Verksamhetsplan och detaljbudget 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Verksamhetsplan och detaljbudget 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (20)

2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING REGIONFULLMÄKTIGES MÅL... 5 Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet... 5 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa... 5 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland... 7 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård... 8 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare... 9 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd.. 9 Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar för att integrera jämställdhetsperspektivet under året VERKSAMHETEN Sahlgrenska universitetssjukhusets mål Sahlgrenska Universitetssjukhusets långsiktiga mål och prioriterade aktiviteter Vårdöverenskommelsen Jämlik vård Prestationer PERSONAL... 14

3 6. EKONOMI Ekonomiskt resultat Eget kapital Investeringar FOUU Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Prestationsbudget Fastighetsinvesteringar Utrustningsinvesteringar 3 (20)

4 1. Sammanfattning Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) budget 2015 baseras vad avser vård för patienter från VGR på den 1-åriga vårdöverenskommelsen mellan SU och HSN. Vårdöverenskommelsen 2015 är baserad på uppräkning av intäkterna med 2,5 %. För 2015 påförs inte akutsjukhusen något generellt effektiviseringskrav. Vidare erhåller SU ett regionbidrag på 848 mnkr för forskning och utveckling och den så kallade sista utpost-funktionen. Inför 2015 finns inget regionalt effektiviserings-/anpassningskrav för akutsjukhusen. Däremot har sjukhuset har inför 2015 identifierat kostnadsökningar och uppkomna behov av anpassningar och förändringsarbeten. Detta innebär utpekade åtgärder framtagna utifrån indexantaganden och tvingande kostnadsökningar såsom merkostnader för avskrivning och ränta, hyror, riktat sparbeting konsulter m.m. samt kompetenshöjande åtgärder inom HR. De identifierade posterna, som ingår i sjukhusets ekonomiska planeringsförutsättningar ger ett sjukhusinternt effektiviserings-/anpassningskrav på 60 mnkr, vilket har arbetats in i budgetförutsättningarna. Sjukhusets effektiviserings- och anpassningsåtgärder baseras på risk- och konsekvensanalyser utifrån såväl arbetsmiljöaspekter som patientsäkerhet. Vidare ska åtgärderna för att åstadkomma effektiviseringarna vara långsiktiga och permanenta och innebära minskade kostnader med oförändrad vårdproduktion. Utöver sjukhusets interna effektiviserings-/anpassningskrav ska områdena öka sin produktivitet med 1 % genom ökad produktion till oförändrad kostnad. Det successiva införande av värdebaserad hälso- och sjukvård syftar bland annat till långsiktig ökad produktivitet och effektivitet för att öka värdet för patienterna av den vård sjukhuset ger. Under 2015 är även implementering av planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå fortsatt i fokus. SU begär att få använda Eget kapital för år 2015, totalt 15,3 mnkr, för att inte behöva belasta vården med ytterligare besparingar. Begäran gäller finansiering av uppdragsutbildning till IVA-sjuksköterskor, utlandsrekrytering av specialistläkare psykiatri och extraordinära kostnader för renovering av neonatalenheten. Ingående balans för Eget kapital år 2015 beräknas vara cirka 105 mnkr. SUs prognostiserade ekonomiska årsresultat 2015 i jämförelse med budget är noll. 4 (20)

5 2. Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet SU har tagit fram miljömål för utifrån regionens miljöprogram för samma period. Målen är satta inom de områden där SU har stor miljöpåverkan; transport, energi, kemikalier, produkter och avfall, läkemedel samt lustgas. Exempel på insatser som planeras under 2015: Transporter: Informera om och skapa bättre förutsättningar för resfria möten, främja andra resesätt än bil för de resor som görs i tjänsten. Energi: fortsatt implementering av energioptimeringsrutinen, samverkan med Västfastigheter kring möjligheter att minska verksamhetselen. Produkter och avfall: verka för ökad utsortering av matavfall, delta i projektet om utbyggnad av miljöstationen på Mölndals sjukhus, samverka med verksamheterna och inköp kring hur uppkomsten av avfall kan minimeras, utveckla TaGe, Kemikalier: Fortsatt arbete med kemikaliesubstitution Läkemedel: stödja strategiska rådet för läkemedelsfrågor i arbetet med att minska förskrivningen av miljöbelastande preparat. Lustgas: i samverkan med Västfastigheter se över nätet för central försörjning av lustgas. Förutsättningarna att klara målen gällande energi och kemikalier bedöms goda om planerade insatser genomförs. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Sjukhusets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska utgöra en naturlig del i sjukvården och syftar till att sprida ett hälsofrämjande syn- och förhållningssättet. Under 2015 kommer arbetet främst fokusera på: Rökfritt sjukhusområde. Uppföljning, utvärdering och fortsatt insatser för bibehålla och öka följsamheten. Införandet av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i vården främst med avseende på utvärdering, uppföljning, revidering och nya insatser. Utbildningar med fokus på ökad ämneskunskap och samtalsteknik för att stärka medarbetare i ett hälsofrämjande förhållningssätt och därmed öka patienters delaktighet för att själv ta ansvar för sin hälsa (hälsolitteracitet). Förbättra och förnya externa informationsvägar till befolkningen rörande hälsa och sjukdom för att öka den generella kunskapsnivån i dessa frågor. Föreläsningar för allmänheten Modellbildare för den goda arbetsplatsen, hälsofrämjande arbetsplats Sjukhuset avser nå upp till satta målnivåer för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Väntetid första besök BUP max 30 dagar BUP arbetar kontinuerligt med att erbjuda läkarbesök inom 30 dagar för alla patienter. I de fall detta inte uppnås beror det oftast på av- och ombokningar dvs. att patienten avstår den erbjudna tiden. 5 (20)

6 Bedömningen är att BUP kommer att klara målet att samtliga patienter ska kunna erbjudas läkarbesök inom 30 dagar under Exempel på planerade åtgärder: Förbättra samarbetet med remittenter för att skapa behandlingsmotivation Påminnelse om besöket (sms) Regional förstärkning av sjuksköterskor Tillsätta vakanser Väntetid läkare akutmottagning, andel som fått träffa läkare inom en timma Hela sjukhuset arbetar med flöden som direkt påverkar akutmottagningarnas ledtider. Exempelvis utskrivningsprocesser i samarbete med kommunen såväl som sjukhusets inre processer och flöden. Det stora projektet Akutsjukvård i toppklass är en omfattande satsning som syftar till att öka kapaciteten i antal patienter som kan behandlas under en given tidsrymd och en bättre patientupplevelse. De viktigaste åtgärderna är att befästa ett effektivare arbetssätt och flöde på akutmottagningen, att förbättra avflödet från akuten till vårdavdelningarna, att patienter som kan direktinläggas bereds plats på vårdavdelning utan fördröjning och att undvika överbelastning på en av akutmottagningarna genom dynamisk styrning av ambulanspatienter. Verktyg för att kontinuerligt följa upp patientens upplevelse av bemötande och information kommer införas så att medarbetarna på daglig bas kan få återkoppling på sitt arbete. Exempel på planerade åtgärder: Kapacitetskartläggning Extern benchmark Vidareutveckling av teamarbetet Ta fram och utvärdera incitamentsmodell Implementera arbetsmodell för styrning och uppföljning av målet Uppföljning av Öppen Retur och direktinläggningar Optimera och likrikta användningen av lab Implementera ledtidsmål för röntgen Utvärdera och vid behov justera befintlig fördelningsnyckel kopplat till respektive intags kapacitet och belastning Införa användandet av Touchpoint för realtidsåterkoppling av patientbemötande och patientupplevd information Genomföra utbildningar för akutens personal i patientbemötande på Simulatorcentrum Säkerställa följsamhet till program och riktlinjer Vid implementerade åtgärder uppskattas måluppfyllnaden för TTL (1h) kunna bli 75 % och TGT 90 percentilen 6 timmar. Antal väntande >90 dagar SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer och förbättrat tillgängligheten inom flertalet vårdgarantiområden. Under 2015 och framåt fortsätter SU detta arbete för att långsiktigt förbättra tillgängligheten till vård. Trots detta har sjukhuset fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt vårdöverenskommelsen, klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. Förändrade förutsättningar i vårdutbud och regionalt finansierade tillgänglighetssatsningar kan påverka SU s möjligheter att klara vårdgarantin. Väntade till förstabesök Sjukhusets främsta strategi för att klara vårdgarantin inför 2015 är att snarast bedöma inkommande remisser/vårdbegäran genom att alla verksamheter har tydliga indikationer för vilka patienter som ska undersökas och behandlas inom sjukhuset. Vården ska planeras på ett strukturerat och effektivt sätt genom regionens modell för produktionsplanering. Ett ökat fokus på tillgänglighet och på att ytterligare 6 (20)

7 effektivisera produktionsplaneringen för att öka vårdproduktion i egen regi. Vidare planeras att inom vissa verksamheter remittera patienter till externa vårdgivare efter den tilldelade kvoten som anvisas av hälso- och sjukvårdsavdelningen. Öka antalet mottagningsbesök till sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster för att frigöra läkarbesökstider Långsiktig tidbokning Kvalitetssäkra planeringslistorna Erbjuda kvällsmottagningar Samtliga patienter ska i möjligaste mån erbjudas förstabesök till läkare inom vårdgarantin, 90 dagar. Väntande till behandling Planera operationerna på ett strukturerat och effektivt sätt genom den regionala modellen för produktionsplanering. Ett ökat fokus på tillgänglighet till operation och på att ytterligare effektivisera gemensam produktionsplaneringen för att kunna öka vårdproduktion i egen regi. Vidare planeras att inom vissa verksamheter snarast remittera patienter till externa vårdgivare efter den tilldelade kvoten som anvisas av hälso- och sjukvårdsavdelningen. Åtgärder: Rekrytera specialistläkare och operationssjuksköterskor Förändrat arbetssätt Öka operationskapaciteten genom att hyra bemannade salar på andra sjukhus Samtliga patienter ska i möjligaste mån erbjudas operation inom vårdgarantin, 90 dagar. Andel förstabesök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer, avser vuxna Samtliga patienter med välgrundad misstanke om cancer ska erbjudas läkarbesök inom den regionala cancergarantin. Sjukhusets verksamheter arbetar på olika nivåer med att klara målnivåerna. Målnivån beräknas kunna hållas. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Hög patientsäkerhet är ett prioriterat mål. Att bedriva säker vård är ett tydligt chefsansvar. För att stötta chefer i arbetet finns en stödorganisation för kvalitet och patientsäkerhet. På varje enhet finns ett kvalitets-och patientsäkerhetsombud, inom varje verksamhet en verksamhetsutvecklare och för varje område en utvecklingschef. Ansvarig för organisationen är kvalitetsdirektören som ingår i SUs ledningsgrupp. Hur arbetet för patientsäkerhet ska bedrivas beskrivs i organisationsplanen för kvalitetoch patientsäkerhetsarbetet liksom i den årliga handlingsplanen. Regelbunden uppföljning och åtgärder till följd av avvikelser är ett tydligt chefsansvar och arbetet stöttas av sjukhusets verksamhetsutvecklare. Det arbetet samt övrigt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete följs upp i delårsrapporter, årsredovisning, vid controlling och också genom egenkontroll, det vill säga uppföljning av följsamhet till riktlinjer och rutiner. Kvalitetsronder sker i verksamheter på samtliga områden. Dessa utförs av chefläkare, kvalitetsdirektör och utvecklingschef som i dialog med verksamhetsledning och medarbetare reflekterar över verksamhetens kvalitetsarbete, framgångsfaktorer och också identifierar kvalitetsområden där verksamheten är i behov av stöd. Kvalitetsbarometern har tagits fram på SU och är en modell där 7 (20)

8 prioriterade kvalitetsområden definieras. Barometern visualiserar följsamheten till dessa områden på sjukhusnivå såväl som på verksamhetsnivå. Vårdrelaterade infektioner Infektionsverktyget, som infördes i juni 2014, gör det möjligt att mäta och följa detaljerad förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) på verksamhetsområdesnivå. Särskilt utsedda kontaktläkare inom varje verksamhetsområde ansvarar för uppföljning, analys och att ta fram underlag för riktade åtgärder mot VRI anpassade till lokala förhållanden. Härigenom skapas förutsättningar för ett effektivare arbete med att begränsa VRI på sjukhuset. Exempel på aktiviteter för att minska VRI: Förekomst av VRI följs upp regelbundet på olika organisatoriska nivåer Riktade aktiviteter för identifierade problem på relevanta verksamhetsområden (som registrerats i infektionsverktyget) Sjukhuset har en aktiv Stramagrupp Vi räknar med att nå målnivån. För VRI kommer mätningen att ske på annat sätt i och med infektionsverktyget varför det är svårare att bedöma utfall i förhållande till målnivå (just nu saknas aktuellt resultat/nuläge). Vårdplatser strategi för att minska överbeläggningar En uttalad målsättning är att överbeläggningar och utlokaliseringar ska minska. Ett långsiktigt arbete pågår för att minska medelvårdtider, bland annat genom förbättrade och effektivare vårdprocesser och implementering av nya vårdprogram, femdygnsvård i stället för veckovård, minskning av undvikbar slutenvård samt genom att minska antalet utskrivningsklara patienter i samarbete med kommunal hälsooch sjukvård. Minskning av antal vårdtillfällen planeras genom en fortsatt konvertering av dygnetruntvård till dagvård och dagkirurgi. Översynen av fördelning av vårdtillfällen mellan verksamhetsområden och sjukhus, samt utökat samarbete mellan vårdenheter fortsätter. Arbetet med att kvalitetssäkra beläggningsdata fortsätter under SU räknar med att nå målnivån. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Åtskilliga verksamheter inom sjukhuset arbetar systematiskt och regelbundet med att föra dialog med patienter och närstående, följa upp patienternas synpunkter och ta till vara deras åsikter. Fokus kommer att läggas på att arbeta med patienten som partner under 2015, och uppföljning gällande andel verksamheter som arbetar aktivt med patientmedverkan rapporteras i sjukhusets övergripande verksamhetsplan. Hur patienternas synpunkter tas tillvara och realiseras följs i sjukhusets kvalitetsledningssystem kvalitetsbarometern. Exempel på aktiviteter: Café entré Flera verksamheter ställer månadens fråga till patienter och närstående. Print Tatch ett verktyg där patienternas upplevelse mäts i realtid kommer att testas Sjukhuset har kontakter med flera närstående och patienter som deltar på utvecklingsdagar och i strategiska diskussioner Temat på kvalitetsdagarna 2015 kommer att vara Patienten som partner En ökad andel patienter som upplever sig delaktiga i vården förväntas öka. 8 (20)

9 Antal registrerade i Mina Vårdkontakter. Antalet invånarkonton i VGR är idag och motsvarar ungefär 12 % av regionens befolkning. Antalet användare ökar i VGR med cirka per månad, (Rapporteras inte på förvaltningsnivå). För att SU ska nå målnivån anordnas bland annat: Utbildningar Årliga inspirationsföreläsningar Ökad aktivitet inom Min Hälsoplan Ökad aktivitet inom den etablerade ombudsfunktionen Antalet användare ökar så att vi med råge når målnivån. Förväntas vara användarkonton vid 2015 års slut. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare För att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar efter utskrivning för personer > 65 år pågår flera aktiviteter inom SU. Införande av prehospital bedömningsbil Omsorgskoordinatorer på alla vuxensomatiska akutmottagningar Införande av sjukgymnast- respektive arbetsterapeutbedömningar av sökande för att se om de kan återvända till hemmet istället för att läggas in. Implementera riskfaktorscreening och åtgärdsplan för patienter >75 år, gällande munhälsa, trycksår, fall och nutrition. Ökad användning av läkemedelsberättelser Projektet Säker utskrivning med skriftligt informationsmaterial om aktuell och planerad vård, samt vart patienten kan vända sig vid behov. Bedömningen är att SU kommer att nå de fastställda målen för året. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd De av regionen fastställda kvalitetsindikatorerna följs upp kvartalsvis ur jämlikhetsperspektiv. Upptäcks anmärkningsvärda skillnader analyseras dessa och när så är relevant fastställs särskilda handlings/- åtgärdsplaner. I samarbete med kunskapscentrum för jämlik vård genomförs djupare analys inom utvalda sjukdomsområden. Exempel på planerat arbete för att realisera målnivåerna Riktade insatser mot geografiska områden med lågt deltagande i screeningprogram Fokus på jämlikhetsfrågor hos ledning och medarbetare Riktat arbete rörande tillgänglighet till koronarangiografi Värdebaserad vård som styrmodell vid psykiatriska sjukdomstillstånd Målnivåerna beräknas kunna uppnås vid årets slut. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen SU har idag 80 utbildningstjänster för specialistutbildning av sjuksköterskor och planerar att för 2015 ligga på samma nivå. 9 (20)

10 SU startar tillsammans med Borås högskola en uppdragsutbildning, specialistutbildning inom intensivsjukvård för sjuksköterskor. Utbildningen startar våren 2015 och omfattar 30 utbildningsplatser. SU arbetar aktivt med rekrytering av specialistläkare och sjuksköterskor i syfte att minska behovet av bemanningsföretag. Som ett led i detta har sjukhusgemensamma rutiner avseende utlandsutbildad sjukvårdspersonal tagits fram. Syftet är att hitta samordningsvinster både inom SU och med andra förvaltningar i regionen. 3. Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Sjukhuset har inför 2015 identifierat kostnadsökningar och uppkomna behov av anpassningar och förändringsarbeten. Detta innebär utpekade åtgärder framtagna utifrån indexantaganden och tvingande kostnadsökningar såsom merkostnader för avskrivning och ränta, hyror, riktat sparbeting konsulter m.m. samt kompetenshöjande åtgärder inom HR. De identifierade posterna, som ingår i sjukhusets ekonomiska planeringsförutsättningar ger ett sjukhusinternt effektiviserings-/anpassningskrav på 60 mnkr, vilket har arbetats in i budgetförutsättningarna. Arbetet med att genomföra det sjukhusinterna effektiviserings- och anpassningskravet pågår i verksamheterna och planeringen och genomförandet måste ske med noggrannhet och baserat på risk- och konsekvensanalyser utifrån såväl arbetsmiljöaspekter som patientsäkerhet. Vidare ska åtgärderna för att åstadkomma effektiviseringarna vara långsiktiga och permanenta och innebära minskade kostnader med oförändrad vårdproduktion. Aktiviteter för hur effektiviserings-/anpassningskravet ska omhändertas anges i områdenas verksamhetsplaner. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna År 2013 startades ett successivt införande av värdebaserad hälso- och sjukvård vilken bland annat syftar till att öka produktivitet och effektivitet för att öka värdet för patienterna av den vård sjukhuset ger. Utöver sjukhusets interna effektiviserings-/anpassningskrav ska områdena öka sin produktivitet med 1 % genom ökad produktion till oförändrad kostnad. En plan för områdenas produktivitetsarbete och hur detta ska följas upp kommer att tas fram på verksamhetsnivå. Huvudplanering, som är den regionalt fastställda beslutsprocessen för produktions och kapacitetsplanering, har introducerats för samtliga verksamheter. Under 2015 är fokus att implementera regelbunden planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå. Detta möjliggör för en besluts- och eskaleringsprocess och förutsätter en heltäckande planering på verksamhetsnivå. Centralt processtöd bistår med verktyg och metoder för produktionsplanering. Främsta styrparametern kommer att vara följsamhet till beslutad produktionsplan, som redovisas i månadsrapporten och ska finnas med på samtliga ledningsgrupper. För att uppnå följsamhet till plan behöver planerna brytas ner för samtliga resursgrupper till enhetsnivå, detta kan då brytas ner till dagsmål. Det successiva införandet av värdebaserad hälso- och sjukvård fortsätter med inkluderande av fler patientgrupper och vårdprocesser. Ytterligare integrering av värdebaserad styrning i den befintliga linjeorganisationen och tydligare koppling och återkoppling mellan ledning och värdebaserad hälso- och sjukvård. 10 (20)

11 Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Inför 2015 finns inget regionalt effektiviserings-/anpassningskrav för akutsjukhusen. Däremot har sjukhuset internt ålagt verksamheterna både ett effektiviserings-/anpassningskrav gällande kostnadsanpassningar samt att öka produktiviteten. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar för att integrera jämställdhetsperspektivet under året Sjukhusets verksamhetsplan och detaljbudget bygger på den vårdöverenskommelse som fastställts för I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik (vilket även innebär att den ska vara jämställd) och att patienter ska få vård i rimlig tid. I vårdöverenskommelsen definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, regionoch rikssjukvård vid SU för invånare i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag och förändringar i förhållande till föregående år. Till överenskommelsen upprättas en särskild plan för uppföljning av densamma. I vårdöverenskommelsen specificeras att resurser ska organiseras och fördelas utifrån patienternas behov. Där nämns särskilt att jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter samt all uppföljning och rapportering. I samband med årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för både sluten och öppen vård. Sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. SU redovisar, enligt regionala anvisningar, övriga insatser avseende jämlik och jämställd vård under rubriken Jämlik vård i denna verksamhetsplan, se nedan. 11 (20)

12 4. Verksamheten Sahlgrenska universitetssjukhusets mål 2015 Långsiktiga mål och mätetal Nuläge 2014 Målvärde 2015 Långsiktiga mål 2016 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen 7:28 timmar < 6 timmar < 4 timmar Andel patienter som är nöjda med informationen vid 75 % 85 % 90 % akutbesöket Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad 86 % 88 % 92 % förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom % 75 % 75 % timmar Vi skapar värde för patienten Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård 11 % 9 % 8 % Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till 42 % 35 % 30 % operation/åtgärd Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl < < psykiatrin, per månad Resultat jämfört med budget (mnkr) Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra Nov universitetssjukhus Bibliometriskt index 0,171 0,190 0,220 (VGR) Andel sökande per utbildningsplats - Läkare - Sjuksköterska 8,45 5,13 9,5 7 10,0 8,0 Antal patienter från andra regioner Sahlgrenska Universitetssjukhusets långsiktiga mål och prioriterade aktiviteter Långsiktiga mål 2016 Nuläge Fokusområden 2015 Prioriterade aktiviteter 2015 Vi har en akutsjukvård i toppklass Vi skapar värde för patienterna Vi är landets ledande universitetssjukhus Trots flera förändringar av De flesta patienter är nöjda med Vi måste attrahera mer arbetssätten är väntetiderna på den vård vi ger. forskningsmedel i extern akutmottagningarna oförändrade Vi måste stärka förtroendet hos konkurrens. Många äldre måste vänta för allmänheten och andra Forskning, utbildning och länge på akutmottagningarna intressenter. utveckling behöver i större Primärvårdskompetens på Resultaten och snabbheten till utsträckning utgå från ortopedakuten är framgångsrikt behandlingsstart vid nyupptäckt patienternas behov. och både patienter och cancer har förbättrats trots ökat Vi måste arbeta vidare med medarbetare är nöjda. inflöde. kompetensutveckling och Antalet vårddygn för färdigbehandlade Vi måste förbättra tillgängligheten karriärvägar. patienter har och göra det enklare för patienter Introduktionsutbildning för fördubblats sedan förra året. att få kontakt med oss. sjuksköterskor har varit Vi behöver utveckla vårdprocesserna Vi har framgångsrikt startat flera framgångsrikt och ska från akuten till processer inom värdebaserad utvecklas. avdelningen. vård. Bemötande och involvering av Vi står inför stora ekonomiska patienten måste bli bättre. utmaningar. Stödja en förändringskultur för bättre omhändertagande av akuta patienter Skapa förutsättningar för kortare vistelsetid på akuten Plan för Bild och interventionscentrums genomförande 2016 Genomföra värdegrundsarbetet Utveckla övergripande planering av vård Utveckla struktur, ledning och samverkan för enklare och tydligare vårdprocesser Skapa struktur och stöd för övergripande planering av vård Förbättra och förenkla för patienter att komma i kontakt med oss Fortsätta utvecklingen och genomförandet av värdestyrning Utveckla forskningens förutsättningar i vården Tydliggöra forskningsuppdraget Etablera gemensam värdegrund Uppbyggnad av en stabil och kompetent intern förvaltningsorgansation för IS/IT 12 (20)

13 Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 och inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 samt till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU region- och rikssjukvård för invånare i VGR, region Halland och riket, det senare enligt rikssjukvårdsavtalet och rikssjukvårdsuppdragen. forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av regionstyrelsen. I vårdöverenskommelsen definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, regionoch rikssjukvård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. I vårdöverenskommelsen har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: Permanent finansiering av utökade uppdrag i vårdöverenskommelse avseende IVA, basmottagningar beroendeverksamheten, tillgänglighetssatsningar och dietist och kuratorsfunktion vid funktionen Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Höjd planeringsnivå inom förlossningssjukvården Läkemedel och metoder som tidigare har finansierats av HSU Vissa medicinska metoder biobank, robotkirurgi och simulatorcentrum - som tidigare har finansierats av utvecklingsanslag vid HSU. Hyposensbehandlingar (allergivaccinationer) Ljusbehandlingar Övertag av tillnyktringsenheten från Göteborgs stad ACT-team inom Hisingen för ett förbättrat omhändertagande av patienter med psykiatrisk dubbeldiagnos Förbättrad MR diagnostik inom barn- och ungdomssjukvården Bedömningsbilar inom ambulanssjukvården för att underlätta processerna inom akutsjukvården. Finansiering av nya vårdplatser för att minska överbeläggningarna övergår från riktat uppdrag till att ingå i SU:s prestationsersättning. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet enligt regionfullmäktiges budget för 2015, för vård av patienter i VGR. Uppdragen berör bland annat den rättspsykiatriska vården och genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1och år 2. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2015 har fastställts. Redovisning av aktuella frågeställningar sker i bilaga till delårsrapporter och årsredovisningen. Jämlik vård De kvalitetsindikatorer som berör båda kön redovisas med könsuppdelad statistik. Resultaten ligger till grund för analyser ur jämställdhetsperspektiv och åtgärdsplaner. Målsättningen är att alla verksamhetsområden ska göra en grundläggande genusanalys av resultaten från kvalitetsregistren. Fördjupade analyser genomförs där det finns anmärkningsvärda skillnader mellan könen. I samarbete med 13 (20)

14 Kunskapscentrum för jämlik vård genomförs analys med särskild metodik inom utvalda sjukdomsområden. Skillnader i resultat för kvalitetsindikatorer mellan de olika sjukhustomterna utgör grund för jämlikhetsanalyser avseende jämlikt vårdutbud. Sjukhuset arbetar aktivt för att utveckla och fördjupa insatser för att motverka diskriminering och säkerställa ett gott patientbemötande, bland annat genom mätning, utarbetande av åtgärds-/handlingsplaner och uppföljning av resultat i återkommande patientenkäter. Arbetet med att förbättra patientinformation och kommunikation för att nå patienter med olika etnicitet fortsätter. För att nå patientgrupper som har varit svåra att nå har sjukhuset upprättat kontakt med organisationer utanför sjukhuset för att skapa förbättrad dialog, såsom Crossroads Göteborg råd och stödcenter för EU-medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd för annat EUland i behov av vård, Rosengrenska/Röda korset och Kunskapscentrum för sexuell hälsa. Exempel på planerade och pågående insatser Utbildningar i jämlik vård Standardvårdplaner inom psykiatrin Strategi och arbete för att stärka barnperspektivet Samarbete med Regional enhet för rättighetsfrågor Personcentrerad vård Värdegrundsarbete Jämlikhetsgrupper på verksamhetsområden 4.2 Prestationer De budgeterade vårdprestationerna i vårdöverenskommelsen 2015 utgörs i grunden av budgeterad vårdvolym 2014 med tillägg/avdrag för beslutade verksamhetsförändringar. Vårdvolymen såld vård för övriga regioner och landsting bedöms vara oförändrad Ett förslag på ny viktlista som påverkar prestationsredovisning av DRG-poängen har tagits fram inom regionen för den öppna respektive slutna vården. Viktlisteförändringen för slutenvård är -1,8 % och för öppenvård -2,4 %. Den regionala viktlistan beslutas i november. Prestationsbudget i bilaga 1 är justerad för viktlista 2015 i enlighet med anvisningarna från regionkansliet. Sjukhusets prestationsredovisning kommer att förändras enligt regionbeslut. Detta innebär en ny beräkning av sammanvägt prestationstal samt att de besökstyper som ska ingå definieras. Sjukhuset vill få en mer verksamhetsnära och realistisk prestationsbudget och därmed kunna Produktionsplanera och stimulera till förbättringar Fördela och använda resurser optimalt Följa upp och styra verksamheten genom att skapa kontrakt på både pengar och prestationer Ge förutsättningar för att uppnå mål för kvalitet, patientsäkerhet, vårdgaranti m fl. Därför kommer sjukhuset internt att arbeta med producerade prestationer och inte som tidigare med fakturerade prestationer. 5. Personal SU arbetar med en strukturerad kompetensförsörjningsprocess vilket möjliggör en helhetsbild, bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att sjukhuset ska klara sin egen kompetensförsörjning nu och framåt. Strategin är att ta till vara på medarbetarnas potential och syftar till att nå universitetssjukhusets målsättning, en akutsjukvård i toppklass. Kompetensförsörjningsprocessen är integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Det innebär att behovet av kompetens styrs av 14 (20)

15 de mål som finns med verksamheten och att kompetensbehovet anpassas efter sjukhusets ekonomiska ramar. Under 2015 startar ett nytt introduktionsprogram riktat till alla nyutexaminerade sjuksköterskor med max 3-4 månaders klinisk erfarenhet. Vid sin nyanställning inom SU ska de genomgå ett s.k. Kliniskt basår. Inom ramen för denna insats ska de nyexaminerade sjuksköterskorna träna sina färdigheter och teoretiska kunskaper under överinseende av handledare. Kliniskt basår kommer att främja patienten och verksamheten då kompetens tas tillvara och kontinuitet säkerställs. Som ett led i strategin har projekten Workshifting och Framtidens vårdavdelning startat. Projektet Workshifting syftar till att utreda möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper för bästa möjliga kompetens- och resursanvändning. Framtidens vårdavdelning är ett övergripande uppdrag för SU. Projektet ska samverka med det utvecklingsarbete som parallellt sker inom "Värdebaserad hälso- och sjukvård" och "Personcentrerad vård". 6. Ekonomi För att vidmakthålla en ekonomi i balans kommer sjukhuset arbeta med aktiviteter för att omhänderta: Tvingande kostnadsökningar utöver index, vilket ger ett sjukhusinternt behov av effektiviseringar och anpassningar motsvarande 60 mnkr. Obalanser (konsekvenser av beslut i vårdöverenskommelse, allvarliga sjukdomar med volym och kvalitetsbrister, pågående och nya tillgänglighetsproblem, kvalitetshöjning, kompetensinsatser) SUs budget 2015 baseras vad avser vård för patienter från VGR på den 1-åriga vårdöverenskommelsen mellan SU och HSN. Vårdöverenskommelsen 2015 är baserad på uppräkning av intäkterna med 2,5 %. För 2015 påförs inte akutsjukhusen något generellt effektiviseringskrav. Vidare erhåller SU ett regionbidrag på 848 mnkr för forskning och utveckling och den så kallade sist utpost funktionen. Till övriga regioner och landsting säljer SU vård för cirka 900 mnkr. Årligen träffas ett samverkansavtal med region Halland och övriga regioner och landsting avseende priser för den utomregionala vården. Avtalet för 2015 sluts i slutet av året. SU har även ett antal rikssjukvårdsuppdrag samt separata avtal med landstingen i Norrland och Värmland. Sjukhuset säljer även vård via Sahlgrenska International Care. Jämfört med 2014 förutser sjukhuset oförändrade övriga vårdintäkter och vårdproduktion avseende utomregionala patienter. I enlighet med regionstyrelsens planeringsdirektiv har utrymmet för lönekostnadsökningar budgeterats till 3 %. I regionfullmäktiges budget har 50 mnkr årligen avsatts för perioden med syfte att rätta till oskäliga skillnader i lönestrukturen inom framför allt hälso- och sjukvården. Detta innebär att sjukhuset 2014 har tillförts 22 mnkr som är nivåhöjande. Inför 2015 är motsvarande belopp ca 23 mnkr. 15 (20)

16 6.1 Ekonomiskt resultat Budget 2015 Förändring Budget 2014 Tkr Styrelsen Styrelsen INTÄKTER Vårdintäkter VGR o regionbidrag Vårdintäkter övriga Patientavgifter ALF-medel Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Lokalhyror, Västfastigheter Lokalhyror, externa Material, varor och tjänster Avskrivning Finansiella int o kostnader SUMMA KOSTNADER SUMMA Eget kapital SU begär att få använda Eget kapital för år 2015, totalt 15,3 mnkr, för aktiviteter enligt nedan för att inte behöva belasta vården med ytterligare besparingar. Ingående balans år 2015 beräknas vara cirka 105 mnkr. Uppdragsutbildning till IVA sjuksköterska Under året har det uppkommit svårigheter att rekrytera IVA-sjuksköterskor till våra intensivvårdavdelningar bland annat på grund av uppdrag att öppna fler platser. Den reguljära utbildningsvolymen täcker för närvarande inte vårt behov av IVA-sjuksköterskor. Borås högskola har därför anlitats av SU att bedriva en IVA-sjuksköterskeutbildning omfattande 30 platser under Kostnaden uppgår totalt till 9,3 mnkr uppdelat på 2,2 mnkr utbildningskostnad och 7,1 mnkr i lönekostnader under utbildningstiden. Specialistläkare psykiatri utlandsrekrytering Sedan 1 januari 2013 är all vuxenpsykiatri inom SU och VGR hyrläkarfri, med några få undantag. Hittills är det den enda disciplinen som infört ett stopp och dessutom lyckats att hålla det. Utifrån patient- och medarbetarperspektiv är fördelarna med en hyrläkarfri vård många och samtliga verksamhetsområden är fast beslutna om vikten av att stå fast vid beslutet. Antalet specialistläkare inom vuxenpsykiatrin har ökat något sedan hyrläkarstoppet, men fortfarande finns en stor bemanningsproblematik. Den långsiktiga vägen ur hyrläkarberoendet är utbildning av ST-läkare och SU har under de senaste åren ökat antalet STplatser markant. Parallellt med en långsiktig lösning så behöver den kortsiktiga rekryteringen säkras och utlandsrekryteringar är en av de åtgärder som behöver genomföras för att fortsatt hålla vuxenpsykiatrin hyrläkarfri. Kostnaden för att rekrytera 10 st. specialistläkare från utlandet beräknas till 3 mnkr. 16 (20)

17 Extraordinära kostnader för Neonatalenheten Vårdmiljö och arbetsmiljö på Neonatalenheten är kraftigt undermålig vilket under en längre tid och vid upprepade tillfällen föranlett smittspridning av resistenta bakterier med allvarliga konsekvenser såsom förlängda vårdtider och lidande för familj och barn. Detta, tillsammans med de risker det innebär att transportera så små och känsliga barn mellan Östra och Mölndal, har gjort att SU inte vågar invänta det nya barnsjukhuset som kommer att stå klart år Därför renoveras befintliga lokaler för 26 mkr med färdigtidpunkt 2015 vilket ger en tydligare uppdelning av intensivvård och normal vård till för tidigt födda barn, rymligare och fler enkelrum vilket minskar risken för smittspridning till de infektionskänsliga barnen samt färre transporter. Det är en nödåtgärd som innebär en uppenbar fördyring för SU under åren då det blir mycket kort avskrivningstid på denna renovering som vi, för att inte belasta övrig vård med ytterligare besparingar, önskar få finansierad med sparade medel i form av eget kapital. För år 2015 innebär det en kostnad på 3,0 mkr. 6.3 Investeringar Fastigheter och lokaler Fastighetsinvesteringarna enligt VGRs investeringsplan delas in i två olika typer. Större fastighetsinvesteringar respektive fastighetsinvesteringar på grundnivå, det med skillnad på vem som fattar investeringsbeslutet. Större fastighetsinvesteringar som gäller SU, beslutas av regionstyrelsen när investeringen överstiger 25 mnkr. Fastighetsinvesteringar på grundnivå beslutas inom SU av ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning, sjukhusdirektören eller sjukhusstyrelsen, och benämns fastighetsinvesteringar. Förslag till fastighetsinvesteringar nomineras kontinuerligt under året. För 2015 planeras det finnas en låneram på 95,8 mnkr, varav 37,2 mnkr är reserverade för projekt som löper över flera år. Den återstående låneramen, 58,6 mnkr, fördelas i ett antal projekt enligt bilaga. Större fastighetsinvesteringar Sahlgrenska sjukhuset, Regionalt Bild- och Interventions Centrum Etapp 2 är i byggentreprenadskedet och regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra fastighetsinvesteringen för Etapp 3. Parallellt pågår planering/inköp för inredning och den omfattande medicintekniska utrustningen. Utrustningsinstallationen för etapp 2 planeras till större del utfört under 2016 och Etapp 3 bedöms kunna börja utrustas under 2017 och pågå fram till 2019, Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Byggprojektet beräknas färdigställt i etapper för utrustningsinstallationer från hösten 2018 till våren Styrelsen för SU godkände i juni 2013 programrapporten om tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård på Östra sjukhuset. Fastighetsprojektet har genom ägarutskottet i november 2013 fått en utökad omfattning och arbetet med att färdigställa en systemhandling beräknas färdig till första kvartalet Regionstyrelsen fattade i juni 2013 beslut om att genomföra byggprojektet Hus R på Mölndals sjukhus, en nybyggnad för forskning och utbildning. Byggentreprenaden beräknas starta 2015 och vara färdigställd Regionstyrelsen fattade i april 2013 beslut om att genomföra Etapp 4 i låghusprojektet på Sahlgrenska sjukhuset. Byggentreprenaden pågår och beräknas färdig till årsskiftet 2105/2016. Fastighetsinvesteringar För 2015 har projekt för 95,8 mnkr budgeterats, se bilaga. 17 (20)

18 Exempel på projekt: Ombyggnad för ny MR-enhet på Östra sjukhuset. Färdigställandet av byggnationen planeras till hösten Ombyggnad för Neonatalsjukvården på Östra sjukhuset som beräknas färdigt till sommaren Ombyggnader under året vid utbyte av linjäracceleratorer på Sahlgrenska sjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus. Projektering och ombyggnad för en ny 3T-MR på Mölndals sjukhus. Anpassningar i opererande enheter för leveranser från nya sterilcentralen på Mölndals sjukhus. Byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning skall installeras, pågår kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Utrustning Bedömningen är att SU kan disponera 324 mnkr för investering i medicinteknisk och annan utrustning för Inom SU finns en investeringsmodell med fyra huvudområden för utrustningsinvesteringar; områdesramar, samplaneringsområden, särskilda projekt och byggrelaterade utrustningar. Områdesramar För 2015 uppgår områdesramarna till 35 mnkr. Områdesramarna disponeras i sin helhet av varje områdeschef. Samplaneringsområden Syftet med samplaneringen är att upprusta och underhålla den medicintekniska utrustningen på ett likvärdigt sätt inom hela SU. Respektive samplaneringsgrupps investeringsutrymme fastställs efter särskild gemensam beredning. Totalt disponeras 178 mnkr för samplaneringsgrupperna. Särskilda projekt Inom särskilda projekt ryms investeringar som främst är avsedda för utrustningsinvesteringar i samband med större byggprojekt och särskilt angelägna utbyten av medicinteknisk utrustning. Totalt disponeras 96,4 mnkr för de särskilda projekten. Byggrelaterad utrustning För byggrelaterad utrustning avsätts totalt 15 mnkr. Medlen används till utrustning som byggs in i fastigheter, kontorsinredning i expeditioner mm. Strategiska utrustningsmedel VGR Förutom ovanstående investeringar gör sjukhuset en framställan till regionstyrelsen om strategiska utrustningsmedel för 1,5 T MR-utrustning till DSBUS, system för kontroll av individuell patientstråldos, kringutrustning/reservdelar till strålbehandlingsavdelningarna, utrustning till Skandionkliniken och 2 st linjäracceleratorer. Totalt äskas 75,5 mnkr för FoUU Sjukhuset insatser för att stärka planeringen, samordningen och uppföljningen av sjukhusets FoUUverksamhet fortsätter att utvecklas under Forskning Den interna forskningsstrukturen på SU byggs ut med fast integrering i linjeorganisationen för att facilitera aktiviteter på alla nivåer. Under 2014 gjordes forskningsbokslut för tre verksamheter i pilotform och under 2015 kommer fokus att ligga på att möjliggöra forskningsbokslut på alla verksamhetsområden så att forskningsaktiviteter kan mätas och följas upp. Bland annat kommer infrastruktur, 18 (20)

19 kompetensförsörjning och bibliometri att kartläggas med regelbundna intervall. Bibliometri kommer att följa den mall som är planerad att användas för omfördelning av nationella ALF-medel mellan lärosätena från I och med anställningen av en ALF-handläggare finns nu personella resurser för systematisk och regelbunden uppföljning av hur ALF-medel används. Under 2015 kommer att fokuseras på uppföljning av HTA-rapporter med avseende på vilka formella beslut de har lett till beträffande införande och utmönstring av metoder liksom hur utdelade ALF-medel för att stödja forskning av identifierade kunskapsluckor har använts. Gothia Forum byggs ut med: En klinisk prövningsenhet för barn, belägen på DSBUS. I och med detta stärks och samordnas prövningsverksamheten inom pediatriken. Detta stärker såväl sjukvård som forskning och life science i ett vidare begrepp. Ett grant office i samverkan med motsvarande serviceenhet på GU. Tanken är att ge stöd för kliniska forskare verksamma inom sjukvården inom VGR för att underlätta stora ansökningar på nationell och EU-nivå. Förhoppningsvis kan detta bidra till att attrahera mer externa forskningsmedel till VGR. Sahlgrenska Biobank, under Gothia Forum, byggs ut för att få större kapacitet och på sikt inkorporera samtliga provsamlingar på SU. Utbildning Under 2014 har rekryterats en FoU-chef med ansvar för utbildningsfrågor och under 2015 kommer det att etableras en samlad utbildningsenhet på SU, innefattande studierektorskanslierna och simulatorcentrum. Ett ökat samarbete med läkarutbildningsprogrammet på GU är önskvärd och under 2015 ska detta samarbete utvecklas för att bättre tillgodose kraven på bland annat interprofessionellt lärande, internationellt utbyte med verksamhetsförlagd utbildning inne på SU. Detta senare innebär bland annat ett särskilt utvecklingsarbete avseende förbättrat stöd och handledning av läkare utbildade vid lärosäten i övriga EU. Denna kategori läkare saknar i vissa fall klinisk erfarenhet motsvarande svensk ATutbildning. Medicinska kompetensutvecklingsrådet har sedan några år funnits som ett forum för vidareutbildning av läkare efter specialistutbildning. Det nya avtalet mellan sjukvård och näringslivsorganisationer (bland annat Läkemedelsindustriföreningen) sätter tydliga gränser för industrins medverkan i utbildningsinsatser och arbetsgivarens (sjukvårdens) ansvar för denna tydliggörs. Nu avses att utveckla denna vidareutbildningsverksamhet i samarbete med Sahlgrenska akademin. Närmast planeras ett kirurgiskt träningscentrum och ökad aktivitet på simulatorcentrum. Vidare diskuteras att etablera en miniminivå av årlig vidareutbildning. Karriärgången för personer med medellång akademisk vårdutbildning diskuteras fortlöpande. Konkret förs för närvarande diskussioner med institutionen för vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin om hur sjukvården ska kunna ta tillvara kompetensen hos disputerade sjuksköterskor. Det är aktuellt att se över innehållet i kombinationstjänster och hur fortsatt karriärgång efter disputation ska kunna se ut för att kunna vara till nytta för sjukvården. Simulatorcentrum utvecklas och vidgar sin verksamhet med Simuleringsövningar speciellt inriktade på undervisningsmoment med interprofessionellt lärande mellan läkarstudenter och i första hand sjuksköterskestudenter. En hybridsimulatorsal med operationsutrustning för simuleringsövningar tillsammans med en angiografisimulator. Avsikten är att denna facilitet ska främja utveckling och utbildning kopplade till hybridoperationsverksamheten i Bild- och interventionscentrum på SU. 19 (20)

20 Utveckling och Innovation Med stöd från Regionutvecklingen etableras en innovations- och utvecklingsplattform som får till uppgift att stödja SUs målsättning att bli ett nav i regionens life science-utveckling. Enheten ska stödja 1. Externa aktörers väg in i sjukvården, dvs. underlätta för externa aktörer att kunna verka med sjukvårdens om testbädd 2. Sjukvårdsanställdas väg ut till externa aktörer, dvs. underlätta för sjukvårdsanställda att kunna utveckla idéer och innovationer i samarbete med aktörer i näringsliv och akademi 3. Inventering av sjukvårdens behov ur ett life sience-perspektiv. För att kunna nå dessa mål ska enheten kunna tillhandahålla juridisk expertis, projektstöd och kommunikationsstöd. Centrumbildningar För att stödja utvecklingen inom strategiskt viktiga områden och Triple Helix-samarbete med akademi och näringsliv kommer ett antal integrerade vårdenheter (centrumbildningar) att etableras inne på SU. CARE: Under 2014 etablerade centrum för avancerade rekonstruktioner av extremiteter (CARE) med samlande av kompetens kring osseointregrationer vid amputationsskador och nerv- och sentransfereringar vid olika förlamningstillstånd. Centrumet blir ett viktigt nav för kompetensutveckling samtidigt som det har potential att dra till sig internationella patienter. KOL-centrum: KOL-patienter utgör en av SUs största och mest kostsamma patientgrupper samtidigt som såväl diagnostik som behandling av denna grupp är kraftigt eftersatt. KOL är vidare fokusområde hos AstraZeneca, liksom hos ett flertal andra läkemedelsindustrier. För att stärka SU som nod inom detta strategiskt viktiga område kommer en centrumbildning i samarbete mellan SU, Angereds närsjukhus, primärvården, Sahlgrenska akademin, Chalmers och AstraZeneca att etableras under Satsning kommer att ske inom såväl sjukvård som akademi. Bröstcancercentrum: Det finns långt gångna planer på ett bröstcancercentrum för att integrera och förenkla vårdkedjorna samtidigt som forskning och utveckling stärks. Genus- och jämställdhetsperspektiv Det har uppmärksammats att den akademiska karriärgången för kvinnliga läkare tycks missgynnas jämfört med hur det ser ut för män. Det finns anledning att se över systemen för att identifiera var insatser behöver göras för att främja likabehandling mellan könen. Målsättningen är att så långt som möjligt och med beaktande av meritering aktivt främja jämlikhet mellan könen beträffande anslags- och tjänstetilldelning. Jämn fördelning mellan könen ska eftersträvas i alla grupperingar som har att arbeta med FoUU-frågor. Beslut om utdelade anslag och all statistik angående anslag liksom beslut om tillsättning av tjänster med forskningsinriktning ska presenteras könsuppdelat. Genusperspektivet ska genomsyra beslutsfattande i FoUU-frågor. 20 (20)