Samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige: kartläggning och nuläge. Resultat av en enkät, genomförd i april/maj 2012.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige: kartläggning och nuläge. Resultat av en enkät, genomförd i april/maj 2012."

Transkript

1 Samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige: kartläggning och nuläge. Resultat av en enkät, genomförd i april/maj Katarina Michnik och Kerstin Rydsjö Bakgrund I april/maj 2012 distribuerades en webbenkät om samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård till biblioteksansvariga i Sveriges kommuner. Samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige har funnits åtminstone sedan 1970-talet, och det har utvecklats över tid och funnit nya former. Enkätens syfte var att kartlägga hur omfattande samarbetet är idag, i vilka former det sker och hur samarbetet uppfattas och värderas av de svarande. Enkäten diskuterades fram och frågorna utformades i nära samarbete med den nationella arbetsgruppen för små barns språkutveckling där konsulenter/utvecklingsledare på region/länsnivå, barnbibliotekarien på TPB och Cay Corneliusson på Kulturrådet ingår. Enkäten riktades till biblioteken och resultatet visar alltså hur svarande på biblioteken beskriver och uppfattar samarbetet med BVC/barnhälsovården. I denna rapport redogörs för enkätens resultat. Totalt skickades 373 enkäter ut till biblioteken i Sveriges 290 kommuner. Av dessa besvarades 300, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 80 %. I materialet finns svar från 253 kommuner, vilket innebär att 87 % av Sveriges kommuner är representerade i materialet. Kommuner med stadsdels-/kommundelsnämnder är representerade med flera svar. I vissa fall finns också flera svarande från samma kommun. För en mer detaljerad beskrivning av proceduren, information om svarande, svarsfrekvenser och om hur svaren bearbetats hänvisar vi till metodavsnittet (se nedan). Enkäten genomfördes inom ramen för ett pågående projekt inom Region Halland, Samverkan BVC-bibliotek för barns språkutveckling forskning och best practice. Här var uppdraget bl.a. att i en rapport lyfta fram goda exempel på samarbete och resultat från internationell forskning, som ett inspirations- och jämförelsematerial för fortsatt metodutveckling. Projektet redovisas i rapporten Dags att höja ribban!?- en rapport om samverkan mellan barnhälsovård och bibliotek kring små barns språk- och litteracitetsutveckling (Rydsjö, 2012). 1 I denna enkätrapport har vi inte möjlighet att genomföra en utvecklad analys och diskussion. Vi har i stället valt att i avsnittet Avslutande diskussion genomgående hänvisa till resultat och diskussioner som förs i den rapporten. Region Halland har beviljats medel från Kulturrådet för att genomföra en andra enkätundersökning under Syftet med denna är att undersöka BVC-personalens och barnhälsovårdens syn på samarbete med bibliotek. I analysen kommer resultaten från båda enkäterna att vägas samman. 1 Rapporten är tillgänglig på adressen: 1

2 Metod Enkäten, som den presenterade studien bygger på, mailades ut i form av en webbenkät till ansvariga för folkbiblioteksverksamheten i Sveriges samtliga kommuner i april/maj I en del kommuners fall besvarades enkäten av den folkbiblioteksansvariga själv, i andra kommuners fall vidarebefordrade den folkbiblioteksansvariga enkäten till någon i bibliotekspersonalen, vanligtvis till en barnbibliotekarie. I samband med besvarandet av enkäten fick respondenterna uppge sin befattning. Enligt de svar som har inkommit bestod respondenterna i huvudsak av barnbibliotekarier/barn- och ungdomsbibliotekerier/skolbibliotekarier (39 %), av bibliotekarier (24 %) och av bibliotekschefer/kulturchefer/kultur- och fritidschefer (19 %). I majoriteten av kommunerna har en person ansvar för folkbiblioteken, men det förekommer också kommuner med delat ansvar, exempelvis en ansvarig för huvudbiblioteket och en för filialerna. Därutöver finns det kommuner som är uppdelade i olika kommundelar eller stadsdelar, i vilka varje kommun- eller stadsdel har en egen eller en delad folkbiblioteksansvarig. Enkäten har skickats ut till samtliga personer som av läns- och regionbiblioteken eller i Bibliotekskalendern 2012 är angivna som folkbiblioteksansvariga. Detta innebär att antalet utskickade enkäten (373 stycken) är högre än antalet svenska kommuner. Som nämnts i rapportens inledande avsnitt, har 300 respondenter från 253 kommuner besvarat enkäten vilket innebär att en del kommuner representeras genom en svarande, medan andra kommuner representeras av två eller flera svarande. I de fall i vilka den utskickade enkäten har besvarats av mer än en svarande, har de inkomna svaren sammanförts till ett svar. Detta för att undvika att en kommun representeras två eller flera gånger i det empiriska materialet. Det presenterade resultatet är därmed gällande för en kommun som helhet, men inte nödvändigtvis för samtliga folkbibliotek i kommunen. Som exempel kan nämnas att om en av totalt två svarande i en kommun har angivit att en särskild företeelse existerar, medan den andra av de två svarande har angivit att denna företeelse inte existerar, har det i det presenterade resultatet angivits att företeelsen existerar i den aktuella kommunens fall, även om detta inte är aktuellt för alla folkbibliotek i kommunen ifråga. Betonas bör att detta inte gäller för tre av enkätfrågorna fråga 10 och 12 som är två värderingsfrågor och fråga 11 som efterfrågar den svarandes uppfattning av i hur stor grad olika aktörer är involverade i samarbetet mellan BVC och bibliotek. I dessa frågors fall har de inkomna svaren inte sammanförts till ett svar om två eller flera svarande från en och samma kommun har besvarat enkäten. Istället har samtliga svarandes svar presenterats, vilket innebär att resultatet i dessa enkätfrågors fall presenteras på respondentnivå och inte på kommunnivå. De inkomna svaren hanterades kvantitativt genom bearbetningar i programmet SPSS, som används till statistiska analyser. Då respondenterna i denna studie är anonyma, kodades de svarandes kommentarer innan bearbetningen av det empiriska materialet inleddes. Presentation av enkätfrågorna Enkäten till biblioteken, som ska redovisas här, består av 13 frågor, några med delfrågor. Den har två huvudsakliga teman, metoder och samarbete. Med vilka metoder arbetar bibliotek och BVC/barnhälsovård för att nå de små barnen och deras föräldrar? Detta tema täcks in av frågorna 1, 2, 3, 8 och 9. Hur är samarbetet mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård utformat och organiserat? Detta tema behandlas i frågorna 4, 5, 6 och 7. I fråga 11 ställer vi frågan i vilken utsträckning olika aktörer deltar i planeringen av samarbetet. Den kan ha besvarats både utifrån aktörernas faktiska deltagande (i möten etc.) och utifrån den svarandes 2

3 uppfattning om de olika aktörernas delaktighet. De svarandes egna värderingar av samarbetet efterfrågas i fråga 10 och 12. Fråga 13 är en helt öppen fråga som ger de svarande möjlighet att utveckla synpunkter och reflexioner på eller i anslutning till enkäten. Möjlighet att kommentera frågorna/svaren har funnits vid samtliga frågor. I denna rapport redovisas de fasta svarsalternativen och en första analys görs av kommentarerna. En fortsatt och fördjupad analys kommer att göras i samband med enkäten till BVC/barnhälsovården. Resultat I det följande presenteras resultatet av enkäten, grupperat efter de två temana. Frågornas exakta formulering framgår i rubrikerna och svarsalternativen anges under respektive tabell. De svarande har på varje fråga kunnat komplettera sina svar på de fasta svarsalternativen med kommentarer. I resultatredovisningen belyses de kvantitativa resultaten med exempel från kommentarerna. Kommentarerna är anonymiserade. I texten markeras de med indrag och mindre teckenstorlek. Tema 1: Metoder. Fråga 1, 2, 3, 8 och 9. Fråga 1. Hur samarbetar bibliotek och BVC/barnhälsovård i din kommun: vilken/vilka av följande samarbetsformer förekommer? 6 fasta svarsalternativ anges, samt möjligheten att svara Annat. Flera svar kan ges. Tabell 1. Av alla svarande är det bara två som uppger att det inte förekommer samarbete mellan BVC/barnhälsovården och biblioteket i kommunen. 3

4 De samarbetsformer som var vanliga när bibliotek och BVC/barnhälsovård började samarbeta, dvs. i första hand informationsmaterial och bokdepositioner, har efterhand utökats och utvecklats. Enligt de svarande är en gåvobok till barnet/familjen, innan barnet fyllt 2 år, den vanligaste samarbetsformen idag. 86 % uppger att man samarbetar om detta. De därnäst vanligaste samarbetsformerna är att biblioteket svarar för en träff i föräldrautbildningen och att det finns bokdepositioner och informationsmaterial om biblioteket på BVC. 66 % respektive 65 % av de svarande uppger detta. 59 % uppger att BVC-sköterskorna delar ut broschyrer från biblioteket om språkutveckling och läsning. Ganska vanligt är också att biblioteken delar ut en gåvobok i samband med 4års-kontrollen, 26 % av de svarande uppger detta. Av flera kommentarer framgår att bokgåvor inte alltid sker i samarbete med BVC/barnhälsovården. I kommentarerna ges många exempel på hur man i kommunerna utvecklat samarbetet för att på olika sätt nå föräldrar och små barn. Flera svarande skriver att man erbjuder babycaféer, babybokprat och liknande. Man ger bokgåvor vid andra tillfällen än de som kunde väljas i de fasta svarsalternativen och man förser BVC/öppna förskolan/familjecentralen med läspåsar, bokpåsar eller språkväskor för utlåning till föräldrarna. I flera svar påpekas att samarbetet inte är likvärdigt, verksamhet som förekommer i en stadsdel förekommer inte i andra. Några bibliotek har BVC-föräldraträffar på biblioteken och vi arbetar för att det ska bli minst en gång på alla! Andra kommentarer tar upp faktorer som kan försvåra samarbetet, och man nämner t.ex. att man upplever brist på intresse eller hänvisar till omorganisationer. Flera påpekar en brist på regelbundenhet som, enligt de svarande, tycks bero på hur tjänsterna efterfrågas av BVC, dvs. biblioteken styrs av efterfrågan. Informationsmaterial ska finnas på BVC och vi hoppas att personalen där delar ut det. Gåvoböcker sköter biblioteket utan BVC, men vi informerar om dem vid föräldraträffar. Vi vill gärna ansvara för en träff i föräldrautbildningen, men det är inte alla grupper som är intresserade. Vi behöver bli bättre på att påminna om att vi finns. Webbenkätens form innebär att den svarande inte ser alla frågorna från början. Kommentarerna på fråga 1 berör därför ofta frågeområden som dyker upp senare i enkäten och vi har valt att föra över de kommentarerna till sina sammanhang. 4

5 Fråga 2. Bjuder ni in BVC s föräldragrupper till biblioteket? Tabell % av de svarande svarar jakande, de bjuder in föräldragrupper till biblioteket, medan 31 % av de svarande inte bjuder in föräldragrupper till biblioteket. Följdfrågan här, om man svarat Ja, rör vad biblioteken väljer att göra och visa under besöket, dvs. hur man använder detta tillfälle att marknadsföra bibliotekets resurser till föräldrarna. Tabell 3. Vanligast, 64 %, är att man visar barnavdelningen. 51 % svarar att man visar föräldrahyllan och lika många att man visar barnböcker på olika språk. Äppelhyllan visas av 41 % av de svarande. 33% svarar att de anordnar en sångstund, ramsstund eller liknande i samband med besöket. 26 % svarar Annat. 5

6 I kommentarerna utvecklas hur man genomför besöken, vad man väljer att visa och berätta om i biblioteket. Många skriver att man pratar om språkutveckling och ger exempel på hur man gör det, t.ex. att man inte bara pratar utan också visar hur man kan läsa för små barn, ger boktips mm. Många bjuder på fika! Kommentarerna visar både på en medvetenhet om att föräldrar kan ha olika behov och om vad som kan vara stötestenar och hinder för föräldrar i kontakterna med bibliotek, men också på en professionell insikt om vad biblioteket kan bidra med när det gäller små barns språkutveckling. Det viktigaste för oss är att visa föräldrarna att även så här små barn har glädje av boken. Vi pratar även om vikten att prata med barnen och visa dem världen. Att barnen samlar ihop ett stort ordförråd innan 3-årsåldern och att de behöver stöd i det. Så vill vi gärna ge ett positivt och välkomnande intryck så de kommer tillbaka Även i kommentarerna till denna fråga betonar flera att det är skillnader mellan olika bibliotek. Det kan naturligtvis skifta hur man gör på hb och filialer. Äppelhyllorna är inte så utbyggda ännu på filialerna. Fråga 3. Har biblioteket och BVC/barnhälsovården genomfört någon gemensam, språkstimulerande satsning, utöver de som nämns i fråga 1? Tabell % svarar jakande på frågan, 64 % svarar Nej och 10 % svarar Vet ej. I kommentarerna framkommer hur samarbetet med BVC/barnhälsovården har utvecklats. Man samarbetar med nya yrkesgrupper och man har utvecklat nya samarbetsformer. I kommentarerna finns många väl motiverade och utvecklade idéer om samarbete. Man har identifierat behov av vissa insatser, man vill pröva nya vägar eller man vill svara upp mot föräldrars informationsbehov. Enligt kommentarerna har man t.ex. erbjudit program och aktiviteter, som småbarnsteater och babybokprat, eller bokpåsar till hemlån på BVC/öppna förskolan/familjecentralen. Gemensam fortbildning för de samverkande parterna är ett annat vanligt exempel. 6

7 Av många kommentarer framkommer att satsningen gjorts inom projekt som initierats av något läns/regionbibliotek. Den övervägande delen av de svarande, drygt 64 %, anger att de inte har genomfört någon satsning utöver dem som nämns i fråga 1. I kommentarerna framkommer några skäl till detta. Man hänvisar bl.a. till bristande intresse hos föräldrarna eller till bristande resurser och samarbetsformer. Att satsningar förkommit tidigare, men att det var längesen, uppges av flera svarande. Ja-svar på frågan följdes av tre följdfrågor. 3a) Vilken/vilka målgrupper riktade sig satsningen till? Tabell 5. Här kunde flera svarsalternativ anges. Vanligaste svaret är att man vänt sig till specifika åldersgrupper, men flera svarar på alternativen för riktade insatser, till flerspråkiga barn (22 svarande), barn med språkstörningar (23 svarande) och barn med andra funktionsnedsättningar (11 svarande). De 6 som svarar Annat anger personal inom BVC och/eller bibliotek som målgrupp. 3b) Vilket var syftet med satsningen? Här domineras svaren av olika formuleringar om språkstimulans och språkutveckling, och att vägen till detta går via föräldrarna. Syftet är att alla barn ska ha tillgång till språket oavsett förutsättningar. Inspiration till barns språkutveckling i form av introduktion till rim/rams, pek och bilderböcker samt sånger. Medvetandegöra föräldrarna om vikten med kommunikation/läsning. 7

8 Stimulera språkutvecklingen och bidra till en vana hos föräldrarna att ramsa, sjunga och läsa för och med sina barn. Samarbete mellan landstingets logopeder, BVC-personal samt biblioteket. Bokdroppen en hjälp för föräldrar att hitta böcker till sina barn som behöver extra stöd i sitt tal. Några kommentarer utvecklar en genomtänkt strategi där de olika insatserna tänks samverka: Språknätet igen. Vi söker möta de behov som finns hos den specifika familjen.vi arbetar aktivt med att visa att biblioteket ska kännas som deras eget, att det finns mycket att hämta i form av program, böcker och en plats att bara vara på. Vi vill att både barn och föräldrar ska känna sig välkomna och hemma på biblioteket. Andra syften som framkommer är att man vill marknadsföra biblioteket till de aktuella målgrupperna, t.ex. unga föräldrar. I de fall där satsningen har med samarbete att göra, kan syftet vara att höja den gemensamma kompetensen inom ett område, eller att hitta nya samarbetsformer: Att stärka banden mellan bvc, biblioteket och öppna förskolan. Hitta (nya) samarbetsformer. Utbilda oss inom området. 1: att lyfta fram möjligheter och råd kring tvåspråkiga barn och deras språkinlärning 2: att starta en process gemensam för bvc, förskolan, skolan och biblioteket med kunskapsinhämtande och samarbete kring dessa barn. (3c) Vem/vilka tog initiativ till satsningen? Tabell 6. 8

9 Av tabellen framkommer att biblioteken varit mest aktiva, 26 svarande anger att initiativet tagits av biblioteket. Att initiativet tagits gemensamt av bibliotek och BVC/barnhälsovård anger 23 svarande, och 9 svarar att BVC tagit initiativet till satsningen. Annan anges av 3 svarande - en av dessa skriver att initiativet till satsningen kom från länets logoped. Läns- /regionbiblioteken anges som initiativtagare av 23 svarande. Fråga 8. Har någon undersökning gjorts för att få föräldrarnas synpunkter på samarbetet? Tabell 7. Utvärderingar har visat att föräldrar inte alltid hämtar ut/tar emot bokgåvorna, och att det kan vara svårt att nå vissa föräldrar/grupper av föräldrar. Föräldrarnas synpunkter på verksamheten, dvs. på bokgåvor och andra insatser, är viktig information för att parterna ska kunna utveckla samarbetet. Frågan ställdes om man i kommunerna försökt ta del av föräldrarnas synpunkter på verksamheten i någon undersökning. Endast 6 % av de svarande uppger att man har inhämtat föräldrarnas synpunkter på samarbetet, 68 % vet att man inte har gjort det. Övriga, 23 %, vet inte om någon sådan undersökning gjorts. I kommentarerna till denna fråga framhålls av flera svarande att BVC-personalen pratar med föräldrarna och ger feedback till biblioteken. Man får också många positiva muntliga reaktioner från föräldrarna som deltar i föräldragrupperna. 9

10 Fråga 9. Marknadsförs samarbetet med BVC/barnhälsovården på bibliotekets webbplats? Tabell % av de svarande svarar Ja och 58 % Nej. 4 % väljer svarsalternativet Annat. Flera svarande kommenterar att det var bra att enkäten påminner om detta. Information på webbplatsen kan fungera som marknadsföring till föräldrar men också som marknadsföring till andra grupper, som blivande föräldrar, personal inom förskola/skola, mor- och farföräldrar: Det kommer vi att åtgärda snarast! Andra skriver att delar av samarbetet, som gåvoboken, marknadsförs. I flera av kommentarerna kan utläsas att marknadsföringen på hemsidan inte precis sticker i ögonen: I viss mån. Det nämns i en mening i alla fall Andra påpekar att samarbetet finns med i biblioteksplan och läsfrämjandeplan. 10

11 Tema 2: Samarbete. Frågorna 4, 5, 6, 7, 10, 11 och 12. Fråga 4. Vilka yrkesgrupper samarbetar du/ni regelbundet med? Tabell 9. Flera svar kan anges. Av svaren framkommer att det är något vanligare att samverka med förskollärare (84 % svarar detta) än med BVC-personal (76 % svarar detta). 23 % svarar att de samverkar med logopeder. 20 % svarar att de samverkar med personal på MVC/barnmorskemottagning. 15 % anger att man samarbetar med annan aktör. Här finns stor spridning av olika yrkesgrupper, från diakoner i kyrkans verksamhet till lärare och andra yrkesgrupper inom skolan, till forskare på universitetet. Samarbete med öppen förskola/familjecentral lyfts fram i olika sammanhang i svaren på denna enkät, och även på denna fråga. Flera påpekar att regelbundenheten kan skifta, vissa personer/grupper träffar man med större regelbundenhet än andra. 11

12 Fråga 5. Förekommer gemensam fortbildning, t.ex. studiedagar, där både bibliotekspersonal och BVC-personal deltar? Vad innebär att samarbeta hur går det till? Finns något sammanhållande kitt? Vi valde att ställa en fråga om gemensam fortbildning. Tabell 10. Vanligaste svaret är Nej, aldrig - 44 % svarar att sådan fortbildning aldrig förekommit. 39 % svarar att det förekommit någon gång. 10 % svarar Vet ej. Ett fåtal svarande anger Varje år som svarsalternativ. I några fall har vi fått olika svar när vi haft flera svarande från samma kommun. Om minst en angivit Varje år och minst en Ja, det har hänt har svaren förts samman till en gemensam kategori, Ja, varje år + Ja, det har hänt. Det hände innan jag började jobba här så det är över 5 år sedan. ICDP-utbild, Barnpilot-utbildning i år och fortlöpande utbildningar. Arbetsgruppen för Familjecentralen åker på gemensamma utbildningar. Enligt kommentarerna, förekommer gemensam fortbildning ofta inom projekt, och arrangören finns då ofta på läns-/regionnivå. Inte i kommunen, men inom Språknätet. I regi av Regionbiblioteket i samarbete med BVCs kontaktsköterskor. 12

13 Fråga 6. Hur är samarbetet mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård organiserat? Tabell 11. Flera svarsalternativ kunde väljas på denna fråga. 72% av de svarande angav svarsalternativet Samarbetet bygger på kontakter vid behov mellan ansvarig bibliotekarie och BVC-personal. 31 % av de svarande angav svarsalternativet Samarbetet bygger på planerade kontakter mellan ansvarig bibliotekarie och BVC-personal. 9 % svarade med alternativet Samarbetet utvecklas i ett nätverk där flera yrkesgrupper ingår. 6% svarade att Skriftliga dokument reglerar samarbetet. Vi tolkar svaren så att samarbete på lokal nivå fr.a. sker mellan ansvariga på biblioteket och BVC, antingen vid behov eller mer organiserat och planerat. 23 svarande anger att man arbetar i nätverk med flera yrkesgrupper inblandade och 9 svarande anger att det finns skriftliga dokument som reglerar samarbetet. Frågan om samarbetets organisation tas upp i den avslutande diskussionen, där vi samlat kommentarer om detta från kommentarsfälten på flera frågor. Här ger vi exempel på hur samarbetet konkret beskrivs i kommentarerna. BVC-personal ringer och bokar in föräldragrupper på biblioteket. Logopeden har hos oss en viktig roll. Samarbete inom Familjecentralen. Vi brukar träffas minst 1 gång per termin för avstämning och utvärdering av terminen. Flera svar uttrycker, å andra sidan, att det är svårt att få något samarbete att komma till stånd. 13

14 Mycket svårt att ha träffar med personalen, de har arbete upp över öronen och har väldigt svårt att komma ifrån. Mest genom mail- telefonkontakt. Det är tyvärr svårt att fånga intresset hos BVC. Inget samarbete. Fråga 7. Har du/ni någon gång bjudit in BVC-personal till biblioteket? Tabell 12. Frågan kunde besvaras med flera svarsalternativ. Det enskilt vanligaste svaret är Nej, men det händer att de följer med föräldragrupperna hit. 34 % svarar att man inte specifikt har bjudit in BVC-personal men att de brukar komma tillsammans med föräldragrupperna. 32 % svarar Nej. Man har inte bjudit in BVCpersonalen till biblioteket. Att BVC-personalen följer med föräldragrupperna till biblioteket uppfattas som viktigt: Personal från BVC är alltid med när föräldragrupperna kommer till biblioteket. Detta är viktigt eftersom deras medverkan bidrar till att legitimera biblioteksbesöket och vikten av lässtimulerande aktiviteter. Av flera kommentarer framkommer att BVC-personal inte alltid följer med föräldragruppen till biblioteket: Det finns en stående inbjudan att komma på föräldraträffarna, men ingen har kommit. Förr följde BVC-personalen med föräldragruppen på besöket på huvudbiblioteket, men det gör de av tidsskäl inte längre. 14

15 En kommentar visar på stöd från barnhälsovården i denna fråga: Fr o m 2011 rekommenderar barnhälsovården att BVC-personalen SKA delta vid träffarna på biblioteket. 18 % av de svarande svarar Annat. I kommentarerna framkommer att man ofta bjudit in BVC-personal för att diskutera samarbetsfrågor. Ja, för att planera tillsammans. Ja, för att diskutera frågor som t ex på vilket sätt biblioteket ska komma in i föräldrautbildningen, hur vi når ut med gåvoboken, behovet av sagostunder för bebisar, vilka språkgrupper som finns i kommunen mm. [ ] I Ja-svarens alternativ preciseras vad man ville visa BVC-personalen på barnavdelningen. Föräldrahyllan, böcker på andra språk och Äppelhyllan anges som skäl för inbjudan av ungefär lika många svarande (31, 30 resp. 28 svarande). Det vanligaste svaret var att man ville visa barnavdelningen, 47 svarande har valt detta alternativ. Även denna enkätfråga uppfattas av många som en puff och påminnelse: Bra idé, skulle jag gärna göra om resurs fanns. Vi har haft en tematräff hos oss på biblioteket (tema 0-6 år som planerar föräldragruppsverksamheten). Det är dags igen för det var innan vi hade äppeloch föräldrahyllan. Fråga 11. I vilken utsträckning deltar dessa aktörer i planeringen av samarbetet med BVC/barnhälsovården? Här efterfrågas hur involverade olika aktörer, bibliotekschefen, chef/samordnare inom barnhälsovården, berörda politiker och region-/länsbiblioteket, är i planeringen av samarbetet. Svarsalternativet Annan finns också. Observera att staplarna här svarar mot faktiska tal, inte procent. Tabell

16 Svaren ger en bild av att bibliotekschefen och region/länsbiblioteket deltar i planeringen i ungefär samma utsträckning. Chef/samordnare för barnhälsovården deltar i betydligt mindre utsträckning än dessa, men mer än berörda politiker. 16 svarande anger alternativet Annan som i mycket hög grad aktiv i planeringen av samarbetet. Kommentarerna anger att de som åsyftas här är bibliotekariekolleger, familjecentralens personal, folkhälsosamordnare och barnhälsovårdens personal. Av kommentarerna framkommer att det ibland är svårt, även för de svarande, att fånga in samarbetets struktur och organisation. Andra beskriver en struktur där alla inblandade är informerade om verksamheten: I början av samarbetet vet jag att samordnaren var inblandad men vet inte hur det är nu. Jag tror det är sköterskorna och bibliotekarierna som styr upp det hela. Men visst vore det bra om det var förankrat i alla led. Alla borde tycka att det är viktigt. All bibliotekspersonal är inblandad och informerad. På filialerna sköter de allt själva, på huvudbiblioteket sköts det av en barnbibliotekarie, men alla har koll. I första hand planeras samarbetet av barnbibliotekarierna och BVC-personalen i varje område. När det gäller samordningen i länet är det Länsbiblioteket + chefer för barnhälsovården som är ansvariga. Läns-/regionbibliotekens roll framstår i kommentarerna som ibland mycket aktiv, ibland enbart som en administratör av gåvoböcker eller som en funktion i förändring. Regionbiblioteket genom den grundläggande överenskommelse för samarbetet mellan barnhälsovård och folkbibliotek i [xxx] som de tagit fram. Länsbiblioteket har tidigare varit mycket aktivt och bl a planerat gemensamma studiedagar tillsammans med bvc-personal. Sedan barnkonsulenttjänsten försvann är det annorlunda. 16

17 De svarandes värderingar av samarbetet I två frågor, fråga 10 och 12, ville enkäten ha svar på hur de svarande värderade samarbetet. Fråga 10. Hur viktigt är samarbetet med BVC/barnhälsovården, enligt dig? Tabell % svarar Mycket viktigt och 42 % Viktigt. En svarande svarar Inte särskilt viktigt och 6 svarande Vet ej. I kommentarerna motiverar de svarande hur de valt att besvara frågan. Många betonar samarbetets betydelse: Det är ovärderligt. Vi kan nå barnfamiljerna utifrån olika professioner. Vi kan göra skillnad på ett mer fundamentalt sätt. Det är utvecklande för oss som arbetar att samarbeta. Förhoppningsvis känner familjerna av det genom högre kvalitet. Det är mycket viktigt att samarbeta med alla som har kontakt och arbetar med barn. Man påpekar vikten av att nå nyblivna föräldrar: Vi lägger stort arbete på att göra träffarna välkomnande. För många föräldrar är det första besöket på biblioteket nyinflyttade åringar vet inte att vår barnavdelning på plan 2 finns! BVC-föräldrarna är vår absolut viktigaste målgrupp. För oss på barnavdelningen betyder de här träffarna mycket. Det är en första chans att påverka föräldrarna. Att visa biblioteket och att trycka på att de är välkomna tillbaka (det finns för många föräldrar som tror att små barn stör när de gråter). 17

18 Vi har mycket att erbjuda nyblivna föräldrar, som de ofta inte vet finns på biblioteket. Och om man vill att barnen ska bli intresserade av böcker och läsning måste man börja hos föräldrarna. Även om samarbetet ses som viktigt är det, enligt många svarande, en fråga om resurser och prioriteringar. Arbetet med små barn och deras föräldrar är en viktig del som vi satsar en hel del på. Det skulle säkert kunna utvecklas ytterligare. Samtidigt sätter personalresurser och arbetet med andra målgrupper ramar för vad som är möjligt. För närvarande inget egentligt samarbete något vi måste bli bättre på. Flera svarande uttrycker att bristande respons från BVC är ett hinder. En svarande uttrycker skepsis: Eftersom vi i allmänhet når de redan intresserade föräldrarna, så är det svårt att säga vilken nytta vi gör. Denna utsaga tangerar frågan om bibliotekets prioriteringar och frågan om hur biblioteken följer upp och utvärderar sina satsningar. Fråga 12. Anser du/ni att bibliotekets mål uppfylls bättre genom samarbetet med BVC/barnhälsovården? Tabell % av de svarande svarar Ja på frågan. I ett fall har två svarande från samma kommun besvarat frågorna olika. Svaren representeras av kategorin Ja+Nej. En svarande svarar Nej och 8 % svarar Vet ej. Gällande de svarande som har givit ett jakande svar, framkommer i kommentarerna flera olika motiveringar till detta. Flera betonar hur viktigt samarbete är, för biblioteken, för familjerna, för samhället. I flera svar uttrycks att det är lättare att nå biblioteksovana familjer via BVC. BVC-personalen har stort förtroende bland föräldrarna och biblioteket får fördelar av detta Absolut. Detta är mycket viktigt biblioteksarbete där vi effektivt kan driva läsoch språkutvecklingsfrågorna med dubbla målgruppsfokus. 18

19 Vi ska nå ut till alla oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund. Via BVC erbjuds alla en träff på biblioteket och jag möter många som kanske annars inte skulle ha kommit hit. Flera svarar att man når fler föräldrar genom detta samarbete än genom andra metoder, eftersom BVC besöks av i stort sett alla nyblivna familjer. Uppdraget, att nå alla barn, underlättas. Mycket viktigt i ett så stort nätverk av bibliotek att ha en gemensam nivå som alla MINST skall hålla. Samarbetet med BVC garanterar mer än något annat samarbete att vi når (i princip) alla barn. Biblioteket vill helst nå alla föräldrar, för att kunna sätta igång med de läsfrämjande satsningarna tidigt i barnens liv. Genom samarbetet med BVC och mödravården når biblioteket förstås inte alla, men i alla fall en stor del av föräldrarna. I några kommentarer berörs metodutveckling: Det är självklart för oss att försöka hjälpa och/eller uppmuntra föräldrar att stödja barnets utveckling på det område som ligger oss närmast. Det är en del i socialiseringsprocessen, i språkutvecklingen och stimulansen av barnets allmänna utveckling. Sen ska man ju från tid till annan se över HUR man ska göra det på bästa sätt precis som med all annan verksamhet. Än så länge ser vårt arbete med BVC ganska traditionellt ut. Flera svarande uttrycker åsikter som innebär ett jakande svar på frågan även om de själva kanske inte har erfarenheter av sådant samarbete. Bibliotekets mål borde uppfyllas bättre genom utökat samarbete med BVC/barnhälsovård. Mitt mål är att samarbetet med BVC ska upptas. Fråga 13. Till sist: använd gärna textrutan här för fler synpunkter på eller åsikter om samarbetet! Kommentarerna här har med enkätens olika teman och frågeställningar att göra. Flera svarande uttrycker att de har uppmärksammats på ett område som de upplever att biblioteket kanske försummat eller där man inte gör tillräckligt: Nu skärper vi till oss! Eftersom kommentarerna under fråga 13 framför allt innebär vidareutvecklingar och förstärkningar av teman som behandlats tidigare i enkäten lyfts de in i en avslutande diskussion. Avslutande diskussion Resultatet visar att det finns ett omfattande och kontinuerligt samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige, och det visar också på en stor variation i insatserna. Samtidigt ser vi många exempel på att man utvecklar samarbetet, prövar nya samarbetsformer och gör nya satsningar, ofta i projektform. Bredden i initiativ, insatser och kreativitet är stor och imponerande! 19

20 Här kommer några aspekter av samarbetet, som de svarande själva lyft upp och kommenterat i enkäten, att diskuteras. Samarbete och samverkan Organisationen av samarbetet framstår som en nyckelfaktor. Flera svarande uttrycker att samarbetet på lokal nivå fungerar utmärkt, BVC-sköterskorna och bibliotekarierna har ömsesidigt utbyte av samarbetet och det fungerar utan gnissel. Andra svarande berättar om samarbetsproblem, upplevt bristande intresse från BVC-sköterskorna, eller om problem som uppstått när det kommit ny personal till BVC. Organisationsförändringar påverkar samarbetet. I flera svar uppmärksammas situationen med nystartade BVC efter beslutet om det fria vårdvalet. Några skriver om nystartat positivt samarbete, andra upplever svårigheter när den tidigare geografiska tillhörigheten försvunnit man upplever att det nu är svårare att nå föräldrarna i närområdet. Omvärldsförändringarna kan ibland upplevas som svåra att hantera: Svårt att ha koll på alla bvc i sitt område. Svårt att ha koll på hur många man når av alla födda barn i sitt område. Flera svar uttrycker att både BVC-personalens och bibliotekariernas arbetssituation är pressad och att detta är skälet till att samarbetet minskat, upphört eller inte utvecklats. I flera kommentarer uttrycks, på olika sätt, att samarbetet inte är på samverkansnivå, dvs. det fungerar bra på personnivå, men man har inte ett tydligt ledningsstöd. Man uttrycker behovet av en strukturerad och ömsesidig plan för samarbetet. Flera ser också en styrka i att det finns övergripande planer på regional nivå, som implementeras lokalt: jag tycker det är mycket bra att det finns ett större övergripande projekt (med mål och struktur) som vi kan arbeta med och tillämpa lokalt. Gemensam planering och produktion av gåvobok, presentkort, informationsbroschyrer mm på regional nivå och organisation mellan [..] regionbiblioteket och Barnhälsovården skapar mer likvärdiga möjligheter att nå ut kommunerna emellan och bättre kvalité på insatserna. En svarande uttrycker särskilt att de visserligen har ett mångårigt, välutvecklat samarbete i kommunen, men att det kompletteras av stödet från regionen: Bra att regionen tar upp de samarbetsavtal som finns centralt och att det ordnas gemensamma fortbildningsdagar ibland. Att regionala överenskommelser inte alltid är en garanti för kontinuitet framkommer i en kommentar: Från den 1/ har Landstinget valt att säga upp samarbetet Många kommentarer visar att de svarande upplever att samarbetet underlättas när det är förankrat på ledningsnivå och hos ansvariga parter på läns-/regionnivå, det stöder stabilitet och långsiktighet. Allt detta svarar väl mot de resonemang kring begreppen samarbete och samverkan som förs i rapporten Dags att höja ribban!? (jfr kap. 2:3 och 7) (Rydsjö 2012). Resultatet i enkäten visar att samarbetet oftast är på nätverksnivå, mellan ansvarig bibliotekarie och BVC-personal vid behov. Studier har visat att samarbete som inte är 20

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Samarbete mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige:

Samarbete mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige: Samarbete mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige: En utökad kartläggning och nulägesbeskrivning Anna Hampson Lundh Katarina Michnik Projektet har genomförts med stöd av Region Halland och Kulturrådet.

Läs mer

Visning av Vadstena bibliotek, Tack Nils som guidade oss genom biblioteket på ett förnämligt sätt.

Visning av Vadstena bibliotek, Tack Nils som guidade oss genom biblioteket på ett förnämligt sätt. Nätverksträff - barnverksamhet 2009-09-15 Minnesanteckningar Närvarande: Gudrun Sandström Linköping, Karin Hermansson Ödeshög, Johanna Hellstrand Söderköping, Susanna Berggren Kinda, Clara Nyström Åtvidaberg,

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun

Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun OVANÅKERS KOMMUN Edsbyns bibliotek Box 17 828 21 EDSBYN Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun Samarbete mellan BVC/MVC/familjecentraler och folkbibliotek - Gratisböcker De små barnens bok. BVC,

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2011/12

Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2011/12 Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2011/12 Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Pia Malmberg-Kronvall, Bibliotekskonsulent, Regionförbundet i Kalmar län 2 Inspiration och andra vinklar Barnwebben

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2015-2016

Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2015-2016 Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2015-2016 Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året

Läs mer

Dags att höja ribban!?

Dags att höja ribban!? Dags att höja ribban!? Kerstin Rydsjö Mängden forskningsresultat som visar hur viktigt det är att tidigt stimulera små barns språkutveckling och litteracitet i familjen är överväldigande! Frågan är därför

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Rapport från medborgarpanel 1, om miljö

Rapport från medborgarpanel 1, om miljö Rapport 2008-11-24 Landstingets kansli Kansliavdelning Elinor Sundén Demokratihandläggare Rapport från medborgarpanel 1, om miljö Landstinget i Jönköpings län har för första gången tillfrågat en medborgarpanel

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

KULTURRADET. ANSÖKAN OM BIDRAG2}ll LÄSFRÄMJANDE INSATSER SISTAANSÖKNINGSDAG: 4 APRIL, 17 OKTOBER 2O11 ANVISN INGAR FÖR ANSÖKAN

KULTURRADET. ANSÖKAN OM BIDRAG2}ll LÄSFRÄMJANDE INSATSER SISTAANSÖKNINGSDAG: 4 APRIL, 17 OKTOBER 2O11 ANVISN INGAR FÖR ANSÖKAN KULTURRADET ANSÖKAN OM BIDRAG2}ll LÄSFRÄMJANDE INSATSER SISTAANSÖKNINGSDAG: 4 APRIL, 17 OKTOBER 2O11 ANVISN INGAR FÖR ANSÖKAN Denna onlineansökan år optimerad för webblåsaren lnlemet Explorer version 6

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

Läsfrämjandeplan 2014-2015 för Ovanåkers kommun

Läsfrämjandeplan 2014-2015 för Ovanåkers kommun OVANÅKERS KOMMUN Edsbyns bibliotek Box 17 828 21 EDSBYN Läsfrämjandeplan 2014-2015 för Ovanåkers kommun Samarbete mellan BVC/MVC/familjecentraler och folkbibliotek - Gratisböcker De små barnens bok. BVC,

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005 Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond Innehållsförteckning sid 1. Kort bakgrund 3 2. Utvärdering

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad

Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad Utgiven av Mölndals stad Kontaktuppgifter för mer information: Biblioteket Anette Eliasson, bibliotekschef,

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Falu kommun SFFL Ann-Kristin Testad Vinnare av

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Modersmålsbiblioteket

Modersmålsbiblioteket Nätverk Slutrapport Projektperiod: 2011-09-01 2012-09-01 Modersmålsbiblioteket B Innehållsförteckning 1. Förord...3 2. Bakgrund...4 Modersmålsenhetens organisation...4 Förskola...4 Grundskola...5 Gymnasium...5

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Vilken hjälp från skolan kan mitt barn få? Vart vänder jag mig för att få en utredning? Hur kan jag få hjälpmedel? Forum funktionshinder

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Sammanställning av svaren

Sammanställning av svaren Sammanställning av svaren Utvärderingsfrågor Barnboksveckorna 2009 1. Hur tycker ni att det länsövergripande samarbetet kring Barnboksveckorna har fungerat? Vad var bra? Vad var dåligt? Tanken på ett länsövergripande

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Skrift fyra i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

133527 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata

133527 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata Stockholms stad Förskoleundersökning 1 17 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata 1--1 Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer