Rörlighetens omvandling

Transkript

1 TEMA Sveriges nya geografi FOTO: KEATE/MASTERFILE-IBL. Lotta Frändberg, Eva Thulin och Bertil Vilhelmson Rörlighetens omvandling Svenska ungdomars resor och virtuella kommunikation 24 Framtider 3/2006

2 Svenska ungdomar reser och kommunicerar på andra sätt än deras föräldrar gjorde när de var unga. Inom loppet av en generation har datorer och mobiltelefoner blivit självklara vardagsting och flyget utvecklats till ett masstransportmedel. Rörligheten har internationaliserats och virtualiserats, blivit mer geografiskt vidsträckt men paradoxalt nog samtidigt mer hemmabunden. Människors möjligheter att överbrygga geografiska avstånd har förändrats radikalt genom historien. Järnvägen, telefonen och bilismen är tydliga exempel som drastiskt ändrat tillgängligheten till andra platser och därmed också påverkat människors sätt att organisera verksamheter och vardagsliv i tid och rum. Bakom fenomen som storstadsutbredning, regionförstoring och globalisering verkar kommunikations- och transportsystemen som mäktiga drivkrafter. I dag befinner vi oss åter i en situation av snabb omvandling av den geografiska rörligheten. Vår fysiska rörlighet i form av resor fortsätter att öka och bli alltmer geografiskt vidsträckt, inte minst genom fler och längre resor utanför landets gränser. Än mer uppseendeväckande är de ökade möj ligheterna till virtuell rörlighet och ögonblicklig interaktion via ny informationsoch kommunikationsteknik (IKT) datorer, internet, mobiltelefoner. Oerhörda förväntningar har knutits till den nya informations- och kommunikationsteknikens omvälvande kraft som tillväxtmotor i ekonomin och som problemlösare inom andra delar av samhällslivet. Genom att ersätta och komplettera fysiska resor förutspås IKT kunna bidra till att lösa miljöproblem, minska trängseln i storstäderna, se till att den regionala utvecklingen tar fart och demokratin vitaliseras. Samtidigt förmedlas mer hotfulla och pessimistiska bilder. Många befarar att ökad dator- och medieanvändning får folk att vistas mer hemma och umgås mindre med andra, och att lokal förankring och gemenskap i förlängningen gröps ur. Men erfarenheten visar att forskare och debattörer i perioder av snabb teknisk utveckling ofta förenklar sambanden mellan teknik och samhällsförändring. Att många har tillgång till ny teknik, till exempel en dator hemma, innebär inte alltid att användningen är särskilt omfattande. Så fick distansarbete inte någon större spridning, trots att man till en början förväntade sig att många skulle sitta hemma och jobba och därmed minska sina arbetsresor. Teknikhistorisk samhällsforskning visar att människor ofta fogar in ny teknik i sin vardag på egna villkor snarare än efter vad företag och myndigheter förväntar sig. Användning för nöje och umgänge blir ofta vanligare än den rena nyttoanvändningen. FYSISK OCH VIRTUELL RÖRLIGHET är inte några enhetliga fenomen. Hur de samspelar och påverkar varandra är dessutom allt annat än självklart. Ibland kan en kontakt över internet ersätta en resa. Folk använder internetbanken i stället för att gå till bankkontoret och betala räkningar. I andra fall kan internet underlätta eller inspirera till långa resor, till exempel när människor hittar information om en lockande plats eller festival. I Framtider nr 2/2006 diskuterade Martin Kylhammar hur vissa idéer och visioner stän digt återkommer i retoriken kring trans port- och kommunikationstekniken näs tan oberoende av vartåt den konkreta mate riella utvecklingen pekar. För att få en bättre uppfattning om vart vi är på väg och hur utvecklingen kan påverkas är det viktigt att försöka fånga hur människor faktiskt gör att konfrontera högstämd retorik med Framtider 3/

3 TEMA Sveriges nya geografi beskrivningar av vardag: Hur mycket och till vad används den nya kommunikationstekniken? Innebär detta att människor möts mer sällan? Hur påverkas resandet? Kan man se några konkreta samband mellan den förändrade virtuella och fysiska rörligheten? Vi har här valt att diskutera rörlighetens omvandling utifrån ungdomars användning av resor och IKT. Ungdomar är en särskilt intressant grupp, bland annat därför att deras tillgång till tekniken är så hög. Med ungdomar menar vi i denna artikel oftast, men inte alltid, åldrarna år, beroende på vilka källor vi använder. Hela 90 procent i åldrarna år har tillgång till dator och drygt 80 procent har internet hemma. Nästan samtliga har egen mobiltelefon. För de flesta är alltså IKT ett normalt inslag i vardagen och nya IKT-baserade vanor har hunnit utvecklas bland dem. Ett näraliggande motiv om än om diskuterat sådant är att vanor, värderingar och kon takter som etableras i unga år får stor be tydelse för hur man sedan lever som vuxen. Att undersöka ungdomars res- och kom munikationsvanor kan alltså vara ett sätt att spåra vad som på längre sikt kan få genom slag i hela samhället. ALLA UNGDOMAR ANVÄNDER naturligtvis inte den nya tekniken lika mycket eller i samma syften. Förutom individuella olikheter finns också strukturellt betingade skillnader mellan olika grupper. Särskilt tydliga är skillnaderna mellan könen. Unga män lägger i genomsnitt ned mer än dubbelt så mycket tid på datorn som unga kvinnor gör. Om man enbart ser till datoranvändningen på fri tiden blir differenserna ännu större. I genomsnitt använder män i åldrarna år varje dag datorn en och en halv timme under fritiden, kvinnor drygt tjugo minuter. Detta avspeglar också en skillnad i vad de använder datorn till. Killarna ägnar betydligt mer tid åt nöjesbetonat surfande. Motsvarande könsskillnad finns också i den vuxna befolkningen, men den är långt större bland de unga. Dessutom ser skillnaden ut att växa. FOTO: DARYL BENSON/MASTERFILE-IBL. Mönstret har observerats även i andra länder och i internationell forskning talas det om en könsbetingad digital klyfta. Detta är i sig problematiskt, men det är inte självklart vilka konsekvenserna blir. Å ena sidan kan kvinnor få sämre kunskaper om tekniken och kanske hamna utanför IT-samhället. Men den som inte sitter vid datorn så mycket använder sin tid till annat. Kvinnors mindre nöjesstyrda datoranvändning kan därför, å andra sidan, betraktas som mer effektiv och balanserad. Vad innebär det i ett vidare perspektiv att en i så hög grad hemmabunden aktivitet upptar en stor del av många ungas fritid? Hinner de fortfarande träffa sina kompisar? Eller har deras sociala liv virtualiserats och kanske också blivit mer geografiskt vidsträckt? Resultat från en djupstudie av ett fyrtiotal storstadsungdomar i 20-årsåldern och deras användning av resor och IKT visar att renodlade nätkontakter faktiskt spelar mycket liten roll för de flesta. Bilden bekräftas av 26 Framtider 3/2006

4 Att analysera människors faktiska resande och kommunicerande, är ett bra sätt att möta överdrifterna i debatten om den moderna teknikens stora inverkan. ett flertal internationella studier. Internet används huvudsakligen till att bevara och förstärka relationer med människor man redan känner och regelbundet möter i verkligheten. Även om nästan alla någon gång har chattat med okända, uppfattar de flesta i 20-årsåldern detta som barnsligt och som något de nu lämnat bakom sig. Undantaget är de som har djuplodande intressen inom ett specialområde, som musik, politik eller programmering, och som regelbundet utbyter erfarenheter och diskuterar med likasinnade (som de ofta bara känner från nätet). ATT DEN VIRTUELLA KOMMUNIKATIONEN nästan bara gäller redan välbekanta människor innebär också att en stor del av ungdomarnas sociala kontakter via nätet är mycket lokala. Här finns dock vissa skillnader mellan olika former av nätkommunikation. Medan instant messaging främst används för att chatta med kompisar lokalt, används e-post mest för kommunikation med dem som är utomlands eller på annan ort i Sverige. Fortfarande handlar det främst om personer som man tidigare lärt känna i verkliga livet, till exempel kompisar som tillfälligt studerar eller arbetar utomlands. Den lokala kommunikationen mellan vänner via internet ersätter inte mer traditionella sätt att umgås. Djupstudien av storstadsungdomar visar att sociala kontakter på nätet sällan sker på bekostnad av fysiska möten eller telefonsamtal. I stället blir de nya kommunikationsformerna komplement till de äldre. Enda undantaget är traditionellt brevskrivande som nästan helt ersatts av e-post. Kontentan blir att det sociala utbytet i ungdomarnas vardag ökar. E-post, instant messaging och mobiltelefoni ökar deras tillgänglighet för varandra. Man pratas vid och sms-ar under resan hem från skolan eller chattar med en kompis samtidigt som man laddar ner en film via nätet. Farhågorna om att ungdomar leds in i social isolering tycks med andra ord starkt Framtider 3/

5 TEMA Sveriges nya geografi överdrivna. Möjligtvis kan de vara aktuella för en liten grupp höganvändare. En redan hemmaorienterad livsstil kan underlättas och förstärkas genom tillgången till datorer och internet. Ungdomarna träffas alltså inte mindre ofta på stan eller hemma hos varandra bara för att de också har kontakt via internet eller mobiltelefon. Men hur är det med fysiska förflyttningar i andra ärenden än rent sociala? Kan man se något som tyder på ett framtida minskat resberoende i vardagen? Studien av storstadsungdomar visar att virtuell och fysisk rörlighet i realiteten mycket sällan är utbytbara. Bankärenden i all ära, men de är inte särskilt frekventa i ungdomars vardag. Dessutom finns en rad mellansteg i utvecklingen, som postgiro och telefonbank. Den dominerande tendensen är i stället att de nya virtuella alternativen används parallellt med de resbaserade. Människor brukar internet för att få tillgång till varor som är svåra att få tag på lokalt, men detta medför inte att ungdomar shoppar mer sällan. UNGDOMARS VARDAGLIGA fysiska rörlighet har trots allt förändrats under senare år. Minskad bilanvändning och, framför allt, lägre körkortsinnehav är några viktiga tendenser. Under 1990-talet sjönk andelen kör kortsinnehavare bland unga män (18 24 år) från drygt 80 till 60 procent. Också bland unga kvinnor var nedgången tydlig, fast från en lägre nivå. Nedgången har sedan fortsatt. Man får gå åtskilliga decennier tillbaka för att hitta en så låg rekryteringsnivå till bilismen som i dag. Detta hänger samman med ökad ungdomsarbetslöshet men också med att det blivit svårare och dyrare att ta körkort. En del studier antyder dessutom att värderingsförändringar kan ha inträffat. Bilen spelar inte längre samma roll som statussymbol och vuxenmarkör som tidigare. Miljöhänsyn kanske också väger tyngre i dag. Men för de flesta är nog körkort en fråga om att senarelägga. Bland män och kvinnor i 30-årsåldern är körkort nästan lika vanligt nu som tidigare. Här finns sannolikt ett samband med den förlängning av ungdomstiden som pågått i flera decennier, framför allt därför att allt fler studerar allt längre tid. Många lever under studietiden i stadsmiljöer där det finns goda alternativ till bilen. Tydliga bilbehov upplever man kanske först när man bildar familj, vilket i dag ofta sker runt 30. OM DEN VARDAGLIGA bilanvändningen minskar så ökar samtidigt resorna utanför landets gränser. I dag innebär ungdomstiden för många en introduktion till ett globalt aktivt liv. Svenskarnas internationella rörlighet ökade mycket snabbt under andra halvan av 1990-talet. Mellan 1994 och 2001 blev antalet utlandsresor 50 procent fler och den totala reslängden nästan fördubblades. Också resandet bland ungdomar ökade under denna period. När det gäller utlandsresande utanför arbetslivet hör ungdomar mellan 20 och 24 år (och medelålders, år) till de allra mest aktiva. En lika viktig tendens är att fler väljer att flytta tillfälligt utomlands under ett eller flera år. En tredjedel av samtliga i åldrarna år uppgav 2002 att de hade arbetat utomlands och nästan lika många hade studerat utanför Sverige. Många unga betraktar internationell erfarenhet som ett själv klart, och av omgivningen till exempel framtida arbetsgivare förväntat inslag i vuxenblivandet. Detta hänger naturligtvis samman med den förlängda ungdomstiden, men beror också på att avlägsna platser blivit mer lättillgängliga, bland annat genom billigare transporter och bättre språkkunskaper. Ökade möjligheter att ha täta kontakter med familj och vänner via nätet har också stor betydelse. Den som snabbt, lätt och ofta kan kommunicera med dem där hemma får också lättare att vara borta länge. Att så många bor utomlands under en period innebär fler nära vänner i andra länder, vilket i sin tur bör föra med sig ökat resande. En del kanske träffar sin partner, vilket kan leda till permanent migration och varaktiga, intensiva kontakter mellan familjer på stora geografiska avstånd. 28 Framtider 3/2006

6 Att rörlighetens betydelse ökar är uppenbart ur ett vardagslivsperspektiv. Vi svenskar ägnar nu dagligen drygt två timmar av vår vakna tid (utanför arbetet) till att resa och att kommunicera virtuellt. Än viktigare i sammanhanget är den stora gruppen svenska ungdomar som har starka band till andra länder därför att de eller någon av föräldrarna tidigare invandrat till Sverige. Var fjärde tonåring har utländsk bakgrund i denna bemärkelse. Att sociala relationer på detta sätt transnationaliseras bygger in ett behov av omfattande internationell rörlighet av mer vardagligt och rutinartat slag än vi normalt förknippar med utlandsresor. EN DEL SAMHÄLLSFORSKARE hävdar med emfas att mobilitet, flöden och nätverk nu utgör huvudnycklar till en djupare förståelse av samhällelig och kulturell förändring. Utan empirisk förankring och utan att också granska vad som händer i människors vardag riskerar sådana analyser att reduceras till historiskt återkommande retorik. Att rörlighetens betydelse ökar är uppenbart ur ett vardagslivsperspektiv. Vi svenskar ägnar nu dagligen drygt två timmar av vår vakna tid (utanför arbetet) till att resa och att kommunicera virtuellt. Vad vi använder vår rörlighet till, vilka kommunikationsmedel vi väljer och hur långt vi rör oss får naturligtvis konsekvenser för regional och ekonomisk utveckling, för miljön och för vårt sociala liv. Vi har här pekat på hur vardagens lokala kontakter intensifieras samtidigt som det långväga resandet internationaliseras. Detta är vår huvudpoäng. Vidare vill vi betona att fritiden spelar en central roll i omvandlingen inte minst bland de unga. Datorn och mobilen är i dag i lika hög grad nöjesmaskiner (för musik, film, spel och förströelse) som praktiska redskap för kommunikation och arbete. Hälften av alla bilresor äger rum på fritiden. Flygplanen fylls till tre fjärdedelar av fritidsresenärer. De andra världar som blir virtuellt eller fysiskt tillgängliga via ny teknik ger löften om avbrott i (eller flykt från) vardagens ru tiner. Men de aktualiserar också att det hand lingsutrymme och den räckvidd som tekniken möjliggör är socialt påverkbar. Lotta Frändberg, Eva Thulin och Bertil Vilhelmson är forskare vid kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet. LITTERATURTIPS Frändberg, Lotta, Eva Thulin och Bertil Vilhelmson (2005), Rörlighetens omvandling: om resor och virtuell kommunikation mönster, drivkrafter, gränser. Lund: Studentlitteratur. Frändberg, Lotta och Bertil Vilhelmson (2003), Personal Mobility: a Corporeal Dimension of Transnationalisation. The Case of Long-distance Travel from Sweden. Environment and Planning A 35: Thulin, Eva (2004), Ungdomars virtuella rörlighet. Användningen av dator, internet och mobiltelefon i ett geografiskt perspektiv. Göteborg: Kulturgeografiska institutionen. (Meddelanden från Göteborgs universitets geografiska institutioner, serie B, 105) Framtider 3/