Bakgrund Språknätet BVC, bibliotek, Öppen förskola

Transkript

1 Bakgrund Språket, typ redan på skötbordet var ett samarbetsprojekt mellan Barnhälsovården, Länsbibliotek Uppsala och kommunbiblioteken som bedrevs mellan Syftet var att genom projektet bidra till en god start i språkutvecklingen för barn genom att erbjuda BVC-sjuksköterskor och barnbibliotekarier fortbildning om hur små barns språkutveckling kan stimuleras utrusta alla BVC-enheter med en språkväska innehållande exempel på bra småbarnböcker att visa och prata om stärka samarbetet mellan BVC och barnbiblioteken Årsskiftet 2008/09 var det dags att byta gåvobok till nya länsinvånare. Inför bytet gjorde vi en undersökning för att pröva vilka titlar som fungerade bäst i familjer med både svenska och andra språk som modersmål. Hösten 2008 prövades fyra småbarnsböcker under ett par månader i 30 familjer, hälften svenska, hälften andra språk. Resultatet blev att de nyblivna föräldrarna sedan 2009 kan välja mellan två böcker Knacka på av Anna-Clara Tidholm och Djurboken av Stina Wirsén. Senhösten 2009 undersökte vi genom en webbenkät till BVC-enheterna och barnbiblioteksansvariga i varje kommun hur informationen om och rutinerna kring gåvobok och språkväska hade fungerat. Svarsfrekvensen var hög, över 80 %. Resultatet visade att de nya gåvoböckerna var mycket uppskattade men hämtstatistiken för 2009 låg trots det under 50%. På en tredjedel av BVC-enheterna var språkväskan förankrad och inarbetad i verksamheten, men på två tredjedelar var den inte det. Det fanns alltså anledning att se om vi kunde förbättra insatserna och göra en fördjupning av Språket, typ redan på skötbordet. Medel för det beviljades av Statens Kulturråd i juni Språknätet BVC, bibliotek, Öppen förskola Syftet med uppföljningen - Språknätet - var att öka engagemanget i samarbetet mellan BVC, bibliotek och Öppna förskolan/familjecentraler kring de små barnens språkutveckling generellt men också med ett särskilt fokus på barn och föräldrar med annat modersmål än svenska. Det tidigare samarbetet omfattade endast Barnhälsovården. I Språknätet har även Öppna förskolan/familjecentraler deltagit vilket visat sig vara en tydlig framgångsfaktor.

2 2 (6) Rekryteringen av projektdeltagare var svår. Barnhälsovården genomgick en omorganisering. I vissa kommuner var biblioteken intresserade men Barnhälsovården hade inte möjlighet att delta. En del kommuner har ingen Öppen förskola osv. I januari 2011 formulerades projektmålen: att 80% av föräldrarna i fyra av länets åtta kommuner hämtar ut gåvoboken att 80% av BVC-personalen och Öppna förskolan/familjecentralen använder språkväskan att ett fördjupat samarbete mellan BVC, Öppna förskolan/familjecentralen och biblioteken kommer till stånd att en överenskommelse om samarbete mellan kommunbiblioteken, BVC och Öppna förskolan/familjecentraler upprättas i fyra av länets åtta kommuner. Projektaktiviteter De projektaktiviteter som formulerades i projektplanen var följande: 1. Etablera lokala språknätverk i fyra kommuner som kontinuerligt utvecklar och håller samarbetet vid liv. Språknätverket består av barnbibliotekarie, BVC-sjuksköterska, logoped, person från en Öppen förskola/familjecentral, ev. språkutvecklare eller andra personer utifrån lokala förutsättningar 2. Ändra och där så behövs förbättra rutinerna vid överlämning av gåvokort respektive hämtning av gåvoböcker, inspirera till föräldraträffar, babybokprat och andra aktiviteter på bibliotek och Öppna förskolor/familjecentraler 3. Försöka hitta nya metoder och samarbetsformer som passar dagens småbarnsföräldrar för att stötta dem i att lägga grunden till en god språkutveckling hos sina barn 4. Se över språkväskornas innehåll 5. Utrusta BVC-enheter och Öppna förskolor/familjecentraler med en språkväska 6. Översätta och göra ett nytryck av foldern Ett barn flera språk till de (tre?) vanligaste modersmålen förutom svenska för användande vid föräldraträffar på bibliotek och Öppna förskolor/familjecentraler 7. Ordna föreläsningar som för arbetet framåt. Innehållet bestäms i planerings- och referensgruppen. Ett viktigt område att belysa är barn och föräldrar med annat språk än svenska 8. Påbörja ett samarbete mellan logopeder och bibliotek för barn med språkstörning med Bokkistan, tips på bra böcker för förskolebarn med språksvårigheter 9. Revidera och göra ett nytryck av läs- och pratreceptet som togs fram till det förra projektet 10. Fördjupa samarbetet med logopederna. Ev. genom att utrusta bibliotek och Öppna förskolor med Alfons-ryggsäck, Emil-väska, Kråkan-ryggsäck, Bu och Bä-ryggsäck, Pippi-väska och Spindelryggsäck w

3 3 (6) Projektstatus april 2013 Lokala språknät På Bok & Biblioteksmässan presenterade Regionbibliotek Halland en rapport Dags att höja ribban!?. En rapport om samverkan mellan barnhälsovård och bibliotek kring små barns språk- och litteraritetsutveckling. I rapporten lyfter man fram svenska och internationella satsningar, forskning, teori och praktik i frågan. Vårt projekt Språknätet beskrivs i rapporten som det första svenska försöket att i projektform arbeta med Early childhood-grupper. Här har vi kallat dem för Språknät och sådana fungerar nu, utifrån olika lokala förutsättningar, i Enköping, Flogsta, Gimo, Gottsunda, Gränby, Sävja, Uppsala och Österbybruk. I Heby deltar biblioteket men något Språknät har tyvärr inte kommit till stånd. Språkväskor Förutom dessa lokalt förankrade Språknät har vi tagit fram ett hundratal nya språkväskor. Liknande språkväskor togs fram i ett tidigare projekt men arbetet med dem behövde förbättras och förankras. Nu finns väskorna hos varje BVC-sjuksköterska och även på Familjecentraler/öppna förskolan. Film En film för utbildning och inspiration i föräldragrupper och andra sammanhang har också producerats inom ramen för projektet. Filmen är på 9 minuter och visar exempel på hur de olika yrkesgrupperna kan arbeta med barn och språk. Den är distribuerad till projektdeltagarna och de medverkande föräldrarna, BVC-sjuksköterskor och bibliotek i länet. Upplagan räcker för nationell spridning. Ett barn flera språk Foldern Ett barn flera språk är översatt till sju språk och formgiven för webbdistribution på BIBLI, Barnhälsovårdens metodhandbok, Familjecentralernas webbplats, Logopedforum samt Internationella biblioteket. Den kommer alltså att få nationell marknadsföring och spridning. Logopedväskor Vi har också låtit oss inspireras av Språk-kedjan i Halland som i samarbete med logopeder, BVC och barnbibliotek har tagit fram material som finns på biblioteken för barn med språkstörningar. En arbetsgrupp bestående av logopeder och barnbibliotekarier har tagit fram ett liknande material för Uppsala län. Materialet består av böcker och lekmaterial samt en handledning hur föräldrar och barn kan träna tillsammans. Det har förpackats i åtta väskor för olika svårigheter med ljud, samspel, ordförråd, grammatik och ordföljd. Sammanlagt 144 väskor har producerats för bibliotek och logopedmotagningar. Logopederna instruerar hur materialet ska användas, skriver ut ett recept på ett biblioteksbesök (se bil.) och väskorna lånas sedan som en bok.

4 4 (6) Sektorsövergripande överenskommelse om samverkan Sist, men inte minst är ett arbete med att få till stånd en överenskommelse mellan de olika samarbetsparterna. I kunskapsöversikten 1 nämns på ett flertal ställen vikten av att insatser för små barns språkutveckling görs av flera parter i samverkan, på alla nivåer och att de överenskommelser som görs förankras i skriftliga dokument. Inom projektet har därför en arbetsgrupp bestående av BVC-samordnaren, samordnare för Öppna förskolan, chef för logopedin, en bibliotekschef samt projektledaren för Språknätet utarbetat ett avtal/överenskommelse i form av en taxonomi. Syftet med överenskommelsen är att den ska borga för att få kontinuitet, legitimitet, struktur och hållbarhet i samarbetet. Samtliga samverkansparter har undertecknat överenskommelsen. (Se bil.) Fyra av länets kommuner har deltagit i projektet men i och med att samtliga kommuner skrivit under överenskommelsen räknar vi med att alla anammar arbetssättet som utarbetats under projektet. Föreläsningsserie Föreläsningsserien (punkt 7) har haft följande innehåll: Eftersom projektet skulle arbeta över förvaltningsgränser inledde Tone Engen föreläsningsserien. Hon är statsvetare från Göteborg och arbetar som verksamhetsutvecklare, har arbetat och skrivit mycket om samverkan mellan olika verksamheter och professioner. Samverkan genom kultur och struktur var föreläsningens rubrik. Förutom Tone Engens föreläsning fanns tid för att informera om och lägga upp planerna för hur arbetet med de lokala Språknäten skulle gestaltas Barn i början: språkutveckling i förskolan med Monica Westerlund, docent, f.d logoped och författare till boken som delades ut vid den första sammankomsten. Den andra föreläsningen hade rubriken Barn med flera språk med Laleh Nayeb, BVClogoped, sedan 2011 doktorand med inriktning på barn i flerspråkiga miljöer och Till den 3 maj hade deltagarna läst följande avsnitt i Barn i början: Språkutveckling i förskolan kapitel 2, 3 (de två första avsnitten) och 9 och funderat över motorikens betydelse för den tidiga språkutvecklingen. Kapitel 5 och 7 och funderat över synens betydelse för den tidiga språkutvecklingen. Kapitel 10 och funderat över hur det talade språket utvecklas Var vi står i projektet nu? Solveig Hedenström, bibliotekskonsulent och projektledare 1 Rydsjö, K., Dags att höja ribban!? En rapport om samverkan mellan barnhälsovård och bibliotek kring små barns språk- och literacitetsutveckling

5 5 (6) Hur möter vi olika kulturer på BVC, bibliotek och förskola? Anita Berlin, Med.dr, magister i folkhälsovetenskap och leg. sjuksköterska Kommunikation är livsviktigt hur når man fram? Ingrid Pallars och Lena Nilsson från Habiliteringen för barn i Uppsala Babydrama, Susanne Osten, Unga Klara berättar om kroppsspråk i samspel med barn Filmpremiär och presentation av de nya språkväskorna. I projektet har vi producerat en film om hur vi arbetar med barnets språkutveckling på BVC, bibliotek och Öppna förskolan.; en smygpremiär med oss själva som testgrupp. Kommer filmen att fungera i föräldragrupper och utbildningssammanhang? Inriktning för andra året av projektet. Kort inledning sedan roterande erfarenhets- och idéjakt mellan Språknäten. Vad har fungerat bra? Vad tänker ni fokusera på under 2012? Yrkesindelad diskussion om till exempel hur man lägger upp en föräldraträff på biblioteket, hur man arbetar med språkväskan, vilket innehåll ska språkväskan ha, logopedspåret eller något annat som är viktigt nu när vi går in på andra och sista året Inledning, därefter samtal i mindre grupper. Först i grupper med BVC-sjuksköterskor, barnbibliotekarier, förskolepedagoger och logopeder. Sedan i Språknät och fortsättning på samtalen. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Astrid Frylmark, leg. logoped och kvalitetskonsult. Avslutning och utdelning av filmen om Språknätet och språkväskor Språkutveckling i livets början om hur människobarnets biologiska och ekologiska förutsättningar samspelar i den tidiga språkutvecklingen och de vuxnas roll i denna process. Francisco Lacerda, professor i fonetik Barnlitteratur som källa till lek interaktion och språk om glädjen i att medverka till att små barn upptäcker sången, berättelsen och bilderboken. Susanna Ekström, Förskollärare, litteraturpedagog och f.d. lärarutbildare Insamling av idéer, synpunkter och erfarenheter. Språkstimulering för en guldstart i livet. Ulla Sundberg, universitetslektor, talpedagog, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Om hur man med olika språkinterventioner ger barn en bra start i livet

6 6 (6) Ett steg till? Solveig Hedenström. projektledare Kod-knäckarna presenterar ett nytt språkutvecklingsprogram Språkets mirakel om dövblinda Helen Kellers erövring av språket. Bo Renberg, tidigare lärare vi Luleå Tekniska Universitet, Avslutning och utdelning av logopedväskorna Uppsala den 24 april 2013 Solveig Hedenström Projektledare