Detaljbudget 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Sida 1(25) Detaljbudget 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. Sammanfattning Väsentliga planer i budget 2015 För att SU ska fortsätta ha kostnadskontroll med de förutsättningar som ges med 2015 års budget krävs ett starkt förändringstryck på verksamheterna. Sjukhuset måste kunna erbjuda avsevärt mer vård inom ungefär samma ekonomiska utrymme som tidigare och det kräver förändrade arbetssätt. För att säkerställa att dessa förändringar skapar kostnadseffektivitet och framför allt förbättrad vårdkvalitet behövs en tydlig strategi och ett förändringsarbete som inte konsumerar stora resurser. Under de två föregående åren har SU lagt en sådan strategi som innebär förändrade styrprinciper, så kallad värdebaserad vård, vilket nu kommer väl till pass. Genom att fokusera på att mäta medicinska resultat som har betydelse för patienterna, samarbeta direkt med patienterna när vården planeras, arbeta i tvärprofessionella arbetsgrupper och mäta de reella kostnaderna noga kan ökat värde, dvs. kostnadseffektivitet, skapas. Konkret kommer SU att hålla fast vi de tidigare utlagda målen till 2016 som harmonierar med regionens utsatta mål: 1. Akutsjukvård i toppklass 2. Skapa värde för patienterna 3. Vara ledande universitetssjukhus Alla målen har adresserats med förbättringsprojekt på alla organisatoriska nivåer i sjukhuset och kommer att löpa till dess målen bedöms vara uppfyllda. Alla årets cirka 70 utvecklingsplaner (en för varje verksamhetsområde) är fastställda och i bruk från och med 1 januari Verksamheterna kommer tydligt att påverkas av den nya Patientlagen, som markerar patientens makt och rättighet att få anpassad information och vara delaktig i viktiga beslut av sin vård. SU avser skapa helt nya förutsättningar för patienterna att bidra till och skaffa sig information via internet och personliga kontakter, att vara delaktig i vården genom så kallad personcentrerad vård och patienten kommer att vara den viktigaste specialisten i alla förändringsarbeten. Vi planerar en rådgivande akademi bestående av patienter som får ett formaliserat uppdrag att ge råd till ledningen. Genom värdebaserad vård kan vi konstatera att flera verksamheter som hanterar en patientgrupp lyckats med avsevärd ökning av vård under föregående år. Till exempel kan vi inom områdena ortopedi, osteoporos och bipolär sjukdom notera ökad kostnadseffektivitet samtidigt som vårdkvaliteten ökat. Vi förväntar fortsatt utveckling under 2015, både inom dessa områden och flera andra såsom ögonsjukvården, hudsjukvården, bröstcancervården och

2 Sida 2(25) ätstörningsvården. Detta sammanfaller med strategin att öka produktivitet under Under året kommer gemensam produktionsplanering inom operation, anestesi och cancervården att stärkas. Detta kommer att få betydelse för tillgängligheten till vård för stora patientflöden och ge ökade möjligheter att optimera bemanning både numerärt och kompetensmässigt. Det kommer också på ett bra sätt bidra till regionens arbete med produktionsplanering. Akutsjukvården kommer fortsätta sitt sjukhusgemensamma förändringsarbete. Nuläget med långa väntetider på i princip alla akutintag är inte acceptabel och nya arbetssätt, nya schemalösningar och nytt sätt att konkret leda arbetet har testats och kommer under året införas. Akutintagen genomgår också en bemanningsöversyn för att säkerställa tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för att kunna axla uppdraget på ett säkert sätt. Utöver detta kommer vi att stärka och utöka antalet direktinläggningsspår och bedömningsbilar. När det gäller sjukhusets mål att vara ledande universitetssjukhus fortsätter satsningen kring starka centrumbildningar. Flera möjliga kandidater kommer att utredas, exempelvis KOLcentrum, obesitas och livmodertransplantationer. Efter genomförda utredningar beslutas om organisationen runt patientgruppen bör ändras till ett tvärprofessionellt centrum innefattande vård och forskning/utbildning. I mars öppnas kliniskt prövningscenter för barn i anslutning till Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus. Arbetet med strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling är en avgörande framtidsfråga för sjukhusets förutsättningar att genomföra sina uppdrag. Detta arbete pågår under hela året och behov av eventuella satsningar som kräver finansiering integreras i sjukhusets budgetprocess. Ett exempel på satsning inom detta område är ett helt utbyggt kliniskt basår för nyutexaminerade sjuksköterskor, stöd för vidareutbildning till specialistsjuksköterskor och andra utbildningsinsatser ger stöd till en robust utveckling inom yrket för många av våra vårdprofessioner. Handledarfunktionen för studenter av många olika professioner måste stärkas på ett tydligt vis för att öka sjukhusets attraktivitet. En annan tydlig strategi för att förbättra arbetssätt och även i vissa fall möta svårigheter att rekrytera vissa grupper är att uppgiftsväxla, så kallad workshifting. Inom ramen för Framtiden Vårdavdelning testas nya arbetssätt, liksom vissa riktade insatser som att anställa farmaceuter för läkemedelsarbete på intensivvårdsavdelningar, administrativt stöd i vårdprocesser och nurse practitioners enligt anglosaxisk modell. Utöver direkta vårdprocesser och arbetet att öka tillgänglighet till vård har sjukhuset ett antal andra aktiviteter under året som innefattar fortsatt miljöarbete, hälsofrämjande arbete, personalstödjande arbete och att säkerställa jämlik vård. 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet SU har tagit fram miljömål för utifrån regionens miljöprogram för samma period. Målen är satta inom de områden där SU har stor miljöpåverkan; transport, energi, kemikalier,

3 Sida 3(25) produkter och avfall, läkemedel samt lustgas. Exempel på insatser som planeras under 2015: Transporter: Informera om och skapa bättre förutsättningar för resfria möten, främja andra resesätt än bil för de resor som görs i tjänsten. Energi: fortsatt implementering av energioptimeringsrutinen, samverkan med Västfastigheter kring möjligheter att minska verksamhetselen. Produkter och avfall: verka för ökad utsortering av matavfall, delta i projektet om utbyggnad av miljöstationen på Mölndals sjukhus, samverka med verksamheterna och inköp kring hur uppkomsten av avfall kan minimeras, utveckla TaGe, Kemikalier: Fortsatt arbete med kemikaliesubstitution Läkemedel: stödja strategiska rådet för läkemedelsfrågor i arbetet med att minska förskrivningen av miljöbelastande preparat. Lustgas: i samverkan med Västfastigheter se över nätet för central försörjning av lustgas. Förutsättningarna att klara målen gällande energi och kemikalier bedöms goda om planerade insatser genomförs. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Sjukhusets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska utgöra en naturlig del i sjukvården och syftar till att sprida ett hälsofrämjande syn- och förhållningssättet. Under 2015 kommer arbetet främst fokusera på: Rökfritt sjukhusområde. Uppföljning, utvärdering och fortsatt insatser för bibehålla och öka följsamheten. Införandet av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i vården främst med avseende på utvärdering, uppföljning, revidering och nya insatser. Utbildningar med fokus på ökad ämneskunskap och samtalsteknik för att stärka medarbetare i ett hälsofrämjande förhållningssätt och därmed öka patienters delaktighet för att själv ta ansvar för sin hälsa (hälsolitteracitet). Förbättra och förnya externa informationsvägar till befolkningen rörande hälsa och sjukdom för att öka den generella kunskapsnivån i dessa frågor. Föreläsningar för allmänheten Modellbildare för den goda arbetsplatsen, hälsofrämjande arbetsplats Sjukhuset avser nå upp till satta målnivåer för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet 2015.

4 Sida 4(25) Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Väntetid första besök BUP max 30 dagar BUP arbetar kontinuerligt med att erbjuda läkarbesök inom 30 dagar för alla patienter. I de fall detta inte uppnås beror det oftast på av- och ombokningar dvs. att patienten avstår den erbjudna tiden. Bedömningen är att BUP kommer att klara målet att samtliga patienter ska kunna erbjudas läkarbesök inom 30 dagar under Exempel på planerade åtgärder: Förbättra samarbetet med remittenter för att skapa behandlingsmotivation Påminnelse om besöket (sms) Regional förstärkning av sjuksköterskor Tillsätta vakanser Väntetid läkare akutmottagning, andel som fått träffa läkare inom en timma Hela sjukhuset arbetar med flöden som direkt påverkar akutmottagningarnas ledtider. Exempelvis utskrivningsprocesser i samarbete med kommunen såväl som sjukhusets inre processer och flöden. Det stora projektet Akutsjukvård i toppklass är en omfattande satsning som syftar till att öka kapaciteten i antal patienter som kan behandlas under en given tidsrymd och en bättre patientupplevelse. De viktigaste åtgärderna är att befästa ett effektivare arbetssätt och flöde på akutmottagningen, att förbättra avflödet från akuten till vårdavdelningarna, att patienter som kan direktinläggas bereds plats på vårdavdelning utan fördröjning och att undvika överbelastning på en av akutmottagningarna genom dynamisk styrning av ambulanspatienter. Verktyg för att kontinuerligt följa upp patientens upplevelse av bemötande och information kommer införas så att medarbetarna på daglig bas kan få återkoppling på sitt arbete. Exempel på planerade åtgärder: Kapacitetskartläggning Extern benchmark Vidareutveckling av teamarbetet Ta fram och utvärdera incitamentsmodell Implementera arbetsmodell för styrning och uppföljning av målet Uppföljning av Öppen Retur och direktinläggningar Optimera och likrikta användningen av lab Implementera ledtidsmål för röntgen Utvärdera och vid behov justera befintlig fördelningsnyckel kopplat till respektive intags kapacitet och belastning Införa användandet av Touchpoint för realtidsåterkoppling av patientbemötande och patientupplevd information Genomföra utbildningar för akutens personal i patientbemötande på Simulatorcentrum

5 Sida 5(25) Säkerställa följsamhet till program och riktlinjer Vid implementerade åtgärder uppskattas måluppfyllnaden för TTL (1h) kunna bli 75 % och TGT 90 percentilen 6 timmar. Antal väntande >90 dagar SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer och förbättrat tillgängligheten inom flertalet vårdgarantiområden. Under 2015 och framåt fortsätter SU detta arbete för att långsiktigt förbättra tillgängligheten till vård. Trots detta har sjukhuset fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt vårdöverenskommelsen, klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. Förändrade förutsättningar i vårdutbud och regionalt finansierade tillgänglighetssatsningar kan påverka SUs möjligheter att klara vårdgarantin. Väntade till förstabesök Sjukhusets främsta strategi för att klara vårdgarantin inför 2015 är att snarast bedöma inkommande remisser/vårdbegäran genom att alla verksamheter har tydliga indikationer för vilka patienter som ska undersökas och behandlas inom sjukhuset. Vården ska planeras på ett strukturerat och effektivt sätt genom regionens modell för produktionsplanering. Ett ökat fokus på tillgänglighet och på att ytterligare effektivisera produktionsplaneringen för att öka vårdproduktion i egen regi. Vidare planeras att inom vissa verksamheter remittera patienter till externa vårdgivare efter den tilldelade kvoten som anvisas av hälso- och sjukvårdsavdelningen. Öka antalet mottagningsbesök till sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster för att frigöra läkarbesökstider Långsiktig tidbokning Kvalitetssäkra planeringslistorna Erbjuda kvällsmottagningar Samtliga patienter ska i möjligaste mån erbjudas förstabesök till läkare inom vårdgarantin, 90 dagar. Väntande till behandling Planera operationerna på ett strukturerat och effektivt sätt genom den regionala modellen för produktionsplanering. Ett ökat fokus på tillgänglighet till operation och på att ytterligare effektivisera gemensam produktionsplaneringen för att kunna öka vårdproduktion i egen regi. Vidare planeras att inom vissa verksamheter snarast remittera patienter till externa vårdgivare efter den tilldelade kvoten som anvisas av hälso- och sjukvårdsavdelningen. Åtgärder: Rekrytera specialistläkare och operationssjuksköterskor Förändrat arbetssätt

6 Sida 6(25) Öka operationskapaciteten genom att hyra bemannade salar på andra sjukhus Samtliga patienter ska i möjligaste mån erbjudas operation inom vårdgarantin, 90 dagar. Andel förstabesök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer, avser vuxna Samtliga patienter med välgrundad misstanke om cancer ska erbjudas läkarbesök inom den regionala cancergarantin. Sjukhusets verksamheter arbetar på olika nivåer med att klara målnivåerna. Målnivån beräknas kunna hållas. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Hög patientsäkerhet är ett prioriterat mål. Att bedriva säker vård är ett tydligt chefsansvar. För att stötta chefer i arbetet finns en stödorganisation för kvalitet och patientsäkerhet. På varje enhet finns ett kvalitets-och patientsäkerhetsombud, inom varje verksamhet en verksamhetsutvecklare och för varje område en utvecklingschef. Ansvarig för organisationen är kvalitetsdirektören som ingår i SUs ledningsgrupp. Hur arbetet för patientsäkerhet ska bedrivas beskrivs i organisationsplanen för kvalitet- och patientsäkerhetsarbetet liksom i den årliga handlingsplanen. Regelbunden uppföljning och åtgärder till följd av avvikelser är ett tydligt chefsansvar och arbetet stöttas av sjukhusets verksamhetsutvecklare. Det arbetet samt övrigt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete följs upp i delårsrapporter, årsredovisning, vid controlling och också genom egenkontroll, det vill säga uppföljning av följsamhet till riktlinjer och rutiner. Kvalitetsronder sker i verksamheter på samtliga områden. Dessa utförs av chefläkare, kvalitetsdirektör och utvecklingschef som i dialog med verksamhetsledning och medarbetare reflekterar över verksamhetens kvalitetsarbete, framgångsfaktorer och också identifierar kvalitetsområden där verksamheten är i behov av stöd. Kvalitetsbarometern har tagits fram på SU och är en modell där prioriterade kvalitetsområden definieras. Barometern visualiserar följsamheten till dessa områden på sjukhusnivå såväl som på verksamhetsnivå. Vårdrelaterade infektioner Infektionsverktyget, som infördes i juni 2014, gör det möjligt att mäta och följa detaljerad förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) på verksamhetsområdesnivå. Särskilt utsedda kontaktläkare inom varje verksamhetsområde ansvarar för uppföljning, analys och att ta fram underlag för riktade åtgärder mot VRI anpassade till lokala förhållanden. Härigenom skapas förutsättningar för ett effektivare arbete med att begränsa VRI på sjukhuset. Exempel på aktiviteter för att minska VRI: Förekomst av VRI följs upp regelbundet på olika organisatoriska nivåer Riktade aktiviteter för identifierade problem på relevanta verksamhetsområden (som

7 Sida 7(25) registrerats i infektionsverktyget) Sjukhuset har en aktiv Stramagrupp Vi räknar med att nå målnivån. För VRI kommer mätningen att ske på annat sätt i och med infektionsverktyget varför det är svårare att bedöma utfall i förhållande till målnivå (just nu saknas aktuellt resultat/nuläge). Vårdplatser strategi för att minska överbeläggningar En uttalad målsättning är att överbeläggningar och utlokaliseringar ska minska. Ett långsiktigt arbete pågår för att minska medelvårdtider, bland annat genom förbättrade och effektivare vårdprocesser och implementering av nya vårdprogram, femdygnsvård i stället för veckovård, minskning av undvikbar slutenvård samt genom att minska antalet utskrivningsklara patienter i samarbete med kommunal hälso- och sjukvård. Minskning av antal vårdtillfällen planeras genom en fortsatt konvertering av dygnetruntvård till dagvård och dagkirurgi. Översynen av fördelning av vårdtillfällen mellan verksamhetsområden och sjukhus, samt utökat samarbete mellan vårdenheter fortsätter. Arbetet med att kvalitetssäkra beläggningsdata fortsätter under SU räknar med att nå målnivån. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Åtskilliga verksamheter inom sjukhuset arbetar systematiskt och regelbundet med att föra dialog med patienter och närstående, följa upp patienternas synpunkter och ta till vara deras åsikter. Fokus kommer att läggas på att arbeta med patienten som partner under 2015, och uppföljning gällande andel verksamheter som arbetar aktivt med patientmedverkan rapporteras i sjukhusets övergripande verksamhetsplan. Hur patienternas synpunkter tas tillvara och realiseras följs i sjukhusets kvalitetsledningssystem kvalitetsbarometern. Exempel på aktiviteter: Café entré Flera verksamheter ställer månadens fråga till patienter och närstående. Print Tatch ett verktyg där patienternas upplevelse mäts i realtid kommer att testas Sjukhuset har kontakter med flera närstående och patienter som deltar på utvecklingsdagar och i strategiska diskussioner Temat på kvalitetsdagarna 2015 kommer att vara Patienten som partner En ökad andel patienter som upplever sig delaktiga i vården förväntas öka. Antal registrerade i Mina Vårdkontakter Antalet invånarkonton i VGR är idag och motsvarar ungefär 12 % av regionens befolkning. Antalet användare ökar i VGR med cirka per månad, (Rapporteras inte på

8 Sida 8(25) förvaltningsnivå). För att SU ska nå målnivån anordnas bland annat: Utbildningar Årliga inspirationsföreläsningar Ökad aktivitet inom Min Hälsoplan Ökad aktivitet inom den etablerade ombudsfunktionen Antalet användare ökar så att vi med råge når målnivån. Förväntas vara användarkonton vid 2015 års slut. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare För att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar efter utskrivning för personer > 65 år pågår flera aktiviteter inom SU. Införande av prehospital bedömningsbil Omsorgskoordinatorer på alla vuxensomatiska akutmottagningar Införande av sjukgymnast- respektive arbetsterapeutbedömningar av sökande för att se om de kan återvända till hemmet istället för att läggas in. Implementera riskfaktorscreening och åtgärdsplan för patienter >75 år, gällande munhälsa, trycksår, fall och nutrition. Ökad användning av läkemedelsberättelser Projektet Säker utskrivning med skriftligt informationsmaterial om aktuell och planerad vård, samt vart patienten kan vända sig vid behov. Bedömningen är att SU kommer att nå de fastställda målen för året. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd De av regionen fastställda kvalitetsindikatorerna följs upp kvartalsvis ur jämlikhetsperspektiv. Upptäcks anmärkningsvärda skillnader analyseras dessa och när så är relevant fastställs särskilda handlings/-åtgärdsplaner. I samarbete med kunskapscentrum för jämlik vård genomförs djupare analys inom utvalda sjukdomsområden. Exempel på planerat arbete för att realisera målnivåerna Riktade insatser mot geografiska områden med lågt deltagande i screeningprogram Fokus på jämlikhetsfrågor hos ledning och medarbetare Riktat arbete rörande tillgänglighet till koronarangiografi Värdebaserad vård som styrmodell vid psykiatriska sjukdomstillstånd Målnivåerna beräknas kunna uppnås vid årets slut. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen SU har idag 80 utbildningstjänster för specialistutbildning av sjuksköterskor och planerar att

9 Sida 9(25) för 2015 ligga på samma nivå. SU startar tillsammans med Borås högskola en uppdragsutbildning, specialistutbildning inom intensivsjukvård för sjuksköterskor. Utbildningen startar våren 2015 och omfattar 30 utbildningsplatser. SU arbetar aktivt med rekrytering av specialistläkare och sjuksköterskor i syfte att minska behovet av bemanningsföretag. Som ett led i detta har sjukhusgemensamma rutiner avseende utlandsutbildad sjukvårdspersonal tagits fram. Syftet är att hitta samordningsvinster både inom SU och med andra förvaltningar i regionen. 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans SUs budget 2015 baseras på den 1-åriga vårdöverenskommelsen (VÖK) mellan SU och HSN vad avser vård för patienter från VGR. Tilldelningen till SU i årets VÖK rymde inte ersättning för de av SU annonserade obalanserna i form av konsekvenser av tidigare fattade beslut, allvarliga sjukdomar med volym och kvalitetsbrister, pågående och nya tillgänglighetsproblem, kvalitetshöjning och nödvändiga kompetensinsatser, motsvarande ca 300 mnkr. För att vidmakthålla en ekonomi i balans kommer sjukhuset arbeta med aktiviteter för att omhänderta de tvingande kostnadsökningarna utöver index, vilket ger ett sjukhusinternt behov av effektiviseringar och anpassningar motsvarande 60 mnkr. Utöver SUs interna effektiviserings-/anpassningskrav orsakade av tvingande kostnadsökningar har sjukhuset beslutat att öka produktiviteten med 1 procent genom ökad produktion till oförändrad kostnad, vilket motsvarar en effektivisering på ca 100 mnkr. Det successiva införande av värdebaserad hälso- och sjukvård syftar bland annat till långsiktig ökad produktivitet och effektivitet för att öka värdet för patienterna av den vård sjukhuset ger. Under 2015 är även implementering av planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå fortsatt i fokus. Arbetet med att genomföra det sjukhusinterna effektiviserings- och anpassningskravet pågår i verksamheterna och planeringen och genomförandet måste ske med noggrannhet och baserat på risk- och konsekvensanalyser utifrån såväl arbetsmiljöaspekter som patientsäkerhet. Vidare ska åtgärderna för att åstadkomma effektiviseringar vara långsiktiga och permanenta. Aktiviteter för hur effektiviserings-/anpassningskravet ska omhändertas anges i områdenas verksamhetsplaner. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna År 2013 startades ett successivt införande av värdebaserad hälso- och sjukvård vilken bland annat syftar till att öka produktivitet och effektivitet för att öka värdet för patienterna av den

10 Sida 10(25) vård sjukhuset ger. Utöver sjukhusets interna effektiviserings-/anpassningskrav ska områdena öka sin produktivitet med 1 % genom ökad produktion till oförändrad kostnad. En plan för områdenas produktivitetsarbete och hur detta ska följas upp kommer att tas fram på verksamhetsnivå. Huvudplanering, som är den regionalt fastställda beslutsprocessen för produktions och kapacitetsplanering, har introducerats för samtliga verksamheter. Under 2015 är fokus att implementera regelbunden planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå. Detta möjliggör för en besluts- och eskaleringsprocess och förutsätter en heltäckande planering på verksamhetsnivå. Centralt processtöd bistår med verktyg och metoder för produktionsplanering. Främsta styrparametern kommer att vara följsamhet till beslutad produktionsplan, som redovisas i månadsrapporten och ska finnas med på samtliga ledningsgrupper. För att uppnå följsamhet till plan behöver planerna brytas ner för samtliga resursgrupper till enhetsnivå, detta kan då brytas ner till dagsmål. Det successiva införandet av värdebaserad hälso- och sjukvård fortsätter med inkluderande av fler patientgrupper och vårdprocesser. Ytterligare integrering av värdebaserad styrning i den befintliga linjeorganisationen och tydligare koppling och återkoppling mellan ledning och värdebaserad hälso- och sjukvård. Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Utöver SUs interna effektiviserings-/anpassningskrav orsakade av tvingande kostnadsökningar har sjukhuset beslutat att öka produktiviteten med 1 procent genom ökad produktion till oförändrad kostnad, vilket motsvarar en effektivisering på cirka 100 mnkr. Ett arbete pågår inom sjukhuset för att fastställa måltal på verksamhetsområdesnivå för att uppnå en ökad vårdproduktion med minst 1 % (alternativt kostnadseffektivitet om ökad produktion inte är möjlig eller önskvärd) utifrån förutsättningar och möjligheter. Förslagen ska redovisas till sjukhusledningen under mars månad för ställningstagande och beslut. Det successiva införande av värdebaserad hälso- och sjukvård syftar bland annat till långsiktig ökad produktivitet och effektivitet för att öka värdet för patienterna av den vård sjukhuset ger. Under 2015 är även implementering av planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå fortsatt i fokus. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... Sjukhusets verksamhetsplan och detaljbudget bygger på den vårdöverenskommelse som fastställts för I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att

11 Sida 11(25) hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik (vilket även innebär att den ska vara jämställd) och att patienter ska få vård i rimlig tid. I vårdöverenskommelsen definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag och förändringar i förhållande till föregående år. Till överenskommelsen upprättas en särskild plan för uppföljning av densamma. I vårdöverenskommelsen specificeras att resurser ska organiseras och fördelas utifrån patienternas behov. Där nämns särskilt att jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter samt all uppföljning och rapportering. I samband med årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för både sluten och öppen vård. Sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. SU redovisar, enligt regionala anvisningar, övriga insatser avseende jämlik och jämställd vård under rubriken Jämlik vård i denna verksamhetsplan, se nedan. 4. Verksamheten Långsiktiga mål och mätetal Nuläge 2014 Målvärde 2015 Långsiktiga mål 2016 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen 7:28 timmar < 6 timmar < 4 timmar Andel patienter som är nöjda med informationen vid 75 % 85 % 90 % akutbesöket Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad 86 % 88 % 92 % förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade 69 % 75 % 75 % inom 24 timmar Vi skapar värde för patienten Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk 11 % 9 % 8 % slutenvård Andel av väntande patienter som väntat mer än % 35 % 30 % dagar till operation/åtgärd Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl < < psykiatrin, per månad Resultat jämfört med budget (mnkr) Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra Nov universitetssjukhus Bibliometriskt index 0,171 0,190 0,220 (VGR) Andel sökande per utbildningsplats - Läkare 8,45 9,5 10,0 - Sjuksköterska 5,13 7 8,0 Antal patienter från andra regioner

12 Sida 12(25) Sahlgrenska Universitetssjukhusets långsiktiga mål och prioriterade aktiviteter Långsiktiga mål 2016 Nuläge Fokusområden 2015 Prioriterade aktiviteter 2015 Vi har en akutsjukvård i toppklass Vi skapar värde för patienterna Vi är landets ledande universitetssjukhus Trots flera förändringar av De flesta patienter är nöjda Vi måste attrahera mer arbetssätten är väntetiderna med den vård vi ger. forskningsmedel i extern på akutmottagningarna Vi måste stärka förtroendet konkurrens. oförändrade hos allmänheten och andra Forskning, utbildning och Många äldre måste vänta för intressenter. utveckling behöver i större länge på akutmottagningarna Resultaten och snabbheten utsträckning utgå från Primärvårdskompetens på till behandlingsstart vid patienternas behov. ortopedakuten är nyupptäckt cancer har Vi måste arbeta vidare med framgångsrikt och både förbättrats trots ökat inflöde. kompetensutveckling och patienter och medarbetare är Vi måste förbättra karriärvägar. nöjda. tillgängligheten och göra det Introduktionsutbildning för Antalet vårddygn för färdigbehandlade patienter har kontakt med oss. framgångsrikt och ska enklare för patienter att få sjuksköterskor har varit fördubblats sedan förra året. Vi har framgångsrikt startat utvecklas. Vi behöver utveckla vårdprocesserna flera processer inom från akuten till värdebaserad vård. avdelningen. Vi står inför stora Bemötande och involvering ekonomiska utmaningar. av patienten måste bli bättre. Stödja en förändringskultur för bättre omhändertagande av akuta patienter Skapa förutsättningar för kortare vistelsetid på akuten Plan för Bild och interventionscentrums genomförande 2016 Genomföra värdegrundsarbetet Utveckla övergripande planering av vård Utveckla struktur, ledning och samverkan för enklare och tydligare vårdprocesser Skapa struktur och stöd för övergripande planering av vård Förbättra och förenkla för patienter att komma i kontakt med oss Fortsätta utvecklingen och genomförandet av värdestyrning Utveckla forskningens förutsättningar i vården Tydliggöra forskningsuppdraget Etablera gemensam värdegrund Uppbyggnad av en stabil och kompetent intern förvaltningsorgansation för IS/IT Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 och inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 samt till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU region- och rikssjukvård för invånare i VGR, region Halland och riket, det senare enligt rikssjukvårdsavtalet och rikssjukvårdsuppdragen. forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av regionstyrelsen. I vårdöverenskommelsen definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende

13 Sida 13(25) läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. I vårdöverenskommelsen har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: Permanent finansiering av utökade uppdrag i vårdöverenskommelse avseende IVA, basmottagningar beroendeverksamheten, tillgänglighetssatsningar och dietist och kuratorsfunktion vid funktionen Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Höjd planeringsnivå inom förlossningssjukvården Läkemedel och metoder som tidigare har finansierats av HSU Vissa medicinska metoder biobank, robotkirurgi och simulatorcentrum - som tidigare har finansierats av utvecklingsanslag vid HSU. Hyposensbehandlingar (allergivaccinationer) Ljusbehandlingar Övertag av tillnyktringsenheten från Göteborgs stad ACT-team inom Hisingen för ett förbättrat omhändertagande av patienter med psykiatrisk dubbeldiagnos Förbättrad MR diagnostik inom barn- och ungdomssjukvården Bedömningsbilar inom ambulanssjukvården för att underlätta processerna inom akutsjukvården. Finansiering av nya vårdplatser för att minska överbeläggningarna övergår från riktat uppdrag till att ingå i SUs prestationsersättning. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet enligt regionfullmäktiges budget för 2015, för vård av patienter i VGR. Uppdragen berör bland annat den rättspsykiatriska vården och genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1och år 2. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2015 har fastställts. Redovisning av aktuella frågeställningar sker i bilaga till delårsrapporter och årsredovisningen. Jämlik vård De kvalitetsindikatorer som berör båda kön redovisas med könsuppdelad statistik. Resultaten ligger till grund för analyser ur jämställdhetsperspektiv och åtgärdsplaner. Målsättningen är att alla verksamhetsområden ska göra en grundläggande genusanalys av resultaten från kvalitetsregistren. Fördjupade analyser genomförs där det finns anmärkningsvärda skillnader mellan könen. I samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård genomförs analys med särskild metodik inom utvalda sjukdomsområden. Skillnader i resultat för kvalitetsindikatorer mellan de olika sjukhustomterna utgör grund för jämlikhetsanalyser avseende jämlikt vårdutbud. Sjukhuset arbetar aktivt för att utveckla och fördjupa insatser för att motverka diskriminering och säkerställa ett gott patientbemötande, bland annat genom mätning, utarbetande av åtgärds-/handlingsplaner och uppföljning av resultat i återkommande patientenkäter. Arbetet med att förbättra patientinformation och kommunikation för att nå patienter med olika etnicitet fortsätter. För att nå patientgrupper som har varit svåra att nå har sjukhuset upprättat kontakt med organisationer utanför sjukhuset för att skapa förbättrad

14 Sida 14(25) dialog, såsom Crossroads Göteborg råd och stödcenter för EU-medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd för annat EU-land i behov av vård, Rosengrenska/Röda korset och Kunskapscentrum för sexuell hälsa. Exempel på planerade och pågående insatser Utbildningar i jämlik vård Standardvårdplaner inom psykiatrin Strategi och arbete för att stärka barnperspektivet Samarbete med Regional enhet för rättighetsfrågor Personcentrerad vård Värdegrundsarbete Jämlikhetsgrupper på verksamhetsområden 4.2 Prestationer De budgeterade vårdprestationerna i vårdöverenskommelsen 2015 utgörs i grunden av budgeterad vårdvolym 2014 med tillägg/avdrag för beslutade verksamhetsförändringar. Vårdvolymen såld vård för övriga regioner och landsting bedöms vara oförändrad Ett förslag på ny viktlista som påverkar prestationsredovisning av DRG-poängen har tagits fram inom regionen för den öppna respektive slutna vården. Viktlisteförändringen för slutenvård är -1,8 % och för öppenvård -2,4 %. Den regionala viktlistan beslutas i november. Prestationsbudget i bilaga 1 är justerad för viktlista 2015 i enlighet med anvisningarna från regionkansliet. Sjukhusets prestationsredovisning kommer att förändras enligt regionbeslut. Detta innebär en ny beräkning av sammanvägt prestationstal samt att de besökstyper som ska ingå definieras. Sjukhuset vill få en mer verksamhetsnära och realistisk prestationsbudget och därmed kunna Produktionsplanera och stimulera till förbättringar Fördela och använda resurser optimalt Följa upp och styra verksamheten genom att skapa kontrakt på både pengar och prestationer Ge förutsättningar för att uppnå mål för kvalitet, patientsäkerhet, vårdgaranti m fl. Därför kommer sjukhuset internt att arbeta med producerade prestationer och inte som tidigare med fakturerade prestationer. Analyslänkar Bilaga /../userfiles/1/documents/2050_2311_D7921.pdf 5. Personal SU arbetar med en strukturerad kompetensförsörjningsprocess vilket möjliggör en helhetsbild,

15 Sida 15(25) bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att sjukhuset ska klara sin egen kompetensförsörjning nu och framåt. Strategin är att ta till vara på medarbetarnas potential och syftar till att nå universitetssjukhusets målsättning, en akutsjukvård i toppklass. Kompetensförsörjningsprocessen är integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Det innebär att behovet av kompetens styrs av de mål som finns med verksamheten och att kompetensbehovet anpassas efter sjukhusets ekonomiska ramar. Under 2015 startar ett nytt introduktionsprogram riktat till alla nyutexaminerade sjuksköterskor med max 3-4 månaders klinisk erfarenhet. Vid sin nyanställning inom SU ska de genomgå ett s.k. Kliniskt basår. Inom ramen för denna insats ska de nyexaminerade sjuksköterskorna träna sina färdigheter och teoretiska kunskaper under överinseende av handledare. Kliniskt basår kommer att främja patienten och verksamheten då kompetens tas tillvara och kontinuitet säkerställs. Som ett led i strategin har projekten Workshifting och Framtidens vårdavdelning startat. Projektet Workshifting syftar till att utreda möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper för bästa möjliga kompetens- och resursanvändning. Framtidens vårdavdelning är ett övergripande uppdrag för SU. Projektet ska samverka med det utvecklingsarbete som parallellt sker inom "Värdebaserad hälso- och sjukvård" och "Personcentrerad vård". 6. Ekonomi SUs budget 2015 baseras på den 1-åriga vårdöverenskommelsen (VÖK) mellan SU och HSN vad avser vård för patienter från VGR. Tilldelningen till SU i årets VÖK rymde inte ersättning för de av SU annonserade obalanserna i form av konsekvenser av tidigare fattade beslut, allvarliga sjukdomar med volym och kvalitetsbrister, pågående och nya tillgänglighetsproblem, kvalitetshöjning och nödvändiga kompetensinsatser, motsvarande cirka 300 mnkr. För att vidmakthålla en ekonomi i balans kommer sjukhuset arbeta med aktiviteter för att omhänderta de tvingande kostnadsökningarna utöver index, vilket ger ett sjukhusinternt behov av effektiviseringar och anpassningar motsvarande 60 mnkr. Utöver SUs interna effektiviserings-/anpassningskrav orsakade av tvingande kostnadsökningar har sjukhuset beslutat att öka produktiviteten med 1 procent genom ökad produktion till oförändrad kostnad, vilket motsvarar en effektivisering på ca 100 mnkr. Det successiva införande av värdebaserad hälso- och sjukvård syftar bland annat till långsiktig ökad produktivitet och effektivitet för att öka värdet för patienterna av den vård sjukhuset ger. Under 2015 är även implementering av planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå fortsatt i fokus. Hälso- och sjukvårdsnämnderna tillförs medel för att täcka ekonomiska obalanser utan ytterligare prestationskrav. SU tillförs 90 mnkr av dessa medel. Vårdöverenskommelsen 2015 är baserad på uppräkning av intäkterna med 2,7 procent och ett effektiviseringskrav på alla verksamheter på 1,0 procent innebär en minskning av anslaget med 78 mnkr. Utrymmet för lönekostnadsökningar budgeteras till 2,9 procent, från tidigare 3,0 procent vilket ger en effekt på 8 mnkr. Effekten av nytt index och effektiviseringskrav blir

16 Sida 16(25) därmed en reducering av anslaget med 70 mnkr. Den nya styrmodellen för Regionservice beslutades i slutet av december och innebär en förändrad fördelning av Regionservice kostnader inom regionen. För SU ger det en kostnadsökning för SU på 16,7 mnkr utan förändring av omfattningen av tjänsterna från Regionservice eller justering av finansiering för att täcka de ökade kostnaderna. Sammantaget innebär detta att det av den extra tilldelningen på 90 mnkr finns 3 mnkr kvar för sjukhuset att använda till att förbättra tillgängligheten. I samband med att den nya politiska majoriteten fastställde budgeten beslutades om fördelning av tillgänglighetssatsningar och medel för att finansiera ortopediplanen. Det avsatta utrymmet för SU är 72 mnkr för tillgänglighet och 61 mnkr för ortopediplanen, vilket är en fortsättning på 2014 års regionala satsning av egen produktion. Ersättningen betalas ut efter avrop och utförda prestationer. Preliminära belopp för dessa satsningar fanns med i budgeten den 27 november. Ovanstående belopp har nu fastställts av RS. Under år 2014 finansierades köpt vård övrig ortopedi dvs. allt utom ledprotes och rygg, av regionen. För 2015 finns ingen central finansiering för detta trots att behovet kvarstår och vårdgaranti gäller. Informationen kom SU tillhanda först den 19 december. Kostnaden för detta uppskattas till 30 mnkr och äskas ur eget kapital. Till övriga regioner och landsting säljer SU vård för cirka 900 mnkr. Årligen träffas ett samverkansavtal med region Halland och övriga regioner och landsting avseende priser för den utomregionala vården. Avtalet för 2015 sluts i slutet av året. SU har även ett antal rikssjukvårdsuppdrag samt separata avtal med landstingen i Norrland och Värmland. Sjukhuset säljer även vård via Sahlgrenska International Care. Jämfört med 2014 förutser sjukhuset oförändrade övriga vårdintäkter och vårdproduktion avseende utomregionala patienter. SU erhåller ett regionbidrag på 848 mnkr för forskning och utveckling (Regionens medfinansiering av ALF-medel) och den så kallade sista utposten funktionen. Detta regionsbidrag uppgick år 2014 till 825 mnkr. I enlighet med regionstyrelsens planeringsdirektiv har utrymmet för lönekostnadsökningar budgeterats till 2,9 procent. I regionfullmäktiges budget har 50 mnkr årligen avsatts för perioden med syfte att rätta till oskäliga skillnader i lönestrukturen inom framför allt hälso- och sjukvården. Detta innebär att sjukhuset 2014 har tillförts 22 mnkr som är nivåhöjande. Inför 2015 är motsvarande belopp cirka 23 mnkr. Kostnader för inhyrd personal redovisas numera under rubriken personalkostnader enligt regionala anvisningar.

17 Sida 17(25) 6.1 Ekonomiskt resultat Budget 2015 Förändring Budget 2014 Tkr Styrelsen Styrelsen INTÄKTER Vårdintäkter VGR o regionbidrag Vårdintäkter övriga Patientavgifter ALF-medel Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Lokalhyror, Västfastigheter Lokalhyror, externa Material, varor och tjänster Avskrivning Finansiella int o kostnader SUMMA KOSTNADER SUMMA Ökningen mellan 2014 års budget 2015 är en följd av nedanstående: Budget Budget Förändring (mnkr) 719 Orsaker Index 298 VÖK 44 BOIC 8 Ökade externa intäkter 66 Jämställda löner Tillskott i nya budget 90 *) Effektiviseringskrav i nya 70 *)

18 Sida 18(25) budget Hepatit C (90 % finansering) 148 Ordnat införande 76 Övrigt 9 Summa (mnkr) 719 *) Nettoeffekt 20 mnkr finansierar effekt av ny styrmodell Rns 17 mnkr 6.2 Eget kapital SU begär att få använda Eget kapital för år 2015, totalt 61,5 mnkr, för aktiviteter enligt nedan för att inte behöva belasta vården med ytterligare besparingar. Ingående balans år 2015 är preliminärt 75 mnkr. Begäran Eget kapital mnkr Uppdragsutbildning till IVA sjuksköterska 9,3 Specialistläkare psykiatri utlandsrekrytering 3,0 Extraordinära kostnader för Neonatalenheten 3,0 Köpt vård övrig ortopedi 30,0 Utvecklingsprojekt - verksamhet 9,2 Studier - utvecklingsprojekt 7,0 Summa 61,5 Nya Vårdbyggnaden återställande av Eget -3,0 kapital Uppdragsutbildning till IVA sjuksköterska Under året har det uppkommit svårigheter att rekrytera IVA-sjuksköterskor till våra intensivvård-avdelningar bland annat på grund av uppdrag att öppna fler platser. Den reguljära utbildningsvolymen täcker för närvarande inte vårt behov av IVA-sjuksköterskor. Borås högskola har därför anlitats av SU att bedriva en IVA-sjuksköterskeutbildning omfattande 30 platser under Kostnaden uppgår totalt till 9,3 mnkr uppdelat på 2,2 mnkr utbildningskostnad och 7,1 mnkr i lönekostnader under utbildningstiden. Specialistläkare psykiatri utlandsrekrytering Sedan 1 januari 2013 är all vuxenpsykiatri inom SU och VGR hyrläkarfri (med några få undantag inom Rättspsykiatrin). Hittills är det den enda disciplinen som infört ett stopp och dessutom lyckats att hålla det. Antalet specialistläkare inom vuxenpsykiatrin har ökat något sedan hyrläkarstoppet, men fortfarande finns en stor bemanningsproblematik. Den långsiktiga vägen ur hyrläkarberoendet är utbildning av ST-läkare och SU har under de senaste åren ökat antalet ST-platser markant. Parallellt med en långsiktig lösning så behöver den kortsiktiga rekryteringen säkras och utlandsrekryteringar är en av de åtgärder som behöver genomföras för att fortsatt hålla vuxenpsykiatrin hyrläkarfri. Kostnaden för att rekrytera 10 st.

19 Sida 19(25) specialistläkare från utlandet beräknas till 3 mnkr. Extraordinära kostnader för Neonatalenheten Vårdmiljö och arbetsmiljö på Neonatalenheten är kraftigt undermålig vilket under en längre tid och vid upprepade tillfällen föranlett smittspridning av resistenta bakterier med allvarliga konsekvenser såsom förlängda vårdtider och lidande för barn och familj. Detta, tillsammans med de risker det innebär att transportera så små och känsliga barn mellan Östra och Mölndal, har gjort att SU inte vågar invänta det nya barnsjukhuset som kommer att stå klart år Därför renoveras befintliga lokaler för 26 mkr med färdigtidpunkt 2015 vilket ger en tydligare uppdelning av intensivvård och normal vård till för tidigt födda barn, rymligare och fler enkelrum vilket minskar risken för smittspridning till de infektionskänsliga barnen samt färre transporter. Det är en nödåtgärd som innebär en uppenbar fördyring för SU under åren då det blir mycket kort avskrivningstid på denna renovering som vi, för att inte belasta övrig vård med ytterligare besparingar, önskar få finansierad med sparade medel i form av eget kapital. För år 2015 innebär det en kostnad på 3,0 mkr. Köpt vård övrig ortopedi Under år 2014 finansierades köpt vård övrig ortopedi dvs. allt utom ledprotes och rygg, av regionen. Den 19 december kom information SU tillhanda att det för år 2015 inte finns central finansiering för detta trots att behovet kvarstår och vårdgaranti gäller. Kostnaden för detta uppskattas till 30 mnkr. Utvecklingsprojekt, verksamhet SU begär finansiering ur eget kapital, totalt 9,2 mnkr för förbättringsprojekt, främst för akutsjukvården, h fortsatt introduktion av värdebaserad hälso- & sjukvård, framtidens vårdavdelning samt förmaksflimmer koordinatörer. Pengarna behövs till projektledare för akutprojektet och extern benchmarking av akutverksamhet utanför Sverige samt projektledare för värdebaserad vård (4,2 mnkr). Framtidens vårdavdelning är ett utvecklingsprojekt för att utveckla arbetsmetoder och yrkesroller i vårdmiljö. Tanken är att detta skall kunna skapa effektivare vårdprocesser som kan spridas inom SU och VGR. Dessutom är projektet en plattform för IT/IS-utveckling i vården där nya lösningar kan testas i en miljö utan krav på breddinförande. Projektet har tidigare finansierats med motorpengar men dessa är nu, när projektet kommit upp i full skala, otillräckliga (5 mnkr). Studier/utvecklingsprojekt Följande projekt är initierade som utvecklings-forskningsprojekt, några efter att ha prövats för ordnat införande i PPR. Man har där konstaterat att det vetenskapliga underlaget har varit bräckligt men att metoderna varit lovande och förtjänar att utvecklas som FoU-projekt. Totalt beräknas nedanstående projekt kosta cirka 7 mnkr. Ersättning sker mot avrop. Vakenkraniotomi; Att göra vissa neurokirurgiska ingrepp med vaken patient för att kunna styra ingreppen så att skador på viktiga strukturer minimeras. Kostnader uppstår till följd av

20 Sida 20(25) fördyrade operationer och apparatur för övervakning Flail chest; Att operera in metallplattor på revbenen efter multitrauma som medfört multipla revbensfrakturer och oförmåga att kunna andas. Alternativet är långvarig respiratorbehandling. Detta utvecklas nu som ett kontrollerat projekt med jämförelse med patienter i Stockholm som får konventionell behandling med respiratorvård. Validate; Studien avser att jämföra två olika behandlingsregimer i samband med PCI. Den är multicenter och drivs genom svenska hjärtregistret. För Sahlgrenskas del innebär ett eventuellt deltagande dyrare läkemedelskostnader. Ett nationellt initiativ, med registerforskning och prospektiv randomiserad studie i kombination, som är värt att stödja. Vänsterkammarassist; Vänsterkammarassist eller mekaniska hjärtan är en behandlingsmetod som hittills varit aktuell enbart för patienter som har svårt hjärtsvikt men som av olika skäl inte är aktuella för hjärttransplantation. Tekniken utvecklas nu och metoden kan komma att bli ett alternativ till hjärttransplantation. Man har på Sahlgrenska tagit initiativ till en stor nationell studie där övriga universitetsorter har förklarat sig villiga att delta. Studien kommer att bli mycket dyr och man söker nu pengar ur olika fonder. Etikgodkännande finns. Det vore angeläget om man på Sahlgrenska kan starta med en pilotstudie för att värdera genomförbarhet och säkerhet. Nya Vårdbyggnaden SU har under år 2014 haft ökade driftskostnader på grund av evakueringen av den Nya Vårdbyggnaden där alla golv måste bytas ut på grund av emissioner. Kostnaderna under 2014 uppgick till 3 mnkr och belastade resultatet och därmed det Egna kapitalet. SU begär återställande av det Egna kapitalet med motsvarande belopp. 6.3 Investeringar Fastigheter och lokaler Fastighetsinvesteringarna enligt VGRs investeringsplan delas in i två olika typer. Större fastighetsinvesteringar respektive fastighetsinvesteringar på grundnivå, det med skillnad på vem som fattar investeringsbeslutet. Större fastighetsinvesteringar som gäller SU, beslutas av regionstyrelsen när investeringen överstiger 25 mnkr. Fastighetsinvesteringar på grundnivå beslutas inom SU av ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning, sjukhusdirektören eller sjukhusstyrelsen, och benämns fastighetsinvesteringar. Förslag till fastighetsinvesteringar nomineras kontinuerligt under året. För 2015 planeras det finnas en låneram på 95,8 mnkr, varav 37,2 mnkr är reserverade för projekt som löper över flera år. Den återstående låneramen, 58,6 mnkr, fördelas i ett antal projekt enligt bilaga. Större fastighetsinvesteringar Sahlgrenska sjukhuset, Regionalt Bild- och Interventions Centrum Etapp 2 är i byggentreprenadskedet och regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra fastighetsinvesteringen för Etapp 3. Parallellt pågår planering/inköp för inredning och den