De små barnens bok Sammanställning av enkät 2017

Transkript

1 De små barnens bok Sammanställning av enkät 2017 Katarina Larson

2 Inledning När storlänet Västra Götaland bildades 1999 togs ett politiskt beslut i regionens kulturnämnd att en gåvobok skulle delas ut till varje nyfött barn i regionen. Kultur i Väst fick då i uppdrag att köpa och administrera dessa böcker. Boken delas ut på olika sätt i regionens kommuner antigen direkt via BVC vid första hembesöket hos det nyfödda barnet eller så får föräldrarna ett presentkort av BVC-sköterskan för att sedan hämta boken på närmaste folkbibliotek. Det finns avvikelser t ex ett bibliotek skickar boken hem till det nyfödda barnet eller boken delas ut på familjecentraler eller öppna förskolor. Sedan 2011 är det De små barnens bok som är bokgåvan. Det är en antologi som ges ut av förlaget En bok för alla. Det har tidigare delats ut andra boktitlar samt en kompletterande bokgåva, I denna vida värld, och cd-skiva till mångspråkiga familjer. I samband med en budgetbesparing för några år sedan togs kompletteringen, bok och cd, bort. Under 2016 gjordes en satsning för att bättre nå ut till flerspråkiga familjer. Kultur i Väst producerade åtta textade filmer med sånger och ramsor ur boken. Musikanten och musikpedagogen Teresia Hedborg från El Sistema besökte familjecentraler i regionen för att sprida sångerna från boken och lyfta fram filmerna. Dessutom framställdes och förändrades presentkort, affischer och bokmärken för att bli mer tillgängliga för fler föräldrar. Materialet fick kortare text, fler symboler och text på fler språk. Även informationen på hemsidan strukturerades om och bearbetades för att bli mer lättillgänglig genomfördes det halvdagsutbildningar i Borås, Angered, Uddevalla och Skövde med titel En puff för språket med tema flerspråkiga barns språkutveckling. Ett återkommande arrangemang som genomförs vartannat år tillsammans med referensgruppen för Barnhälsovård och bibliotek. I maj 2017 skickades en enkät ut till barnbiblioteksansvariga i alla regionens 49 kommuner. Syftet var få en ökad kunskap kring hur biblioteken arbetar med gåvoboken, hur de ser på samarbetet med BVC samt hur Kultur i Väst kan stödja arbetet med boken. Målet är att få fler föräldrar att hämta ut gåvoboken och genom enkätens resultat få en uppfattning om hur det kan göras på bästa sätt. Här följer en sammanställning över aktuell statistik som berör gåvoboken, de frågor som ställdes i enkäten, se bilaga, och slutligen en kort analys och avslutningsvis ett antal förslag på hur arbetet ska fortsätta. Det kommer även att göras jämförelser med tidigare enkäter från 2010 och 2012 som gjorts av Kultur i Väst. Enkäten och statistik Svarsfrekvensen på enkäten var hög, 96 % vilket innebär att 47 av regionens 49 kommuner svarade. (2012: 83 %, 41 av 49 kommuner). Att så många tagit sig tid att svara visar på ett starkt engagemang för gåvoboken och de frågor som rör arbetet med de allra yngsta barnen. Enligt SCB föddes det barn i Västra Götalandsregionen under 2016 och enligt den statistik som biblioteken skickat in till Kultur i Väst delades det ut böcker. Detta innebär att 49,6 % av regionens nyfödda barn fick gåvoboken. Nästan hälften av alla barn nås av boken. En liten höjning om man jämför med 2012 då 48 % av barnen fick sin bok. Men utfallet är ändå lågt, vad beror det på? Siffrorna skiftar mellan kommunerna beroende på hur boken delas ut. Delas den ut direkt via BVC vid första hembesöket är utdelningen i stort sett 100 %. Men då den ska hämtas på biblioteket sjunker siffrorna. Det finns stora skillnader kommunerna emellan. Bland annat ligger Göteborgs stad på en utdelning på 41,6 %.

3 Varför ser det ut såhär? Många menar att de föräldrar som får ett andra, tredje barn osv inte bryr sig om att hämta ut boken. De har redan ett exemplar i familjen. Men tanken är att varje nyfött barn ska få en egen bok. Dessa föräldrar deltar inte heller i BVCs grupper som ofta inkluderar ett besök på biblioteket, vilket leder till att det kan det vara svårare att få dem till biblioteket. Statistiken visar att det är i de socioekonomiskt svaga områdena som biblioteken har svårast att nå ut med gåvoboken. Utdelning och uthämtning 75 % av böckerna delas ut på biblioteken och 23,8 % via BVC. De resterande procenten står för utdelning på familjecentraler och öppna förskolor eller i ett fall att biblioteket skickar boken hem till målsman. (Jämfört med 2012 års siffror har utdelningen via biblioteket ökat från 69,8 % till 75 %. p Vad händer då när föräldrarna hämtar ut boken på biblioteken runt om i regionen? Förutom själva överlämnandet brukar bibliotekets personal främst (76 %) skriva barnets namn i gåvoboken. Runt 60 % delar ut extra material som foldrar och drygt hälften av biblioteken berättar om sin verksamhet och/eller visar runt på barnavdelningen. Några gör flera av dessa aktiviteter, andra färre. Barnbibliotekarierna gör det i högre grad än de andra biblioteksanställda. I många av kommentarerna kan man läsa att insatserna ovan görs men då i mån av tid. Detta med tidsbrist kan även gälla för de hämtande föräldrarna, de är stressade och bara intresserade av att få med sig boken hem inte av att visas runt i biblioteket. Många av de svarande skriver om de gruppträffar BVC har med nyblivna föräldrar. En av dessa träffar brukar vara förlagd till biblioteket. Där och då berättar barnbibliotekarien om verksamheten, lyfter den tidiga språkutvecklingen och delar ut och kanske berättar om gåvoboken. På vissa bibliotek har de dessutom pytte- eller ramsstunder för de allra yngsta. Om boken delas ut någon annanstans än på biblioteket, som BVC eller familjecentralen då inbjuds många föräldrarna att besöka biblioteket senare på en träff. Några bibliotekarier skriver om att de har ett samarbete med öppna förskolan och att de vid sina besök där berättar om biblioteket, små barns språk osv.

4 Fler gåvoböcker 81 % av alla bibliotek delar ut fler gåvoböcker än De små barnens bok. Vilket är något fler än 2012, då 74,6 %. Till vilka fler åldrar delar biblioteken ut böcker? Det är oftast 6- åringar som får ytterligare en bok. De kommer med sin förskoleklass och får då i samband med besöket en bok och ofta en visning och ett personligt lånekort. Men det delas ut fler gåvoböcker till barn, både under 1 år och äldre än 6 år. I kommentarerna skriver man främst om en bok till barn i årskurs 3 men det finns kommentarer om en bok till 17- åringar. Samarbete Det är 89 % av de svarande biblioteken som har ett samarbete med BVC. En siffra som är högre än tidigare enkäter från 2010 (75 %) och 2012 (86,2 %). Samverkan sker främst genom

5 föräldrautbildning/föräldragrupper men också genom väntrumsbibliotek även om det är färre som erbjuder den tjänsten än I kommentarerna framkommer fler gemensamma aktiviteter som: Information på BVC om biblioteket och böcker Gemensamt babycafé Möten kring språkutveckling och läsning för små barn med inbjudna ganska nyblivna föräldrar. Talpedagog och barnbibliotekarie har haft denna informationskväll gemensamt. I samband med detta delas boken ut. 4-årsboken delas ut i samarbete med BVC. Haft öppna sagostunder i väntrummet men få deltagare. Nu försöker vi hitta andra vägar för samarbete. Samarbetar både med BMM och BVC kring barns språkutveckling genom familjecentralen. Det kan vara presentation av böcker och bibliotek, tillhandahållande av material och böcker till såväl personal som besökare. Samarbete med BVC då de vid 2,5 årskontrollen erbjuder ett biblioteksbesök. After förskola. Öppna förskolan på bibblan. Haft sagoläsning i väntrummet men gått över till Power Point med info om läsning och boktips. Vi ska bjuda på vägning och biblioteksbesök på prov till hösten. Finns planer på att vara med på BVC-nätverksmöte. Det familjecentrerade arbetssättet kan leda till ett närmare samarbete. Träffar BHV-sköterskorna en gång per år och pratar om vårt samarbete, gåvoböcker och tipsar om nya småbarnsböcker Det är flera bibliotekarier som tidigare haft kontakt med BVC men det har förändrats och nu arbetar de istället direkt med familjecentraler och öppna förskolor. Där har bibliotekarien sagostunder, pratar språkutveckling och ger boktips till föräldrarna. Någon har dessutom ett gemensamt arrangemang med familjecentralen 1 gång per år. De 11 % som inte har någon samverkan med BVC skriver bland annat så här. Flera BVC hinner inte med svårt att nå föräldragrupper. Nytt Familjecentrum borgar för bättre samarbete i framtiden. Försöker få till ett samarbete med BHV genom verksamhetsutvecklaren men upplever det som trögt. Jag försöker starta upp ett. Har hittills varit med på en föräldraträff. Dessutom skriver flera om hur BVCs verksamhet med föräldragrupper lagts ner och då har samarbetet försvunnit och de behöver hitta andra vägar för kontakt. Eller så har kontaktpersonen slutat och samarbetet har inte tagits upp på nytt. Gåvobokens betydelse I enkätsvaren kan man se att gåvoboken är viktig för biblioteken men på vilket sätt är den viktig och hur aktivt arbetar man egentligen med den?

6 Kommentarerna visar på olika förhållningssätt till boken. Flera bibliotekarier ser den som en ingång och chans att prata språkutveckling och visa föräldrarna bibliotekets verksamhet och möjligheter. Kanske refererar de till boken då de har besök av föräldragrupper men sen integrerar de inte boken i sitt arbete med de små barnen. Andra använder sig av boken som ett arbetsmaterial och låter dess sånger och ramsor vara viktiga delar i sagostunder för de allra yngsta på biblioteket eller öppna förskolan. Flera nämner också vikten av att alla barn i regionen får en så etablerad och känd bok. En bra grund för en fortsatt språkutveckling. Någon nämner även svårigheten med att locka de föräldrar vars barn bäst behöver språklig stimulans. Stöd från Kultur i Väst För att utveckla och kunna stödja bibliotekens arbete med gåvoboken är det viktigt att få in tankar och åsikter från de som arbetar med boken i sin verksamhet. Vi ställde därför den öppna frågan: Hur kan Kultur i Väst stödja ert arbete med gåvoboken? Vi fick ett 30-tal svar här följer en sammanställning: Checklista med arbetsmetoder och konkreta tips på hur man kan använda boken i verksamheten. Byta dagens bok till pekbok kanske ett urval av pekböcker. De fungerar för alla kulturer. Det kan vara svårt att förstå hur en antologi fungerar. Bok för nyanlända Ta fram en annan bok för andrabarns föräldrarna för att locka dem att till biblioteket och hämta boken. Mer information kring arbetet med gåvoboken som kan verka som information och uppdatering speciellt för nyanställda. Mer info till BVC om gåvoboken och arbetet med den. En mall/power Point om språkutveckling som kan användas som hjälp vid föredrag för föräldrar. Mer tips och material på hemsidan som affischer. Länkar till forskning och andra regioners arbete/samarbete kring små barns språkutveckling. Delge best practice/goda exempel.

7 Fler foldrar, handledning kring hur man kan arbeta med boken. Fler utbildningsmöjligheter som En puff för språket tillsammans med BVC och förskolan. Fler nätverk och workshops som Dansa Knacka på. Få hjälp av BHVs verksamhetsutvecklarna att bygga lokala samarbeten mellan BVC och bibliotek, särskilt i stora kommuner. Så här, genom att utvärdera arbetet med gåvoboken för att hitta nya vägar. Kanske att BVC delar ut presentkortet tidigare när barnet är 1-2 månader istället för som idag vid första hembesöket. Då får föräldrarna så mycket information och papper att presentkortet riskerar att försvinna i mängden. Utöka De små barnens bok på turné med Teresa Hedborg, till att besöka öppna förskolor i alla regionens kommuner. Många är positiva till det arbete som görs i dag. Några kommentarer. Bra med information på flera språk som på de nya presentkorten. Toppen med filmerna på Youtube och bokmärkena. Ni gör ett fantastiskt jobb. Vi får den information och stöd vi behöver Bra med hemsidan där man kan ladda ner material. Viktigt och jättebra med det marknadsföringsmaterial som produceras. Kultur i Väst hemsida 90,48 % av de som svarat har någon gång besökt Kultur i Västs webbsida för gåvoboken kulturivast.se/desmabarnensbok. Vilket är glädjande. De har då främst sökt efter: Foldrar 77 % Information om en Puff för språket 64 % Filmer 25 % Annat 14 % Andra aktiviteter har varit att hitta material för utskrift eller att hitta information och läsa om gåvoboken. Hemsidan är en bra kanal att nå ut med för utskrifter och information. Viktigt att den är lättillgänglig. Andra tankar och synpunkter kring De små barnens bok Fin bok som föräldrarna verkar uppskatta. Gärna en översättning av boken till flera språk med tanke på att presentkorten redan finns översatta. Boken är spretig och vissa delar passar inte de minsta barnen. Bokmärkena och filmerna på Youtube är kanon.

8 Gärna fler filmer. QR-koder. Olika språk. (Många prisar filmen) Bra sätt att få kontakt med föräldrar som inte besökt biblioteket tidigare. Hur går vi vidare och kopplar ihop med eventuell Bokstart? Hur får man föräldrarna att hämta boken? Antalet föräldrar som hämtar boken har minskat. Jag vet inte varför. Bra med en cd-skiva till boken. Klisteretiketter klara i böckerna redan vid leverans? Vore bra med tryckta foldrar med information om läsning och boktips ser proffsigare ut. En annan bok till andra barnet? Det nya presentkortet är ett sånt lyft! Det vore värdefullt om litteraturtipsen i foldrarna uppdaterades. Musikpedagogen till fler ställen i regionen. Hade velat ha hela Max bil i boken. Annars har den en bra blandning av ramsor, sånger och texter. Boken är en jättebra inkörsport för de små, till böcker. Ska jobba utifrån boken på kommunens öppna förskolor. Vartannat år arrangerar referensgruppen BHV-bibliotek fyra utbildningsdagar på olika platser i regionen. Temat i år var barns språkutveckling och föreläsare var Lena Åberg från Danderyds talklinik och Gertrud Widerberg från Bokstart. Det var ett stort intresse kring att delta och några av konferenserna blev tidigt fullbokade. Information kring dagarna spreds till bibliotekarier, personal inom BHV och pedagoger som arbetar med de yngsta barnen och deras språkutveckling. Hälften av de som svarade på enkäten deltog. De ger utbildningsdagen ett väldigt bra betyg. Här följer deras kommentarer: Hade varit bra om vi hade fått hjälp med matchmaking. Förslag: tydliga klisterlappar med t ex. olika färger för olika kommuner. Jag var bara med delen med logopeden från Stockholm. Bra och intressant. Jag tog särskilt till mig om fler-, eller tvåspråkigheten. Mycket intressant. Inte minst föredraget om flerspråkiga barn. För vår del var det t ex mycket värdefullt att få träffa och höra om Bokstartprojektet.

9 Jag hade tyvärr inte möjlighet att delta men en av språkpedagogerna var där och jag fick ta del av dagens material via henne. Blev lite knepigt med intresset för det mesta rörde BVC och inte bibliotek, även om man så klart lärde sig nyttiga saker för jobbet ändå. Så lite delade känslor där Hade redan hört vissa föreläsningar på Bokmässan. Inte oviktigt att höra vad andra gör men svårt att omsätta arbetet med Bokstart i en storkommun, när man själv jobbar i en liten med små resurser och ofta flera ansvarsområden. Flerspråkighet är ett ämne som är högst relevant för oss! Vi fick nya BVC-kontakter och nya tankar kring hur vi kan jobba med De små barnens bok med förskolepersonalen. Särskilt bra var informationen från logopeden som pratade om flerspråkighet. Sammanfattning Enkäten hade en hög svarsfrekvens och bibliotek från 47 av regionens 49 kommuner svarade. Enligt siffror från SCB och regionens bibliotek är det 49,6 % av alla nyfödda barn i regionen som nås av bokgåvan. I vissa kommuner fler, i andra kommuner färre. Där boken delas ut av BVC-sköterskan t ex vid det första hembesöket nås i princip alla nyfödda barn. Då BVC delar ut presentkortet på boken som sen ska hämtas på närmaste folkbibliotek måste föräldrarna göra ett aktivt val och ta sig till biblioteket. Tyvärr hämtar inte alla ut boken på biblioteket vilket innebär att färre barn får boken i synnerhet i socioekonomiskt svaga områden. Det är 75 % av böckerna som delas ut via biblioteken och 23,8 % via BVC. Det finns ett fåtal som delas ut på öppna förskolor, familjecentraler, ett bibliotek skickar hem böckerna till målsman. När boken hämtas brukar bibliotekets personal: 1. skriva barnets namn i boken 2. dela ut extra material som foldrar 3 berätta om verksamheten och visa runt i biblioteket. Oftast är det barnbibliotekarien som gör detta och det görs i mån av tid både från personalens men också förälderns sida. Delas boken ut någon annanstans inbjuds föräldrarna till en träff på biblioteket. På 81 % av biblioteken delas det ut fler gåvoböcker till barn och unga. Vanligast är 6 årsboken samt en bok till barn i åk 3. Det finns en etablerad samverkan bibliotek och BVC emellan. 89 % av biblioteken svarade att de på något sätt har eller är på väg att inleda ett samarbete. Denna siffra är högre än Öppna förskolor och familjecentraler är nya instanser som vissa bibliotek har ett utbyte med istället för BVC. På de bibliotek där det inte finns något samarbete är det på grund av att personalen på BVC inte har tid, de arrangerar inte längre föräldragrupper eller att den tidigare kontaktpersonen slutat. Gåvobokens betydelse för bibliotekens arbete får höga siffror. Svaren visar på i princip två förhållningssätt till boken. Antingen används den som en väg för biblioteken att nå föräldrar och berätta om barns språkutveckling och bibliotekets verksamhet. Men de använder inte boken i sin verksamhet. Eller så kompletterar man med att använda boken som ett verktyg i sitt arbete med de yngsta barnen. Den används i rim och ramsstunder, tas fram, visas och läses ur vid besök av föräldragrupper och andra aktiviteter som gäller små barns språkutveckling och vikten av högläsning. Många uttrycker att det viktigt och värdefullt att kunna ge de yngsta en så fin, känd och etablerad bok. Det blir en bra grund för barnets fortsatta utveckling språk och talmässigt. Men det finns även de som tycker den är spretig och svårläst eftersom det är en antologi. På frågan om hur Kultur i Väst kan stödja bibliotekens arbete med gåvoboken, var svaren skiftande

10 Främst vill de ha hjälp med arbetsmetoder, aktiviteter och tips på hur man kan använda boken i den dagliga verksamheten. Mer riktade åtgärder i form av insatser kopplade till boken som besök av musikpedagog och utbildningsdagar. Vidare fanns det många idéer och tankar kring hur bibliotekens arbete kan utvecklas. De allra flesta som svarat på enkäten har varit inne på gåvobokens hemsida. Främst för att söka efter material som foldrar men också information kring utbildningsdagar och arbetet med gåvoboken. De betonar vikten av att sidan är lättillgänglig. Utbildningsdagarna En Puff för språket får också ett gott betyg och biblioteken betonar vikten av att träffa andra professioner och att temat, flerspråkiga barn, var angeläget. Sista frågan inbjöd till allmänna kommentarer kring boken. Där framkom åsikter och frågor kring boken och annat material kopplat till den. Men även kring vissa biblioteks låga utlämning och vad som kan göras för att få fler att komma till biblioteket för att hämta barnet bok. Slutkommentarer Att drygt hälften av regionens nyfödda barn nås av gåvoboken är inget nytt, 2012 var siffrorna lite lägre och då hade ändå De små barnens bok precis introducerats och nytt material tagits fram. Både intresse och aktualitet var på hög nivå. Siffrorna är något högre idag men ska vi vara nöjda med dessa siffror eller ska vi fundera på hur vi kan göra för att många fler nyfödda ska få tillgång till boken? Vad är egentligen tanken med bokgåvan? Viktiga frågor. Svaret är: Självklart ska vi sträva efter att ett större antal böcker delas ut som ett led i att lyfta och främja små barns språkutveckling och väg till litteraturen. De små barnens bok är en antologi med bilder, verser, sånger, ramsor och berättelser för de allra yngsta. Omtyckt av många bibliotekarier i enkäten andra tycker den är rörig och inte riktigt passar för de minsta barnen. Många har efterfrågat De små barnens bok på andra språk än svenska för att nå andra språkgrupper än de svenska. Hösten 2017 kommer det att finnas en kompletterande version av boken med parallelltext på svenska, arabiska och engelska. Hur når bokgåvan bäst sin målgrupp de yngsta barnen? Delas böckerna ut via barnhälsovården på BVC eller när BVC-sköterskan gör sitt första hembesök hos det nyfödda barnet, så nås i stort sett alla barn och föräldrar. Annars delas ett presentkort på boken ut av BVC-sköterskan för uthämtning på biblioteket. Om man slutar med presentkorten och enbart delar ut via BVC, hur blir det då med kopplingen till biblioteket och dess roll som läsfrämjare och alla de möjligheter som finns att erbjuda där? På biblioteken finns det ett stort intresse och engagemang för att vara med och påverka så att arbetet med gåvoboken utvecklas. Då kan ännu fler barn få sin bok. Engagemanget avspeglas i denna sammanställning: både i antalet inskickade enkäter och i alla de tankar och idéer som framförts i enkätens svar och kommentarer. Att något fler hämtar ut 2016 jämfört med 2012 är ju glädjande men hur når man ut till de föräldrar som mest och bäst behöver välkomnas till biblioteket och höra om små barns språkutveckling, vikten av högläsning och allt som biblioteken har att erbjuda? Det finns framgångsrika exempel och då handlar det om att utveckla samarbetet mellan BHV och bibliotek: drop in caféer där logoped medverkar, träffar på biblioteket som även inkluderade vägning utförd av och med en BVC-sköterska. Eller att bibliotek, familjecentraler eller öppna förskolor samverkar. Det finns exempel på att bibliotekarien istället vänder sig till familjecentralerna eller öppna förskolorna och gör besök, håller i sagostunder, pratar språkutveckling med föräldrarna och/eller har utdelning av gåvoboken.

11 Dessa gemensamma insatser är helt beroende av att det finns ansvariga kontaktpersoner på de olika verksamheterna och att de ersätts om de av någon anledning slutar. Det går fort att rasera ett fungerande samarbete och det tar år att bygga upp något nytt. På i stort sett alla de bibliotek som finns representerade i denna sammanställning, skriver man vid uthämtandet barnets namn i gåvoboken. Och i mån av tid berättar man om boken, verksamheten och visar runt i lokalerna. Vissa tar sig tid och fördjupar samtalet till att handla om språkutveckling och vikten av högläsning. Många bibliotek har haft indragningar av personalstyrkan och minskade öppettider vilket lett till att färre ska göra mer. Men detta samtal och visning av biblioteket är viktigt och bör prioriteras för att barnets föräldrar ska känna sig välkomna och vilja komma tillbaka till biblioteket! Det finns även tecken på att det oftare är barnbibliotekarien som har dessa samtal och visningar vilket också leder till en begränsning. Därför vore det bra om man ute på biblioteken avsatte ett personalmöte eller APT så att hela personalstyrkan tillsammans kan diskutera hur och vad som ska sägas och göras när gåvoboken lämnas ut eller hur gåvoboken kan inkluderas i bibliotekets övriga verksamhet? Använd den vid pyttestunder, skriv om den på hemsidan, ha en speciell hylla där boken tydligt skyltas, Inkludera den vid temautställningar. Det är värdefullt att för det lilla barnet, att föräldrarna använder boken, läser sjunger och ramsar ur den och inte bara ställer in den i bokhyllan hemma. Det delas ut många fler gåvoböcker än De små barnens bok på biblioteken i regionen. Vid flera av utdelningarna lägger man ner lite extra tid och engagemang för att stunden för avhämtning ska kännas kul och locka till läsning. Skulle det kunna göras liknande arrangemang med De små barnens bok? Eller räcker inte tiden till? I enkätens resultat framkommer det att bibliotekarierna uppskattar det kringmaterial som producerats med gåvoboken som utgångspunkt. Det handlar t ex om presentkort med text på flera språk, de nyligen framtagna filmerna med sånger och ramsor från boken eller den omarbetade hemsidan. De menar att materialet är betydelsefullt för att rama in verksamheten, påminna om varför boken finns, ge ny inspiration och lust och inte minst för att enhetligt marknadsföra och synliggöra boken. Många bibliotekarier känner en osäkerhet inför hur de ska ta sig an utdelningen av bokgåvan. De vill, men vet inte riktigt hur de ska gå vidare. Detta bottnar säkert i att kåren av barnbibliotekarier under de senaste åren har bytts ut och många är nya på sin post. Kontinuiteten har brutits och kunskap försvunnit. De önskar stöd i form av fortbildning och mer material som forskningsrapporter som finns att ladda ner från hemsidan. Här har Kultur i Väst en uppgift att fylla genom att lyssna till önskemålen och inledningsvis utveckla hemsidan och sammanställa ett dokument kring hur och varför bokgåvan delas ut. Utbildningsdagarna En puff för språket fick fin kritik och många önskar fler utbildningsdagar kring angelägna ämnen där professioner möts som BVC-sköterskor, bibliotekarier, pedagoger från öppna förskolor, familjecentraler och förskolor. Just nu pågår ett stort arbete på Kulturrådet kring hur man kan få projektet Bokstart att verka och fungera I hela Sverige. Bokstart riktar sig mot samma målgrupp som vår bokgåva. Det är en uppsökande verksamhet. Bibliotekarier besöker barnet i hemmet och har bokgåvor och material kring språkstimulering med sig. Där och då har de möjlighet att berätta om och visa på t ex vikten av högläsning som ett led i barnets språkutveckling. Ett projekt som visat goda resultat världen över. I Västra Götalandsregionen finns detta väl utvecklade arbete med gåvoboken sen 1999, hur kan vi kroka an till Bokstart? På den frågan finns ännu inga svar, det behövs en kartläggning i region kring vilka kommuner som skulle kunna tänka sig att anamma och avsätta resurser för implementera detta arbetssätt och att lyfta de yngsta barnens möjlighet till språkutveckling och väg till litteraturen.

12 Att gå vidare med Filma fler ramsor och sånger ur boken men nu med en förälder och bebis. Göra hemsidan ännu mer tillgänglig och lättnavigerad. Sammanställa handledning, information och praktiska tips kring arbetet med gåvoboken för biblioteken. När, var, hur och varför boken delas ut. Kanske i form av en instruktions och inspirationsfilm. Lyfta och informera BVC ännu mer om vikten av deras inledande arbete med gåvoboken. De är en viktig inkörsport för att föräldrar ska ta sig till biblioteket för att hämta gåvoboken och få upplysningar om bibliotekets verksamhet. I vilken form detta ska ske är inte klart. Fler utbildningsdagar med angelägna teman där professioner som arbetar med små barn möts och kan samverka. Eftersom De små barnens bok kommer i en ny version med parallelltext, är det viktigt att Kultur i Väst hänger på tåget och hjälper till att få in ny energi och nytt intresse kring det arbete som redan görs. Fortsätta att fundera och diskutera kring hur regionen och gåvoboken kan kroka arm med Bokstart.

13 Bilaga 1 Enkätfrågor 1. Jag svarar för ett bibliotek i Bibliotekets namn? Om På annat ställe, ange gärna var. 3. Var delar ni ut gåvoboken De små barnens bok? Flera svar är möjliga. På biblioteket På BVC På annat ställe Kommentar 4. Hur brukar ni göra på ert bibliotek när ni delar ut boken? Flera svar är möjliga. Vi berättar om bibliotekets verksamhet Vi visar runt i biblioteket Vi visar runt på barnavdelningen Vi skriver barnets namn i boken Vi lämnar ut material som t ex foldrar och broschyrer Vi visar och berättar om boken Vi pratar hur böcker, berättande och läsning kan stimulera barns språkutveckling Vi delar inte ut boken Annat 5. Delar biblioteket ut annan gåvobok än De små barnens bok? Ja Nej Kommentar 6. Om ja, för barn i vilken ålder/vilka åldrar? Flera svar är möjliga. 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Andra åldrar Kommentar 7. Vilket samarbete har ni med Barnmorskemottagning (BMM) eller Barnavårdscentral (BVC)? Flera svar är möjliga. Föräldrautbildning/föräldragrupp Genom att erbjuda biblioteksböcker i väntrum Vi har inget samarbete Annat 8. Har du besökt Kultur i Västs webbsida för De små barnens bok - kulturivst.se/desmabarnensbok? Ja Nej Kommentar 9. Vad sökte du? Flera svar är möjliga. Foldrar Filmer Information om En puff för språket Annat Kommentar 10. Informerar ni om gåvoboken De små barnens bok på bibliotekets hemsida? Ja Ja, med länk till Kultur i Väst Nej Kommentar

14 11. Hur viktig är De små barnens bok i ert språk- och läsfrämjande arbete med de allra yngsta? Ange på en skala 1 till 5 där 5 innebär mycket viktig och 1 inte alls viktig Hur kan Kultur i Väst stödja ert arbete med gåvoboken? 13. Berätta gärna om du har andra tankar och synpunkter kring gåvoboken De små barnens bok. Kommentera gärna ditt svar. 14. Du som var med på en av utbildningsdagarna En puff för språket, vad tyckte du om dagen? Ange på en skala från 1 till 5 där 5 innebär mycket bra och 1 inte alls bra