Pressmeddelande. 4 september 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pressmeddelande. 4 september 2013"

Transkript

1 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra av tio sparar dessutom regelbundet, vilket också är fler än för fem år sedan. Dagens unga verkar ha blivit mer ekonomiskt medvetna, säger Madelén Falkenhäll på Institutet för Privatekonomi,. Tonåringarnas månadspeng i kronor är i stort sett oförändrad sedan En anledning kan vara att månadspengens storlek för äldre ungdomar, år, i stort följer studiebidraget. Studiebidraget är oförändrat sedan Inräknat inflationen har alltså ungas köpkraft försämrats, se tabell 2. Trots det uppger fler att pengarna räcker hela månaden. Det visar Institutet för Privatekonomis återkommande undersökning över tonåringarna och deras ekonomi. Ungdomar verkar ha blivit mer ekonomiskt ansvarstagande, vilket är väldigt positivt, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Institutet för privatekonomi. Det är särskilt viktigt då vi går mot en utveckling där ett allt större ansvar för den egna välfärden läggs på individen. Med det ökar även behovet av ett eget sparande. Ekonomisnack hemma ökar ansvaret Undersökningen visar också att ungdomar som kommer från hem där man pratar om ekonomi uppger sig vara lite mer ansvarstagande. De får pengarna att räcka längre, gör i större utsträckning en budget, sparar mer regelbundet och planerar sina inköp i förväg. Men när pengarna tar slut rycker många föräldrar fortfarande ut med ett tillskott. Den andelen har dock sjunkit sedan 2008, vilket kan tyda på att också fler föräldrar blivit bättre på att lära sina unga att ta ett ekonomiskt ansvar och hantera begränsade resurser. Att prata om ekonomi med sina barn och att privatekonomi finns med som ämne i skolan är viktigt, menar Madelén Falkenhäll. Det ingår till en viss del i kursplanen för grundskolan och finns sedan 2011 som en del i samhällskunskapen i gymnasieskolan. Men vi skulle vilja se ännu mer privatekonomi på schemat. För ytterligare information: Madelén Falkenhäll, ekonom på Institutet för Privatekonomi,, tfn: Ylva Yngveson, chef, Institutet för Privatekonomi,, tfn: Se även bilaga med tabeller och diagram. Resultatet av undersökningen i sin helhet har sammanställts i rapporten Tonåringarna och deras pengar som finns att ta del av på swedbank.se/privatekonomi. Undersökningen har gjorts i samarbete med Ungdomsbarometern.

2 Bilaga Tabell 1. Månadspeng medelvärde och median, kronor per månad avrundat till närmaste tiotal. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år år Medelvärde Median Tabell 2. Månadspeng i 2013 års priser, medianvärde i kronor. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Förändring Tabell 3. Hur tonåringar får pengar, i procent. Typ av inkomst Andel Barn/studiebidrag 54 Pengar i present 46 Månadspeng 37 Genom extra arbete utanför hemmet 28 Genom extra insatser/hjälpa till hemma 22 Ingen avtalad månadspeng pengar vid behov 16 Får extra pengar utöver de avtalade vid behov 13 Får inga pengar alls 2 Tabell 4. Om månadspengen utifrån hur mycket man har fått lära sig om att sköta sin ekonomi, i procent. Mycket Mycket lite/inget Månadspengen tillräckligt hög Räcker hela månaden och blir över Räcker hela månaden Räcker halva månaden Räcker ungefär en vecka 5 6 Tar slut direkt 5 5

3 Diagram 1. Ändamål med sparkapital genom föräldrar, i procent. Diagram 2. Hur mycket tonåringarna har lärt sig om ekonomi av sina föräldrar, i procent.

4 TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013

5 Månad År Institutet för Privatekonomi 2

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING... 6 RESULTAT... 8 TONÅRINGAR FÅR PENGAR PÅ MÅNGA OLIKA SÄTT... 8 MÅNADSPENGEN OFTA LIKA MED STUDIEBIDRAGET... 9 Tjejerna har högre månadspeng... 9 Störst spridning i månadspeng bland åringar... 9 FÖR VAR TREDJE RÄCKER MÅNADSPENGEN BRA, MEN VANLIGT FÅ MER Skillnad utifrån förkunskaper och familjens ekonomi VANLIGAST ATT YNGRE TONÅRINGAR HJÄLPER TILL FÖR ATT FÅ MÅNADSPENG FÖRSÄMRAD KÖPKRAFT SEDAN FAMILJENS EKONOMI OFTAST GOD KONSUMTIONEN VARIERAR FRÄMST MED ÅLDER Vad måste tonåringarnas pengar räcka till? Och vad lägger tonåringarna pengarna på? SPARANDE Fyra av tio sparar regelbundet, sex av tio har ett eget sparande Sex av tio har föräldrar som sparar åt dem Skillnad utifrån förkunskaper och familjens ekonomi TRE AV FYRA SKULDFRIA BETALNINGSMEDEL KUNSKAP OM EKONOMI Hur påverkas unga av att prata ekonomi hemma? Finns det en oro bland ungdomarna över familjens ekonomi? Förståelse för ekonomiska begrepp SOMMARJOBB, INTE FÖR ALLA EN AV FEM TAR OFTA MILJÖHÄNSYN JÄMFÖRELSE MED OM UNDERSÖKNINGEN Månad År Institutet för Privatekonomi 3

7 Inledning Hur ser tonåringarnas ekonomi ut? Hur mycket pengar har de, var får de dem ifrån och vad gör de med dem? Kan man se någon skillnad i beteende mellan de som har fått lära sig mer om hur man sköter sin ekonomi och de som inte har det? För att få veta mer om tonåringarnas ekonomiska situation genomförde Institutet för Privatekonomi en undersökning bland unga, år. Svaren har samlats in genom tre källor, åringar från ett urval av skolor, åringar via självrekryterade paneler samt hela målgruppen från de som deltog i en webbenkät på s hemsida. Totalt tonåringar har svarat på enkäten. Av de som svarade var 60 procent tjejer och 40 procent killar. De svarande bor till 46 procent i södra Sverige, 40 procent i mellersta och 14 procent i norra Sverige. Fördelningarna är i verkligheten något annorlunda. I verkligheten är de aktuella andelarna i åldersgrupperna tjejer 49 procent och killar 51 procent. Det är 48 procent som bor i södra Sverige, 38 respektive 14 procent bor i mellersta respektive norra Sverige. För att få en mer rättvisande bild har resultaten viktats med avseende på ålder och kön för att bättre spegla hur verkligheten ser ut. Månad År Institutet för Privatekonomi 4

8 Några slutsatser Tonåringarnas månadspeng är i kronor sett i stort sett oförändrad sedan Det innebär att de ungas relativa köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det är det fler som uppger att pengarna räcker hela månaden. Undersökningen visar även att de sparar mer i år än för fem år sedan. Det är en positiv utveckling, även om förståelsen för att det egna sparandet är en del av en ökad handlingsfrihet behöver förbättras. Men det finns alltså tecken på att dagens unga har blivit mer ekonomiskt medvetna. De flesta tonåringar upplever även familjens ekonomi som bra, att pengarna räcker till det de vill, fler i år än för fem år sedan. Det bekräftar bilden av att hushållens disponibla inkomst har fortsatt att öka de senaste åren. Många uppger att de får mer pengar vid behov. Sedan 2008 har dock den andelen sjunkit, vilket tyder på att det finns fler föräldrar som inser vikten av att hålla fast vid ett avtal. Att vara konsekvent är ett led i att lära sig att bättre klara av att hantera begränsade resurser. Även det är en positiv utveckling. Att sticka till ungdomarna extra pengar då och då blir lätt en björntjänst. En mer tveksam förändring som framkommer i undersökningen är dock att färre av de yngre tonåringarna nu får avtalad månadspeng. Det är färre tonåringar som jobbar extra i år än vid vår förra undersökning. Det är trots allt ganska rimligt med tanke på den tuffa situationen för unga på arbetsmarknaden idag. Hur mycket man pratar om ekonomi och får lära sig om hur man sköter sin ekonomi hemma verkar påverka ungdomarnas val och beteenden. Bland annat tänker sig de som har fått lära sig om ekonomi i högre utsträckning att spara först i stället för att låna om de ska köpa något lite dyrare. De sparar också mer. Däremot har tonåringar som inte har fått lära sig så mycket i större utsträckning ett bestämt mål med sitt sparande. De ungdomar som kommer från hem där man pratar om ekonomi uppger sig vara lite mer ansvarstagande. De gör i större utsträckning en budget, följer upp sina utgifter, sparar regelbundet och planerar sina inköp i förväg. De uppger sig även vara mer sparsamma. Det är också tydligt att de unga som inte får lära sig om hur man sköter sin ekonomi kommer från mer ekonomiskt ansträngda familjer. Där finns kanske inte kunskapen eller orken för att ge sina barn bättre förutsättningar att förstå och göra rationella och medvetna val. Det visar på vikten av att prata om ekonomi med sina barn och att ämnet privatekonomi som ämne i skolan är viktigt, särskilt för de ungdomar som inte får med sig någon sådan kunskap hemifrån. Den värld de snart ska möta och kunna hantera är mer komplex än den var för deras föräldrar. Månad År Institutet för Privatekonomi 5

9 Sammanfattning Tonåringarnas största inkomstkälla är barn- eller studiebidraget. Sedan vår förra undersökning 2008 har dock deras köpkraft försämrats. Justerat för inflationen är månadspengen i alla åldersgrupper lägre 2013 än för fem år sedan. För de flesta räcker pengarna ändå hela månaden och för relativt många blir det till och med pengar över. Många ungdomar uppger sig vara ansvarstagande. De som har fått lära sig om ekonomi hemma är mer ansvarstagande och verkar också sköta sin ekonomi bättre än de som inte pratar om hur man sköter sin ekonomi. De som inte har fått lära sig så mycket om ekonomi vill i större utsträckning lära sig mer om privatekonomi. Ungdomarnas köpkraft har försämrats sedan 2008 då vi senast gjorde en undersökning över tonåringarnas pengar. Deras månadspeng ligger på medianen på samma nivå i kronor i de flesta åldersgrupperna nu som för fem år sedan. I reala termer, alltså justerat för inflation, innebär det en minskning av månadspengen med mellan 10 och 120 kronor. Månadspengen för de äldre tonåringarna följer studiebidraget. Under perioden har studiebidraget inte höjts, och alltså inte heller månadspengen. Över hälften av tonåringarna får sina pengar från barn- eller studiebidrag och av 18- åringarna får över 40 procent pengar från extraarbete. Andelen som arbetar extra ökar med åldern. Det är dock färre som extraarbetar i år än i vår förra undersökning Tjejer och killar får sina pengar på ungefär samma sätt. Det är heller ingen större regional skillnad i hur tonåringar får pengar. Inte helt oväntat skiljer det sig något åt mellan åldersgrupperna, i takt med att tonåringarna blir äldre ökar andelen som får sina pengar från studiebidrag. Till exempel får hela 90 procent av 18-åringarna sitt studiebidrag. De största utgifterna som tonåringarna måste klara av att betala själva är nöjen och godis. Det är också det som flest lägger sina pengar på. Ju äldre de blir desto fler utgifter måste de betala själva, till exempel mobilräkning, presenter, musik och smink. För drygt 60 procent av tonåringarna räcker månadspengen hela månaden och en del får till och med pengar över. Andelen är något högre för killar än för tjejer. Tre procent av ungdomarna uppger att pengarna tar slut direkt. Över 40 procent får mer pengar om månadspengen tar slut. Det är fler som i årets undersökning uppger att pengarna räcker, jämfört med Det är anmärkningsvärt med tanke på att månadspengen i reala termer har blivit lägre sedan dess. Det är skillnad i hur länge pengarna räcker om man jämför svaren från dem som har fått lära sig sköta sin ekonomi med dem som inte har det. Bland dem som uppger att de har fått lära sig om ekonomi tycker två tredjedelar att månadspengen räcker eller räcker och blir över, ungefär lika många anser att den är tillräckligt hög. Av dem som inte har fått lära sig sköta sin ekonomi anser knappt hälften att den räcker eller räcker och blir över och en tredjedel att den är tillräckligt hög. Det är relativt stor skillnad i hur mycket unga förväntas hjälpa till hemma för att få sin månadspeng. 13-åringarna behöver hjälpa till mest, medan 18- och 19-åringarna är de som behöver hjälpa till minst. Månad År Institutet för Privatekonomi 6

10 De flesta ungdomar, knappt 80 procent, uppfattar sin familjs ekonomi som ganska eller mycket bra. Det är en ökning jämfört med Andelen som uppfattar familjens ekonomi som dålig har minskat. Åtta procent oroar sig för familjens ekonomi, tjejer är lite mer oroliga än killar. Knappt 40 procent av de unga sparar regelbundet, andelen är högre på landsbygden. Man sparar mest regelbundet i årsåldern. Över hälften har inget specifikt mål med sitt sparande och 40 procent sparar på lite längre sikt (mer än ett år). På frågan om de skulle spara för att ha råd att köpa något dyrt eller om de skulle låna svarar över 60 procent av tonåringarna att de skulle spara ihop pengarna. Endast fyra procent skulle låna. Unga från familjer där man pratar om ekonomi sparar i större utsträckning ihop pengar om de ska köpa något dyrt jämfört med unga från familjer där man inte pratar om ekonomi. Knappt 60 procent har ett sparande genom sina föräldrar. Av dessa uppger över hälften att de ska använda pengarna för att köpa en bostad. Den andelen är högre i storstad än i landsbygd. Hur mycket man pratar om ekonomi/familjens ekonomi hemma och hur mycket föräldrarna lär sina ungdomar om hur man sköter sin ekonomi påverkar ungdomars val och beteenden. I familjer där man pratar om ekonomi uppger ungdomarna sig vara lite mer ansvarstagande, likadant är det med de unga vars föräldrar har lärt dem om hur man sköter sin ekonomi. De som inte har fått lära sig så mycket tycker i större utsträckning att ekonomi är ointressant men vill också i större utsträckning lära sig mer om privatekonomi. Av tonåringarna uppgav 42 procent att de skulle sommarjobba i år. Det är ungefär lika många som Månad År Institutet för Privatekonomi 7

11 Resultat Tonåringar får pengar på många olika sätt Tonåringarna har ett antal olika inkomstkällor, bland andra månadspeng, barn-/studiebidrag och pengar i present. Över hälften av de svarande, 54 procent, får sina pengar från barneller studiebidrag. Nästan hälften (46 procent) får pengar i present och 37 procent får månadspeng. Lite mer än en fjärdedel får pengar genom arbete utanför hemmet, bland 18- åringarna får 43 procent pengar från extraarbete. Tabell 1. Hur tonåringar får pengar, i procent. Typ av inkomst Andel Barn/studiebidrag 54 Pengar i present 46 Månadspeng 37 Genom extra arbete utanför hemmet 28 Genom extra insatser/hjälpa till hemma 22 Ingen avtalad månadspeng pengar vid behov 16 Får extra pengar utöver avtalade vid behov 13 Får inga pengar alls 2 Tjejer och killar får sina pengar på ungefär samma sätt. Det är heller ingen större regional skillnad i hur tonåringar får pengar, i såväl stad som landsbygd är det i huvudsak från barn- /studiebidrag och presenter. Några skillnader kan ändå skönjas: En något högre andel av dem i storstad och mellanstor stad får pengarna från barn-/studiebidrag jämfört med dem i en mindre stad eller liten ort på landsbygden. Ungdomar i mindre städer och på landsbygden får dessutom pengar i större utsträckning när de hjälper till hemma. Där är det också vanligare att de inte har någon avtalad månadspeng utan får pengar när de behöver. Hur ungdomar får sina pengar skiljer sig åt något mellan åldersgrupperna åringar får till största delen sina pengar i månadspeng och i present. Från 16 år och uppåt är det vanligast att man får sitt barn-/studiebidrag. Bland 18-åringarna får hela 90 procent sitt studiebidrag. Tabell 2. Hur tonåringar får pengar, i procent. Typ av inkomst Barn/studiebidrag Pengar i present Månadspeng Genom extra arbete utanför hemmet Genom extra insatser/hjälpa till hemma Pengar vid behov Får extra pengar utöver avtalade vid behov Får inga pengar alls I takt med att tonåringarna blir äldre ökar andelen som får sina pengar från studiebidrag. Även inkomster från extraarbete ökar. Däremot minskar andelen unga som får pengar i present, månadspeng och pengar vid behov ju äldre ungdomarna är. Att inte få pengar efter Månad År Institutet för Privatekonomi 8

12 behov, utan lära sig att leva på de man har, kan vara en bra anpassning mot att ta större ansvar för sin ekonomi ju äldre man blir, vilket verkar vara det vanligaste. Månadspengen ofta lika med studiebidraget Tonåringar får i genomsnitt kronor regelbundet i månadspeng. Medianvärdet är kronor, vilket motsvarar barn-/studiebidraget varje månad. Tabell 3. Månadspeng medelvärde och median, kronor per månad avrundat till närmaste tiotal. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år år Medelvärde Medianvärde Tjejerna har högre månadspeng Storleken på månadspengen skiljer sig något åt mellan tjejer och killar. Tjejer har i genomsnitt högre månadspeng, kronor att jämföra med killarnas kronor. Det skiftar dock något mellan åldersgrupperna. Medianvärdet på hela gruppen är däremot samma, killar har dock något högre i 14-årsåldern och tjejer något högre bland 16-åringar. Tabell 4. Månadspeng, kronor per månad avrundat till närmaste tiotal. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år år Tjejer Medelvärde Medianvärde Killar Medelvärde Medianvärde I vår förra undersökning om tonåringars pengar (2008) hade tjejerna högre genomsnittlig månadspeng i alla åldersgrupper. I årets undersökning syns inte denna skillnad lika tydligt, utan det varierar, där killarna har mer i vissa åldrar och tjejerna i andra. Månadspengen som median, vilket är det mest intressanta värdet, varierar ytterst lite mellan könen. Störst spridning i månadspeng bland åringar Spridningen i nivån på månadspengen är olika i olika åldrar. I årsåldern har störst andel en månadspeng på kronor, relativt många har samt kronor. Det är få som har över 600 kronor i månaden. Bland åringar är spridningen något större mellan kronor i månadspeng. De flesta 15-åringar har kronor och de flesta 16-åringar kronor. Från 17 år och uppåt minskar spridningen igen, fler tenderar att ha mer pengar och den största andelen har en månadspeng på kronor. Månad År Institutet för Privatekonomi 9

13 Tabell 5. Spridning månadspeng, kronor per månad. Kr 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år år procent av tonåringarna tycker att de får för lite i månadspeng. En något större andel av killarna är missnöjda med månadspengen. Jämfört med månadspengen från förra tonårsenkäten 2008 har det nominella medelvärdet ändrats något i alla åldersgrupper, men medianen är relativt oförändrad. Se mer under avsnittet Försämrad köpkraft på sidan 11. För var tredje räcker månadspengen bra, men vanligt få mer Knappt två tredjedelar av tonåringarna uppger att månadspengen räcker hela månaden och många får till och med pengar över. Siffran är något högre bland killar än bland tjejer. För ytterligare knappt 30 procent räcker den halva månaden. 3 procent av tonåringarna uppger att den tar slut direkt. Bland 14-åringarna blir det pengar över för hela 53 procent. I alla åldersgrupper är det omkring en tiondel som uppger att månadspengen tar slut direkt eller efter en vecka. Tabell 6. Hur länge månadspengen brukar räcka, i procent. Månadspeng Samtliga Räcker hela månaden och blir över Hela månaden Halva månaden Ungefär en vecka Tar slut direkt Tonåringar i landsbygden har lägre månadspeng än genomsnittet och medianen, men trots det har de i större utsträckning pengar över jämfört med tonåringar som bor i en storstad. Det är ingen större skillnad på hur stor andel som uppger att pengarna räcker hela månaden och blir över respektive att de tar slut om man ser till hur mycket de unga får i månadspeng. Fördelningen ser i stort sett likadan ut i de olika inkomstnivåerna. I lite högre utsträckning uppger de som har lägst månadspeng, upp till 399 kronor i månaden, att den räcker och blir över. Det förklaras sannolikt av att det är de yngre som får lägre månadspeng och de har förmodligen inte samma krav på vad månadspengen ska räcka till. Över 40 procent av tonåringarna får mer pengar om månadspengen tar slut. Månad År Institutet för Privatekonomi 10

14 Skillnad utifrån förkunskaper och familjens ekonomi Det är skillnad i hur länge pengarna räcker om man jämför svaren från dem som har fått lära sig sköta sin ekonomi och dem som inte har det. Bland de unga som uppger att man har fått lära sig att sköta sin ekonomi anser två tredjedelar att månadspengen är tillräckligt hög. I samma grupp anser fyra av tio att den räcker och blir över, för 5 procent tar pengarna slut direkt och för ytterligare 5 procent efter en vecka. I kategorin som uppger att de inte har fått lära sig så mycket om ekonomi hemma tycker hälften så många, en tredjedel, att månadspengen är tillräckligt hög. Knappt en tredjedel säger att den räcker och blir över medan den tar slut direkt för 5 procent och inom en vecka för ytterligare 6 procent. Tabell 7. Om månadspengen utifrån hur mycket man har fått lära sig om att sköta sin ekonomi, i procent. Mycket Mycket lite/inget Månadspengen tillräckligt stor Räcker hela månaden och blir över Räcker hela månaden Räcker halva månaden Räcker ungefär en vecka 5 6 Tar slut direkt 5 5 Hälften av de som uppfattar sin familjs ekonomi som mycket bra kan få mer pengar om månadspengen tar slut medan 28 procent av dem från en familj med mycket dålig ekonomi kan få mer pengar. Av de unga som uppfattar sin familjs ekonomi som mycket dålig uppger en stor majoritet, 73 procent, att månadspengen inte är tillräckligt hög. För 23 procent av dem räcker den ändå hela månaden och blir över, medan den tar slut direkt för 15 procent. Bland dem som uppfattar familjens ekonomi som mycket bra anser 35 procent att månadspengen är för låg. För 45 procent räcker pengarna hela månaden medan de tar slut för 2 procent av dem. Tabell 8. Om månadspengen utifrån hur man uppfattar familjens ekonomi, i procent. Mycket dålig Mycket bra Månadspengen inte tillräckligt stor Räcker hela månaden och blir över Räcker hela månaden Räcker halva månaden Räcker ungefär en vecka 18 3 Tar slut direkt 15 2 Månad År Institutet för Privatekonomi 11

15 Vanligast att yngre tonåringar hjälper till för att få månadspeng Över 60 procent av tonåringarna behöver inte hjälpa till hemma för att få sin månadspeng. Det är ingen större skillnad mellan tjejer och killar. Men det är relativt stor skillnad mellan åldersgrupperna i hur mycket de unga förväntas hjälpa till hemma för att få sin månadspeng. Mest behöver 13-åringarna hjälpa till, medan 18- och 19-åringarna är de som behöver hjälpa till minst. I de familjer där man pratar om ekonomi/familjens ekonomi förväntas nära hälften hjälpa till hemma medan 31 procent i de familjer där man inte pratar om ekonomi uppger att de måste hjälpa till. I familjer där föräldrarna har lärt sina ungdomar mycket om hur man sköter sin ekonomi måste 48 procent hjälpa till hemma. I de familjer där man inte har fått lära sig om ekonomi är det enbart 27 procent som uppger att de måste hjälpa till för att få sin månadspeng. Försämrad köpkraft sedan 2008 Mellan 2008 och 2013 har tonåringarnas köpkraft (medianvärdet) försämrats något i alla åldersgrupper, mest för 15-åringarna som har 120 kronor mindre att röra sig med räknat i 2013 års prisnivå. Medelvärdet har däremot ökat i reala termer för alla åldersgrupper utom för 14-åringarna. Tabell 9. Månadspeng 2008 och 2013 i 2013 års prisnivå 1, samt förändring. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 2013 Medelvärde Medianvärde Medelvärde Medianvärde Förändring Medianvärde Familjens ekonomi oftast god De flesta tonåringar, 54 procent, uppfattar sin familjs ekonomi som ganska bra och att pengarna räcker till det de vill. Ytterligare 25 procent uppger att familjens ekonomi är mycket bra, 12 procent att den är ganska dålig, medan 3 procent uppger att familjens ekonomi är mycket dålig och att pengarna nästan aldrig räcker. 1 Månadspengen 2008 är omräknad till 2013 års prisnivå utifrån KPI juli. Månad År Institutet för Privatekonomi 12

16 Diagram 1. Hur tonåringar uppfattar familjens ekonomi, i procent. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket dålig Ganska dålig Ganska bra Mycket bra Vet inte/ingen uppfattning Det förekommer inga större skillnader mellan tjejer och killar eller mellan åldersgrupperna i hur man uppfattar sin familjs ekonomi. Inte heller är det någon större regional skillnad, den största andelen uppger att familjens ekonomi är ganska bra. Om man ser till hur ungdomarna uppfattar sin familjs ekonomi utifrån hur mycket de har fått lära sig om ekonomi hemma så är det en grupp som skiljer sig från de övriga. I den grupp där man har fått lära sig väldigt lite eller ingenting uppfattar hälften familjens ekonomi som ganska eller mycket bra. Bland dem som fått lära sig mer har man en mer positiv syn på familjens ekonomi. Tre fjärdedelar eller fler tycker att den är bra eller mycket bra. I genomsnitt 8 procent av tonåringarna oroar sig för familjens ekonomi, tjejer tenderar att vara lite mer oroliga än killar. Ytterligare 31 procent är oroliga ibland, även här fler tjejer än killar. 60 procent uppger att de inte oroar sig för familjens ekonomi, 70 procent bland killarna och 50 procent bland tjejerna. De yngre är något mindre oroliga än de äldre tonåringarna. Månad År Institutet för Privatekonomi 13

17 Diagram 2. Tonåringar som är oroliga för familjens ekonomi, i procent. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Tjej Kille Ja Ibland Nej Unga i storstad är lite mer oroliga än unga på landsbygden, 12 respektive 7 procent uppger att de är oroliga för familjens ekonomi. 57 respektive 61 procent uppger att de inte är det. Konsumtionen varierar främst med ålder I undersökningen har vi frågat om vad tonåringarnas pengar måste räcka till, förmodligen utifrån en överenskommelse med föräldrarna, och vad de i verkligheten går till. Det är ingen större skillnad dem emellan. Konsumtionen varierar däremot mellan de olika åldersgrupperna. Vad måste tonåringarnas pengar räcka till? De största utgifterna som tonåringar uppger att de måste klara av att betala med sin månadspeng är nöjen och godis. Vissa kläder, dock inte alla kläder, är det också många som uppger att de måste betala för själva. Det är viss skillnad i vad tjejer och killar ska betala själva. De vanligaste posterna för tjejer är nöjen, hygien och smink, godis samt presenter. För killar är de nöjen, godis, vissa kläder samt glass och frukt. Månad År Institutet för Privatekonomi 14

18 Tabell 10. Utgifter som tonåringar måste betala med egna pengar, i procent. Typ av utgift Tjejer Killar Samtliga Nöjen Godis Vissa kläder Presenter Hygien, smink Glass och frukt Musik Mobilräkning Alla kläder Busskort Sport/träning Bensin Annat Inget av ovan Ju äldre ungdomarna blir desto fler utgifter måste de betala, t ex mobilräkning, presenter, musik, smink, glass och frukt. Tabell 11. Utgifter som tonåringar måste betala med egna pengar, i procent. Typ av utgift 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Alla kläder Vissa kläder Glass och frukt Musik Sport/träning Bensin Busskort Hygien, smink Mobilräkning Presenter Nöjen Godis Annat Inget av ovan Och vad lägger tonåringarna pengarna på? Det kan förstås skilja sig åt mellan vad tonåringarna måste betala själva och vad de sedan verkligen använder pengarna till. På frågan vad ungdomarna faktiskt brukar lägga sina pengar på visar det sig att något färre köper de saker de måste köpa, och att mat, fest, böcker, tidningar och tobak och öl också är relativt vanliga utgifter. Ordningen mellan vad man måste betala själv och vad man faktiskt köper är dock i stort densamma. 62 procent lägger pengar på godis, glass och frukt, 57 procent använder pengarna till nöjen. Övriga poster som hamnar högt upp är vissa kläder och skor, samt restaurang/café. Bland tjejer är nöjen, godis, glass och frukt, samt hygien och smink de poster som flest svarar att de lägger sina pengar på. Killarna lägger pengar på godis, glass och frukt, hemelektronik och spel, samt nöjen i första hand. Månad År Institutet för Privatekonomi 15

19 Tabell 12. Vad tonåringarna lägger sina pengar på tjejer och killar, i procent. Typ av utgift Tjejer Killar Samtliga Godis, glass, frukt Nöjen Vissa kläder och skor Restaurang, café Snabbmat Hemelektronik, spel Hygien, smink Presenter Fest Alla kläder och skor Kontantkort, mobilsamtal Böcker, tidningar Musik Sport, träning Busskort Bensin Tobak Öl Annat åringarna uppger att de främst lägger sina pengar på godis, glass och frukt, nöjen, samt vissa kläder och skor. Från 16 år och uppåt börjar man också lägga mer pengar på restaurang/café. Fest, alla kläder och skor, mobilsamtal och tobak är utgiftsposter som ökar med åldern. Tabell 13. Vad tonåringarna lägger sina pengar på per åldersgrupp, i procent. Typ av utgift 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Godis, glass, frukt Nöjen Vissa kläder och skor Restaurang, café Snabbmat Hemelektronik, spel Hygien, smink Presenter Fest Alla kläder och skor Kontantkort, mobilsamtal Böcker, tidningar Musik Sport, träning Busskort Bensin Tobak Öl Annat Månad År Institutet för Privatekonomi 16

20 Ungdomar på landsbygden lägger över lag i mindre utsträckning pengar på de flesta posterna jämfört med ungdomar i större städer och orter. Främst gäller det utgiftsposter som nöje, snabbmat, restaurang och café. Däremot uppger de i större utsträckning att de lägger pengar på hemelektronik och spel. Ungdomar som uppfattar sin familjs ekonomi som mycket dålig har i större utsträckning uppgett att de brukar lägga pengar på utgifter som kan anses mer nödvändiga, såsom busskort, alla kläder och skor samt kontantkort/mobilsamtal. De tonåringar som uppfattar sin familjs ekonomi som mycket bra lägger, jämfört med den andra gruppen, mer pengar på sådant som kanske inte tillhör det mest nödvändiga, t ex bensin, nöjen, hemelektronik och spel, presenter och restaurang/café. Sparande Fyra av tio sparar regelbundet, sex av tio har ett eget sparande Av undersökningen framgår att 37 procent av de unga sparar regelbundet, andelen är högre i storstad än i landsbygd. Andelen som sparar regelbundet är störst i årsåldern. 43 procent skulle beskriva sig själva som sparsamma. Ett eget sparande har 60 procent av tonåringarna, både tjejer och killar. Andelen är relativt jämn i de olika åldersgrupperna, men något lägre bland 19-åringarna. Andelen med eget sparande är också något lägre i landsbygd än i storstad. Högst andel har de som bor i en mindre stad. Där har 65 procent ett eget sparande. Storleken på det sparade kapitalet varierar med ålder och med var man bor. Medianvärdet ligger på kronor, med kronor för 13-åringar upp till kronor för åingar. Tabell 14. Sparkapital, medelvärde och median, kronor avrundat till närmaste tiotal. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år år Tjejer Medelvärde Medianvärde Killar Medelvärde Medianvärde Sett till medianen sparar man mer i Norrland än i Götaland och Svealand. Unga som bor i en mellanstor stad eller på landsbygden har sparat ett större belopp än de som bor i en storstad eller mindre stad. Över 60 procent av de svarande skulle vänta och spara för att ha råd att köpa något dyrt, endast 4 procent skulle låna för att kunna köpa direkt. Bland 19-åringarna skulle 7 procent låna för att kunna köpa direkt. De flesta tonåringar har inget bestämt sparmål. I genomsnitt 56 procent har inget specifikt mål för sitt sparande. Andelen är något högre för killar än för tjejer. 40 procent har ett relativt långsiktigt sparande, medan 20 procent planerar att använda pengarna inom ett år. Endast 6 procent uppger att de planerar att använda pengarna inom en månad. Månad År Institutet för Privatekonomi 17

21 Sex av tio har föräldrar som sparar åt dem Knappt 60 procent har ett sparande genom sina föräldrar. Andelen är som högst i årsåldern, då ligger den på 65 respektive 67 procent, för att sedan falla ner till 40 procent för 19-åringarna. 20 procent av de tillfrågade uppger att de inte har något sparande genom sina föräldrar, drygt 20 procent är osäkra/vet ej. Medianvärdet på sparkapitalet genom föräldrarna är kronor. Här är det stor skillnad mellan storstad och landsbygd. I storstaden är medianvärdet kronor och på landsbygden kronor. Tabell 15. Sparkapital genom föräldrar, medelvärde och median, kronor avrundat till närmaste tiotal år år år år Tjejer Medel Median Killar Medel Median Av de tonåringar som har sparande från sina föräldrar uppger mer än hälften att de ska använda pengarna för att köpa en bostad. Andelen är lite högre för tjejer än för killar, 57 respektive 50 procent. Andelen är också högre i storstad jämfört med i landsbygd, samt i Götaland och Svealand jämfört med i Norrland. Förklaringen till det borde vara svårigheten att få tag i en bostad i storstadsområdena. En relativt stor andel, 38 procent, uppger att de ska använda pengarna till ett specifikt ändamål (t ex bil, resa). Ungdomar på landsbygden uppger i större utsträckning att de ska göra det, 45 procent jämfört med 32 procent för ungdomar i storstad. För åringar är den största posten just att använda pengarna till ett specifikt ändamål, medan för 15-åringar och uppåt är det en bostad de planerar att använda pengarna till. Diagram 3. Ändamål med sparkapital genom föräldrar, i procent. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utan specifikt ändamål Buffert Specifikt ändamål Bostad Använda till något kul Osäker/vet inte Tjej Kille Månad År Institutet för Privatekonomi 18

22 Skillnad utifrån förkunskaper och familjens ekonomi Det finns en skillnad i beteende inför något man vill köpa, utifrån hur mycket man diskuterar pengar på hemmaplan. Unga från familjer där man pratar om ekonomi/familjens ekonomi sparar i större utsträckning ihop pengar om de ska köpa något dyrt jämfört med unga från familjer där man inte gör det. De från familjer där man inte pratar om ekonomi lånar i större utsträckning till konsumtion eller ber föräldrarna om pengar för att kunna köpa genast. Ytterligare några skillnader finns vad gäller sparande. De som pratar om ekonomi hemma sparar också mer. Däremot har tonåringar som inte har lärt sig så mycket om ekonomi av sina föräldrar i större utsträckning ett bestämt mål med sitt sparande. Detsamma gäller om man delar upp utifrån hur man uppfattar familjens ekonomi, de som uppfattar den som bra sparar mer medan de som uppfattar den som dålig oftare har ett bestämt sparmål. Unga som uppfattar sin familjs ekonomi som mycket bra och som pratar om ekonomi hemma har oftare ett sparande genom föräldrarna. De som pratar om ekonomi hemma har dessutom ett större sparkapital genom sina föräldrar, kronor i medianvärde jämfört med kronor för de som inte pratar om ekonomi/familjens ekonomi. Det är ingen större skillnad mellan grupperna i hur de planerar att använda sitt sparkapital, förutom att de tonåringar som har fått lära sig om hur man sköter sin ekonomi i större utsträckning planerar att köpa en bostad (59 procent jämfört med 39 procent) för pengarna. Tre av fyra skuldfria Drygt 75 procent av tonåringarna är skuldfria, andelen är något högre bland killar än tjejer. Nivån skiljer sig inte nämnvärt mellan åldrar eller regioner. Ungdomar i Norrland är något mer skuldsatta än unga i Götaland och Svealand. De ungdomar som har skulder, uppger att det främst är kompisar de är skyldiga pengar. 11 procent svarar att de är skyldiga kompisar pengar. Medianvärdet på skulden för de som uppgivit att de har en skuld är 200 kronor, det är ingen skillnad mellan tjejer och killar. På landsbygden och i Norrland är medianskulden högre än i tätort och i södra Sverige. De unga som inte fått lära sig så mycket om hur man sköter sin ekonomi och de som uppfattar sin familjs ekonomi som dålig är i något större utsträckning skyldig någon pengar. I familjer med dålig ekonomi är skulden högre. Betalningsmedel Det vanligaste betalningsmedlet bland tonåringar är bankkort. 70 procent av tonåringarna har ett eget bankkort, andelen stiger med åldern och bland 19-åringarna är det 83 procent som har bankkort. Sammanlagt 64 procent uppger att de använder kort varje dag, flera gånger i veckan eller någon gång i veckan. Motsvarande för kontant betalning är 61 procent. Skillnaden är inte så stor men det är något fler som använder kort oftare än kontanter. 10 procent använder aldrig eller mer sällan kontanter medan 21 procent aldrig eller mer sällan använder bankkort. Månad År Institutet för Privatekonomi 19

23 Mobiltelefonen som betalningsmedel är det få unga som använder, 88 procent uppger att de aldrig eller mer sällan gör det. Användningen är något högre bland killar än tjejer. Bland killar är det knappt 15 procent som betalar med mobilen minst någon gång i månaden. En knapp tredjedel uppger att de använder sin banks app/internetbank för att ha koll på sina utgifter. Användandet blir högre med åldern, men är genomgående lägre på landsbygden. Kunskap om ekonomi Hur mycket man pratar om ekonomi/familjens ekonomi hemma och hur mycket föräldrarna lär sina ungdomar om hur man sköter sin ekonomi kan påverka ungdomars val och beteenden. Över hälften av tonåringarna (53 procent) uppger att de pratar om ekonomi hemma i sin familj. Det gäller för alla åldrar och regioner. Killarna hamnar dock strax under 50 procent. 18 procent uppger att deras föräldrar har lärt dem mycket om hur man sköter sin ekonomi, 29 procent att de har lärt dem ganska mycket, och ytterligare 32 procent säger att de har lärt dem en del. 5 procent uppger att deras föräldrar har lärt dem mycket lite eller inget alls. De flesta får alltså någon lärdom hemifrån. Det är inga större variationer mellan åldrar eller regioner. Men det är fler killar en tjejer som anser sig ha fått mycket eller ganska mycket kunskap från sina föräldrar. Diagram 4. Hur mycket tonåringarna har lärt sig om ekonomi av sina föräldrar, i procent. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Mycket Ganska mycket En del Ganska lite Mycket lite/inget alls Totalt Tjej Kille I familjer där man pratar om ekonomi och familjens ekonomi uppger 73 procent av tonåringarna att de har fått lära sig mycket om hur man sköter sin ekonomi. I de familjer där man inte pratar om ekonomi gäller det motsatta, 85 procent uppger att de har fått lära sig mycket lite eller inget alls. Månad År Institutet för Privatekonomi 20

24 Hur påverkas unga av att prata ekonomi hemma? Beteendet hos ungdomarna verkar kunna påverkas. Både i de fall där man på hemmaplan pratar om ekonomi och familjens ekonomi och i de fall föräldrar har lärt ut hur man sköter sin ekonomi uppger ungdomarna sig vara lite mer ansvarstagande. De uppger sig i större utsträckning göra en budget, följa upp sina utgifter med kvitton, spara regelbundet och planera sina inköp i förväg jämfört med unga från familjer där man inte pratar om ekonomi eller får lära sig hur man sköter sin ekonomi. De beskriver sig också i större utsträckning som sparsamma. Av de tonåringar vars föräldrar inte har lärt dem att sköta sin ekonomi uppger 26 procent att de har dålig koll på var deras pengar tar vägen, motsvarande siffra för dem som lärt sig mycket är 11 procent. De som inte har fått lära sig så mycket tycker i större utsträckning att ekonomi är ointressant och en knapp fjärdedel av dem vill lära sig mer om privatekonomi. De tonåringar som har lärt sig mycket om ekonomi från sina föräldrar kommer till över 80 procent från familjer med ganska eller mycket bra ekonomi. Av de unga som har lärt sig väldigt lite eller inget alls kommer drygt hälften från motsvarande förhållanden. I de familjer som uppges ha bättre ekonomiska förutsättningar verkar det alltså vara mer vanligt att prata om ekonomi med sina barn. På så sätt förs de bättre förutsättningarna vidare. Det finns en tydlig övervikt åt att de tonåringar som uppger att de uppfattar familjens ekonomi som ganska eller mycket bra har lärt sig mer om hur man sköter sin ekonomi. Diagram 5. Familjens ekonomi utifrån hur mycket tonåringarna har fått lära sig om ekonomi, i procent. 70% 60% 50% Mycket dålig 40% Ganska dålig 30% Ganska bra 20% 10% Mycket bra 0% Lärt mig mycket Lärt mig ganska mycket Lärt mig en del Lärt mig ganska lite Lärt mig lite/inget alls Vet inte/ingen uppfattning Finns det en oro bland ungdomarna över familjens ekonomi? En majoritet oroar sig inte för familjens ekonomi. Den största andelen (39 procent) uppger även att deras föräldrar inte oroar sig, medan 11 procent säger att de gör det. En fjärdedel säger att de inte vet. Månad År Institutet för Privatekonomi 21

25 Förståelse för ekonomiska begrepp På frågan om de kan förklara olika ekonomiska begrepp framkommer det att 74 procent anser sig kunna förklara begreppet ränta, 44 procent kan förklara inflation. Omkring hälften av åringarna uppger att de kan förklara vad amortering innebär. Effektiv ränta är ett svårare begrepp, i genomsnitt uppger 22 procent att de kan förklara det begreppet. Tabell 16. Ekonomiska begrepp som ungdomarna uppger sig kunna förklara, i procent. Begrepp 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Genomsnitt Ränta Inflation Fonder Aktier Obligationer Amortering Effektiv ränta Inget av ovanstående I de familjer där man har fått lära sig att sköta sin ekonomi uppger sig också ungdomarna i större utsträckning kunna förklara olika ekonomiska begrepp. Sommarjobb, inte för alla Av tonåringarna uppgav 42 procent att de skulle sommarjobba i år, ytterligare 40 procent ville, men trodde inte att de skulle få något sommarjobb. Resterande 18 procent ville inte jobba i sommar. Det är 17-åringarna som jobbar mest, hela 55 procent skulle sommarjobba. Men även 16-, 18- och 19-åringarna jobbar i relativt hög utsträckning, runt 50 procent. Totalt sett var det fler killar än tjejer som skulle jobba i sommar. Tabell 17. Andel som ska sommarjobba eller inte, procent. Tjejer Killar Samtliga Ja Skulle gärna, men tror inte jag får jobb Nej, vill inte/annan anledning Det var ungefär lika stor andel av de unga i storstad som på landsbygden som skulle sommarjobba. Däremot skiljer det något i tron på att få ett sommarjobb eller inte. Fler unga i storstäder var pessimistiska. Dessutom är det en större andel som inte vill sommarjobba i en mindre stad eller på landsbygden jämfört med unga i större städer. Månad År Institutet för Privatekonomi 22

26 Tabell 18. Andel som ska sommarjobba eller inte i olika regioner, procent. Storstad Mellanstor stad Mindre stad Liten ort/ landsbygd Ja Skulle gärna, men tror inte jag får jobb Nej, vill inte/annan anledning Hur mycket föräldrarna har lärt sina tonåringar om hur man sköter sin ekonomi verkar påverka i hur stor utsträckning ungdomarna ska sommarjobba. I familjer där föräldrarna har lärt sina barn om hur man sköter sin ekonomi sommarjobbar en större andel, 47 procent, än i de familjer där de inte har det (30 procent). Men slår man ihop kategorierna som ska jobba och som vill men inte tror sig få något jobb, är andelen lika hög bland ungdomar som fått lära sig om ekonomi hemifrån och de som inte har det. Ungdomar i familjer där man pratar om ekonomi verkar alltså i större utsträckning få ett sommarjobb. I familjer med upplevd mycket bra ekonomi sommarjobbar tonåringarna i större utsträckning, 48 procent jämfört med 28 procent bland de unga som upplever familjens ekonomi som mycket dålig. En av fem tar ofta miljöhänsyn Av tonåringarna uppger 19 procent att tanken på miljön ofta påverkar dem i deras inköp, 58 procent uppger sällan och 23 procent aldrig. Fördelningen ser ungefär likadan ut över landet och det är inga större skillnader mellan landsbygd och storstad. Jämförelse med 2008 En del har hänt sedan förra undersökningen av tonåringarnas ekonomi för fem år sedan. Bland annat har månadspengen minskat i reala termer. Om månadspengen 2008 räknas om till 2013 års priser ser man att medianvärdet har minskat med upp till nära 130 kronor som mest. Tabell 19. Månadspeng i 2013 års priser, medianvärde i kronor. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Förändring I vår undersökning 2008 hade tjejerna högre genomsnittlig månadspeng än killarna i alla åldersgrupper. Så är det inte längre, årets undersökning visar att det varierar med ålder. Däremot har tjejerna relativt mycket högre månadspeng än killarna i de åldrar de har mer. Bland 19-åringarna har tjejerna drygt 900 kronor mer i månadspeng än killarna. Månad År Institutet för Privatekonomi 23

27 Diagram 6. Månadspeng medelvärde, kronor per månad år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Tjej Kille I årets undersökning är det totalt sett något fler som anger att de får pengar genom barn/studiebidrag och i present jämfört med Däremot är det en något lägre andel som uppger att de får pengar genom att jobba extra eller att de får extra pengar utöver den avtalade månadspengen. Bland åringarna är det en lägre andel som får sina pengar genom barnbidrag och fler som får pengar i present. Andelen som inte har någon månadspeng utan får pengar vid behov har också ökat i den åldersgruppen. Av 19-åringarna får en större andel sina pengar genom studiebidraget, 81 procent jämfört med 68 procent Däremot är det färre som får pengar i present eller genom extraarbete. I årets undersökning uppger ungdomarna att deras pengar räcker hela månaden i större utsträckning än vid undersökningen för fem år sedan. För 61 procent räcker de hela månaden eller till och med blir över, motsvarande andel för fem år sedan var 50 procent. De största posterna för ungdomars konsumtion är samma som för fem år sedan, dvs. godis, glass och frukt, nöjen, samt vissa kläder och skor. En betydligt lägre andel lägger pengar på kontantkort och mobilsamtal i år jämfört med för fem år sedan, 20 jämfört med 45 procent. Det är fler unga som uppfattar sin familjs ekonomi som ganska eller mycket bra i år jämfört med för fem år sedan, 79 jämfört med 73 procent. Andelen som uppfattar den som dålig har minskat från 18 till 13 procent, medan andelen som har svarat mycket dålig eller som inte vet är oförändrad. Jämfört med för fem år sedan är det fler som sparar själva, 37 procent i år jämfört med 32 procent Då var det killarna som i större utsträckning hade ett eget sparande, i år är andelen högre för tjejer. Andelen som är skyldiga någon annan pengar är fyra procentenheter lägre i år, 24 procent jämfört med 28 procent Det var ungefär lika många som svarade att de skulle sommarjobba i årets undersökning jämfört med Unga i storstad uppgav att de kommer att jobba i större utsträckning, medan det är färre ungdomar i mindre städer och på landsbygden som uppgav att de skulle Månad År Institutet för Privatekonomi 24

28 sommarjobba i år. I mindre städer och på landsbygden var det fler som i årets undersökning svarade att de inte vill sommarjobba än för fem år sedan. Månad År Institutet för Privatekonomi 25

29 Om undersökningen För att få veta mer om hur tonåringarna ser på sin ekonomi vände vi oss direkt till dem med vår enkät. Med hjälp av Ungdomsbarometern genomfördes en webbenkät på skolor, via självrekryterade paneler och via s hemsida. Totalt tonåringar har svarat på enkäten, fördelade enligt nedan. Tabell 20. Fördelning mellan tjejer och killar i olika åldersgrupper. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Summa % Tjej Kille Summa Tabell 21. Geografisk fördelning. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Summa % Götaland Svealand Norrland Summa För att få en mer rättvisande bild har resultaten viktats om för att spegla hur verkligheten ser ut. Månad År Institutet för Privatekonomi 26

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Barn och ungas ekonomi

Barn och ungas ekonomi Barn och ungas ekonomi Innehållsförteckning Barn och ungas ekonomi... 4 Sammanfattning... 5 1. Ungas pengar... 6 1.1 Regelbunden vecko- och månadspeng... 6 1.2 Pengar vid behov och mot prestation... 7

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar IV

Tonåringarna och deras pengar IV Tonåringarna och deras pengar IV RAPPORT Tonåringarna och deras pengar 2003 Ulla Samuel Institutet för Privatekonomi November 2003 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken Tonåringarna och deras

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12

Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12 Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12 Sammanfattning Tonåringars ekonomi är sämre nu än. De har idag omkring

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning

Läs mer

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Egna pengar lär barnen ta eget ansvar

Egna pengar lär barnen ta eget ansvar Egna pengar lär barnen ta eget ansvar Vecko-eller månadspeng lär våra barn pengars värde Hälften av barnen i vår undersökning får inte regelbundet pengar av sina föräldrar, vilket kan vara att göra sitt

Läs mer

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna... Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Nordeas undersökning om fickpengar 2015

Nordeas undersökning om fickpengar 2015 Nordeas undersökning om fickpengar 2015 Emma Persson Privatekonom 20/4/2015 Summering x Trenden att inte ge sina barn vecko- eller månadspeng stärks ytterligare. Hela 44 procent av föräldrar ger antingen

Läs mer

VECKOPENGEN IV. FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker

VECKOPENGEN IV. FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker VECKOPENGEN IV FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Rapport Veckopengen IV Institutet för privatekonomi Ulla Samuel December 2001 US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 2 (37) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger

Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger Pressmeddelande 5 juli 2017 Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger Sex av tio unga med bolån saknar kunskap om hur deras boendekostnad påverkas om räntan stiger. Hälften

Läs mer

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader Sida 1 Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson 2008-11-26 Sida 2 Inledning Julen innebär ökade inköp för de flesta, där julklapparna står för den stora delen.

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Sparkontoundersökning

Sparkontoundersökning Sparkontoundersökning 2017 Ur rapporten: Stora skillnader i storleken på lättillgänglig hushållsbuffert bland svenska hushåll. Nästan hälften sparar regelbundet till något specifikt de planerar att köpa

Läs mer

Sportlovet 2013. Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013

Sportlovet 2013. Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013 Sportlovet 2013 Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013 SBAB BANK 22 FEBRUARI 2013 1 SPORTLOVET 2013 Maria Landeborn är privatekonom på SBAB Bank. Telefon: 0766-447 881 Epost: maria.landeborn@sbab.se

Läs mer

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin Pressmeddelande, 2015-05-11 Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin De allra flesta skåningarna har en stark tilltro till den egna privatekonomin och många tror att de kommer att ha mer pengar

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension

Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension Pressmeddelande 9 februari 2017 Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension Mer än var fjärde svensk uppger att de kommer ha svårt att klara sig, eller inte klara sig alls, på sin pension.

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1 BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Så sparar svenskarna IV

Så sparar svenskarna IV Så sparar svenskarna IV Erika Pahne Institutet för Privatekonomi, mars 2009 Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Finansinspektionen Ungas kunskaper om vardagsekonomi 2016

Finansinspektionen Ungas kunskaper om vardagsekonomi 2016 Finansinspektionen Ungas kunskaper om vardagsekonomi 2 Innehåll Sammanfattning 3 Syfte och metod 5 Totalresultat 6 Resultat per gymnasieår 9 Markörs slutsatser 29 Bilagor Bilaga : Tabeller Bilaga 2: Öppna

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

Så sparar svenskarna III

Så sparar svenskarna III Så sparar svenskarna III Institutet för Privatekonomi, oktober 2005 Erika Pahne Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Boräntan, bopriserna och börsen 2016 Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen 3. Sparbelopp 4. Sparkapital 5. Sparformer 6. Reflektioner 7. Räkneexempel

Läs mer

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400.

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400. Detta är det första häftet i delmomentet pengar Det kommer att bli prov på pengar sedan (se planering) Betygsmatrisens relevanta rader: 1-4 Våra pengar 1 Vad är pengar? Gör pengar oss lyckliga? Gör pengar

Läs mer

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011 Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens

Läs mer

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea 2014-11-20 Sammanfattning Närmare fyra av tio känner oro för att pensionen i framtiden inte ska

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

96 procent av svenskarna säger att de kommer att agera om bankerna tar ut en avgift för sparkontot eller inför minusränta.

96 procent av svenskarna säger att de kommer att agera om bankerna tar ut en avgift för sparkontot eller inför minusränta. SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER UNDERSÖKNING 96 procent av svenskarna säger att de kommer att agera om bankerna tar ut en avgift för sparkontot eller inför minusränta. April 2015 1 Inledning sid 3 Vet

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Unga vuxna. som bor hemma

Unga vuxna. som bor hemma Unga vuxna som bor hemma Sammanfattning 36 procent av de unga betalar ingenting hemma. Medan 37 procent betalar upp till 2 000 kronor i månaden. Drygt hälften av föräldrarna anser att de ska betala för

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Trots ändrade regler som gör andrahandsuthyrning mer lönsamt så är intresset för att hyra ut bostäder

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Hushållsbarometern Våren 2008

Hushållsbarometern Våren 2008 Hushållsbarometern Våren 2008 Erika Pahne Institutet för privatekonomi 2008 Sammanfattning Hushållsindex faller tillbaka och bryter en uppåtgående trend Hushållsindex har fallit från 51,8 i höstas till

Läs mer

Zmarta Groups Lånebarometer En analys av den svenska marknaden för konsumtionslån 2017

Zmarta Groups Lånebarometer En analys av den svenska marknaden för konsumtionslån 2017 Zmarta Groups Lånebarometer En analys av den svenska marknaden för konsumtionslån 2017 Barometern grundas endast på de lån som är förmedlade genom Zmartas plattform Zmarta Groups framåtblick för lånemarknaden

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q2 2012

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q2 2012 Nordnet Sparindex Sverige och Norden, Q2 2012 Varje kvartal tar Nordnet tempen på den nordiska befolkningens syn på att spara i aktier och fonder samt tron på den privatekonomiska utvecklingen för de närmaste

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Nordeas börsbarometer Oktober 2013

Nordeas börsbarometer Oktober 2013 Nordeas börsbarometer Oktober 2013 Ingela Gabrielsson, privatekonom Henrik Lundin, chefsstrateg 2013-10-25 Andelen börspessimister ökar kraftigt Vad tror du om Stockholmsbörsen kommande 12 månader? Jämfört

Läs mer

Sjung om studentens lyckliga dar

Sjung om studentens lyckliga dar Sjung om studentens lyckliga dar 2011 års studentrapport från Svensk Handel svenskhandel.se Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Planeringen och förberedelserna startar tidigt 5 2.1

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Sol över svenskarnas semesterplaner 2009

Sol över svenskarnas semesterplaner 2009 Sol över svenskarnas semesterplaner 2009 Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-06-11 Sammanfattning Semesterbudgeten har i år stigit till 14 000 kr, från 12 800 kr 2008. Ökningen

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Tips och trix för din vardagsekonomi

Tips och trix för din vardagsekonomi Tips och trix för din vardagsekonomi Budget- och hyresrådgivningen i Malmö Inkomster Se till att du har rätt inkomster och bidrag. Saknar du inkomst eller har väldigt låg inkomst? Då kanske du har rätt

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Studerandes utgifter. En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter

Studerandes utgifter. En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter Studerandes utgifter En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter CSN, november 2010 Studerandes utgifter En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter 2 Sammanfattning Ett av de viktigaste

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015 SVERIGE CONSUMER PAYMENT REPORT För att förstå och få insikt i den europeiske konsumentens ekonomiska vardag har Intrum Justitia genomfört en undersökning bland personer i 21 länder. Resultatet presenteras

Läs mer

Aktieägandet i Sverige 2007. T-114678 Aktiefrämjandet: Therese Lundstedt Synovate: Arne Modig, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2008-02-13

Aktieägandet i Sverige 2007. T-114678 Aktiefrämjandet: Therese Lundstedt Synovate: Arne Modig, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2008-02-13 Aktieägandet i Sverige 2007 T-114678 Aktiefrämjandet: Therese Lundstedt Synovate: Arne Modig, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2008-02-13 Bakgrund Synovate har på uppdrag av Aktiefrämjandet genomfört en

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun 43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar Våren 2015

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar Våren 2015 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar Våren 2015 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen 3. Sparbelopp 4. Sparkapital 5. Sparformer 6. Räkneexempel 2 1. Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi De följande 3-4 veckorna kommer ni att arbeta med uppgifter kopplade till hushållsekonomi. Arbetet sker i mindre grupper där ni resonerar och diskuterar

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer september 2014

Inlåning & Sparande Nummer september 2014 Inlåning & Sparande Nummer 1 214 3 september 214 - Sparbuffertens storlek, relativt inkomsten, är ungefär lika stor i alla inkomstgrupper - Kvinnor spar mer på konto INLÅNING & SPARANDE NR 1 214 1 SBAB

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer