitel inleder vi presentationen av fallstudien med en beskrivning av hur ungdomarnas virtuella kommunikation ser ut och förändras under perioden för studien. Det handlar dels om att med utgångspunkt i tidsdagböcker beskriva teknikanvändningens omfattning och ändamål. Hur mycket tid ägnar ungdomarna på nätet? Vilka ärenden och aktiviteter används tekniken till? Kan man iaktta tydliga skillnader i användningen, exempelvis med avseende på kön? Hur förändras användningens omfattning och innehåll när man blir äldre (mellan 18 och 20 respektive 20 och 23 års ålder). Det handlar också om att med utgångspunkt i djupintervjuer beskriva hur ungdomarnas förhållningssätt och attityder till tekniken dess roll och betydelse i vardagen förändras över tid. Men, vi inleder med att först titta på hur teknikinnehavet ser ut i gruppen. 6.2 Ungdomarnas tillgång till internet, telefon och bil Tillgången till internet ökar och behovet omvärderas. Den undersökta femårsperioden karaktäriseras av stora förändringar när det gäller ungdomarnas tillgång till informations- och kommunikationsteknik. Det speglar delvis större förändringar som äger rum på samhällelig nivå under perioden, inte minst övergången från modem till bredbandsuppkopplingar i många hushåll. Men det speglar också att ungdomarna befinner sig i en föränderlig livsfas man slutar gymnasiet, flyttar hemifrån, börjar arbeta eller studera på högskolor och universitet, gör längre resor osv. Vid det första undersökningstillfället år 2000, är ungdomarna 18 år och går på gymnasiet. Alla bor hemma hos föräldrarna, i eller strax utanför Göteborg. Alla utom två har tillgång till internet i bostaden, men bredband finns bara i något enstaka hushåll. Åren efter gymnasiet sker stora förändringar. Vid det andra undersökningstillfället två år senare, år 2002, är ungdomarna tjugo år. En majoritet har börjat arbeta och drygt en tredjedel har flyttat hemifrån. Av dem som flyttat är det endast två personer som valt att

65 62 skaffa internet till sitt nya hem. I en situation då man tvingas prioritera mellan utgifter hamnar inte bredband överst på listan. Många anser att behovet inte är så stort att man är villig att betala för tillgången. De flesta har dessutom tillgång till internet på andra platser, på arbetsplatsen, hos pojk- eller flickvännen, hos föräldrarna, kompisarna eller ute på stan. Samtliga ungdomar fortsätter att använda internet, men klarar sig med mer sporadiska besök (se vidare Thulin, 2004). Situationer och inställningar förändras emellertid över åren. Vid det tredje undersökningstillfället, år 2005, när ungdomarna är tjugotre år, har de flesta flyttat hemifrån. En stor grupp är sammanboende. De flesta har nu tillgång till internet i sin egen bostad, nästa alla via bredband/fast uppkoppling. Till skillnad från tre år tidigare är nu tillgång till internet hemma något de flesta prioriterar och tycker är viktigt. Man behöver det som verktyg i skolarbetet, för att hålla kontakt med kompisar, för underhållning och förströelse och för att göra vardagen bekvämare. Innehav av fast telefon och mobiltelefon är högt och förändras måttligt och värderas högt. Ungdomarnas tillgång till annan kommunikationsteknik förändras mer måttligt under femårsperioden. Mobilinnehavet var högt redan under gymnasietiden. Vid tjugotre års ålder har samtliga ungdomar egen mobiltelefon. Mobiltelefonen är en individbunden teknik jämfört med internet (primärt bundet till bostaden), vilket innebär att innehavet inte på samma sätt påverkas av olika livsfasförändringar (att man flyttar, befinner sig på resande fot under en period, får mindre pengar att röra sig med osv). Mobiltelefonen är också den avståndsöverbryggande teknik som flest anser är svårast att klara sig utan och som man upplever sig vara mest beroende av i vardagen. De flesta har dock fortfarande ett fast telefonabonnemang (i hushållet), men det finns tecken till nedgång. Några ungdomar förlitar sig helt på mobilen, bl a på grund av tillfälliga boenden. De flesta har körkort och men inte bil - ännu. Vid tjugotre års ålder har de flesta ungdomar körkort, men bara sex (av 28) har skaffat en egen bil. Bil är något många vill skjuta på framtiden. Tre fjärdedelar tror att de kommer att skaffa bil när de blir äldre (innan de fyllt 30 år). Man bedömer att bil kommer att vara nödvändigt att ha i yrkeslivet eller när man bildar familj och skaffar barn. Men man ser också bilen som en bekvämlighet och viktig tidbesparare i vardagen. En fjärdedel är mer tveksamma till om

66 63 de kommer skaffa eller ha behov av bil i framtiden. En avgörande faktor för inställningen till bilen är var man bor i framtiden. Om man kommer bo centralt, och enkelt kan cykla eller åka kollektivt, är bilinnehav något man helst undviker. Om man kommer att bo en bit utanför stan blir bilen en nödvändighet. 6.3 Användningen förändras Dator- och internetanvändningen ökar också i tid räknat. Med hjälp av tidsdagböcker har vi kartlagt dator- och internetanvändningens omfattning i ungdomarnas vardag och hur den förändras mellan de tre undersökningstillfällena (år 2000, 2002 och 2005). Dagböckerna visar att datoranvändningen sin helhet ökar kraftigt över hela femårsperioden, från ca en och en halv timma till två och en halv timma per person och dygn i snitt (se tabell 6.1). All datoranvändning är då inkluderad, både den kommunikativa tiden (online) och den icke-kommunikativ tiden (offline) vid datorn på olika platser, i hemmet, skolan och jobbet etc. Tabell 6.1 Ungdomarnas samlade datoranvändning vid 18, 20 respektive 23 års ålder. Medelvärden, minuter per person och dygn. Källa: Panelen - dagboksundersökning 2000, 2002 och 2005 DATOR- ANVÄNDNING 18 år Förändring år Förändring år Förändring år Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Totalt offline online I hemmet offline online Fri tid / privat offline online Fri tid / privat i hemmet offline online En mer detaljerad analys visar att den totala datoranvändningen faktiskt minskar något under åren efter gymnasiet (till det andra undersökningstillfället, 2002), för att sedan öka kraftig (till det tredje undersökningstillfället, 2005). Nedgången hänger delvis samman med att många flyttar hemifrån. Men också på att den skolrelaterade användningen

67 64 i många fall helt försvinner. Samtidigt är det viktigt att påpeka att nedgången nästan helt och hållet gäller den icke-kommunikativa datoranvändningen (offline) och inte den kommunikativa. Under perioden 2002 till 2005 sker sedan åter en kraftig ökning av den samlade datoranvändningen på olika platser, inklusive online och offline, upp till nivån 2,5 timme per dygn i genomsnitt. Ungdomarna ägnar allt mer av sin fria tid online, och då särskilt i hemmet. I särskilt fokus i vår studie står emellertid den privata datoranvändningen utanför arbete och skola. Det handlar om användningen som sker under vad vi här (och fortsättningsvis) kallar den fria tiden, dvs all vaken tid exklusive arbets- och studietid. 2 Hälften av ungdomarnas samlade tid vid datorn äger rum under den fria tiden. 3 Tidsdagböckerna visar vidare att den privata internetanvändningen fördubblas mellan 18 års och 23 års ålder från trettio minuter till drygt en timma per dygn. Fler tendenser i materialet stödjer hypotesen om vardagens successiva virtualisering: Användningen ökar inom en rad olika områden för nöje och underhållning, social kommunikation, informationssökning i olika former, e-service, e-handel och olika transaktioner. Den omfattar också över tid allt fler ärenden och aktiviteter. Skillnaderna i användning är stora särskilt mellan könen. Bilden av en samlad förändring gömmer dock stora individuella variationer. En viktig iakttagelse är att datorn inte har samma plats i alla ungdomarnas vardag. Inte minst finns stora skillnader mellan könen. De unga männen ägnar betydligt mer tid åt att vara online än vad kvinnorna gör, faktiskt tre gånger så mycket vid det sista undersökningstillfället år 2005 en timma och 40 minuter jämfört med en halv timma. Även om både kvinnor och män ökar sin användning, består skillnaderna över tid. Skillnaderna mellan höganvändare och låganvändare tilltar. När ungdomarna blir äldre, ökar de individuella skillnaderna i hur mycket tid som tillbringas online. Tendensen till ökad internetanvändning innefattar dock de allra flesta fem personer minskar 2 Notera att den fria tiden inkluderar fler aktiviteter än fritidsaktiviteter, t ex för vård, omsorg och hushåll. 3 Generellt gäller för den studerade gruppen att den kommunikativa datoranvändningen (online) primärt är privat, medan datortiden offline primärt relaterar till arbete och studier. Detta framgår också om man ser på vilka platser dator- och internetanvändningen äger rum. Merparten av tiden online är förlagd till hemmet, medan den icke-kommunikativa datoranvändningen primärt är koncentrerad sker i skola eller på arbetsplats.

68 65 dock sin användning mellan 18 och 23 års ålder. Ännu en tendens är att höganvändarna (här definierade som personer som använder nätet mer än en timma per dygn) blir fler, samtidigt låganvändarna (här personer som använder internet mindre än en kvart per dygn) blir färre. Tiden på nätet domineras av nöje och social kommunikation den expressiva användningen ökar. Den virtuella rörligheten (dvs den kommunikativa tiden online) domineras till stor del av en expressiv användning och till en mindre del av en mer instrumentell användning. (För en diskussion om distinktionen mellan expressiv och instrumentell tidsanvändning, se Ås (1978). Man är primärt online för nöjes skull, för att söka underhållning och förströelse, för att ladda ner musik, fördjupa sig i sina fritidsintressen, att läsa tidningen eller lyssna på radio samt för att chatta med vänner och bekanta. Det är även inom det expressiva området den stora tidsmässiga ökningen sker över tid, och då särskilt användningen av chatt. Den sociala kommunikationens betydelse ökar med andra ord. Samtidigt gäller att den omfattande och ökande expressiva användningen inte omfattar alla, utan är knuten till en mindre grupp och huvudsakligen män. Kvinnornas användning av internet för nöje och chatt ökar visserligen också över tid, men fortfarande är det något som flertalet av dem ägnar lite tid till eller ingen tid alls.... medan den instrumentella användningen inte tar så mycket tid. Användningen av internet för mer instrumentella ändamål t ex att söka information om praktiska ting i vardagen (om produkter och tjänster, adresser, kartor, telefonnummer, tidtabeller, det lokala nöjesutbudet), att betala räkningar, skicka e-post, beställa biljetter eller handla varor tar tidsmässigt mycket liten plats i ungdomarnas samlade internetanvändning. Männen ägnar lite mer tid än kvinnorna också till instrumentella aktiviteter. Dock, att den instrumentella användningen sammanlagt tar relativt lite tid i anspråk hänger samman med att det ofta rör aktiviteter som i sig inte är särskilt tidskrävande. Eller så utförs de så sällan att de försvinner i analyser av daglig tidsanvändning. Mäter man istället betydelsen i termer av hur många som någon gång brukar använda nätet för ett specifikt ändamål, så dominerar de instrumentella ärendena. Det gäller både bland män och kvinnor. Nyttoanvändare och nöjesanvändare stabila användartyper. Utgår vi från intervjuerna (istället för tidsdagböckerna), där ungdomarna berättar om sin användning, sin syn på

69 66 teknikens roll och betydelse i vardagen (som praktiskt verktyg alternativt som nöjesmaskin eller med andra ord, som virtuellt transportmedel eller som interaktiv TVapparat ) kan grovt tre användartyper urskiljas. En tredjedel av ungdomarna är renodlade nyttoanvändare, som aldrig använder datorn för nöjes skull. Merparten av dessa är kvinnor. En tredjedel är utpräglade nöjesanvändare. Bland dem domineras tiden vid datorn helt av expressiva aktiviteter (t ex nöjen och chatt) och användning upptar dessutom ofta en betydande del av deras fritid. Merparten här är män. Det finns även en grupp sporadiska nöjesanvändare, som i betydligt mindre omfattning och lite då och då använder datorn som underhållning och tidsfördriv. I denna grupp är ungefär hälften män och hälften kvinnor. Undersökningen visar också att kategoriseringen är mycket stabil över tid. Trots stora förändringar i tekniktillgång och livssituation är det bara några få ungdomar (5 personer) som byter kategori mellan 18 och 23 års ålder. Detta antyder att datoranvändningen, dess omfattning och inriktning, i stor utsträckning är knuten till stabila personliga preferenser och karaktärsdrag. Det upplevda behovet ökar och handlingsstrategier virtualiseras. Intervjuerna med ungdomarna visar vidare att den virtuella rörligheten har en betydligt mer central plats i ungdomarnas vardag år 2005 än tidigare. De flesta upplever att behovet och användningen av internet har ökat. Många menar att det främst hänger samman med att tekniken blivit väsentligt mer tillgänglig. Närheten till virtuell kommunikation har ökat i och med tillgången till bredband. Datorn står alltid på och den virtuellt tillgängliga omgivningen (och kontakterna) upplevs komma närmare. Vidare har man med ökad virtuell erfarenhet successivt upptäckt allt fler användningsområden. Man ser fler situationer i vardagen där internet är ett stöd. Benägenheten att inom olika områden använda internet ökar också, och man kan se tendenser till att handlingsstrategier virtualiseras. Med det avses här att internet utgör ett självklart val av kontaktsätt och att man upphör att ens överväga andra alternativ som t ex innefattar resor eller förflyttningar ut på stan. Det är extra tydligt inom vissa områden, t ex när man skall boka biljetter, betala räkningar eller söka information om nöjes- och kulturutbudet lokalt. Inom andra områden är virtuella handlingsalternativ inte lika självklara; t ex när man skall se en film, diskutera fritidsintressen eller prata med en vän. Här är valet av handlingsstrategi mer situationsberoende och, som diskuterats ovan, vilken typ av användare man är. (Förändrade handlingsstrategier som fenomen analyseras vidare i kapitel 9.)

70 67 Omgivningens förväntningar och det egna handlingsutrymmet förändras. Den ökande virtuella rörligheten har emellertid också orsaker, som inte är direkt knutna till teknikens utformning och tillgänglighet. Det handlar om olika omständigheter en del specifika för den fas i livet som ungdomarna befinner sig i som formar användningen. Det handlar dels om omgivningens krav och förväntningar på ungdomarnas rörlighet och kommunikativa kapacitet (t ex när man påbörjar eftergymnasiala studier), dels om det egna handlingsutrymmet, då inte minst tillgången till tid att kommunicera (t ex om man får gott om fritid). En rad sådana yttre omständigheter ligger bakom individuella variationer i den virtuella rörlighetens omfattning. De intervjuade ungdomarna framhåller flera viktiga pådrivande omständigheter: a) internets centrala roll i universitetsstudier; b) internets betydelse som kommunikationsmedel när det sociala nätverket plötsligt blir geografiskt mer vidsträckt (när vännerna flyttar eller gör längre resor); och c) internets roll som informations- och kontaktverktyg när man skall fatta viktiga beslut om att flytta till en annan ort, skaffa bostad, söka studier eller arbete (såväl i Sverige som utomlands). Tillgång till fritid (som regleras av om man förvärvsarbetar eller inte) är också en faktor som många anser är avgörande för den egna användningens omfattning. Beroendet av tekniken ökar. Slutligen sker över tiden viktiga förändringar i ungdomarnas upplevelse av hur beroende man är (eller har blivit) av den nya tekniken. Det blir allt vanligare att man ger uttryck för att olika problem och försvårande omständigheter skulle uppstå om man blev av med internet. Även om ungdomarna inte upplever ett direkt beroende av tekniken, bedömer man att tillvaron skulle bli besvärligare utan. Att kunna röra sig virtuellt är en allt viktigare bekvämlighet i ungdomarnas vardag.

71 68 7 VAD TAR DATORN TID IFRÅN? UNDANTRÄNGNING 7.1 Introduktion Informations- och kommunikationstekniken har, som vi sett, haft en direkt inverkan på hur ungdomarna utnyttjar sin tid. Särskilt bland de unga männen är datoranvändningen nu en central och tidskonsumerande fritidssyssla. Men med allt mer tid spenderad framför datorn virtualiseringen borde också ungdomarnas vardag påverkas på andra, mer indirekta sätt. Huvudfrågan är då om den virtuella rörligheten ersätter traditionella sätt att interagera och kommunicera med omvärlden, t ex resor. Nära kopplat till detta är om den påverkar användningen av platser, om man mer sällan träffar andra i verkliga livet. Dessa frågor ställs på sin spets eftersom tiden är en begränsad resurs: ju mer tid man tillbringar framför datorn, desto mindre tid blir över till andra aktiviteter. Föreställningen om tiden som ett nollsummespel, där olika aktiviteter konkurrerar om ett begränsat tidsutrymme, utgör här en viktig analytisk utgångspunkt. Perspektivet har emellertid sina begränsningar (se t ex Gershuny, 2002). Att se på tiden som en konstant och begränsad resurs dygnet har maximalt 24 timmar för alla är givetvis giltigt på en övergripande nivå. Men väljer man att analysera segment av tid, t ex fritiden, är tanken om ett nollsummespel problematisk. Mängden tillgänglig fritid, arbetstid etc skiljer sig ju åt mellan olika individer i en befolkning och, inte minst viktigt, den ändras för en enskild individ i olika faser av livet. Det innebär att nya aktiviteter i vardagen, t ex att använda internet eller att se på tv, inte nödvändigtvis och aktivt tränger undan tid för andra. Det kan också vara så att ett ökat tidsutrymme skapats i vardagen t ex mer fritid om man blivit arbetslös som helt enkelt ger plats åt nya aktiviteter. Sådana förhållanden försöker vi också ta hänsyn till i analysen. I följande avsnitt redovisar vi resultat från ungdomspanelen i två avseenden. För det första, analyserar vi med utgångspunkt i ungdomarnas tidsdagböcker de förändringsprocesser som kan kopplas till den ökande virtuella rörligheten. Det handlar om följande frågor:

72 69 - Förändras användningen av andra, mer traditionella former av rörlighet resor och förflyttningar, kontakter med telefon och konsumtion av media när man ägnar mer tid till att vara virtuellt rörlig? Hur ser relationerna mellan olika rörlighetsformer ut? Finns t ex tendenser till substitution? - Hur påverkas människors användning av platser? Finns tendenser till att den virtuella rörligheten uppmuntrar mer hemmaorienterade livsstilar och tränger undan tid för aktiviteter på platser utanför den egna bostaden? Vi undersöker särskilt användningen av platser under den fria tiden? - Hur påverkas tiden för sociala kontakter och reella möten med vänner och familj då ungdomarna ägnar mer tid till att kommunicera och interagera virtuellt? För det andra undersöker vi, med utgångspunkt i intervjuer, ungdomarnas egna upplevelser och förhållningssätt till datorn som fritidsaktivitet i vardagen hur den värderas, prioriteras och också hur man upplever konkurrensen med andra aktiviteter. Upplever ungdomarna själva att den virtuella rörligheten påverkar deras dagliga liv och tidsanvändning? Vad får stryka på foten? Vad hade man gjort med tiden istället om det inte vore för datorn? 7.2 Hur förändras tidsanvändningen i hela gruppen? Tidsdagböckerna utnyttjas inledningsvis till att fånga trender i tidsanvändningen i hela den undersökta gruppen unga män och kvinnor. Därefter analyserar vi höganvändarnas situation och vidare gruppen som kraftig ökat sin virtuella rörlighet under perioden (vilket inte är riktigt samma sak). Utgångspunkt i vår analys är att den privata datoranvändningen (online och offline) ökat med över fyrtio minuter per person och dygn sett över hela femårsperioden 2000 till Kvinnor ökar med en halv timme till 50 minuter, män med en hel timme till två timmar, se tabell 7.1. Efter en liten minskning mellan arton och tjugo års ålder (år 2000 och år 2002) skedde sedan en kraftig ökning vid tjugotre (år 2005). Härtill kommer att användningen av mobiltelefonen (som inte på ett tillförlitligt sätt går att mäta i termer av tid i ungdomarnas dagböcker) ökat med nästan två kontakter per dygn. Resultaten i tabell 7.1 visar på ett antal förändringar i tidsanvändningen i gruppen som helhet.

73 70 Tabell 7.1 Tid för rörlighet i olika former fysiska resor, virtuella kontakter via internet och telefon, samt konsumtionen av media och förändringar mellan 2000, 2002 och Minuter per person och dygn. (N=28). Källa: Panelen tidsdagböcker 2000, 2002 och Tidsanvändning (privat/fri tid) 18 år Förändring år Förändring år Förändring år Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Tid för rörlighet totalt Dator (on&offline) Internet (online) Hemtelefon Resor Media Tv Övrig media Kontaktfrekvens Telefon 5,1 1,7 3,4 1,1 1,2 1,2-1,4 0,6-0,4-0,3 1,9 0,8 mobiltelefon 2,6 0,5 1,5 0,8 1,2 1,0 0,4 1,3 0,8 1,3 2,5 1,9 hemtelefon 2,5 1,2 1,9 0,2 0,0 0,1-1,8-0,6-1,2-1,6-0,6-1,1 Användningen av fast telefon, tv, radio och andra media minskar något. En första iakttagelse är att användningen av mer traditionella kommunikationsmedel fast telefon, tv, radio och andra media generellt minskar något under en period då samtidigt användningen av ny teknik internet och mobiltelefon ökar kraftigt. Det gäller inte minst teknikanvändningen i hemmet där det sker en tydlig omfördelning i denna riktning (se tabell 5, bilaga 2). Resultaten indikerar substitutionsprocesser i vardagen där nya tillvägagångssätt, som att chatta med kompisar på internet, läsa nyheter online eller se en film på datorn, delvis ersätter användningen av traditionella som telefon och tv. Intensifiering den samlade kommunikationen ökar. Samtidigt ökar användningen av internet och mobiltelefon mer än vad användningen av traditionella kontaktsätt minskar. Chatt på nätet och mobilsamtal ökar mer än vad användningen av fast telefon minskar, tiden vid datorn ökar mer än vad tiden framför tv minskar, osv. Det antyder att nya former av virtuell rörlighet och kontakt i någon mån också adderas till de redan existerande, så att den samlade tiden för kommunikation i ungdomarnas vardag ökar sociala kontakter intensifieras och den totala skärm -tiden i hemmet ökar. Denna tendens är särskilt tydligt bland de unga männen i panelen.

74 71 Restiden påverkas inte. När det gäller ungdomsgruppen som helhet ger dock resultaten inget stöd för hypotesen att den virtuella rörligheten substituerar resor och fysiska förflyttningar. Den samlade restiden förändras endast måttligt under perioden vilket antyder en komplementrelation mellan IKT-användning och resande under perioden. Inte mer tid hemma. Datoranvändning är primärt en hemmaorienterad aktivitet. Så mycket som hälften av all fri tid hemma, spenderar ungdomarna på olika former av informations- och kommunikationsteknik (dator, internet, telefon) samt tv och annan media. 4 Resultaten för gruppen som helhet ger dock inget stöd för att en ökad datoranvändning medför en ökad hemmaorientering, eller att ungdomarna blir mer socialt isolerade. Snarare ökar mängden fri tid som spenderas utanför bostaden och tillsammans med vänner och familj något under perioden (se tabell 7.2). Tabell 7.2 Sammanlagd fri tid, i och utanför bostaden och förändringar mellan 2000, 2002 och Ungdomspanelen. Minuter per person och dygn. (N=28). Källa: Panelen tidsdagböcker 2000, 2002 och 2005 Tidsanvändning 18 år Förändring år Förändring år Förändring år Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Fri tid I hemmet utanför hemmet post, bank, myndighet butik, påstan annat hem, rest., café, mm Resa Tillgången till fri tid betydelsefull. Det visar sig att den fria tidens omfattning är en central faktor för att förstå datoranvändningens variationer över tid (liksom de stora skillnaderna mellan kvinnor och män). Perioden mellan 2002 och 2005, då de unga männen ökar sin datoranvändning kraftigt, är också en period då deras fria tidsutrymme ökar markant (se åter tabell 7.2). Deras fria tid ökar faktiskt mer än vad dator- och internetanvändningen gör under perioden. Det kan i princip betyda att datorn fyller ett extra 4 Antingen som huvud- eller biaktivitet. Merparten av övrig fri tid omfattar omsorg, hygien och mathållning.

75 72 utrymme av fri tid som man fått till förfogande, och att man inte behövt göra några direkta omprioriteringar av sin tidsanvändning i övrigt. Handlingsutrymmet har ökat. Samtidigt ökar också kvinnorna sin datoranvändning (om än på betydligt lägre nivåer än männen), trots att deras handlingsutrymme i termer av fri tid faktiskt krymper perioden mellan 20 och 23 år. Detta tycks något motsägelsefyllt, men förklaras av att datoranvändningen också beror på andra omständigheter. En stor del av männens ökade tid vid datorn utgörs av nöjesinriktade och andra expressiva aktiviteter (som sannolikt är känsliga för förändringar i tillgången till fri tid). Kvinnornas användning däremot domineras av nyttoinriktade eller instrumentella aktiviteter som måste utföras och som därmed är mindre avhängiga av den fria tidens variation. 7.3 Vad händer bland höganvändarna? Vi har vidare använt tidsdagböckerna för att särskilja olika grupper av datoranvändare avseende hur mycket tid man lägger ner på att vara virtuellt rörlig. Vi urskiljer tre likstora grupper: höganvändare (som använder datorn privat mer 60 minuter per dygn), medelanvändare (mellan 20 och 60 minuter) och låganvändare (mindre än 20 minuter). Tanken är att det primärt är bland höganvändarna som eventuella effekter för tidsanvändningen i övrigt blir väl synliga. Jämförelser mellan grupperna visar också på några avgörande sociala och rumsliga skillnader (se tabell 6, bilaga 2). Sammanfattningsvis finner vi att ungdomarna som är höganvändare av dator och internet privat samtidigt: - tillbringar mer tid i hemmet jämfört med övriga ungdomar. - vistas på och rör sig mellan platser utanför bostaden i mindre omfattning (under den fria tiden). - är mindre socialt aktiva än andra ungdomar, åtminstone utanför de virtuella nätverken, dvs de ägnar mindre tid åt umgänge med vänner och familj ansikte mot ansikte - ägnar mindre tid till att prata i den fast hemtelefonen och använder också mobiltelefonen i mindre omfattning. - ägnar inte mindre tid åt användningen av traditionella medier jämfört med övriga grupper.

76 73 - höganvändare har dessutom betydligt mer fri tid till sitt förfogande än övriga ungdomar (i linje med den allmänna iakttagelsen gällande relationen mellan datoranvändning och fri tid) Sammantaget pekar resultaten på att höga nivåer av dator- och internetanvändning är vanligare bland unga människor som har gott om fri tid, som tillbringar mycket tid hemma, som inte är särskilt socialt utåtriktade (utanför nätet) och som dessutom reser lite mindre än andra. Det är rimligt att anta att IKT understödjer ett sådant inåtvänt livsmönster (även om vad som påverkar vad, de kausala relationerna, är svåra att avgöra på basis av jämförelser). Frågor om huruvida datorn faktiskt tränger undan andra former av interaktion i vardagen kräver en mer dynamisk analys. 7.4 Vad händer när den virtuella rörligheten ökar kraftigt? Vi har därför också analyserat dagböckerna med avseende på de förändringar i tidsanvändning (i olika avseenden) som inträffar bland ungdomar som kraftigt ökar resp. minskar sin virtuella rörlighet (dvs dator/internetanvändning) under en period. För att fånga eventuella undanträngningsprocesser har ungdomarna delats in i tre grupper med avseende på hur deras datoranvändning förändras under loppet av tre år, mellan 2002 och Det är ungdomar som ökar sin datoranvändning kraftigt (med sextio minuter eller mer), som ökar datoranvändning måttligt (mellan en och sextio minuter), samt ungdomar som faktiskt minskar sin datoranvändning. 6 Den genomsnittliga förändringen i gruppen som ökar sin datoranvändning kraftigt är 2 timmar per dygn; bland de måttliga ökarna 25 minuter; och bland minskarna krymper den genomsnittliga användningen med 30 minuter per dygn. Resultaten visar följande ur ett dynamiskt perspektiv (se tabell 7.3): 5 Den dynamiska analysen baseras här på de förändringar i tidsanvändning som sker perioden 2002 och 2005, dvs mellan de två sista vågorna i studien. Under denna period sker kraftiga ökningar i många ungdomars datoranvändning. 6 Könsfördelning: Gruppen som ökar sin datoranvändning kraftigt består av tre kvinnor och fem män. Gruppen som ökar sin datoranvändning måttligt består av fem män och sju kvinnor. Gruppen som minskar sin datoranvändning består av tre män och fem kvinnor.

77 74 Förändringar i tillgången till fri tid är av central betydelse för datoranvändningens omfattning. - Ungdomar som kraftigt ökar sin datoranvändning, ökar parallellt sin tillgång till fri tid markant. Merparten i denna grupp förvärvsarbetar år 2002 och studerar vid högskola år Datoranvändningen ökar dock mer än den samlade fria tiden andra aktiviteter måste således ha trängts undan. - Bland ungdomar som minskar datoranvändningen krymper det fria tidsutrymmet. Flertalet i gruppen förvärvsarbetar både år 2002 och år När den fria tiden minskar, så är datoranvändning en av de aktiviteter man drar ner på. Förändringar i datoranvändning sker samtidigt med förskjutningar i platsanvändningen och hur mycket man reser. - Ungdomar som ökar sin datoranvändning tillbringar mer tid hemma i sin bostad; samtidigt minskar tiden som spenderas på platser utanför hem, skola och arbetsplats. Trots att den fria tiden ökar totalt, så väljer man att lägga mindre tid på fritidsaktiviteter utanför bostaden. Man tillbringar istället mer tid hemma. - Gruppen som ökar datoranvändningen minskar sitt resande något i tid räknat. - Det omvända mönstret gäller för gruppen som över tid minskar sin datoranvändning. Deras fria tidsutrymme minskar, man tillbringar mindre delar av den fria tid i hemmet, men lägger ner mer tid på resor och förflyttningar. Inga tydliga samband mellan datoranvändning och mediekonsumtion. - Bland ungdomar som kraftigt ökar sin datoranvändning sker endast en obetydlig förändring i tiden man ser på tv (liksom övrig mediekonsumtion) hemma. Däremot sker en viss nedgång i mediekonsumtion bland övriga grupper. Mobiltelefonanvändningen ökar i alla grupper. - Mobilen har ett stort genomslag bland alla ungdomar. Samtidigt är ökningen lägre bland ungdomar som kraftigt ökar sin datoranvändning jämfört med övriga grupper. Det kan hänga samman med att deras levnadsmönster blir mer stationärt och hemmaorienterat och att behovet av mobiltelefon därmed inte är så stort. - Användningen av fast hemtelefon minskar i alla grupper, i något mindre grad bland ungdomar som kraftig ökar sin datoranvändning.

78 75 Tabell 7.3 Förändringar i tidsanvändning, platsanvändning, social tid och olika former av rörlighet bland ungdomar som minskar, måttligt ökar resp. kraftigt ökar sin användning av hemdator mellan 2002 och Källa: Panelen tidsdagböcker 2002 och 2005 FÖRÄNDRINGAR I TIDSANVÄNDING Ökar kraftigt + 60 min Ökar måttligt 1-60 min Minskar (n=8) (n=12) (n=8) Vaken tid totalt Platsanvändning I hemmet Utanför hemmet Arbetsplats Skola Annat hem Bibliotek Post, bank el myndighet Butik el på stan Annan plats Utanför hem, skola & arbpl Typ av tidsanvändning Förvärvsarbete Studier Fri tid i hem utanför hem, skola & arbpl Rörlighetstid Dator (on&offline) i hem (privat) Media tot ihem Tv i hem Fast telefon i hem Resa Promenad Social tid/ensam tid Ensam i hem Med vän Med familj Tillsammans utanför hem, skola/arbpl FÖRÄNDRINGAR I KONTAKTFREKVENS Mobiltelefon 0,4 0,8 1,2 Fast telefon -0,9-1,2-1,6

79 76 Ändrad datoranvändning sker samtidigt som tiden man vistas ensam resp. tillsammans med andra människor (ansikte mot ansikte) ändras. - Ungdomar som kraftig ökar sin datoranvändning tillbringar samtidigt alltmer tid ensamma, (mer tid ensamma i den egna bostaden), mindre tid tillsammans med vänner och familj, såväl hemma som på platser för gemenskap i närheten av bostaden - i samhällets tredje rum. 7 - Ungdomar som över tid minskar sin datoranvändning, ökar kraftigt tiden tillsammans med familj, samtidigt som tiden tillsammans med vänner minskar. Detta antyder en förändrad i livssituation. Sammanfattningsvis, den dynamiska analysen visar således vilket är viktigt att betona att en kraftigt ökande datoranvändning delvis men inte helt och hållet hänger samman med att det fria tidsutrymmet i vardagen ökar. Det sker också omprioriteringar och undanträngningar. Resultaten från ungdomspanelen visar att: datoranvändningen tycks öka på bekostnad av tid för fritidsaktiviteter utanför hemmet, tid tillsammans med vänner och familj samt i viss mån också resor. Samtidigt också viktigt att betona sker dessa förändringar i ljuset av andra stora förändringar som äger rum i ungdomarnas vardag. Merparten av de kraftiga ökarna går från förvärvsarbete till studier (och någon blir arbetslös), vilket kanske automatiskt innebär inte bara mer fri tid utan också ett mer hemmaorienterat livsmönster. Merparten minskarna förvärvsarbetar och det fria tidsutrymmet minskar över tid. Vidare antyds att deras sociala umgänge över tid blir mer familjeorienterat tid tillsammans med familj (sambo/partner) ökar betydligt samtidigt som tiden tillsammans med vänner minskar. Dessa förändringar antyder övergången till en ny livssituation, och kan möjligen vara en antydan om en framtida utveckling för hela gruppen. 7.5 Vad tycker ungdomarna själva? Vi har också närmat oss frågan om den ökande virtuella rörlighetens innebörd, prioritet och konkurrens (med andra aktiviteter) genom intervjuer med ungdomarna. Samman- 7 Enligt sociologen Ralph Oldenburg (1989) är bostaden samhällets första rum och arbetsplatsen det andra. Samhällets tredje rum (third places) refererar till allmänna platser och offentliga möteslokaler, så som pubar, restauranger eller bibliotek.

80 77 fattningsvis gäller att ungdomarna själva i regel inte upplever att de aktivt väljer bort andra aktiviteter för att få tid till datoranvändningen. Skall jag göra någonting så tänker jag inte på datorn, utan det är mer när man inte har något för sig egentligen. Det är just lite avslappnande och man får tiden att gå lite grand, men sen så datorn kommer i sista hand. Är det så att jag ska göra något, spela badminton eller fotboll eller så, aktivera sig, väljer jag det framför datorn i alla lägen. (Man, panelen) Tja, det är väl den som används när man inte har något annat att göra. Den prioriteras ju inte över nåt annat. Det är ju inte så att man låter bli att träffa någon för att man skall sitta framför datorn. (Kvinna, panelen) Ett dominerande intryck är att datorn primärt används som förströelse och tidsfördriv när man hunnit med mer viktiga fritidssysselsättningar, som att träffa kompisar. Dator fyller för det mesta dygnets tomma stunder (t ex när man just har kommit hem från jobbet/skolan eller sent på kvällen innan man går och lägger sig) och har därmed likheter med att se på tv. Flertalet upplever inte att datorn på något avgörande sätt påverkar deras vardag. De anser inte att den används på bekostnad av mer meningsfulla aktiviteter. Man ser den först och främst som en konkurrent till tv-tittande och annan medieanvändning (som att läsa tidningar, böcker eller lyssna på musik) i hemmet, dvs att den konkurrerar om den tid som ändå blir över.

81 78 8 NÄR AKTIVITETER VIRTUALISERAS KONSEKVENSER FÖR RESOR OCH PLATSER 8.1 Introduktion Informations- och kommunikationstekniken (IKT) utvidgar i princip individens tillgång till omgivningens resurser. Det växer fram virtuella handlingsalternativ inom många områden som rör konsumtion, kommunikation, information, underhållning, kultur, arbetsliv osv. Många traditionellt platsbundna och därmed också resbaserade aktiviteter och verksamheter kan idag nås virtuellt. De har en slags virtuell motsvarighet på internet och kan i princip utföras var och när som helst. Genom att vara IKT-baserade blir utnyttjandet platsoberoende och tidsmässigt mer flexibelt. Man kan träffas på virtuella mötesplatser istället för att gå på café, betala räkningar online istället för att gå till banken, eller ladda hem film från nätet istället för att gå på bio när och var som helst på dygnet. Internet och virtuell teknik börjar därför förändra människors strategier för att få tillgång till omgivningen. Resbaserade strategier ersätts eller kompletteras med IKTbaserade, verkliga platser konkurrerar med virtuella. I detta kapitel riktar vi uppmärksamheten mot hur en sådan virtualisering av individers aktivitetsmönster och handlings/rörlighetsstrategier börjar göra sig gällande. Med utgångspunkt från intervjuerna visar vi hur ungdomarna ändrat såväl vanor som attityder inom några områden under femårsperioden med potentiella konsekvenser för resandet till och lokaliseringen av olika verksamheter och aktiviteter. Analyser av intervjuerna visar på tre typer av förändrade strategier. Ett första där aktivitetsmönster virtualiseras helt och hållet, och därmed ersätter förflyttningar till andra platser (än där man vistas). Ett konkret exempel är där man betalar sina räkningar via internetbank istället för att gå till banken. Ett andra där internetkontakter kombineras med användningen av verkliga platser och således kompletterar fysiska förflyttningar och resor. Den virtuella tillgängligheten används då för att få tillgång till något delvis annorlunda än den fysiska/platsbaserade, t ex när chatt online används för att hålla kontakt tills man ses nästa gång. För det tredje används den virtuella rörligheten för att orientera sig bland aktiviteter och

82 79 resurser på olika platser (vad som är roligast, billigast, bäst, o s v). Genom att virtualisera sökprocesser kan resor och resmönster effektiviseras eller modifieras. Den virtuella tillgängligheten används för att hitta bland fysiska/platsbaserade resurser och möjligheter. Exempel är när man letar bland restauranger på internet innan man beslutar till vilken plats man skall gå. Slutligen har ungdomarna själva fått reflektera över hur man upplever att internetanvändningen påverkar användningen av platser, vistelser och resor i den egna vardagen. Hur ser man på internets roll som ett verktyg för att minska resandet i samhället i stort? 8.2 Aktiviteter som virtualiseras helt resor och platser trängs undan Intervjuerna med ungdomarna visar att det finns några områden där tidigare plats/resbaserade strategier nästan helt och hållet virtualiserats och ersatts av internet. Det handlar både om nytta och nöje om instrumentella och expressiva syften. Tidigt i undersökningen framstod internetbanken som egentligen det enda riktigt tydliga exemplet på en sådan process. Merparten av ungdomarna använder internet för enklare bankärenden, att betala räkningar, överföra pengar, osv. I några fall är detta tillvägagångssätt det enda man behärskar. Samtidigt har det funnits en rad mellansteg i denna utveckling från bankkontor till virtualisering, t ex postgiro och telefonbanker. Andra transaktioner som snabbt virtualiserats under perioden rör bokning och beställning av biljetter till resor, konserter, bio, teater osv. Idag är det självklart för de flesta ungdomar att köpa biljetter via nätet. Fem år tidigare föredrog de flesta beställning per telefonen eller köp på plats. Att enbart förlita sig på nätet ansåg man tidigare som osäkert och otillförlitligt. Vid det tredje undersökningstillfället år 2005 finns det också exempel på virtualiserade aktivitetsmönster inom andra delar av livet. Inte minst handlar det om hur ungdomarna går tillväga för att få tillgång till musik, antingen genom gratis nedladdning eller genom inköp av cd-skivor eller mp3-filer via internet. Exemplet är viktigt bl a därför att musik är ett område som intresserat ungdomarna under hela perioden, medan inställningen till hur man får tillgång till musik ändrats kraftigt. Vid de första två undersök-

83 80 ningstillfällena var tendensen till virtualisering inte särskilt tydlig. Nedladdning via internet konkurrerade inte med inköp av skivor och besök i skivaffärer. Tvärtom var ungdomarna som laddade ner mest också de som köpte mycket musik i butik. Nätet använde man mest till att utforska ny musik och att bredda och fördjupa sitt intresse. Tabell 8.1. Tre ungdomar resonerar om nedladdningens effekter på skivinköp och besök i skivaffärer, vid 18 respektive 23 års ålder. Källa: Panelen intervjuer 2000 och år (2000) 23 år (2005) UP 20, Man UP 11, Kvinna UP 26, Kvinna Nej jag köper ganska mycket musik i alla fall, 1 eller 2 skivor i månaden, det är ingen skillnad mot innan. Är det en bra artist så är det klart att jag går och köper skivan Vill jag verkligen ha en skiva så köper jag den. Då prioriterar man kvaliteten Med enstaka låtar kan jag göra det, om jag inte vill köpa en hel skiva för. Men om det är en skiva som jag tycker om så köper jag den Jag skulle ha köpt en cd-skiva, the Darkness skulle jag ha köpt, men så kom jag över hela skivan två dagar innan på nätet, så jag har inte köpt den än och kommer nog inte göra det heller Jag tror inte att jag har köpt en cd skiva på tre år, allt blir så lättillgängligt... Vi köper bara brännskivor liksom, så vi har ju inget snyggt cdställ eller så [Köper du musik fortfarande?] Det var många år sedan jag var inne i en skivaffär Några år senare har mycket förändrats, både när det gäller attityder och tillvägagångssätt. Tillgången till bredband har förändrat förutsättningarna för nedladdning dramatiskt och når nu helt andra proportioner än tidigare (se tabell 8.1). Ungdomarna har också blivit mer intresserade av näthandel som i regel är mycket billigare än vanliga butiker. De flesta har virtualiserat sitt införskaffande av musik genom nedladdning och inköp via internet (samt utnyttja streaming och internetradio). Många har slutat att gå i skivbutiker, också de som tidigare såg detta som ett stort nöje (med effekter i stadsrummet, som att skivbutiker läggs ner). Det tycks vidare som om själva cd-skivan blir allt mer ointressant. Många använder numera enbart mp3-filer och liknande format för att hantera musiken virtuellt. I slutet av perioden blir virtualiseringen också märkbar när det gäller ungdomarnas tillgång till film. Ungdomar som laddar hem film från nätet bedömer att de hyr film i videobutik i mindre omfattning än tidigare. Men när det gäller frågan om man går mindre på bio är meningarna delade.

84 81 Nedlagda skivbutiker eller några uteblivna biobesök innebär kanske inte några omfattande förändringar för ungdomarnas rörelse i staden. Exemplen är ändå intressanta då de visar hur vanor och också attityder till vad som uppfattas som viktigt, snabbt kan förändras över tid och i förlängningen få rumsliga konsekvenser. I takt med att t ex skivinköpen i butik har minskat har denna (initialt uppskattade) valmöjlighet börjat försvinna. Man kan anta att liknande förändringar är på gång också inom andra områden, också där ungdomarna i dagsläget använder en mer kombinerad strategi och därigenom värnar om båda alternativen. 8.3 Aktiviteter som delvis virtualiseras och kombineras med resor Ungdomarnas attityder till och användning av nätet för att handla varor och tjänster förändras generellt under perioden. Vid arton års ålder (år 2000) är det få ungdomar som handlar varor via internet. De flesta är mycket skeptiska och anser det som osäkert, krångligt och onödigt. Det man behöver köpa finns tillhands i lokala butiker, i den urbana miljö där man vistas och bor. Att shoppa tycker de flesta är något roligt, som man gör med kompisar, och inget man vill ersätta. Fem år senare är flertalet positiva till att handla varor på internet och det utgör inslag i de flestas konsumtionsvanor, om inte för direkta inköp, så för inköpsrelaterad informationssökning (jämföra priser och modeller, tar reda på var man kan göra det bästa köpet, om varan finns i lager osv.) och i form av fönstershopping på nätet innan man beger sig ut på stan (se tabell 8.2). Tabell 8.2: Två ungdomar resonerar om internethandel, 2000 och Källa: Panelen intervjuer 2000 och 2005 UP 18 år (2000) 23 år (2005) UP 17, man UP 4, man Nej det har jag inte. Det är lite osäkert att lämna kreditnummer på nätet Nej aldrig, pappa tycker inte det verkar tillräckligt säkert. Det är mest att jag kollar upp vad man kan köpa och sedan köper det på vanligt sätt. Om jag skulle köpa skulle det i så fall vara musik eller filmer. Jag tror inte på det här med att t ex köpa kläder på internet Jag köper kläder och skor mest, lite böcker nån gång också. Det jag handlar är från USA och det är mycket billigare där [på nätet], och så såna saker som kanske inte är lättast att få tag på [i vanliga butiker] Absolut, mest är det ju film, men även musik, kläder, dojor och sen vet jag inte, elektronik och sånt. Enkelheten och att det oftast, nästan alltid, är billigare. Sen finns det ju många företag som ger gratis frakt, så lägger man ner några minuter på det så sparar man ännu mer... Jag har aldrig varit särskilt förtjust i att gå på stan och köpa grejer.

85 82 För många av de varor ungdomarna handlar på nätet används en kombinerad strategi. Internet ersätter inte butiksinköpet, man använder båda möjligheterna. Internet används t ex för att köpa böcker, kläder, skor och elektronik, dels för att det är enkelt och oftast billigare, men också för att utbudet på nätet är större än i de lokala butikerna. Samtidigt fortsätter man att också köpa varor i vanliga butiker. Man vill se, prova, känna på varorna innan man köper dem och, inte minst, för att man tycker att det är trevligare än att handla varor på internet. För många ungdomar är shopping och att gå på stan ett nöje och en fritidssyssla som man absolut inte vill byta bort. De rumsliga konsekvenserna avseende resor och mängden besök i butiker av denna kombinerade strategi är svår att bedöma. 8.4 Internet används för att orientera sig i rummet Ungdomarna använder även den virtuella tillgängligheten för att orientera sig i rummet, dvs att söka och sålla bland platsbaserade resurser och möjligheter. Internet som verktyg att informera sig i omgivningen blir allt viktigare. Detta gäller inte minst att orientera sig lokalt, i förhållande till platsen där man bor. Det är vanligt att man använder nätet för att skaffa inköpsrelaterad information om utbudet i de lokala butikerna (jämföra varor, modeller, priser, o s v). Många ungdomar använder internet (webbsidor och e- post-listor) för att ta reda på vad som är på gång i stan evenemang, aktiviteter, nöjen och kultur. Ungdomarna själva anser att möjligheten att på detta sätt söka information effektiviserar vardagen och spar tid. Samtidigt medför den enorma tillgång till information att man också söker mer information än tidigare, och att man kanske ägnar mer tid för att förbereda sig för en aktivitet eller ett beslut (ett inköp eller helgaktivitet) än man gjorde förr. Men, tekniken ökar också tillgången till information om möjligheter på platser bortom det lokala, på andra orter och i andra länder. Detta märks inte minst när det gäller resor. Ungdomarna använder i mycket hög grad internet för att planera och förbereda resor till och vistelser på andra platser. (Lokala resebyråer tycks ha spelat ut sin roll). Internet integreras också alltmer i långsiktiga beslut i ungdomarnas liv, rörande exempelvis arbete, studier och boende, både lokalt men också för att se möjligheter på platser längre bort, något som kan påverkan val och agerande i termer av långväga rörlighet och flyttningar.

86 Påverkar virtualiseringen vardagens resor nu och i framtiden? I intervjuerna ställs övergripande frågor till ungdomarna om hur man upplever att internetanvändningen påverkar det vardagliga resandet, vistelser på olika platser och hur mycket man rör sig i staden. En majoritet av ungdomarna hävdar att även om man besöker vissa typer av platser i mindre omfattning, som exempelvis skivaffärer, banker, bokaffärer, platser för inköp av biljetter, elektronikaffärer, bibliotek och biografer, så innebär internetanvändningen inte att man rör sig i mindre omfattning i stan. Några menar att man med hjälp av nätet sparar in på tråkig tid och tråkiga ärenden i vardagen (t ex att köpa biljetter eller utföra bankärenden) så att det blir mer tid över till andra roligare saker (som att gå på stan, titta på kläder eller fika). En tredjedel av ungdomarna främst höganvändande män med stor vana/erfarenhet av att orientera sig i virtuella miljöer bedömer dock att internet på ett mer omfattande sätt påverkar deras rörlighet och användning av platser. De använder gärna internet som alternativ till att åka in till stan, för att det är enkelt, bekvämt, lättillgängligt och spar tid. De är också mindre förtjusta i att gå på stan som en fritidssyssla. De bedömer också att de reser mindre i vardagen som följd. [Påverkar internetanvändningen i vilken utsträckning du utför ärenden på stan?] Ja, jag försöker göra så mycket som möjligt på nätet om det går. Det är bekvämt, smidigt, går fort plus att du vet vad som finns direkt när du loggar på. Åker du till ett ställe finns ju chansen att det [varan] inte finns (Man, panelen). [Påverkar det i vilken utsträckning du utför ärenden på stan?] Ja mycket, även om jag aldrig har varit särskilt förtjust i att gå på stan och köpa grejer. Det är väl bara dom som har butiker som tycker det är jobbigt (Man, panelen). Vi har även diskuterat mer hypotetiska frågor med ungdomarna om vad man tror om den virtuella teknikens möjligheter att påverka resandet på sikt. Många ungdomar kan tänka sig att ersätta vissa av vardagens lite mer tråkiga ärenden med internetbaserade alternativ ärenden som redan idag har börjat virtualiseras, som exempelvis bankärenden, bokning och beställning av biljetter, inköp av vissa typer av varor samt informationssökning i olika former. Att mer aktivt använda internet som ett medel för att minska resandet i vardagen ser de allra flesta inte som särskilt lockande. Ett scenario där människor av miljöhänsyn och kraftigt höjda reskostnader kommer tvingas till att röra

87 84 sig virtuellt för att minska resandet ses som en hotande och tråkig utveckling. Man pekar på risker för social isolering och för mycket stillasittande. De flesta ungdomarna tror inte heller på en sådan utveckling. Då föredrar man hellre att försöka välja andra, mer miljövänliga sätt att transportera sig, som cykel eller kollektivtrafik. Fan vad tråkigt att sitta i sin lägenhet dygnet runt. Det är ju det sociala också. Det är skönt att komma hemifrån och sen är det skönt att prata med folk också. Det är nog ganska långt kvar innan internet erbjuder alla dom möjligheterna (Man panelen) Jag hade ju inte uppskattat det. Jag tycker det låter som ett mardrömsscenario om jag ska vara ärlig (Kvinna panelen) Nej jag tror inte det alltså. Det är klart om det skulle blir dyrare, men det finns ju också alternativ till hur man reser. Om man reser med bil så kanske man reser kollektivt istället till viss del kanske. Det beror på vad det gäller. Jag känner i alla fall ett behov av att åka ut och röra på mig (Man panelen)

88 85 9 LÅNGT BORT OCH NÄRA VIRTUALISERINGEN AV SOCIALA KONTAKTER 9.1 Introduktion Åren efter gymnasiet präglas ungdomarnas tillvaro i hög grad av långväga resor, vistelser och flyttningar, inom och utanför Sveriges gränser. Samtidigt sker också stora förändringar rörande ungdomarnas sociala nätverk och umgänge, man skiljs från klasskompisarnas, gamla vänner flyttar, man hamnar i nya sociala sammanhang och lär känna nya människor på olika platser. Denna socialt och geografiskt föränderliga period utgör en intressant utgångspunkt för att diskutera frågor om nätets roll och betydelse för mellanmänskliga kontakter över olika avstånd. Mellanmänsklig kommunikation (kontakter med vänner, familj, bekanta, o s v) är ett av internets allra mest populära användningsområden. Särskilt chatt 8 upptar en stor andel av ungdomarnas samlade tid på nätet. Det är också den aktivitet som ökar mest under femårsperioden. Utvecklingen väcker frågor om internets betydelse för ungdomarnas nätverk av sociala kontakter, inte minst ur ett geografiskt/rumsligt perspektiv. Historiskt försvårar fysiska avstånd förutsättningarna för mellanmänskliga kontakter och erfarenheter visar att interaktionen mellan människor avtar när avstånden ökar. Detta gäller reella möten ansikte mot ansikte, men även för telefonkontakter. Internet som kommunikationsmedel är i teknisk mening avståndsoberoende (i termer av tid och kostnader) och underlättar drastiskt för människor att hålla kontakt och kommunicera, oberoende av var man befinner sig. Innebär detta att betydelsen av avstånd för mellanmänskliga kontakter förändras? Bidrar nätet till en fortsatt geografisk uttänjning av mänskliga kontakter eller är det rentav så att det är lokala kontakter som intensifieras och förstärks? 8 Ungdomarnas chattande sker framför allt via olika system för instant messaging (som t ex ICQ eller MSN) och man kommunicerar nästan uteslutande med redan kända personer vänner, bekanta, klasskamrater, syskon, osv.

89 86 Detta kapitel handlar om hur ungdomspanelen använder och förändrar sin användning av internet som socialt kommunikationsmedel. Några aspekter är särskilt viktiga. För det första fokuserar vi användningen av internet för att kommunicera över längre avstånd, med människor som bor på andra orter i Sverige och i andra länder. Används internet som ett medel för att bibehålla sociala relationer och hålla samman geografiskt uttänjda nätverk? Vad händer över en längre tidsperiod? Medverkar internet till en rutinisering av långväga kontakter att de blir en del av vardagen? För det andra, diskuteras internets betydelse för de lokala kontakterna mellan människor, de som bor i samma stad. Vad har nätkommunikationen för roll jämfört med andra kommunikationssätt? Sker förändringar över tid? Men de virtuella kontakterna är inte bara intressanta i förhållande till redan etablerade kontakter. För det tredje, uppmärksammas därför ungdomarnas användning av internet för att etablera nya kontakter, med människor som man aldrig träffat (ansikte mot ansikte). Avtar eller ökar intresset för denna typ av renodlat virtuella relationer? 9.2 Internet förstärker långväga kontakter och svaga relationer Resultaten visar, inte oväntat, att användningen av internet för långväga kontakter med människor utomlands och på andra orter i Sverige blir en allt vanligare företeelse under perioden. Kvinnorna använder i hög grad e-post för detta, medan männen föredrar att chatta. Man upplever att internet, jämfört med äldre tekniker, gör det betydligt lättare att bibehålla kontakt med människor som befinner sig på andra platser. När det gäller vänner och familj skulle man haft kontakt ändå (via brev eller telefon), vilket man också har, men säkert inte i lika stor omfattning. De långväga kontakterna till människor man har starka band intensifieras något med hjälp av nätet. Men effekten är betydligt mer tydlig när det gäller mer ytligt kända bekanta och flyktiga relationer till vilka man har mer svaga band. Här hade man i de flesta fall, utan möjligheten att skicka mail, chatta eller använda internettelefon, förmodligen inte haft någon fortsatt kontakt alls. Jag använder internet för att hålla kontakten med kompisar, och många av dem hade jag kanske tappat kontakten med annars, om jag inte hade haft internet. (Kvinna panelen) Sen är det bra med folk man inte känner såväl, som man inte ringer till, då är det helt okej att träffads på msn och skriva några ord (Kvinna panelen)

90 87 De IKT-baserade kontaktsätten fyller således här en ny roll, i jämförelse med traditionella kontaktformer, genom bibehålla och intensifiera svaga band över långa avstånd. Samtidigt är det viktigt att inte överdriva effekten. En analys av hur ungdomarna under ett antal år hanterar sociala relationer med e-post som enda verktyg, visar att de efter ett tag rinner ut i sanden (se tabell 9.1). Tabell 9.1. Två personer berättar hur de använder e-post för att hålla kontakten med kompisar utomlands, vid 18 och 23 års ålder. Källa: Panelen intervjuer 2000 och 2005 UP 33, man 18 år (2000) 23 år(2005) "Ett gäng personer som jag träffade i Israel när jag var där. Därifrån kommer det något [mail] per vecka. Det är roligt, man känner sig internationell när man mailar på engelska. "Dom i Israel har jag ingen kontakt med...det rann ut i sanden, vi hade inte så mycket att prata om." UP 6, kvinna "Jag skriver kanske några gånger i månaden. Till mina kompisar i USA skriver jag mer långa mail, som brev. Det är ju mer att man skriver och berättar vad man gör" [Dina kompisar i USA, har du kontakt med dem fortfarande?] Jag har inte kontakt med någon där längre. Jag funderar väl ibland på att man skall skicka iväg nåt mail men det blir aldrig av" Virtuella kontakter med människor man aldrig träffar avtar ganska snabbt och blir efter en tid meningslösa. Situationen är dock delvis annorlunda när det gäller ungdomarnas användning av instant messenger för att chatta med varandra. Chattandet fungerar mer som en virtuell mötesplats där man enkelt tar kontakt och startar upp samtal utan att ha en direkt anledning. Tröskeln för att inleda ett samtal upplevs här betydligt lägre jämfört med andra sätt att kommunicera som t ex via telefon eller epost. Det är ett jättebra sätt att hålla kontakten. Jag tror inte att jag... jag har ingen anledning att ringa gamla bekanta. Man vill inget speciellt och då missar man det där dagliga, och det kan man få på MSN. Det ytliga och oviktiga, eller inte oviktiga, men meningslöst skvaller är det väl. Även om man inte har tid att träffa folk så har man koll på vad dom gör och vad dom sysslar med och vad som händer. Det känns ibland, som att utan mail och MSN så hade man aldrig hörts av för att det inte finns någon anledning att ringa så jag tror att jag hade tappat kontakten med en del (Kvinna panelen) Jag har ju exempelvis sju kompisar i England och dit ringer man ju liksom inte för det är svindyrt, och då sitter man med MSN, och det känns ganska naturligt (Man panelen)

91 88 Många ungdomar chattar regelbundet, ibland dagligen, med kompisar som bor på andra platser, och det tycks skapa förutsättningar för att enkelt ha vardaglig kontakt med människor långt bort (såväl nära vänner som mer ytligt kända bekanta). Här sker en rutinisering av de långväga kontakterna. Man upplever också att man på de virtuella mötesplatserna samlas kring sådant som äger rum på nätet, exempelvis genom att utbyta filer och länkar. Det finns alltid något att prata om. 9.3 Internet intensifierar lokala kontakter När det gäller internets roll för den lokala kommunikationen mellan människor som bor i samma stad är bilden delvis annorlunda och mer differentierad. Intervjuerna visar till exempel att de lokala (privata) kontakterna med e-post upphör under den aktuella perioden. Detta gäller både män och kvinnor. E-post mellan kompisar som bor i närheten tycks ha spelat ut sin roll och ersatts av mobiltelefonen och chatt. Lokalt chattande ökar nämligen över tiden, men med stora könsmässiga skillnader. Nästan alla män i undersökningen chattar med sina lokala vänner, men bara ett fåtal kvinnor gör så. Skillnaden hänger nära samman med mer grundläggande skillnader i hur man använder datorn. Männen är oftare höganvändare och online, en förutsättning för att chatt skall vara ett effektivt kommunikationssätt. Intervjuerna visar vidare att chattande lokalt, med vänner som också träffas regelbundet, delvis har samma funktion som telefonen (och också ersätter telefonen i viss mån). Man bestämmer tider och platser för möten, frågar om skoluppgifter mm. Men chattandet går också utöver (jämförelsen med) telefonen och beskrivs som ett sätt att fortsätta att umgås med kompisarna när man kommer hem (t ex från skolan), parallellt med att man gör annat vid datorn. Oftast kommunicerar jag med dom som jag kommunicerar med annars också. Många gånger chattar man ju bara för att dom är uppe. Det är ju inget vettigt, men man kan säga att det är en förlängning av att träffas på dan, man kan reda ut vissa tider, om det är fest eller nåt sånt. Det är ett bra sätt. En annan fördel är att man kan föra över filer till kompisar, om man har något som man vill att kompisarna ska se så är det lätt att föra över det (Man panelen) Jag kan fortsätta att prata om dagen som gått trots att jag är hemma och så använder jag det för att skicka filer fram och tillbaka, om man visa något man hittat på internet. (Man, panelen)

92 89 En tredje fråga rör ungdomarnas användning av internet för att utvidga sina kontaktnätverk och etablera nya relationer på nätet, d v s med människor som man aldrig träffat. Bland respondenterna finns ett exempel där online-relationer spelar en stor och dessutom över tid bestående roll i tillvaron. En av de intervjuade männen har vid tjugotre års ålder ett omfattande nätverk av relationer som han uteslutande lärt känna via nätet och som han i princip har daglig kontakt med. Men detta exempel är undantag snarare än regel. Ser man till hela grupper visar det sig att majoriteten har erfarenhet av att etablera nya kontakter online, men merparten har inte ägnat sig åt detta sedan högstadietiden. Vid det tredje undersökningstillfället kan man ana en svag tendens till att intresset för detta åter ökar, framför allt i form av internet-dating. Sammanfattningsvis visar studien att internet underlättar och intensifierar kontakter med människor utomlands och på andra orter i Sverige. Effekten är mest tydlig när det gäller mer ytligt kända bekanta och flyktiga relationer till vilka man har mer svaga band. Här fyller nätet en ny roll jämfört med mer traditionella kommunikationssätt. Framför allt möjligheten att chatta med varandra har medfört en rutinisering av de långväga kontakterna, genom att skapa förutsättningar för en vardaglig kontakt med människor långt bort. Vidare framgår att internetanvändningen sammantaget också intensifierar de lokala kontakterna, med människor som man också träffar regelbundet, åtminstone bland de unga männen. Chatt mellan vänner som bor i samma stad är faktiskt tidsmässigt mer omfattande än geografiskt avlägsna kontakter, och tycks in någon mån också substituera behovet och användningen av telefon.

93 90 SAMMANFATTNING

94 91 10 RESULTAT OCH SLUTSATSER 10.1 Fysisk och virtuell rörlighet övergripande dynamik I denna studie undersöker vi hur människors användning av tid för att resa och kommunicera utvecklats under senare år. Vår huvudslutsats är att det är en tid präglad av virtualisering. Hushållens tillgång till informations- och kommunikationsteknik, IKT datorer, bredband, internet och mobiltelefoner ökar snabbt och har nu nått höga nivåer. Virtuella kontakter och kommunikation tar allt mer tid i anspråk i människors vardag (se figur 10.1). Nästan en och en halv timme ägnar befolkningen åt datorn under ett dygn totalt i arbete, för studier och privat. En halv timme är privat användning hemma i bostaden. Den mesta tiden är kommunikativ och internetbaserad. Det skall jämföras med restiden de fysiska persontransporterna som sedan årtionden ligger på en stabil nivå, drygt en timme per dygn IKT-tid totalt Minuter/dygn Restid totalt 20 0 IKT-tid privat Figur 10.1 Tid för resor och virtuell kommunikation långsiktig utveckling i Sverige. Not: Resor avser alla dagliga resor inom landet, befolkningen år. IKT totalt avser all datoranvändning (hemma, arbete, skola) kommunikativ och icke-kommunikativ, befolkningen år. IKT privat avser all privat datoranvändning hemma, befolkningen år. Källa: Data från RVU1978, RiksRVU , RES , RES2005/06 (restid); KOM , KOM2003/04 (IKT-tid totalt); TA1990/91, TA2000/01, KOM2003/04 (IKT-tid privat) Förf bearb.

95 92 Utvecklingen leder till frågor om hur människor använder sin tid för att resa och kommunicera och, inte minst, vilka relationer de olika kontaktformerna har till varandra samt hur de påverkar övrig tidsanvändning för mer stationära aktiviteter. Fyra grundläggande frågor styr denna studie. Den första handlar om att närmare kartlägga och nyansera res- och kontaktmönstrens omfattning, utveckling och fördelning i olika grupper av befolkningen. Vilka förändringar äger rum i olika gruppers unga och äldre, kvinnor och män användning av tid för att resa och kommunicera med olika medel under senare år? Den andra frågan handlar om undanträngning. Tränger en ökad IKT-användning undan andra aktiviteter och möten i människors vardag hemma och på andra platser utanför bostaden? Den tredje frågan rör relationerna mellan fysiska resor och virtuella kontakter. Ersätter, kompletterar eller rentav förstärker de varandra? En fjärde fråga handlar om den geografiska uttänjning av kontakter som länge präglat relationerna i samhället. Förstärker den virtuella rörligheten kontakter på långa avstånd på bekostnad av lokala? I grunden handlar våra frågor om vilka strategier människor faktiskt använder för att anpassa eller utveckla sin rörlighet i tid och rum när tillgången till allt snabbare, allt mer avståndsöverbryggande transport- och kommunikationssystem radikalt förbättras. I studien analyserar vi dem först på en övergripande, strukturell nivå avseende hela befolkningen år. För att fördjupa analysen och fånga betydande förändringar undersöker vi sedan i fallstudiens form vad som händer bland grupper som snabbt ökar sin virtuella rörlighet: vi följer en grupp unga vuxna i tjugoårsåldern under en femårsperiod. Som föregångare och alltmer etablerade användare utvecklar de unga vanor av intresse också för analysen av vad som händer i framtiden i större delar av befolkningen Tiden och rörlighetens förändring i befolkningen strukturstudien Rörligheten intensifieras överlag Undersökningen av befolkningens tidsanvändning visar att människor ägnar en ansenlig del av sin vakna tid åt transporter och virtuella kontakter två timmar per dygn i snitt (kontakter i arbete och studier oräknade). Den totala rörligheten i befolkningen ökar

96 93 med en halv timme från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet. Människors interaktion med omvärlden intensifieras med andra ord. Fler aktiviteter och verksamheter i vardagen baseras på förflyttningar och kontakter över längre avstånd. Tiden för virtuell kontakt ökar mest, om än från en mycket låg nivå, medan restiden i stort förblir på en stabil nivå. Samtidigt kan noteras att människor också använder något mer tid till att se på tv en aktivitet som på sätt och vis också ger människor tillgång till omvärlden och som konkurrerar om människors rörliga tid. Komplementaritet mellan rörlighetsformer På övergripande befolkningsnivå är således komplementaritet en dominant relation som gällt mellan olika former av rörlighet fysisk, virtuell och media-relaterad under perioden och mätt i tidsmässiga termer. Nya former av virtuella kontakter via internet har adderats till fysiska resor och konsumtion av media. Substitution (för att effektivisera vardagen i sin helhet och få tid över till andra, stationära aktiviteter) eller undanträngning (för att man helt enkelt inte hinner med) är således inte en dominerande relation mellan dessa former av rörlighet (på övergripande befolkningsnivå). Substitution inom rörlighetsformer Däremot finns indikationer på substitutionsrelationer inom respektive rörlighetsform. Även om förändringarna i användningen av olika transportmedel är mycket små, så är de i linje med en historisk trend där snabba färdmedel successivt ersätter långsammare. Samma tendens anas inom telefonins område. Användningen av den betydligt flexiblare och individuellt tillgängligare mobiltelefonen tycks primärt ersätta snarare än komplettera användningen (i tid) av den fasta och mer bundna under perioden. Många förändringar i rörlighet och platsanvändning är små Samtidigt måste betonas att de absoluta förändringarna i befolkningens tid för rörlighet i olika former är relativt små. Detta särskilt mot bakgrund av de stora förändringar i innehav (ökat bilinnehav, ökad tillgång till datorer, bredband, internet, mobiltelefoner etc) som skett under perioden. Befolkningens rörlighetsrelaterade aktivitetsmönster som de framträder i de svenska tidsanvändningsundersökningarna 1990/91 och 2000/01 förändras i måttlig omfattning. Också platsanvändningen var man vistas under dygnet präglas av stor stabilitet. Hemmet är, inte oväntat, den helt dominerande platsen i

97 94 människors tidsanvändning i snitt 15 timmar per dygn tillbringas i den egna bostaden. De smärre förändringar som ändå registreras visar på en mindre ökning i tid man tillbringar hos andra människor och på andra allmänna platser utanför bostaden (och arbetsplatsen). Tendensen ger inget stöd för hypotesen att det generellt sker en förändring i riktning mot minskad social interaktion och färre möten mellan människor, t ex till följd av att man tillbringar mer tid framför datorn, tv eller i bilen. Den överlag stabila platsanvändningen är intressant med tanke på de kraftiga förändringar i människors tekniska kapacitet att förflytta sig att överbrygga avstånd som skett under perioden. Men dessa kapacitetsförändringar rymmer sannolikt såväl en utåtriktad förmåga att stimulera till aktiviteter utanför bostaden (via t ex transportmedel och mobiltelefoner), som en inåtriktad förmåga att stimulera till att stanna hemma (genom t ex tv, video och den fasta telefonen). Om och under vilka omständigheter den virtuella rörligheten datorer, bredband och internet driver på en ökad hemmaorientering resp. till ökad aktivitet på längre avstånd från bostaden är en viktig fråga för framtiden. Betydelsen av kön och ålder: stora förändringar bland unga Det finns dock anledning att nyansera en allmän bild av måttliga förändringar och stabilitet. Utvecklingen skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen, särskilt med avseende på kön och ålder. Stora förändringar är på gång bland yngre. Särskilt iögonenfallande är utvecklingen i gruppen unga män år som kraftigt ökat den tid man använder för IKT med nästan en timme per dygn mellan 1991 och Samtidigt har gruppen kraftigt förändrat sin platsanvändning i riktning mot ökad hemmaorientering. Den ökade vistelsetiden hemma i bostaden drygt två timmar per dygn i snitt mellan 1991 och 2001 är exceptionell jämfört med andra grupper. Andra grupper har istället minskat sin vistelsetid hemma, unga kvinnor år med en knapp halvtimma. Alla grupper förutom unga män år har ökat sitt resande med några minuter under perioden. Bland unga män finns en svagt minskande tendens för resor till ärenden som arbete, omsorg och inköp. Samtidigt ökar gruppen resandet till underhållning och nöjen.

98 95 Undanträngningen av aktiviteter och resor Resultaten leder till frågor om den ökande virtuella rörlighetens konsekvenser för annan tidsanvändning. Är det ökade nivåer av IKT-användning som direkt leder till att unga män tillbringar mer tid i sina hem och t ex reser lite mindre jämfört med tidigare? Resultaten från tidsanvändningsundersökningarna ger här ett dubbelt svar: Det handlar dels om ett förändrat handlingsutrymme. Tillgången till fritid (dvs relativt obunden tid som inte ägnas åt arbete, studier, omsorg och hushållsarbete) ökar rejält i gruppen under perioden. Men det är också en fråga om undanträngning. En del aktiviteter minskar faktiskt när den virtuella rörligheten ökar. Å ena sidan, den grupp som ökat sin privata datoranvändning allra mest (dvs unga män) har också ökat tillgången till fritid i samma omfattning. Det beror i sin tur på att förvärvsarbete minskat kraftigt bland de unga vuxna under den perioden. Det innebär att förändringar i ungdomars samlade livssituation (t ex att man börjar eller sluta jobba) delvis betingar datoranvändningens omfattning. Ett renodlat teknikdeterministiskt perspektiv enligt vilket ett ökat innehav av IKT automatiskt leder till en ökande användning, och som sedan tränger undan andra aktiviteter (exempelvis resor och möten ansikte mot ansikte) behöver således nyanseras ordentligt. Samtidigt visar det sig att restiden generellt är relativt oberoende av mängden tillgänglig fritid. Den fysiska rörligheten tycks således mindre känslig för variationer i övrig tidsanvändning jämför med den virtuella rörligheten och användningen av IKT (liksom för övrigt också tiden för konsumtion av massmedia, särskilt tv-tittande). Men en ökad virtuell rörlighet är inte bara en fråga om vidgade handlingsutrymmen utan också en fråga om undanträngning. Det finns indikationer på att en ökad datoranvändning också är inblandad i förändrade vanor bland de unga. En jämförelse mellan hur unga män använde sin tid 1991och 2001 visar att en ökad datoranvändning inträffat samtidigt som andra aktiviteter har minskat i tidsmässig omfattning. Förutom förvärvsarbete har t ex tiden för social samvaro, idrotts- och friluftsliv, läsning och arbetsresor minskat signifikant. Trots att man har mer fritid tycks således tid för en del aktiviteter trängas undan eller omprioriteras.

99 96 Sammanfattningsvis kan vi konstatera följande när det gäller den fokuserade analysen av befolkningens rörlighet och tidsanvändning. Mot fonden av ett stort socio-ekonomiskt skifte bland unga vuxna i samhället under den studerade perioden 1991 till 2001 kännetecknat av minskad förvärvsfrekvens, ökad utbildning samt (därigenom) ökad tillgång till fritid så sker en inbrytning av en helt ny aktivitet som sätter spår i tidsanvändningen, nämligen en radikalt ökad IKT-användning särskilt bland unga män. Den virtuella rörligheten ökar. Vistelsetiden hemma ökar. Samtidigt ökar (tiden som används för) näraliggande, till synes konkurrerande aktiviteter som att se på tv, delta i nöjen och att göra fritidsresor. Men andra aktivteter, som t ex social samvaro, idrottande och friluftsliv och läsning minskar eller trängs undan. Detta kan tolkas som att IKT ur tidsanvändningssynvikel primärt är en del i en tilltagande fritids-, underhållnings- och nöjeskultur, som till stora delar också är hembaserad. Men slutsatsen och iakttagelserna baseras som sagt på utvecklingen bland män. Kvinnornas tidsanvändning och virtuella rörlighet (t ex i termer av internetanvändinng) har inte förändrats i samma utsträckning. Kontakternas lokalisering och utsträckning i rummet En central fråga är från vilka platser den privata virtuella kommunikationen äger rum och på vilka avstånd kontakterna sker. Det handlar om hur kommunikationsteknikens utveckling påverkar användningen av platser och olika geografiska lokaliseringsmönster i mer eller mindre uttänjande riktning. Inte minst handlar det om hemmets betydelse i ett allt mobilare samhälle. Resultat från de nationella kommunikationsvaneundersökningarna visar att den virtuella tekniken fortfarande är stationär och hembaserad. Sjuttio procent av all privat kommunikation sker från bostaden, tio procent är mobil, tio procent sker från arbetsplatsen/skolan och tio procent från andra platser. Mobiltelefonen avviker inte oväntat från detta mönster endast en fjärdedel sker från bostaden, en tredjedel är mobil och resten sker från andra platser. Lokaliseringsmönstren förblir i stort stabila mellan 1999/2001 och 2003/04. De virtuella kontakterna internetanvändningen har olika syften (eller ärenden) vilka alla har potentiella, men skilda relationer till den fysiska rörlighetens resor, platser och avstånd. Resultaten visar att den dominerande användningen handlar om några breda områden: social kommunikation och kontakt mellan människor (t ex e-post och chatt); konsumtion av massmedia (t ex nättidningar); nedladdning av filer (t ex musik); informationssökning; och transaktioner (t ex beställning och bokning).

100 97 Den sociala kommunikationen dominerar den privata virtuella rörligheten. Resultaten visar att höga andelar av de virtuella kontakterna sker inom ett geografiskt relativt begränsat område (inom den egna kommunen eller på korta avstånd i övrigt). Utanför det lokala är kontaktandelarna genomgående på låga nivåer, för att sedan öka på riktigt långa avstånd. Detta U-formade samband antyder att både lokala och fjärran kontakter intensifieras samtidigt, snarare än att t ex fjärrkontakter intensifieras på bekostnad av lokal interaktion och delaktighet Rörlighetens förändringsprocesser bland unga fallstudien Fallstudien fördjupar och nyanserar bilden av den omvandling av den vardagliga rörligheten som sker i samband med virtualiseringen. Vi analyserar rörlighetens relationer till övrig tidsanvändning på olika platser i ett dynamiskt perspektiv. Vi uppmärksammar i panelstudiens form vad som händer bland en grupp unga vuxna storstadsungdomar. Avgränsningen motiveras av tre skäl: i) Ungas användning av IKT är tidsmässigt mycket omfattande och den virtuella rörlighetens implikationer för annan tidsanvändningen borde vara mest märkbar i gruppen; ii) Ungas handlingsmönster kan utvecklas till vanor som bärs med genom livet; iii) Vanorna kan dessutom, åtminstone delvis, förväntas att spridas till de delar av befolkningen som ännu inte ägnar så mycket tid till att vara virtuellt rörlig. Vad som händer bland de unga kan därmed också ge en antydan om de samhällstrukturerande effekter som en ökande och alltmer spridd virtuell rörlighet kan förväntas medföra. Ungdomarnas virtuella rörlighet omfattning och förändring Ungdomarnas privata datoranvändning fördubblas från 30 minuter till en timma (per dygn i snitt) mellan 18 och 23 års ålder, under perioden 2000 till Utvecklingen i panelen är således i linje med vad de nationella befolkningsstudierna visar. En omfattande och ökande del av tiden online ägnas främst åt nöje, underhållning och social kommunikation med vänner och bekanta. Användningen av internet för mer praktiska ändamål den instrumentella användningen ökar visserligen också, men tar en tidsmässigt relativt liten plats i ungdomarnas vardag.

101 98 Den samlade bilden av förändring bör dock nyanseras i flera avseenden. En viktig punkt är att de individuella variationerna i användning är stora och ökar över tid. En annan gäller de stora könsmässiga skillnaderna männen i panelen ägnar tre gånger så mycket tid till datorn jämfört med kvinnorna (år 2005). Vidare hänger skillnader (i datoranvändningens omfattning) samman med vad man använder tekniken till liksom synen på datorns roll och betydelse i vardagen. Det handlar då om nöje eller nytta eller något kategoriskt uttryckt: om datorn som underhållningsmaskin resp. som praktiskt redskap. Höganvändarna (ofta män) är vanligen utpräglade nöjesanvändare, medan låganvändarna (i regel kvinnor) ofta är renodlade nyttoanvändare. De flesta ungdomar bibehåller dessutom sin uttalade syn på teknikens roll i detta avseende under perioden, även när det sker stora förändringar i tillgång till IKT eller när livssituationen i stort förändras. Detta antyder att datoranvändningen, såväl dess omfattning och inriktning, är knuten till relativt stabila individuella preferenser och karaktärsdrag. Intervjuerna med ungdomarna förstärker bilden av den virtuella rörlighetens tilltagande betydelse i vardagslivet. Det upplevda behovet av internet i olika situationer ökar. Det sker inte minst när tillgängligheten till virtuella handlingsalternativ drastiskt förbättras när man får tillgång till bredband och ständig uppkoppling. Benägenheten att använda internet inom allt fler områden ökar över tid. För vissa ärenden och aktiviteter slutar man att ens överväga handlingsalternativ som innefattar resor och förflyttningar på stan. Vissa handlingsstrategier virtualiseras helt och hållet och blir vanemässiga. Det rör till exempel när man skall boka biljetter, betala räkningar eller söka information om det lokala nöjes- och kulturutbudet. Många tycker därför att det blir allt svårare att klara sig utan nätet, men man vill inte beskriva det som något avgörande och kritiskt beroende av tekniken. Man diskuterar hellre i termer av olika praktiska problem skulle uppstå om man plötsligt blev av med internet. Att kunna röra sig virtuellt är en allt viktigare bekvämlighet i ungdomarnas vardagsliv. Samtidigt är det viktigt att se dessa tendenser i ljuset av förändringar som inträffar i ungdomarnas liv i övrigt en del typiska för den livsfas ungdomarna befinner sig i. Den faktiska användningen av tekniken är inte bara knuten till erfarenhet och tillgänglighet, utan har också andra orsaker. Det handlar dels om omgivningens krav och förväntningar på ungdomarnas virtuella rörlighet och kapacitet, och dels om det egna handlingsutrymmet, inte minst tillgången till tid att kommunicera. Krav som har en starkt på-

102 99 drivande effekt är när användningen föreskrivs (eller tas för given) av omgivningen. Ungdomarna framhåller särskilt internets roll i samband med universitetsstudier samt som viktigt kommunikationsmedel när det sociala nätverket förändras och blir geografiskt mer vidsträckt, t ex när vänner flyttar eller ger sig i väg på längre resor. Vidare som informations- och kontaktverktyg när man skall fatta viktiga beslut om utbildning, arbete, skaffa bostad eller flytta till en annan ort. Vad tar datorn tid ifrån? Undanträngningsprocesser i ungdomarnas vardag Fallstudien visar också hur den virtuella rörligheten påverkar ungdomarnas rörlighetsoch aktivitetsmönster i övrigt. Förändringarna är delvis i linje med analysen av hela befolkningens tidsanvändning, men skiljer sig även på några punkter. Förändringar på samlad gruppnivå Ser man till gruppen som helhet intensifieras ungdomarnas rörlighet under femårsperioden. Intensifieringen är särskilt märkbar bland män, något mindre bland kvinnor. Mer tid ägnas sammanlagt åt fysiska resor och virtuella kontakter vilket pekar på en komplementrelation i stort. Men det finns samtidigt också tendenser till substitution mellan olika kontaktsätt. Användningen av fast telefon, tv och radio minskar (i tid räknat) under en period när användningen av internet och mobiltelefon ökar kraftigt. En del traditionella sätt att kommunicera ersätts alltså av nya tillvägagångssätt, som att chatta med kompisar på nätet, läsa nyheter online eller att ladda ner och se en film på datorn. Resor och fysisk rörlighet tycks emellertid inte påverkas. Restiden förändras endast måttligt under perioden. I linje med resultaten från analysen av befolkningens tidsanvändning är komplementaritet den dominerande relationen mellan virtuell och fysisk rörlighet (under den aktuella perioden). Det sker generellt (fortfarande på gruppnivå) heller inte någon förändring av ungdomarnas aktivitetsmönster i riktning mot ökad hemmaorientering och social tillbakadragenhet. Snarare ökar tiden man använder för fritidsaktiviteter utanför hemmet och tillsammans med vänner och familj något. Vidare visar gruppens tidsdagböcker den fria tidens (och handlingsutrymmets) centrala betydelse för att förklara och förstå den virtuella rörlighetens omfattning och förändring

103 100 över tid. Det gäller delvis också de stora skillnaderna som finns mellan kvinnor och män. Perioden då de unga männen kraftigt ökar sin datoranvändning är också en period då deras fria tidsutrymme ökar markant. Männens ökade tid vid datorn utgörs av nöjesinriktade och andra expressiva aktiviteter (som sannolikt är känsliga för förändringar i tillgången på fri tid). Kvinnornas användning domineras av nyttoinriktade och instrumentella aktiviteter som måste utföras och som därmed sannolikt är mindre avhängiga av den fria tidens omfattning och variation. Viktiga nyanseringar hög- och låganvändare respektive ökare och minskare Men och det är viktigt att framhålla bilden blir delvis en annan om man analyserar grupper av användare mot bakgrund av hur mycket tid som olika individer faktiskt ägnar åt kommunikativa aktiviteter på nätet. En jämförelse mellan hög- och låganvändare av dator visar på några avgörande sociala och rumsliga skillnader. Höga nivåer av dator- och internetanvändning är vanligare bland unga människor som har gott om fri tid, som tillbringar mycket tid hemma, som inte är särskilt socialt aktiva och utåtriktade (utanför virtuella kontakter med andra) och som dessutom reser mindre än andra. Det är rimligt att anta att IKT stödjer ett sådant inåtvänt livsmönster, även om vad som påverkar vad och de kausala sambandens riktning är svåra att avgöra på basis av jämförelser. En dynamisk analys av ungdomar som kraftig ökar respektive minskar sin användning över tid styrker emellertid denna bild. Det visar sig att en kraftigt ökande datoranvändning inte enbart hänger samman med att det fria tidsutrymmet i vardagen ökar. Det sker också omprioriteringar och undanträngningar av aktiviteter. Resultaten visar att datoranvändningen ökar på bekostnad av tid för fritidsaktiviteter utanför hemmet, tid tillsammans med vänner och familj (såväl hemma som på platser för gemenskap utanför bostaden) samt i viss mån också resor. Tiden att se på tv tycks däremot inte påverkas i nämnvärd omfattning. Samtidigt också viktigt att betona sker dessa förändringar i ljuset av andra stora förändringar som äger rum i ungdomarnas vardag. Merparten av de kraftiga ökarna går från förvärvsarbete till studier, vilket kanske automatiskt innebär inte bara mer fri tid, utan också ett mer hemmaorienterat livsmönster. Förändringarna i ungdomarnas tidsanvändning visar alltså att datorn gör inbrytningar i vardagen och att vardagens aktiviteter, resor och sociala kontakter i viss mån omgestal-

104 101 tas. Ungdomarnas egna upplevelser går tvärs mot denna bild. Intervjuerna visar man i regel inte upplever att man aktivt väljer bort andra aktiviteter för att få tid till datoranvändning. Man anser inte att den den virtuella rörligheten sker på bekostnad av mer meningsfulla aktiviteter. Man ser den först och främst som ett alternativ till tv-tittande och annan medieanvändning i hemmet, dvs mer som en konkurrent om den tid som ändå blir över i vardagen. Vilka aktivitetsmönster virtualiseras? Implikationer för resande och platsanvändning Fallstudien visar att det finns områden där tidigare resbaserade aktiviteter nästan helt och hållet virtualiserats och blivit IKT-baserade. Internetbanker och användningen av internet för enklare bankärenden var ett tidigt exempel med omfattande genomslag. En annan aktivitet som snabbt har virtualiserats är bokning och beställning av biljetter till resor, konserter, bio osv. Under de senaste åren ser vi tendenser till virtualisering också inom andra områden. Framför allt ungdomarnas införskaffande av musik, men i ökande utsträckning även tillgång till film, har genom nedladdning och inköp via nätet till stor del blivit IKT-baserade aktiviteter. Därmed utsätts också verksamheter på fysiska platser i staden bankkontor, biografer, videobutiker, skivaffärer av en ökad konkurrens från virtuella alternativ och platser. Användningen av internet för inköp av varor ökar också under perioden. Det sker ett tydligt skifte i ungdomarnas attityder till internethandel. En initialt skeptisk och avvaktande hållning har efterhand blivit mer positiv. Internethandel utgör numera ett större eller mindre inslag i de flesta ungdomars shoppingvanor. Vanligast är emellertid att man använder en kombinerad strategi. Internet ersätter alltså inte behovet av platsbaserade inköp och vistelser i butiker, utan används primärt som komplement. De rumsliga konsekvenserna avseende resor och mängden besök i butiker av denna kombinerade strategi är svår att bedöma. Internet används också i syfte att skaffa information om och orientera sig i rummet, dvs för att söka och sålla bland platsbaserade resurser och möjligheter. Detta gäller inte minst lokalt, i förhållande till platsen där man bor man orienterar sig bland utbudet i de lokala butikerna, för att ta reda på vad som är på gång i stan osv. Ungdomarna själva

105 102 anser att möjligheten att på detta sätt söka information effektiviserar vardagen och spar tid. En intressant fråga är hur resor till olika platser påverkas av virtualiseringen. Många ungdomar bedömer att virtualiseringen påverkat deras aktivitetsmönster så att man i mindre utsträckning än förr förflyttar sig till skivaffärer, bokaffärer, banker, videobutiker, biljett- och bokningsställen, elektronikaffärer, bibliotek och biografer. En vanlig uppfattning är samtidigt att detta inte leder till att man reser mindre totalt sett (t ex genom att åka till stan mer sällan). Istället sker en viss förskjutning genom att man via nätet spar in på tid för tråkiga ärenden (som att gå till banken) och istället ägnar mer tid till roligare (som att träffas på café). Men, undantag finns. En mindre grupp höganvändare (alla män) med stor vana att orientera sig i virtuella miljöer, bedömer att nätet på ett mer genomgripande sätt påverkat deras fysiska rörlighet och platsanvändning. Man använder gärna nätet för att slippa åka in till stan för att det är enklare, bekvämare och billigare. Vad tror då ungdomarna om internets möjligheter att påverka resandet på sikt? Många kan tänka sig att fortsätta ersätta vardagens lite tråkigare ärenden med IKT-baserade alternativ; ärenden som redan idag börjat virtualiseras. Att mer aktivt använda internet som ett medel för att minska resandet i vardagen tycker de flesta inte är särskilt lockande. Ett scenario där människor av miljöhänsyn (och/eller pga kraftigt höjda reskostnader) tvingas röra sig mer virtuellt för att minskat resandet ses som en hotande och tråkig utveckling man pekar på risker för social isolering och för mycket stillasittande. De flesta av ungdomarna tror inte heller på en sådan utveckling. Virtuell rörlighet och betydelsen av avstånd för sociala relationer nära och långt bort Kommunikation mellan människor (kontakter med vänner, familj, bekanta) är ett av internets mest populära användningsområden. Resultaten från fallstudien ger indikationer om hur internetbaserade kontaktsätt används, men också hur nätet påverkar ungdomarnas sociala kommunikationsmönster (nätverk av sociala kontakter) på olika sätt.

106 103 En huvudtendens är att sociala kontakter med andra människor intensifieras till följd av nya kontaktsätt, som e-post, instant messaging och internettelefoni. Intensifieringen gäller såväl långväga som nära, lokala kontakter med vänner och familj. Den tydligaste effekten har dock internet när det gäller långväga kontakter utomlands och på andra orter i Sverige med personer till vilka man har svaga band och känner relativt ytligt. Nätet fyller här en ny roll jämfört med äldre kommunikationssätt (som t ex telefonen) genom att enkelt upprätthålla och intensifiera svaga band över långa avstånd. Användningen av instant messaging (IM) har vidare bidragit till en stärkt rutinisering av långväga kontakter många ungdomar chattar regelbundet, ibland dagligen, med kompisar som bor på andra platser långt bort. Tekniken används som en virtuell mötesplats där man enkelt kan ta kontakt och starta samtal utan direkt anledning. Tröskeln för att inleda ett samtal upplevs här betydligt lägre jämfört med andra sätt att kommunicera, t ex via telefon eller e-post. Men intensifieringen av de långväga kontakterna innebär inte att lokala kontakter och utbyten per automatik stryker på foten. Inte minst chatt tycks intensifiera de lokala kontakterna mellan vänner som också träffas ofta. Nätet ersätter här delvis telefonen men fungerar också som ett nytt sätt att fortsätta att umgås med sina vänner när man kommer hem (t ex från skolan), parallellt med att man också gör annat vid datorn. Chatt med kompisar lokalt ökar kraftigt under perioden, men med stora könsmässiga skillnader. Nästan alla män i undersökningen men endast ett fåtal kvinnor chattar med vänner i närheten av där man bor. Skillnaden tycks hänga samman med att männen oftare och under längre tid befinner sig online, en förutsättning för att IM skall vara ett effektivt sätt att kommunicera Fält för fortsatt forskning Avslutningsvis vill vi lyfta fram två aktuella trender inom den kommunikationstekniska utvecklingen, som framöver ger anledning att nyansera och problematisera rörlighetsbegreppet ytterligare. Det handlar dels om hur vardagslivet omgestaltas när den virtuella kommunikationen blir trådlös och bärbar och därmed mer rumsligt obunden. Dels också hur utvecklingen på sikt kan påverka människors värdering och bruk av den vardagliga restiden.

107 104 Vad händer när den virtuella rörligheten blir trådlös/bärbar? I denna rapport har virtuell rörlighet i stor utsträckning likställts med den tid människor ägnar framför sina uppkopplade datorer. Eftersom den fria tiden varit i fokus har internetanvändning primärt betraktats som en hembaserad aktivitet som sker i det privata. Även diskussionen om tänkbara konsekvenser av en tilltagande virtuell rörlighet följer en sådan kategorisering t ex när tekniken antas krympa människors aktivitetsmönster, substituera resor och medföra social inåtvändhet. Mot bakgrund av hemmets centrala roll som plats för merparten av alla de virtuella kontakter som tas i vardagen, så är en sådan bild inte helt orimlig. Men samtidigt sker parallellt en annan teknisk utveckling som drar i en rumsligt utåtvänd riktning. Det handlar om utvecklingen och spridningen av teknik som är bärbar, trådlös och platsmässigt obunden (bärbara datorer, mobiltelefoner och trådlöst internet). Principiellt innebär det att virtuell kommunikation och IKT-baserade aktiviteter allt mer kan komma att förläggas till offentliga rum caféer, terminaler, parkbänkar, ombord på tåg och inte bara i människors privata hem. Hur kommer vardagslivet att omgestaltas om vi kan arbeta medan vi reser, chatta på fritidsgården eller se på tv på caféet? Idag vet vi inte så mycket, varken när det gäller omfattningen eller konsekvenserna av en sådan utveckling. Inom ett område mobiltelefonin har emellertid den trådlösa/bärbara tekniken redan idag ett stort genomslag i befolkningen, särskilt bland de yngre. Mobilen har på avgörande sätt förändrat förutsättningarna för mellanmänsklig virtuell kommunikation, genom att individualisera och frikoppla den mellanmänskliga tillgängligheten från tidsliga och rumsliga restriktioner. Våra studier av ungdomar visar också hur mobiltelefonen har börjat sätta tydliga spår i ungdomarnas vardagsliv (se Thulin & Vilhelmson 2007, Thulin & Vilhelmson 2008). Mobilen är bl a inblandad i processer av intensifierade sociala kontaktmönster, dels genom att komplettera andra sätt att kommunicera virtuellt, men också genom att underlätta möten ansikte mot ansikte. Den reducerar trösklar för kommunikation i vardagen (i termer av tid, plats och innehåll) och genererar kontakter som annars inte hade ägt rum. Vidare tycks mobilen, till skillnad från datorn, uppmuntra och förstärka socialt och rumsligt utåtriktade och mobila aktivitetsmönster bland ungdomarna. Högfrekventa användare tillbringar t ex mer tid utanför bostaden än andra ungdomar, och umgås också mer med kompisar. Ungdomar som över

108 105 tid ökar sin mobilanvändning förändrar också sina levnadsmönster i en sådan (rumsligt och socialt utåtriktad) riktning. En annan omfattande förändring rör vardagens organisation, där ungdomarna, med hjälp av mobilen, utvecklar mer flexibla och impulsiva sätt att planera och koordinera möten med andra. Det visar sig också att kommunikation som aktivitet fragmentiseras och blir mer spridd i tid och, inte minst, mellan olika platser. Att tala i telefon är numera en aktivitet som i princip förekommer över allt under resor, på café, när man shoppar och till och med i klassrummet vilket också innebär att den bryter in i och splittrar upp (och också potentiellt stör andra) aktiviteter. Våra studier av unga människors mobilanvändning indikerar således att den trådlösa/bärbara virtuella tekniken kan vara inblandad i delvis andra sociala och rumsliga förändringsprocesser än de stationära internetuppkopplingarna. Om virtuell kommunikation generellt utvecklas i en riktning mot trådlöshet och rumslig obundenhet, så skulle exempelvis de förskjutningar mot mer hemmaorienterade aktivitetsmönster, som vi iakttagit bland grupper av höganvändare, på sikt kunna upphävas eller omdirigeras. Samtidigt som andra processer antagligen kan accelerera ytterligare exempelvis att olika aktiviteter (ex arbete, förströelse, inköp, social kommunikation) fragmenteras i tid och rum. Resan i virtualiseringens tid: mot en förändrad syn på restid Den samlade restiden används genomgående i rapporten som ett mått på människors fysiska rörlighet och förflyttningar. Begreppet restid har emellertid hittills hanterats ganska oproblematiskt. Vi utgår från en enkel distinktion mellan restid (tid för resor och förflyttning) å ena sidan och annan aktivitetstid (tid för vardagens övriga aktiviteter) å den andra. Distinktionen bottnar i ett synsätt på resande som ett härlett behov, som inte i sig tillskrivs något centralt värde för individen. Man reser inte primärt för resandets egen skull, utan för att man vill delta i aktiviteter på andra platser. Resan betraktas alltså i princip som en uppoffring för individen, en kostnad ekonomiskt, psykologiskt, socialt som det gäller att minimera. Förflyttningshastigheten är också en avgörande faktor för att förstå individens färdsättsval, och här har exempelvis kollektivtrafiken ofta har en nackdel jämfört med bilen (genom att vara långsammare). Samtidigt finns nu flera skäl att problematisera och nyansera bilden av resandet. Människors användning och värdering av restiden håller kanske på att förändras. Aktuell

109 106 forskning utmanar en ensidig reducering av resan till en transportlänk, och hävdar att resan också kan ha ett egenvärde för individen (se t ex Ory & Mokhtarian 2005, Kenyon & Lyons 2007). Framför allt har den snabba kommunikationstekniska utvecklingen (ex med trådlöst internet ombord på tåg och bussar) drastiskt förändrat förutsättningarna för hur restid kan användas. Det skapas nya möjligheter att nyttja restiden på ett meningsfullt sätt exempelvis genom att man kan arbeta och hålla kontakt med kollegor, ringa vänner och familj eller se en film ombord på tåget eller bussen. Inom internationell resvaneforskning riktas för närvarande fokus mot förekomsten av sådana parallella aktiviteter samtidigt som man reser. Utvecklingen innebär också att gränsdragningen mellan restid och annan aktivitetstid blir allt mer diffus och svårhanterlig. Resan blir inte längre bara en länk mellan aktiviteter på olika platser, utan också meningsfull aktivitetstid i sig. En mer nyttig eller kvalitativ restid kan även innebära att människors blir mindre känsliga för resans (eller restidens) längd, och även att man gör andra prioriteringar med avseende på färdmedelsval. Det är kanske inte alltid det snabbaste färdsättet som är det viktigaste, utan det som är bäst utformat för parallella aktiviteter, och här borde t ex kollektivtrafiken kunna stärka sin konkurrenskraft. 1 Även tvingande omständigheter, inte minst strävan efter ett miljömässigt hållbart transportsystem (utmärkt av trängselavgifter, koldioxidskatter, dyrare parkeringsplatser etc.), kan leda till beteendeförändringar och tillhörande anpassningar av kollektivtrafikens utformning i denna riktning. 1 I det kommande VINNOVA-projektet Vad gör man när man reser? tar vi utgångspunkt i trender som pekar mot att människors användning av restid håller på att förändras. I projektet undersöks systematiskt hur människor använder sin tid vid resor med kollektiva färdmedel. Målet är att få detaljerad kunskap om restidens innehåll, omfattning och förutsättningar.

110 107 REFERENSER Adams, P. C. (2000). Application of a CAD-based Accessibility Model. In D. G. Janelle & D. C. Hodge (Eds.), Information, Place and Cyberspace. Issues in Accessibility (pp ). Berlin: Springer. Baym, N. (2002). Interpersonal Life Online. In L. Lievrouw & S. Livingstone (Eds.), The Handbook of New Media. London: Sage Publications. Boase, J., Horrigan, J., Wellman, B., & Rainie, L. (2005). The Strength of Internet Ties: Pew Internet And American Life Project, Washington, DC. Available: Boneva, B., Quinn, A., Kraut, R., Kielser, S., & Shklovski, I. (2006). Teenage Communication in the Instant Messaging Era. In R. Kraut, M. Brynin & S. Kielser (Eds.), Computers, Phones and the Internet. Domesticating Information Technology (pp ). New York: Oxford University Press. Cai, X. (2005). An experimental examination of the computer's time displacement effects. New Media and Society, 7(1), Couclelis, H. (2000). From Sustainable Transportation to Sustainable Accessibility: Can We Avoid a New Tragedy of the Commons? In D. G. Janelle & D. C. Hodge (Eds.), Information, Place and Cyberspace (pp ). Berlin: Springer. Couclelis, H. (2004). Pizza over the Internet: e-commerce, the fragmentation of activity and the tyranny of the region. Entrepreneurship and regional development, 16, Cummings, J. N., Butler, B., & Kraut, R. (2002). The Quality of Online Social Relationships. Journal of Social Issues, 45(7), David, B. (forthc.). The sustainable mobility paradigm. Transport Policy. de Graaf, T., & Rietveld, P. (2007). Substitution between working at home and out-of-home: The role of ICT and commuting costs. Transportation Research Part A, 41, di Gennaro, C., & Dutton, W. H. (2007). Reconfiguring friendships. Social relationships on the Internet. Information, Communication & Society, 10(5), Ellegård, K., & Vilhelmson, B. (2004). Home as a pocket of local order: everyday activities and the friction of distance. Geografiska Annaler, 86B(4), Fischer, C. S. (1992). America Calling. A Social History of the Telephone to Berkeley: Univeristy of California Press. Frändberg, L., Thulin, E., & Vilhelmson, B. (2005). Rörlighetens omvandling. Om resor och virtuell kommunikation - mönster, drivkrafter, gränser: Studentlitteratur. Gershuny, J. (2002). Social Leisure and Home IT: A Panel Time-Diary Approach. IT & Society, 1(1), Gershuny, J. (2003). Web Use and Net Nerds: A Neofunctionalist Analysis of the Impact of Information Technology in the Home. Social Forces, 82(1), Giddens, A. (1984). The Constitution of Society. Cambridge: Polity Press. Graaff, T. d., & Reitveld, P. (2004). ICT and substitution between out-of-home and at-home work: the importance of timing. Environment and Planning A, 36, Hampton, K. N. (2007). Neighborhoods in the Network Society the e-neigbors study. Information, Communication & Society, 10(5), Hampton, K. N., & Wellman, B. (2001). Long-distance community in the Network Society. Contact and Support beyond Netville. American Behavioral Scientist, 45(3), Hanson, S. (1998). Off the Road? Reflections on Transportation Geography in the Information Age. Journal of Transportation Geography, 6(4), Hanson, S. (2000). Reconceptualizing Accessibility. In D. G. Janelle & D. C. Hodge (Eds.), Information, Place and Cyberspace. Issues in Accessibility (pp ). Berlin: Springer. Harvey, D. (1989). The condition of post modernity: An enquiry into the origins of cultural change. Oxford: Blackwell. Haythornthwaite, C. (2001). Introduction. The Internet in Everyday Life. American Behavioral Scientist, 45(3),

111 108 Haythornthwaite, C. (2002). Strong, week and latent ties and the impact of new media. Information Society, 18(5), Hjorthol, R. (2002). The relation between daily travel and use of the home computer. Transportation Research Part A, 36, Hägerstrand, T. (1987). Human Interaction and Spatial Mobility: Retrospect and Prospect. In P. Nijkamp & S. Reichman (Eds.), Transportation Planning in a Chaning World, (pp ). Aldershot: Gower. Janelle, D. G. (1973). Measuring human extensibility in a shrinking world. Journal of Geography, 72(5), Jones, P., & Salomon, I. (1993). Technological and social developments and their implications for in-home/out-of-home interactions. In P. Nijkamp (Ed.), Europe on the move. Recent developments in European communications and transport activity research (pp ). Jung, J.-Y., Kim, Y.-C., Lin, W.-Y., & Cheong, P. H. (2005). The influence of social environment on internet connectedness of adolescents in Seoul, Singapore and Taipei. New Media and Society, 7(1), Kaye, B. K., & Johnson, T. J. (2003). From Here to Obscurity?: Media Substitution Theory and Traditional Media in an On-line World. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 54(3), Kennedy, T. L. M., & Wellman, B. (2007). The Networked Household. Information, Communication & Society, 10(5), Kenyon, S., & Lyons, G. (2007). Introducing multitasking to the study of travel and ICT: Examining its extent and assessing its potential importance. Transportation Research Part A, 41(2), Kestnbaum, M., Robinson, J., Neustadtl, A., & Alvarez, A. (2002). Information technology and social time displacement. IT & Society, 1(1), Kraut, R., Kielser, S., Boneva, B., & Shklovski, I. (2006). Examining the Effects of Internet Use on Television Viewing: Details make a Difference. In R. Kraut, M. Brynin & S. Kielser (Eds.), Computers, Phones and the Internet. Domesticating Information Technology (pp ). New York: Oxford University Press. Kraut, R., Kiesler, S., Boneva, B., & Shklovski, I. (2005 in press). Examining the Impact of Internet Use on TV Viewing: Details Make a Difference. In R. Kraut, M. Brynin & S. Kielser (Eds.), Domesticating Information Technology: Oxford University Press. Kraut, R., Patterson, M., Lundmark, V., Kielser, S., Mukhopadhyay, T., & Scherlis, W. (1998). Internet Paradox: A social technology that reduces social involvement and psychological well-being? American Psychologist, 53(9), Lacohée, H., & Anderson, B. (2001). Interacting with the telephone. International Journal of Human-Computer Studies, 55(3), Larsen, J., Axhausen, K. W., & Urry, J. (2006). Geographies of Social Networks: Meetings, Travel and Communications. Mobilities, 1(2), Lenz, B., & Nobis, C. (2007). The changing allocation of activities in space and time by the use of ICT - "Fragmentation" as a new concept and empirical results. Transportation Part A, 41, Livingstone, S. (2002). Young people and new media. London: SAGE Publications. Lyons, G. (2002). Internet: investigating new technology s evolving role, nature and effects on transport. Transport Policy, 9, Macdonald, K., & Grieco, M. (2007). Accessibility, Mobility and Connectivity: The Changing Frontiers of Everyday Routine. Mobilities, 2(1), McKenna, K., & Bargh, J. A. (2000). Plan 9 from cyberspace: The implications of the Internet for personality and social psychology. Social Psychology Review, 4(1), Mokhtarian, P. (1998). A synthetic approach to estimating the impacts of telecommuting on tracel. Urban Studies, 35(2), Mokhtarian, P. L. (2004). Telecommuting, residential location, and commute-distance traveled: evidence from State of California employees. Environment and Planning A, 36,

112 109 Mokhtarian, P. L., & Salomon, I. (1997). Emerging travel patterns: Do telecommunications make a difference. Paper presented at the Eighth Meeting of the International Association of Tracel Behavior Research, Austin, Texas. Nie, N., & Erbring, L. (2000). Internet and Society: A Preliminary Report [online document]. Stanford Institute for The Quantitative Study of Society [producer], Available at Nie, N., & Hillygus, S. (2002). The Impact of Internet Use on Sociability: Time-diary Findings. IT & Society, 1(2), Nie, N. H., & Hillygus, S. (2002). Where Does Internet Time Come From? A Reconnaissance. IT & Society, 1(2), Nordicom-Sverige. (2003). Internetbarometern 2003, Tillgänglig: Oldenburg, R. (1989). The Great Good Place. Cafés, Coffee Shops, Community Centres, Beauty Parlors, General Stores, Bars, Hangouts and How They Get You Throug the Day. New York: Paragon House. Ory, D., & Mokhtarian, P. L. (2005). When is getting there half the fun? Modeling the liking for travel. Transportation Research Part A: Policy and Practice, 39(2-3), Pronovost, G. (2002). The Internet and Time Displacement: A Canadian Perspective. IT & Society, 1(2), Putnam, R. D. (2000). Bowling alone: The collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster. Qiu, Y., Pudrovska, T., & Bianchi, S. (2002). Social Activity and Internet Use in Dual-Earner Families: A Weekly Time Diary Apporach. IT & Society, 1(1), Quan-Haase, A. (2007). University students local and distant social ties: Using and integrating modes of communication on campus. Information, Communication & Society, 10(5), Robinson, J. (2002). Introduction to Issue 2: IT, Mass Media and Other Daily Activity. IT & Society, 1(2), 1-8. Robinson, J., Kestnbaum, M., Neustadtl, A., & Alvarez, A. (2002). Information technology and functional time displacement. IT & Society, 1(1), Robinson, J. P., & De Haan, J. (2006). Information Technology and Family Time Displacement. In R. Kraut, M. Brynin & S. Kielser (Eds.), Computers, Phones and the Internet. Domesticating Information Technology (pp ). New York: Oxford University Press. Robinson, J. P., & Godbey, G. (1999). Time for Life. The Surprising Ways Americans Use Their Time. SCB (2003). Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01. Örebro: Statistiska centralbyrån, Rapport 99. SIKA (2006). KOM. Den nationella kommunikationsvaneundersökningen. Stockholm: Statens institut för kommunikationsanalys, 2006:32. Smoreda, Z., & Thomas, F. (2001). Social networks and residential ICT adoption and use. Paper presented at the EURESCOM Summit G Technologies and Allocations, Heidelburg, November. Subrahmanyam, K., Greenfield, P., Kraut, R., & Gross, E. (2001). The impact of computer use on children's and adolescents' development. Applied Developmental Psychology, 22, Sullivan, O., & Gershuny, J. (2001). Cross-national changes in time-use: some sociological (hi)stories re-examined. British Journal of Sociology, 52(2), Sullivan, O., & Gershuny, J. (2002). Cross-national changes in time-use: some sociological (hi) stories re-examined. British Journal of Sociology, 52(2), Thulin, E. (1999). IT, rörlighet och resande. En kunskapsöversikt.: Occasional Papers 1999:10, Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet. Thulin, E. (2002). Ungdomars användning av dator, internet och mobiltelefon. Konsekvenser för vardagslivets geografiska dimensioner. Lic. uppsats, Choros 2002:2, Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg.

113 110 Thulin, E. (2004). Ungdomars virtuella rörlighet. Användningen av dator, internet och mobilitelefon i ett geografiskt perspektiv., Akad. avh, Meddelanden från Göteborgs universitets Geografiska institutioner, Serie B, nr 105, Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet. Thulin, E., & Vilhelmson, B. (2005). Virtual mobility of urban youth: ICT-based communication in Sweden. Tijdschrift voor Economische en Sociale Geografie, 96(5), Thulin, E., & Vilhelmson, B. (2006). Virtual mobility and processes of displacement:young people's changing use of ICT, time, and place. NETCOM - Networks and communication studies, 20(1-2), Thulin, E., & Vilhelmson, B. (2007). Mobiles everywhere: youth, the mobile, and changes in everyday practice. Young - Nordic Journal of Youth Research, 15(3), Thulin, E., & Vilhelmson, B. (2008, forthc.). Mobile phones: transforming the everyday social communication practice of urban youth. In S. Campbell & R. Ling (Eds.), Mobile Communication Research Annual, Vol. 1, Transaction Press. The Reconstruction of Space & Time through Mobile Communication. Turkle, S. (1995). Life on the screen: Identity in the age of the Internet. New York: Simon & Schuster. Törnqvist, G. (1998). Renässans för regioner - om tekniken och den sociala kommunikationens villkor. Stockholm: SNS Förlag. Utz, S. (2007). Media use in long-distance friendships. Information, Communication & Society, 10(5), Valentine, G., & Holloway, S. L. (2002). Cyberkids? Exploring Children`s Identities and Social Networks in On-line and Off-line Worlds. Annals of the Association of American Geographers, 92(2), Wang, D., & Law, F. Y. T. (2007). Impacts of Information and Communication Technologies (ICT) on time use and travel behavior: a structural equations analysis. Transportation, 34, Wellman, B. (1999). The Network Community. An Introduction. In B. Wellman (Ed.), Networks in the Global Village. Life in Contemporary Communities (pp. 1-48). Boulder Colorado: Westview Press. Vilhelmson, B. (1997). Tidsanvändning och resor. Att analysera befolkningens rörlighet med hjälp av en tidsanvändningsundersökning. Stockholm: KFB-rapport 1997:12, Kommunikationsforskningsberedningen. Vilhelmson, B. (1999). Daily Moblity and the Use of TIme for Different Activities. The Case of Sweden. GeoJournal, 48, Vilhelmson, B. (2002). Rörlighet och förankring. Geografiska aspekter på människors välfärd. Göteborg: CHOROS 2002:1, Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet. Vilhelmson, B., & Thulin, E. (2001). Is regular work at fixed places fading away? The Development of ICT-based and travel-based modes of work in Sweden. Environment and Planning A, 33, Vilhelmson, B., & Thulin, E. (2006). ICT, proximity, and the place of home:a time-use perspective. Paper presented at the Fifth Proximity Conference: Proximity between interactions and institutions. Session: Proximity, ICT, and mobility., Bordeaux, France, June,. Vilhelmson, B., & Thulin, E. (submitted). Virtual mobility, time use, and the place of the home. Tijdschrift voor Economische en Sociale Geografie. Visser, E.-J., & Lanzendorf, M. (2004). Mobility and accessibility effects of B2C e-commerce: a literature review. Tijdschrift voor Economische en Sociale Geografie, 95(2), Ås, D. (1978). Studies of Time-Use: Problems and Prospects. Acta Sociologica, 21(2),

114 111 BILAGA 1 PUBLIKATIONER INOM PROJEKTET MOBILITETENS TID Vilhelmson, Bertil (2007) The use of the car. Mobility dependencies of urban everyday life. In T. Gärling and L. Steg (Eds.) Threats to the Quality of Urban Life from Car Traffic: Problems, Causes, and Solutions, Amsterdam: Elsevier. Vilhelmson, Bertil & Thulin, Eva (submitted) Virtual mobility, time use and the place of the home. Thulin, Eva & Vilhelmson, Bertil (2007) Mobiles everywhere: Youth, the mobile phone, and changes in everyday practice. Young. Nordic Journal of Youth Research. 15(3), Thulin, Eva & Vilhelmson, Bertil (2006) Virtual mobility and processes of displacement: Young people s changing use of ICT, time, and place. NETCOM. Network and Communications Studies. 20 (1-2), Frändberg, Lotta, Thulin, Eva & Vilhelmson, Bertil (2006) Rörlighetens omvandling. Ungdomars resor och virtuella kommunikation. Framtider 3, 24-29, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm Thulin, Eva & Vilhelmson, Bertil (2005) Virtual mobility of urban youth. ICT-based communication in Sweden. Tijdschrift voor Economische en Sociale Geografie, 96 (5) Frändberg, Lotta, Thulin, Eva & Vilhelmson, Bertil (2005) Rörlighetens omvandling. Om resor och virtuell kommunikation - mönster, drivkrafter, gränser. Lund: Studentlitteratur. Vilhelmson, Bertil (2005) Urbanisation and everyday mobility. Long-term changes of travel in urban areas of Sweden. Cybergeo: Reveu europeénne de geographie. No 312, Vilhelmson, Bertil (2005) Reser man mindre i täta städer? Gränsbrytaren, 6(10), 14. Loukopoulos, Peter, Gärling, Tommy & Vilhelmson, Bertil (2005) Mapping the Potential Consequences of Car-Use Reduction in Urban Areas. Journal of Transport Geography, 13 (2),

115 112 BILAGA 2 TABELLER Tabell 1 Rörlighet med olika transport- och kommunikationsmedel. Befolkningen år. Minuter per person och medeldygn. Källa: Förf bearb av TA 1990/91 och TA 2000/ / /91 Förändring FYSISKA FÖRFLYTTNINNGAR OCH RESOR (inom transportsystemet) Till fots Cykel Bil Kollektivtrafik Övriga transportmedel Summa VIRTUELLA KONTAKTER Telefonsamtal (privat: fast och mobil) Dator (privat; online och offline) Summa MEDIAL KOMMUNIKATION TV-video Radio, bio mm Summa Förflyttingar utanför transportsystemet Promenader Fet stil: Statistiskt signifikant skillnad vid 95% nivå. Tabell 2 Tid för datoranvändning totalt All användning (online/offline; privat, studier, arbete). Befolkningen år. Källa: Egen bearbetning av KOM resp. år Åldersgrupp Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Alla

116 113 Tabell 3 Tid för privat datoranvändning Kommunikativ och icke-kommunikativ användning. Befolkningen år. Minuter per person och dygn. Källa: Egen bearbetning av KOM 2003/04. Online (internet) Offline Totalt Män Kvinnor ALLA Män Kvinnor ALLA Män Kvinnor ALLA ALLA Tabell 4 Mobiltelefonens andel av den totala privata telefontiden Utgående kontakter. Befolkningen år. Källa: Egen bearbetning av KOM 2003/04. Män Kvinnor Alla år 24% 25% 25% år 35% 25% 29% år 33% 15% 22% år 40% 13% 26% år 40% 14% 25% år 16% 6% 11% år 6% 4% 5% år 3% 1% 2% Alla 27% 13% 19% Tabell 5 Tid i bostaden för rörlighet i olika former fysiska resor, virtuella kontakter via internet och telefon, samt konsumtion av media och förändringar mellan 2000, 2002 och Ungdomspanelen. Minuter per person och dygn. (N=28) Källa: Panelundersökningen - tidsdagböcker 2000, 2002 och år Förändring år Förändring år Förändring år Tidsanvändning Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla I hemmet totalt studier/jobb fri tid fri tid "rörlighet" dator (offline) internet (online) hemtelefon tv övrig media fri tid övrigt

117 114 Tabell 6 Jämförelser avseende tidsanvändning, platsanvändning, social tid och olika former av rörlighet bland höganvändare, medelanvändare och låganvändare av privat datoranvändning (i bostaden), Källa: Källa: Panelundersökningen - tidsdagböcker 2005 TIDSANVÄNDING Höganvändare >60 min/dygm (n=11) Medelanvändare min/dygn (n=8) Låganvändare < 20 min/dygn (n=9) Platsanvändning I hemmet Utanför hemmet Arbetplats Skola Andra platser Typ av tidsanvändning Förvärvsarbete Studietid Fri tid i hem utanför hem, skola & arbpl Tid för rörlighet Dator (on&offline) i hem (privat) Tv i hem (privat) Övrig media i hem (privat) Fast telefon i hem (privat) Resa Social tid/ensam tid Ensam i hem Med vän Med familj Tillsammans utanför hem, skola, arbpl Telefon - kontaktfrekvens (Antal kontakter per dygn) Mobiltelefon 2,8 3,3 4,3 Fast telefon 0,5 0,9 1,1

118 115 APPENDIX RESANDET OCH TIDEN TIDSSERIER Utgångspunkter Detta kapitel undersöker hur restiden i stort förändrats sedan mitten av 1990-talet fram till år Under perioden har olika former av informations- och kommunikationsteknik introducerats och spridits till allt fler hushåll. Särskilt datoranvändningen tar ökad tid i anspråk, inte minsta bland unga människor. Allt mer tid ägnas internetbaserade kontakter, aktiviteter och ärenden. Samtidigt har användningen av mobiltelefon blivit frekvent och vardaglig. Har då en expanderande virtuell rörlighet påverkat den tid befolkningen dagligen sammanlagt lägger ner på att resa? Det övergripande svar vi fick med hjälp av data från tidsanvändningsundersökningen var att så inte var fallet (se rapportens kapitel 3). Möjligen kunde vi urskilja ett svagt samband bland unga vuxna där de som använde datorn mycket inte var riktigt lika benägna att resa så mycket som andra. Med vad har hänt efter år 2001 och i ett längre tidsperspektiv? Då har ju (som framgick av rapportens kapitel 4) den virtuella rörligheten fortsatt att göra avgörande inbrytningar i många människors dagliga tidsbudget. En sammanfattande bild av befolkningens användning av tid för att resa och kommunicera virtuellt och hur den utvecklats mellan 1991 och 2004 (enligt nationella tidsanvändnings- och kommunikationsvaneundersökningar) redovisas i tabell 1. I detta appendix redovisas längre tidsserier avseende befolkningens restid totalt samt med olika färdmedel och för olika syften. Tidsserierna har vi satt samman med hjälp av data från de nationella resvaneundersökningarna (RiksRVU och RES). 1 1 För en beskrivning av RES som källmaterial, se 51.aspx.

119 116 Tabell 1 Tid för rörlighet fysisk, virtuell och medial. Befolkningen år. Minuter per person och medeldygn. Källa: TA 1990/91, TA 2000/01, KOM Förf bearb (TA) 2001 (TA) 2004 (KOM) Förändring Relativ förändring RESOR Resor inom transportsystemet % Bil Kollektivtrafik Till fots VIRTUELL KOMMUNIKATION Dator- och telefonanvändning Dator (privat användning: online och offline) Telefon (privat användning: fast och mobil) TOTALT RESOR OCH VIR- TUELL KOMMUNIKATION * +171% * * +32% MEDIA-ANVÄNDNING TV, video, radio och bio TV och video * Statistiskt signifikant skillnad vid 95% nivå. En hypotes, som ligger när till hands, är att restiden minskat, särskilt bland unga som tidigt använde de virtuella kommunikationsmedlen flitigt och fortsätter att göra det i allt större omfattning. Hypotesen ansluter till ett konventionellt sätt att värdera relationen mellan olika rörlighets- och kontaktformer. Eftersom det många gånger är effektivare (både snabbare och billigare) att kommunicera virtuellt borde substitutionsprocesser verka, som i sin tur leder till att människor kan minska sitt resande i tid räknat. Men konkurrensen mellan olika sätt att kommunicera är sällan så enkel. En annan hypotes är att relationen är komplementär och att det samlade resandet (och restiden) inte direkt påverkas av att den virtuella rörligheten ökar. Människors kontakter med omvärlden tenderar snarare att intensifieras i takt med de ökade tekniska möjligheterna att kommunicera. Resultat från tidsanvändningsundersökningen pekar, som framgått, mot en sådan slutsats åtminstone generellt och för perioden (tabell 1). Till detta kan fogas en tredje hypotes, som säger att restiden till och med skulle öka i takt med en tilltagande virtualisering. Förbättrade virtuella kontaktmöjligheter skulle då stimulera människor till fler möten och aktiviteter i verkliga livet som genererar behov av fler och längre resor.

Rörlighetens omvandling

Rörlighetens omvandling TEMA Sveriges nya geografi FOTO: KEATE/MASTERFILE-IBL. Lotta Frändberg, Eva Thulin och Bertil Vilhelmson Rörlighetens omvandling Svenska ungdomars resor och virtuella kommunikation 24 Framtider 3/2006

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

MÄNS OCH KVINNORS RESVANOR I SVERIGE 1

MÄNS OCH KVINNORS RESVANOR I SVERIGE 1 MÄNS OCH KVINNORS RESVANOR I SVERIGE 1 Lars-Gunnar Krantz Kulturgeografiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund. Vid jämförelser av mäns och kvinnors rörlighet

Läs mer

TIDSANVÄNDNING OCH RESOR. Aspekter på olika gruppers aktivitetsmönster.

TIDSANVÄNDNING OCH RESOR. Aspekter på olika gruppers aktivitetsmönster. TIDSANVÄNDNING OCH RESOR. Aspekter på olika gruppers aktivitetsmönster. Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet 5 augusti 1997 1. Introduktion Tid är

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen 2010-02-26 Renare stadsluft Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 En resvaneundersökning för Skelleftedalen, Skellefteå

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Ungdomars virtuella rörlighet

Ungdomars virtuella rörlighet Ungdomars virtuella rörlighet Användningen av dator, internet och mobiltelefon i ett geografiskt perspektiv Eva Thulin Göteborg 2004 Kulturgeografiska institutionen Department of Human and Economic Handelshögskolan

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Om mikroarbete och restid

Om mikroarbete och restid Om mikroarbete och restid Undersökning om svenskarnas inställning till mikroarbete vad gör man med sin restid till och från jobbet Hösten 2012 Claremont www.claremont.se 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Vad gör man när man reser?

Vad gör man när man reser? VINNOVA Rapport VR 2010:15 Vad gör man när man reser? En undersökning av resenärers användning av restiden i regional kollektivtrafik Daniel Fahlén Eva T h u li n & Bertil Vilhelmson Titel : Vad gör man

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977 En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler. Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av de svenska hushållen som enbart har så kallad fri-tv,

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Alltmer tid ägnas åt teknik

Alltmer tid ägnas åt teknik Alltmer tid ägnas åt teknik och teknikgapet minskar mellan yngre och äldre. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011 TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg Anders Peterson, ITN 2 november 2011 Översikt Resvaneundersökning (RVU) Vad kan man få fram med en

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 7 42 fax +46 ()8 7 42 1 www.tns-sifo.se l Ökat intresse för bättre bostad Konsumentklimatet Mars 211 12231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

BATTERIER OCH ELAVFALL

BATTERIER OCH ELAVFALL BATTERIER OCH ELAVFALL En kunskaps- och attitydundersökning för Naturvårdsverket Utförd av Trivector Information, maj 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 1 Inledning

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08 Skandias plånboksindex December, 2014 2015-01-08 Sammanfattning Skandias Plånboksindex visar att regeringskrisen och det stundande extravalet gjort att framförallt heltidsarbetande storstadsbor ser mer

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Internetanvändning 2002: Olle Findahl(1/6) Nya personer 2002 1

Internetanvändning 2002: Olle Findahl(1/6) Nya personer 2002 1 Internetanvändning 2002: Olle Findahl(1/6) Nya personer 2002 1 Internetanvändning 2002:3 Telefonintervjuer med nya personer Ipnummer Datum Intervjuare Projektledare: Olle Findahl Jag heter xxxxxxx och

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different?

Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different? Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different? Oslo, Trondheim, Stockholm, Göteborg Karin Brundell Freij, WSP Jämförelserna i projektet I projektet arbetar vi med fyra städer Huvudpoängen är dock

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer