Samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige: kartläggning och nuläge. Resultat av en enkät, genomförd i april/maj 2012.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige: kartläggning och nuläge. Resultat av en enkät, genomförd i april/maj 2012."

Transkript

1 Samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige: kartläggning och nuläge. Resultat av en enkät, genomförd i april/maj Katarina Michnik och Kerstin Rydsjö Bakgrund I april/maj 2012 distribuerades en webbenkät om samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård till biblioteksansvariga i Sveriges kommuner. Samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige har funnits åtminstone sedan 1970-talet, och det har utvecklats över tid och funnit nya former. Enkätens syfte var att kartlägga hur omfattande samarbetet är idag, i vilka former det sker och hur samarbetet uppfattas och värderas av de svarande. Enkäten diskuterades fram och frågorna utformades i nära samarbete med den nationella arbetsgruppen för små barns språkutveckling där konsulenter/utvecklingsledare på region/länsnivå, barnbibliotekarien på TPB och Cay Corneliusson på Kulturrådet ingår. Enkäten riktades till biblioteken och resultatet visar alltså hur svarande på biblioteken beskriver och uppfattar samarbetet med BVC/barnhälsovården. I denna rapport redogörs för enkätens resultat. Totalt skickades 373 enkäter ut till biblioteken i Sveriges 290 kommuner. Av dessa besvarades 300, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 80 %. I materialet finns svar från 253 kommuner, vilket innebär att 87 % av Sveriges kommuner är representerade i materialet. Kommuner med stadsdels-/kommundelsnämnder är representerade med flera svar. I vissa fall finns också flera svarande från samma kommun. För en mer detaljerad beskrivning av proceduren, information om svarande, svarsfrekvenser och om hur svaren bearbetats hänvisar vi till metodavsnittet (se nedan). Enkäten genomfördes inom ramen för ett pågående projekt inom Region Halland, Samverkan BVC-bibliotek för barns språkutveckling forskning och best practice. Här var uppdraget bl.a. att i en rapport lyfta fram goda exempel på samarbete och resultat från internationell forskning, som ett inspirations- och jämförelsematerial för fortsatt metodutveckling. Projektet redovisas i rapporten Dags att höja ribban!?- en rapport om samverkan mellan barnhälsovård och bibliotek kring små barns språk- och litteracitetsutveckling (Rydsjö, 2012). 1 I denna enkätrapport har vi inte möjlighet att genomföra en utvecklad analys och diskussion. Vi har i stället valt att i avsnittet Avslutande diskussion genomgående hänvisa till resultat och diskussioner som förs i den rapporten. Region Halland har beviljats medel från Kulturrådet för att genomföra en andra enkätundersökning under Syftet med denna är att undersöka BVC-personalens och barnhälsovårdens syn på samarbete med bibliotek. I analysen kommer resultaten från båda enkäterna att vägas samman. 1 Rapporten är tillgänglig på adressen: 1

2 Metod Enkäten, som den presenterade studien bygger på, mailades ut i form av en webbenkät till ansvariga för folkbiblioteksverksamheten i Sveriges samtliga kommuner i april/maj I en del kommuners fall besvarades enkäten av den folkbiblioteksansvariga själv, i andra kommuners fall vidarebefordrade den folkbiblioteksansvariga enkäten till någon i bibliotekspersonalen, vanligtvis till en barnbibliotekarie. I samband med besvarandet av enkäten fick respondenterna uppge sin befattning. Enligt de svar som har inkommit bestod respondenterna i huvudsak av barnbibliotekarier/barn- och ungdomsbibliotekerier/skolbibliotekarier (39 %), av bibliotekarier (24 %) och av bibliotekschefer/kulturchefer/kultur- och fritidschefer (19 %). I majoriteten av kommunerna har en person ansvar för folkbiblioteken, men det förekommer också kommuner med delat ansvar, exempelvis en ansvarig för huvudbiblioteket och en för filialerna. Därutöver finns det kommuner som är uppdelade i olika kommundelar eller stadsdelar, i vilka varje kommun- eller stadsdel har en egen eller en delad folkbiblioteksansvarig. Enkäten har skickats ut till samtliga personer som av läns- och regionbiblioteken eller i Bibliotekskalendern 2012 är angivna som folkbiblioteksansvariga. Detta innebär att antalet utskickade enkäten (373 stycken) är högre än antalet svenska kommuner. Som nämnts i rapportens inledande avsnitt, har 300 respondenter från 253 kommuner besvarat enkäten vilket innebär att en del kommuner representeras genom en svarande, medan andra kommuner representeras av två eller flera svarande. I de fall i vilka den utskickade enkäten har besvarats av mer än en svarande, har de inkomna svaren sammanförts till ett svar. Detta för att undvika att en kommun representeras två eller flera gånger i det empiriska materialet. Det presenterade resultatet är därmed gällande för en kommun som helhet, men inte nödvändigtvis för samtliga folkbibliotek i kommunen. Som exempel kan nämnas att om en av totalt två svarande i en kommun har angivit att en särskild företeelse existerar, medan den andra av de två svarande har angivit att denna företeelse inte existerar, har det i det presenterade resultatet angivits att företeelsen existerar i den aktuella kommunens fall, även om detta inte är aktuellt för alla folkbibliotek i kommunen ifråga. Betonas bör att detta inte gäller för tre av enkätfrågorna fråga 10 och 12 som är två värderingsfrågor och fråga 11 som efterfrågar den svarandes uppfattning av i hur stor grad olika aktörer är involverade i samarbetet mellan BVC och bibliotek. I dessa frågors fall har de inkomna svaren inte sammanförts till ett svar om två eller flera svarande från en och samma kommun har besvarat enkäten. Istället har samtliga svarandes svar presenterats, vilket innebär att resultatet i dessa enkätfrågors fall presenteras på respondentnivå och inte på kommunnivå. De inkomna svaren hanterades kvantitativt genom bearbetningar i programmet SPSS, som används till statistiska analyser. Då respondenterna i denna studie är anonyma, kodades de svarandes kommentarer innan bearbetningen av det empiriska materialet inleddes. Presentation av enkätfrågorna Enkäten till biblioteken, som ska redovisas här, består av 13 frågor, några med delfrågor. Den har två huvudsakliga teman, metoder och samarbete. Med vilka metoder arbetar bibliotek och BVC/barnhälsovård för att nå de små barnen och deras föräldrar? Detta tema täcks in av frågorna 1, 2, 3, 8 och 9. Hur är samarbetet mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård utformat och organiserat? Detta tema behandlas i frågorna 4, 5, 6 och 7. I fråga 11 ställer vi frågan i vilken utsträckning olika aktörer deltar i planeringen av samarbetet. Den kan ha besvarats både utifrån aktörernas faktiska deltagande (i möten etc.) och utifrån den svarandes 2

3 uppfattning om de olika aktörernas delaktighet. De svarandes egna värderingar av samarbetet efterfrågas i fråga 10 och 12. Fråga 13 är en helt öppen fråga som ger de svarande möjlighet att utveckla synpunkter och reflexioner på eller i anslutning till enkäten. Möjlighet att kommentera frågorna/svaren har funnits vid samtliga frågor. I denna rapport redovisas de fasta svarsalternativen och en första analys görs av kommentarerna. En fortsatt och fördjupad analys kommer att göras i samband med enkäten till BVC/barnhälsovården. Resultat I det följande presenteras resultatet av enkäten, grupperat efter de två temana. Frågornas exakta formulering framgår i rubrikerna och svarsalternativen anges under respektive tabell. De svarande har på varje fråga kunnat komplettera sina svar på de fasta svarsalternativen med kommentarer. I resultatredovisningen belyses de kvantitativa resultaten med exempel från kommentarerna. Kommentarerna är anonymiserade. I texten markeras de med indrag och mindre teckenstorlek. Tema 1: Metoder. Fråga 1, 2, 3, 8 och 9. Fråga 1. Hur samarbetar bibliotek och BVC/barnhälsovård i din kommun: vilken/vilka av följande samarbetsformer förekommer? 6 fasta svarsalternativ anges, samt möjligheten att svara Annat. Flera svar kan ges. Tabell 1. Av alla svarande är det bara två som uppger att det inte förekommer samarbete mellan BVC/barnhälsovården och biblioteket i kommunen. 3

4 De samarbetsformer som var vanliga när bibliotek och BVC/barnhälsovård började samarbeta, dvs. i första hand informationsmaterial och bokdepositioner, har efterhand utökats och utvecklats. Enligt de svarande är en gåvobok till barnet/familjen, innan barnet fyllt 2 år, den vanligaste samarbetsformen idag. 86 % uppger att man samarbetar om detta. De därnäst vanligaste samarbetsformerna är att biblioteket svarar för en träff i föräldrautbildningen och att det finns bokdepositioner och informationsmaterial om biblioteket på BVC. 66 % respektive 65 % av de svarande uppger detta. 59 % uppger att BVC-sköterskorna delar ut broschyrer från biblioteket om språkutveckling och läsning. Ganska vanligt är också att biblioteken delar ut en gåvobok i samband med 4års-kontrollen, 26 % av de svarande uppger detta. Av flera kommentarer framgår att bokgåvor inte alltid sker i samarbete med BVC/barnhälsovården. I kommentarerna ges många exempel på hur man i kommunerna utvecklat samarbetet för att på olika sätt nå föräldrar och små barn. Flera svarande skriver att man erbjuder babycaféer, babybokprat och liknande. Man ger bokgåvor vid andra tillfällen än de som kunde väljas i de fasta svarsalternativen och man förser BVC/öppna förskolan/familjecentralen med läspåsar, bokpåsar eller språkväskor för utlåning till föräldrarna. I flera svar påpekas att samarbetet inte är likvärdigt, verksamhet som förekommer i en stadsdel förekommer inte i andra. Några bibliotek har BVC-föräldraträffar på biblioteken och vi arbetar för att det ska bli minst en gång på alla! Andra kommentarer tar upp faktorer som kan försvåra samarbetet, och man nämner t.ex. att man upplever brist på intresse eller hänvisar till omorganisationer. Flera påpekar en brist på regelbundenhet som, enligt de svarande, tycks bero på hur tjänsterna efterfrågas av BVC, dvs. biblioteken styrs av efterfrågan. Informationsmaterial ska finnas på BVC och vi hoppas att personalen där delar ut det. Gåvoböcker sköter biblioteket utan BVC, men vi informerar om dem vid föräldraträffar. Vi vill gärna ansvara för en träff i föräldrautbildningen, men det är inte alla grupper som är intresserade. Vi behöver bli bättre på att påminna om att vi finns. Webbenkätens form innebär att den svarande inte ser alla frågorna från början. Kommentarerna på fråga 1 berör därför ofta frågeområden som dyker upp senare i enkäten och vi har valt att föra över de kommentarerna till sina sammanhang. 4

5 Fråga 2. Bjuder ni in BVC s föräldragrupper till biblioteket? Tabell % av de svarande svarar jakande, de bjuder in föräldragrupper till biblioteket, medan 31 % av de svarande inte bjuder in föräldragrupper till biblioteket. Följdfrågan här, om man svarat Ja, rör vad biblioteken väljer att göra och visa under besöket, dvs. hur man använder detta tillfälle att marknadsföra bibliotekets resurser till föräldrarna. Tabell 3. Vanligast, 64 %, är att man visar barnavdelningen. 51 % svarar att man visar föräldrahyllan och lika många att man visar barnböcker på olika språk. Äppelhyllan visas av 41 % av de svarande. 33% svarar att de anordnar en sångstund, ramsstund eller liknande i samband med besöket. 26 % svarar Annat. 5

6 I kommentarerna utvecklas hur man genomför besöken, vad man väljer att visa och berätta om i biblioteket. Många skriver att man pratar om språkutveckling och ger exempel på hur man gör det, t.ex. att man inte bara pratar utan också visar hur man kan läsa för små barn, ger boktips mm. Många bjuder på fika! Kommentarerna visar både på en medvetenhet om att föräldrar kan ha olika behov och om vad som kan vara stötestenar och hinder för föräldrar i kontakterna med bibliotek, men också på en professionell insikt om vad biblioteket kan bidra med när det gäller små barns språkutveckling. Det viktigaste för oss är att visa föräldrarna att även så här små barn har glädje av boken. Vi pratar även om vikten att prata med barnen och visa dem världen. Att barnen samlar ihop ett stort ordförråd innan 3-årsåldern och att de behöver stöd i det. Så vill vi gärna ge ett positivt och välkomnande intryck så de kommer tillbaka Även i kommentarerna till denna fråga betonar flera att det är skillnader mellan olika bibliotek. Det kan naturligtvis skifta hur man gör på hb och filialer. Äppelhyllorna är inte så utbyggda ännu på filialerna. Fråga 3. Har biblioteket och BVC/barnhälsovården genomfört någon gemensam, språkstimulerande satsning, utöver de som nämns i fråga 1? Tabell % svarar jakande på frågan, 64 % svarar Nej och 10 % svarar Vet ej. I kommentarerna framkommer hur samarbetet med BVC/barnhälsovården har utvecklats. Man samarbetar med nya yrkesgrupper och man har utvecklat nya samarbetsformer. I kommentarerna finns många väl motiverade och utvecklade idéer om samarbete. Man har identifierat behov av vissa insatser, man vill pröva nya vägar eller man vill svara upp mot föräldrars informationsbehov. Enligt kommentarerna har man t.ex. erbjudit program och aktiviteter, som småbarnsteater och babybokprat, eller bokpåsar till hemlån på BVC/öppna förskolan/familjecentralen. Gemensam fortbildning för de samverkande parterna är ett annat vanligt exempel. 6

7 Av många kommentarer framkommer att satsningen gjorts inom projekt som initierats av något läns/regionbibliotek. Den övervägande delen av de svarande, drygt 64 %, anger att de inte har genomfört någon satsning utöver dem som nämns i fråga 1. I kommentarerna framkommer några skäl till detta. Man hänvisar bl.a. till bristande intresse hos föräldrarna eller till bristande resurser och samarbetsformer. Att satsningar förkommit tidigare, men att det var längesen, uppges av flera svarande. Ja-svar på frågan följdes av tre följdfrågor. 3a) Vilken/vilka målgrupper riktade sig satsningen till? Tabell 5. Här kunde flera svarsalternativ anges. Vanligaste svaret är att man vänt sig till specifika åldersgrupper, men flera svarar på alternativen för riktade insatser, till flerspråkiga barn (22 svarande), barn med språkstörningar (23 svarande) och barn med andra funktionsnedsättningar (11 svarande). De 6 som svarar Annat anger personal inom BVC och/eller bibliotek som målgrupp. 3b) Vilket var syftet med satsningen? Här domineras svaren av olika formuleringar om språkstimulans och språkutveckling, och att vägen till detta går via föräldrarna. Syftet är att alla barn ska ha tillgång till språket oavsett förutsättningar. Inspiration till barns språkutveckling i form av introduktion till rim/rams, pek och bilderböcker samt sånger. Medvetandegöra föräldrarna om vikten med kommunikation/läsning. 7

8 Stimulera språkutvecklingen och bidra till en vana hos föräldrarna att ramsa, sjunga och läsa för och med sina barn. Samarbete mellan landstingets logopeder, BVC-personal samt biblioteket. Bokdroppen en hjälp för föräldrar att hitta böcker till sina barn som behöver extra stöd i sitt tal. Några kommentarer utvecklar en genomtänkt strategi där de olika insatserna tänks samverka: Språknätet igen. Vi söker möta de behov som finns hos den specifika familjen.vi arbetar aktivt med att visa att biblioteket ska kännas som deras eget, att det finns mycket att hämta i form av program, böcker och en plats att bara vara på. Vi vill att både barn och föräldrar ska känna sig välkomna och hemma på biblioteket. Andra syften som framkommer är att man vill marknadsföra biblioteket till de aktuella målgrupperna, t.ex. unga föräldrar. I de fall där satsningen har med samarbete att göra, kan syftet vara att höja den gemensamma kompetensen inom ett område, eller att hitta nya samarbetsformer: Att stärka banden mellan bvc, biblioteket och öppna förskolan. Hitta (nya) samarbetsformer. Utbilda oss inom området. 1: att lyfta fram möjligheter och råd kring tvåspråkiga barn och deras språkinlärning 2: att starta en process gemensam för bvc, förskolan, skolan och biblioteket med kunskapsinhämtande och samarbete kring dessa barn. (3c) Vem/vilka tog initiativ till satsningen? Tabell 6. 8

9 Av tabellen framkommer att biblioteken varit mest aktiva, 26 svarande anger att initiativet tagits av biblioteket. Att initiativet tagits gemensamt av bibliotek och BVC/barnhälsovård anger 23 svarande, och 9 svarar att BVC tagit initiativet till satsningen. Annan anges av 3 svarande - en av dessa skriver att initiativet till satsningen kom från länets logoped. Läns- /regionbiblioteken anges som initiativtagare av 23 svarande. Fråga 8. Har någon undersökning gjorts för att få föräldrarnas synpunkter på samarbetet? Tabell 7. Utvärderingar har visat att föräldrar inte alltid hämtar ut/tar emot bokgåvorna, och att det kan vara svårt att nå vissa föräldrar/grupper av föräldrar. Föräldrarnas synpunkter på verksamheten, dvs. på bokgåvor och andra insatser, är viktig information för att parterna ska kunna utveckla samarbetet. Frågan ställdes om man i kommunerna försökt ta del av föräldrarnas synpunkter på verksamheten i någon undersökning. Endast 6 % av de svarande uppger att man har inhämtat föräldrarnas synpunkter på samarbetet, 68 % vet att man inte har gjort det. Övriga, 23 %, vet inte om någon sådan undersökning gjorts. I kommentarerna till denna fråga framhålls av flera svarande att BVC-personalen pratar med föräldrarna och ger feedback till biblioteken. Man får också många positiva muntliga reaktioner från föräldrarna som deltar i föräldragrupperna. 9

10 Fråga 9. Marknadsförs samarbetet med BVC/barnhälsovården på bibliotekets webbplats? Tabell % av de svarande svarar Ja och 58 % Nej. 4 % väljer svarsalternativet Annat. Flera svarande kommenterar att det var bra att enkäten påminner om detta. Information på webbplatsen kan fungera som marknadsföring till föräldrar men också som marknadsföring till andra grupper, som blivande föräldrar, personal inom förskola/skola, mor- och farföräldrar: Det kommer vi att åtgärda snarast! Andra skriver att delar av samarbetet, som gåvoboken, marknadsförs. I flera av kommentarerna kan utläsas att marknadsföringen på hemsidan inte precis sticker i ögonen: I viss mån. Det nämns i en mening i alla fall Andra påpekar att samarbetet finns med i biblioteksplan och läsfrämjandeplan. 10

11 Tema 2: Samarbete. Frågorna 4, 5, 6, 7, 10, 11 och 12. Fråga 4. Vilka yrkesgrupper samarbetar du/ni regelbundet med? Tabell 9. Flera svar kan anges. Av svaren framkommer att det är något vanligare att samverka med förskollärare (84 % svarar detta) än med BVC-personal (76 % svarar detta). 23 % svarar att de samverkar med logopeder. 20 % svarar att de samverkar med personal på MVC/barnmorskemottagning. 15 % anger att man samarbetar med annan aktör. Här finns stor spridning av olika yrkesgrupper, från diakoner i kyrkans verksamhet till lärare och andra yrkesgrupper inom skolan, till forskare på universitetet. Samarbete med öppen förskola/familjecentral lyfts fram i olika sammanhang i svaren på denna enkät, och även på denna fråga. Flera påpekar att regelbundenheten kan skifta, vissa personer/grupper träffar man med större regelbundenhet än andra. 11

12 Fråga 5. Förekommer gemensam fortbildning, t.ex. studiedagar, där både bibliotekspersonal och BVC-personal deltar? Vad innebär att samarbeta hur går det till? Finns något sammanhållande kitt? Vi valde att ställa en fråga om gemensam fortbildning. Tabell 10. Vanligaste svaret är Nej, aldrig - 44 % svarar att sådan fortbildning aldrig förekommit. 39 % svarar att det förekommit någon gång. 10 % svarar Vet ej. Ett fåtal svarande anger Varje år som svarsalternativ. I några fall har vi fått olika svar när vi haft flera svarande från samma kommun. Om minst en angivit Varje år och minst en Ja, det har hänt har svaren förts samman till en gemensam kategori, Ja, varje år + Ja, det har hänt. Det hände innan jag började jobba här så det är över 5 år sedan. ICDP-utbild, Barnpilot-utbildning i år och fortlöpande utbildningar. Arbetsgruppen för Familjecentralen åker på gemensamma utbildningar. Enligt kommentarerna, förekommer gemensam fortbildning ofta inom projekt, och arrangören finns då ofta på läns-/regionnivå. Inte i kommunen, men inom Språknätet. I regi av Regionbiblioteket i samarbete med BVCs kontaktsköterskor. 12

13 Fråga 6. Hur är samarbetet mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård organiserat? Tabell 11. Flera svarsalternativ kunde väljas på denna fråga. 72% av de svarande angav svarsalternativet Samarbetet bygger på kontakter vid behov mellan ansvarig bibliotekarie och BVC-personal. 31 % av de svarande angav svarsalternativet Samarbetet bygger på planerade kontakter mellan ansvarig bibliotekarie och BVC-personal. 9 % svarade med alternativet Samarbetet utvecklas i ett nätverk där flera yrkesgrupper ingår. 6% svarade att Skriftliga dokument reglerar samarbetet. Vi tolkar svaren så att samarbete på lokal nivå fr.a. sker mellan ansvariga på biblioteket och BVC, antingen vid behov eller mer organiserat och planerat. 23 svarande anger att man arbetar i nätverk med flera yrkesgrupper inblandade och 9 svarande anger att det finns skriftliga dokument som reglerar samarbetet. Frågan om samarbetets organisation tas upp i den avslutande diskussionen, där vi samlat kommentarer om detta från kommentarsfälten på flera frågor. Här ger vi exempel på hur samarbetet konkret beskrivs i kommentarerna. BVC-personal ringer och bokar in föräldragrupper på biblioteket. Logopeden har hos oss en viktig roll. Samarbete inom Familjecentralen. Vi brukar träffas minst 1 gång per termin för avstämning och utvärdering av terminen. Flera svar uttrycker, å andra sidan, att det är svårt att få något samarbete att komma till stånd. 13

14 Mycket svårt att ha träffar med personalen, de har arbete upp över öronen och har väldigt svårt att komma ifrån. Mest genom mail- telefonkontakt. Det är tyvärr svårt att fånga intresset hos BVC. Inget samarbete. Fråga 7. Har du/ni någon gång bjudit in BVC-personal till biblioteket? Tabell 12. Frågan kunde besvaras med flera svarsalternativ. Det enskilt vanligaste svaret är Nej, men det händer att de följer med föräldragrupperna hit. 34 % svarar att man inte specifikt har bjudit in BVC-personal men att de brukar komma tillsammans med föräldragrupperna. 32 % svarar Nej. Man har inte bjudit in BVCpersonalen till biblioteket. Att BVC-personalen följer med föräldragrupperna till biblioteket uppfattas som viktigt: Personal från BVC är alltid med när föräldragrupperna kommer till biblioteket. Detta är viktigt eftersom deras medverkan bidrar till att legitimera biblioteksbesöket och vikten av lässtimulerande aktiviteter. Av flera kommentarer framkommer att BVC-personal inte alltid följer med föräldragruppen till biblioteket: Det finns en stående inbjudan att komma på föräldraträffarna, men ingen har kommit. Förr följde BVC-personalen med föräldragruppen på besöket på huvudbiblioteket, men det gör de av tidsskäl inte längre. 14

15 En kommentar visar på stöd från barnhälsovården i denna fråga: Fr o m 2011 rekommenderar barnhälsovården att BVC-personalen SKA delta vid träffarna på biblioteket. 18 % av de svarande svarar Annat. I kommentarerna framkommer att man ofta bjudit in BVC-personal för att diskutera samarbetsfrågor. Ja, för att planera tillsammans. Ja, för att diskutera frågor som t ex på vilket sätt biblioteket ska komma in i föräldrautbildningen, hur vi når ut med gåvoboken, behovet av sagostunder för bebisar, vilka språkgrupper som finns i kommunen mm. [ ] I Ja-svarens alternativ preciseras vad man ville visa BVC-personalen på barnavdelningen. Föräldrahyllan, böcker på andra språk och Äppelhyllan anges som skäl för inbjudan av ungefär lika många svarande (31, 30 resp. 28 svarande). Det vanligaste svaret var att man ville visa barnavdelningen, 47 svarande har valt detta alternativ. Även denna enkätfråga uppfattas av många som en puff och påminnelse: Bra idé, skulle jag gärna göra om resurs fanns. Vi har haft en tematräff hos oss på biblioteket (tema 0-6 år som planerar föräldragruppsverksamheten). Det är dags igen för det var innan vi hade äppeloch föräldrahyllan. Fråga 11. I vilken utsträckning deltar dessa aktörer i planeringen av samarbetet med BVC/barnhälsovården? Här efterfrågas hur involverade olika aktörer, bibliotekschefen, chef/samordnare inom barnhälsovården, berörda politiker och region-/länsbiblioteket, är i planeringen av samarbetet. Svarsalternativet Annan finns också. Observera att staplarna här svarar mot faktiska tal, inte procent. Tabell

16 Svaren ger en bild av att bibliotekschefen och region/länsbiblioteket deltar i planeringen i ungefär samma utsträckning. Chef/samordnare för barnhälsovården deltar i betydligt mindre utsträckning än dessa, men mer än berörda politiker. 16 svarande anger alternativet Annan som i mycket hög grad aktiv i planeringen av samarbetet. Kommentarerna anger att de som åsyftas här är bibliotekariekolleger, familjecentralens personal, folkhälsosamordnare och barnhälsovårdens personal. Av kommentarerna framkommer att det ibland är svårt, även för de svarande, att fånga in samarbetets struktur och organisation. Andra beskriver en struktur där alla inblandade är informerade om verksamheten: I början av samarbetet vet jag att samordnaren var inblandad men vet inte hur det är nu. Jag tror det är sköterskorna och bibliotekarierna som styr upp det hela. Men visst vore det bra om det var förankrat i alla led. Alla borde tycka att det är viktigt. All bibliotekspersonal är inblandad och informerad. På filialerna sköter de allt själva, på huvudbiblioteket sköts det av en barnbibliotekarie, men alla har koll. I första hand planeras samarbetet av barnbibliotekarierna och BVC-personalen i varje område. När det gäller samordningen i länet är det Länsbiblioteket + chefer för barnhälsovården som är ansvariga. Läns-/regionbibliotekens roll framstår i kommentarerna som ibland mycket aktiv, ibland enbart som en administratör av gåvoböcker eller som en funktion i förändring. Regionbiblioteket genom den grundläggande överenskommelse för samarbetet mellan barnhälsovård och folkbibliotek i [xxx] som de tagit fram. Länsbiblioteket har tidigare varit mycket aktivt och bl a planerat gemensamma studiedagar tillsammans med bvc-personal. Sedan barnkonsulenttjänsten försvann är det annorlunda. 16

17 De svarandes värderingar av samarbetet I två frågor, fråga 10 och 12, ville enkäten ha svar på hur de svarande värderade samarbetet. Fråga 10. Hur viktigt är samarbetet med BVC/barnhälsovården, enligt dig? Tabell % svarar Mycket viktigt och 42 % Viktigt. En svarande svarar Inte särskilt viktigt och 6 svarande Vet ej. I kommentarerna motiverar de svarande hur de valt att besvara frågan. Många betonar samarbetets betydelse: Det är ovärderligt. Vi kan nå barnfamiljerna utifrån olika professioner. Vi kan göra skillnad på ett mer fundamentalt sätt. Det är utvecklande för oss som arbetar att samarbeta. Förhoppningsvis känner familjerna av det genom högre kvalitet. Det är mycket viktigt att samarbeta med alla som har kontakt och arbetar med barn. Man påpekar vikten av att nå nyblivna föräldrar: Vi lägger stort arbete på att göra träffarna välkomnande. För många föräldrar är det första besöket på biblioteket nyinflyttade åringar vet inte att vår barnavdelning på plan 2 finns! BVC-föräldrarna är vår absolut viktigaste målgrupp. För oss på barnavdelningen betyder de här träffarna mycket. Det är en första chans att påverka föräldrarna. Att visa biblioteket och att trycka på att de är välkomna tillbaka (det finns för många föräldrar som tror att små barn stör när de gråter). 17

18 Vi har mycket att erbjuda nyblivna föräldrar, som de ofta inte vet finns på biblioteket. Och om man vill att barnen ska bli intresserade av böcker och läsning måste man börja hos föräldrarna. Även om samarbetet ses som viktigt är det, enligt många svarande, en fråga om resurser och prioriteringar. Arbetet med små barn och deras föräldrar är en viktig del som vi satsar en hel del på. Det skulle säkert kunna utvecklas ytterligare. Samtidigt sätter personalresurser och arbetet med andra målgrupper ramar för vad som är möjligt. För närvarande inget egentligt samarbete något vi måste bli bättre på. Flera svarande uttrycker att bristande respons från BVC är ett hinder. En svarande uttrycker skepsis: Eftersom vi i allmänhet når de redan intresserade föräldrarna, så är det svårt att säga vilken nytta vi gör. Denna utsaga tangerar frågan om bibliotekets prioriteringar och frågan om hur biblioteken följer upp och utvärderar sina satsningar. Fråga 12. Anser du/ni att bibliotekets mål uppfylls bättre genom samarbetet med BVC/barnhälsovården? Tabell % av de svarande svarar Ja på frågan. I ett fall har två svarande från samma kommun besvarat frågorna olika. Svaren representeras av kategorin Ja+Nej. En svarande svarar Nej och 8 % svarar Vet ej. Gällande de svarande som har givit ett jakande svar, framkommer i kommentarerna flera olika motiveringar till detta. Flera betonar hur viktigt samarbete är, för biblioteken, för familjerna, för samhället. I flera svar uttrycks att det är lättare att nå biblioteksovana familjer via BVC. BVC-personalen har stort förtroende bland föräldrarna och biblioteket får fördelar av detta Absolut. Detta är mycket viktigt biblioteksarbete där vi effektivt kan driva läsoch språkutvecklingsfrågorna med dubbla målgruppsfokus. 18

19 Vi ska nå ut till alla oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund. Via BVC erbjuds alla en träff på biblioteket och jag möter många som kanske annars inte skulle ha kommit hit. Flera svarar att man når fler föräldrar genom detta samarbete än genom andra metoder, eftersom BVC besöks av i stort sett alla nyblivna familjer. Uppdraget, att nå alla barn, underlättas. Mycket viktigt i ett så stort nätverk av bibliotek att ha en gemensam nivå som alla MINST skall hålla. Samarbetet med BVC garanterar mer än något annat samarbete att vi når (i princip) alla barn. Biblioteket vill helst nå alla föräldrar, för att kunna sätta igång med de läsfrämjande satsningarna tidigt i barnens liv. Genom samarbetet med BVC och mödravården når biblioteket förstås inte alla, men i alla fall en stor del av föräldrarna. I några kommentarer berörs metodutveckling: Det är självklart för oss att försöka hjälpa och/eller uppmuntra föräldrar att stödja barnets utveckling på det område som ligger oss närmast. Det är en del i socialiseringsprocessen, i språkutvecklingen och stimulansen av barnets allmänna utveckling. Sen ska man ju från tid till annan se över HUR man ska göra det på bästa sätt precis som med all annan verksamhet. Än så länge ser vårt arbete med BVC ganska traditionellt ut. Flera svarande uttrycker åsikter som innebär ett jakande svar på frågan även om de själva kanske inte har erfarenheter av sådant samarbete. Bibliotekets mål borde uppfyllas bättre genom utökat samarbete med BVC/barnhälsovård. Mitt mål är att samarbetet med BVC ska upptas. Fråga 13. Till sist: använd gärna textrutan här för fler synpunkter på eller åsikter om samarbetet! Kommentarerna här har med enkätens olika teman och frågeställningar att göra. Flera svarande uttrycker att de har uppmärksammats på ett område som de upplever att biblioteket kanske försummat eller där man inte gör tillräckligt: Nu skärper vi till oss! Eftersom kommentarerna under fråga 13 framför allt innebär vidareutvecklingar och förstärkningar av teman som behandlats tidigare i enkäten lyfts de in i en avslutande diskussion. Avslutande diskussion Resultatet visar att det finns ett omfattande och kontinuerligt samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige, och det visar också på en stor variation i insatserna. Samtidigt ser vi många exempel på att man utvecklar samarbetet, prövar nya samarbetsformer och gör nya satsningar, ofta i projektform. Bredden i initiativ, insatser och kreativitet är stor och imponerande! 19

20 Här kommer några aspekter av samarbetet, som de svarande själva lyft upp och kommenterat i enkäten, att diskuteras. Samarbete och samverkan Organisationen av samarbetet framstår som en nyckelfaktor. Flera svarande uttrycker att samarbetet på lokal nivå fungerar utmärkt, BVC-sköterskorna och bibliotekarierna har ömsesidigt utbyte av samarbetet och det fungerar utan gnissel. Andra svarande berättar om samarbetsproblem, upplevt bristande intresse från BVC-sköterskorna, eller om problem som uppstått när det kommit ny personal till BVC. Organisationsförändringar påverkar samarbetet. I flera svar uppmärksammas situationen med nystartade BVC efter beslutet om det fria vårdvalet. Några skriver om nystartat positivt samarbete, andra upplever svårigheter när den tidigare geografiska tillhörigheten försvunnit man upplever att det nu är svårare att nå föräldrarna i närområdet. Omvärldsförändringarna kan ibland upplevas som svåra att hantera: Svårt att ha koll på alla bvc i sitt område. Svårt att ha koll på hur många man når av alla födda barn i sitt område. Flera svar uttrycker att både BVC-personalens och bibliotekariernas arbetssituation är pressad och att detta är skälet till att samarbetet minskat, upphört eller inte utvecklats. I flera kommentarer uttrycks, på olika sätt, att samarbetet inte är på samverkansnivå, dvs. det fungerar bra på personnivå, men man har inte ett tydligt ledningsstöd. Man uttrycker behovet av en strukturerad och ömsesidig plan för samarbetet. Flera ser också en styrka i att det finns övergripande planer på regional nivå, som implementeras lokalt: jag tycker det är mycket bra att det finns ett större övergripande projekt (med mål och struktur) som vi kan arbeta med och tillämpa lokalt. Gemensam planering och produktion av gåvobok, presentkort, informationsbroschyrer mm på regional nivå och organisation mellan [..] regionbiblioteket och Barnhälsovården skapar mer likvärdiga möjligheter att nå ut kommunerna emellan och bättre kvalité på insatserna. En svarande uttrycker särskilt att de visserligen har ett mångårigt, välutvecklat samarbete i kommunen, men att det kompletteras av stödet från regionen: Bra att regionen tar upp de samarbetsavtal som finns centralt och att det ordnas gemensamma fortbildningsdagar ibland. Att regionala överenskommelser inte alltid är en garanti för kontinuitet framkommer i en kommentar: Från den 1/ har Landstinget valt att säga upp samarbetet Många kommentarer visar att de svarande upplever att samarbetet underlättas när det är förankrat på ledningsnivå och hos ansvariga parter på läns-/regionnivå, det stöder stabilitet och långsiktighet. Allt detta svarar väl mot de resonemang kring begreppen samarbete och samverkan som förs i rapporten Dags att höja ribban!? (jfr kap. 2:3 och 7) (Rydsjö 2012). Resultatet i enkäten visar att samarbetet oftast är på nätverksnivå, mellan ansvarig bibliotekarie och BVC-personal vid behov. Studier har visat att samarbete som inte är 20

Samarbetar ni regelbundet med MVC/BVC i föräldrautbildning/föräldragrupp? Ja/nejfråga

Samarbetar ni regelbundet med MVC/BVC i föräldrautbildning/föräldragrupp? Ja/nejfråga Barnens första bok sammanställning enkät 2010 En enkät skickades ut till samtliga barnbiblioteksansvariga i regionens 49 kommuner under början av 2010. Enkäten avsåg att ta reda på i vilken utsträckning

Läs mer

Bakgrund Språknätet BVC, bibliotek, Öppen förskola

Bakgrund Språknätet BVC, bibliotek, Öppen förskola Bakgrund Språket, typ redan på skötbordet var ett samarbetsprojekt mellan Barnhälsovården, Länsbibliotek Uppsala och kommunbiblioteken som bedrevs mellan 2005 2007. Syftet var att genom projektet bidra

Läs mer

Samverkan BVC-bibliotek för barns språkutveckling - forskning och best practice

Samverkan BVC-bibliotek för barns språkutveckling - forskning och best practice Samverkan BVC-bibliotek för barns språkutveckling - forskning och best practice Sammanfattning av projekt som pågått i Halland mellan 2011-2016 Maria Ehde Andersson Gerd Almquist-Tangen Idag ska vi fira!

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

De små barnens s bok. av enkät 2012. Sammanställning. Eva Fred

De små barnens s bok. av enkät 2012. Sammanställning. Eva Fred De små barnens s bok Sammanställning av enkät 2012 Eva Fred 2 Inledning 2011 byttes gåvoboken Barnens första bok ut till en ny, De små barnens bok (En bok för alla) Det är en antologi innehållande rim,

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. Kramfors kommun STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten

Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten RAPPORT 1 (6) DNR: HANDLÄGGARE Eva Davidsson TELEFON 0522-69 61 10 Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten 2007 1. Bakgrund och syfte Uddevalla kommun arbetar sedan några år tillbaka med

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Samarbete mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige:

Samarbete mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige: Samarbete mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige: En utökad kartläggning och nulägesbeskrivning Anna Hampson Lundh Katarina Michnik Projektet har genomförts med stöd av Region Halland och Kulturrådet.

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Kvalitetsgaranti - Öppna förskolan

Kvalitetsgaranti - Öppna förskolan ÖPPNA FÖRSKOLAN Sid 1 (5) Giltig 2016 - E n m ö t e s p l a t s för f ö r ä l d r a r o c h små b a r n ( 0-5 å r ) so m t i l l sa m m a n s u t for skar världen, k ny t e r ny a soc i a l a ko n t a

Läs mer

Sammanställning över enkätsvar från personal till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Sammanställning över enkätsvar från personal till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. 2016-05-31 Sammanställning över enkätsvar från personal till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. Enkäten avser Språksatsningens bokpåsar. 32 personer har svarat på enkäten. 1. Upplever du att du har

Läs mer

Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län

Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län En rapport om projektet Läsambassadör i Jönköpings län 2013-2016. 0 1 Bakgrund Idén om en regional läsambassadör kom upp under ett Dialogsamtal om den regionala

Läs mer

Alla barn har rätt till ett språk!

Alla barn har rätt till ett språk! Alla barn har rätt till ett språk! NCS nationella höstkonferens 2016-11-08 och 2016-11-15 Maria Ehde Andersson och Gerd Almquist-Tangen 80 % av ditt ordförråd kommer från det som du läser eller får läst

Läs mer

Kvalitetsgaranti Öppna förskolan

Kvalitetsgaranti Öppna förskolan ÖPPNA FÖRSKOLAN Sid 1 (6) Giltig 2015 Genom öppna förskolan erbjuds familjer möjlighet att möta andra föräldrar och barn. Här erbjuds en planerad pedagogisk och social verksamhet vars innehåll påverkas

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Visning av Vadstena bibliotek, Tack Nils som guidade oss genom biblioteket på ett förnämligt sätt.

Visning av Vadstena bibliotek, Tack Nils som guidade oss genom biblioteket på ett förnämligt sätt. Nätverksträff - barnverksamhet 2009-09-15 Minnesanteckningar Närvarande: Gudrun Sandström Linköping, Karin Hermansson Ödeshög, Johanna Hellstrand Söderköping, Susanna Berggren Kinda, Clara Nyström Åtvidaberg,

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Brukarundersökning 2011. Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr

Brukarundersökning 2011. Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr Brukarundersökning 2011 Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund och metod... 3 Resultat... 3 Förslag på förbättringar... 5 Diskussion... 6 Uppdatera innehållslistan

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010 RAPPORT 1 (7) DNR: HANDLÄGGARE Bibliotekschef Karin Ivarsson TELEFON 0522-69 65 23 karin.ivarsson@uddevalla.se Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 1. Bakgrund och syfte Uddevalla

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Dagen handlade om våra minsta biblioteksanvändare, bebisarna, och fokus för dagen var frågor som -Hur kommer jag igång med aktiviteter på biblioteket för bebisar?

Läs mer

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick FÖRORD Denna skrift är en utvärdering av projektet Språkglädje och läslust 2007-2010 och en avstamp för att jobba vidare med läsfrämjande insatser. Projektledare:

Läs mer

Språkjakten - Ett samverkansprojekt mellan bibliotek och logopedverksamheter i Västernorrland Barnet och boken i centrum

Språkjakten - Ett samverkansprojekt mellan bibliotek och logopedverksamheter i Västernorrland Barnet och boken i centrum Språkjakten - Ett samverkansprojekt mellan bibliotek och logopedverksamheter i Västernorrland Den här rapporten är skriven för alla er som varit med och arbetat med projektet Språkjakten. Den är skriven

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Älvsjö Öppna förskola

Älvsjö Öppna förskola K V A L I T E T S G A R A N T I Älvsjö Öppna förskola Sid 1 (5) Öppna förskolan är öppen på heltid, med en heltidsanställd förskollärare och en på 80 %. Ledningen utgörs av förskolechef inom Solbergaskogens

Läs mer

Läs och lek, lyssna och berätta. En rapport om vad som har hänt de första 8 månaderna

Läs och lek, lyssna och berätta. En rapport om vad som har hänt de första 8 månaderna Läs och lek, lyssna och berätta En rapport om vad som har hänt de första 8 månaderna Projektet startade i maj 2003 då en projektledare anställdes. Projektpengarna täcker en tjänst på halvtid under ett

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Seminarium om Boken kommer Växjö 14 november 2008

Seminarium om Boken kommer Växjö 14 november 2008 Anteckningar från Seminarium om Boken kommer Växjö 14 november 2008 Dagen inleddes med att Elisabeth Aquilonius redogjorde för rapporten Social ekonomi http://www.regionbiblioteket.stockholm.se/upload/social%20ekonomi%2007102

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

LÅT OSS LÄSA! - PROJEKTBESKRIVNING

LÅT OSS LÄSA! - PROJEKTBESKRIVNING LÅT OSS LÄSA! - PROJEKTBESKRIVNING Bakgrund: Ungefär 500 000 personer i Sverige har stora lässvårigheter av olika skäl: funktionshinder, ålderssvaghet, annorlunda kulturbakgrund eller bristande språkkunskaper.

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Från Kompobib2020 till Komposten Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Biblioteken som lärande organisationer 2014-02-07 1 Kompobib2020

Läs mer

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING Hallstahammars kommun hör sedan 1 januari 2010 till förvaltningsområdet för finska. Kommunen har gjort en kartläggning av de behov och önskemål som den sverigefinska minoriteten

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Enkätfrågor 30 mars 2012. Till elever, lärare och medarbetare på Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéan.

Enkätfrågor 30 mars 2012. Till elever, lärare och medarbetare på Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéan. Linnéskolan, Alingsås Enkätfrågor 30 mars 2012 Till elever, lärare och medarbetare på Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéan. Välkommen att vara med och utforma de enkäter vi kommer att använda i vår. Lämna

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Biblioteket verkar i olika sammanhang och ska vara en klok, spännande och intressant samarbetspartner både i närområdet och utanför.

Biblioteket verkar i olika sammanhang och ska vara en klok, spännande och intressant samarbetspartner både i närområdet och utanför. 1 Inledning 1.1 VISION, VÄRDEGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Lindängenbiblioteket ska vara en attraktiv mötesplats som tidigt bygger relationer med närområdets medborgare och stödjer dessa till lärande, utveckling

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011 2012-04-20 Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011 Sammanfattning Under hösten 2011 genomförde Statens folkhälsoinstitut en kartläggning av arbetet med föräldrastöd i landets

Läs mer

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Ank. 2015-11- 0 5 Diarienr J015.' ~ Df- 88 Bl BLIOTEKSPLAN 2015-2018 GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Innehållsförteckning S e 2 Biblioteksplanen i ett kommunperspektiv 2 Hur kommunbiblioteket är organiserat 3

Läs mer

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Pia Malmberg-Kronvall, Bibliotekskonsulent, Regionförbundet i Kalmar län 2 Inspiration och andra vinklar Barnwebben

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

UTVÄRDERING. Läsåret 2014/2015

UTVÄRDERING. Läsåret 2014/2015 UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

G Ä V L E B I B L I O T E K

G Ä V L E B I B L I O T E K Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2012/13 Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Men barns tillgång till böcker har försämrats

Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Men barns tillgång till böcker har försämrats Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Från och med den dag ett barn föds eller kanske ännu tidigare utvecklas dess förmåga att tillägna sig ett språk. Fram till fyra års ålder är barnets förmåga att

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetslaget. Vår vision Alla barn på förskolan

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan Ekeby förskolas likabehandlingsplan förskolechef Ulrica Strömberg Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin

Läs mer

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov

Läs mer

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Januari 2013 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns uppdrag att granska arbetet kring målet

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

Nätverksträff - barnverksamhet 2010-09-21

Nätverksträff - barnverksamhet 2010-09-21 Nätverksträff - barnverksamhet 2010-09-21 Närvarande: Emelia Sundblad, Johan Sundlöf, Marianne Lindberg, Erika Horvat, Clara Nyström, Åsa Hedström, Lovisa Sundin, Anette Lundgren, Gudrun Sandström, Anna

Läs mer

Hej! 2 bis, rue de la Prulay,1217 Meyrin Tél +41 (0)

Hej! 2 bis, rue de la Prulay,1217 Meyrin  Tél +41 (0) Hej! Nu har vi kommit in ett par veckor på terminen. Detta år har vi samma antal grupper och skolor som tidigare år, men vi letar alltid efter nya elever. Det finns i dagsläget inget naturligt forum för

Läs mer