Delårsrapport augusti 2015

Transkript

1 Punkt 10 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Delårsrapport augusti 2015 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer delårsrapport augusti 2015 i enlighet med förslag. 2. Styrelsen ger sjukhusdirektören i uppdrag att återkomma med konsekvensbeskrivna åtgärder för att så snart som möjligt nå en ekonomisk balans under Prestationer Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har utfört mer vård januari-augusti 2015 än både budget och föregående år. 3,6 % högre produktion av vård än 2014 års utfall (3,6 % i juli) 1,8 % bättre jämfört med budget (1,9 % i juli) Den oplanerade vården var 4,0 % högre än föregående år Den planerade vården ökade med 3,6 %. Antalet inkomna remisser har ökat 3 % i förhållande till föregående år Antalet sökande till akutmottagningarna ökade med 3 % Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter är 14 % högre än föregående år Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var 63 %, patienter. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 64 %, patienter (måltal 35 % - SUs eget delmål). Arbetade timmar Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 251 jämfört med motsvarande period Arbete utfört av timanställda under perioden januari-augusti motsvarade 373 heltider vilket var 30 (8,8 %) fler än motsvarande period Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron var i augusti 6,7 %, en ökning jämfört med föregående år med 0,4 procentenheter. Skillnaden har dock stadigt minskat sedan i februari då Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

2 Datum (2) Diarienummer SU /2015 ökningen var 0,8 procentenheter. Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron inom båda könen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron förklaras till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan i början av året. Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse per augusti -132 mnkr. Ersättningen för fakturerade prestationer var i nivå med vårdöverenskommelsen. Den överproduktion som SU utfört under perioden januari till augusti och som inte ersätts kan med en skattad marginalkostnad på 75 % värderas till 102 mnkr. SU för samtal med koncernkontorets läkemedelsenhet om möjliga lösningar av de ökade kostnaderna för läkemedel. Utvecklingen kommer att följas och diskuteras under hösten inför årsbokslutet. SU lämnar en prognos efter genomförda åtgärder på -261,5 mnkr, inklusive användande av eget kapital på 61,5 mnkr. Prognosen har uppkommit på grund av ökad mängd akutsjukvård, höga läkemedelskostnader och ökade kostnader på grund av ny styrmodell för Regionsservice. Omfattande arbete pågår för att minimera de negativa ekonomiska konsekvenserna. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Delårsrapport augusti 2015 Beslutet skickas till Regionstyrelsen

3 Delårsrapport augusti 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (32)

4 1. SAMMANFATTNING VERKSAMHETEN... 4 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål Vårdöverenskommelsen Vårdgaranti tillgänglighet Prestationer Beläggning Patientsäkerhetsarbetet PERSONAL Personalvolym Sjukfrånvaro Bemanningsföretag Personalkostnadsanalys EKONOMI Ekonomiskt resultat Periodens intäktsutveckling Periodens kostnadsutveckling Eget kapital Investeringar Åtgärder vid ekonomisk obalans BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Vårdöverenskommelsen uppföljning Ledtider akutmottagningarna Prestationsredovisning Uppföljning av regionfullmäktiges mål och indikatorer 2 (32)

5 1. Sammanfattning Prestationer Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har utfört mer vård januari-augusti 2015 än både budget och föregående år. 3,6 % högre produktion av vård än 2014 års utfall (3,6 % i juli) 1,8 % bättre jämfört med budget (1,9 % i juli) Den oplanerade vården var 4,0 % högre än föregående år Den planerade vården ökade med 3,6 %. Antalet inkomna remisser har ökat 3 % i förhållande till föregående år Antalet sökande till akutmottagningarna ökade med 3 % Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter är 14 % högre än föregående år Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var 63 %. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 64 % (måltal 35 % - SUs eget delmål). Arbetade timmar Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 251 jämfört med motsvarande period Arbete utfört av timanställda under perioden januari-augusti motsvarade 373 heltider vilket var 30 (8,8 %) fler än motsvarande period Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron var i augusti 6,7 %, en ökning jämfört med föregående år med 0,4 procentenheter. Skillnaden har dock stadigt minskat sedan i februari då ökningen var 0,8 procentenheter. Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron inom båda könen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron förklaras till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan i början av året. Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse per augusti -132 mnkr. Ersättningen för fakturerade prestationer var i nivå med vårdöverenskommelsen. Den överproduktion som SU utfört under perioden januari till augusti och som inte ersätts kan med en skattad marginalkostnad på 75 % värderas till 102 mnkr. SU för samtal med koncernkontorets läkemedelsenhet om möjliga lösningar av de ökade kostnaderna för läkemedel. Utvecklingen kommer att följas och diskuteras under hösten inför årsbokslutet. SU lämnar en prognos efter genomförda åtgärder på -261,5 mnkr, inklusive användande av eget kapital på 61,5 mnkr. Prognosen har uppkommit på grund av ökad mängd akutsjukvård, höga läkemedelskostnader och ökade kostnader på grund av ny styrmodell för Regionservice. Omfattande arbete pågår för att minimera de negativa ekonomiska konsekvenserna. 3 (32)

6 2. Verksamheten Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2015 Långsiktiga mål och mätetal Målvärde 2015 Utfall mars 2015 Utfall augusti 2015 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen < 6 timmar 8:23 7:56 timmar timmar Andel patienter som är nöjda med informationen vid 85 % - 70 % akutbesöket Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad 88 % - 87 % (april) förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade 75 % 76 % 73 % inom 24 timmar Vi skapar värde för patienten Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk 9 % - 9,6 (april) slutenvård Andel av väntande patienter som väntat mer än % 41 % 64 % dagar till operation/åtgärd Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl. < psykiatrin, per månad Resultat jämfört med budget (mnkr) Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra 2-4 (2014) universitetssjukhus Bibliometriskt index 0, Andel sökande per utbildningsplats - Läkare - Sjuksköterska 9, Antal patienter från andra regioner Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att hälsooch sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 och inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 samt till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU region- och rikssjukvård för invånare i VGR, region Halland och riket, det senare enligt rikssjukvårdsavtalet och rikssjukvårdsuppdragen. forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av regionstyrelsen. I vårdöverenskommelsen definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. I vårdöverenskommelsen har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: 4 (32)

7 Permanent finansiering av utökade uppdrag i vårdöverenskommelse avseende IVA, basmottagningar beroendeverksamheten, tillgänglighetssatsningar och dietist och kuratorsfunktion vid funktionen Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Höjd planeringsnivå inom förlossningssjukvården Läkemedel och metoder som tidigare har finansierats av HSU Vissa medicinska metoder biobank, robotkirurgi och simulatorcentrum - som tidigare har finansierats av utvecklingsanslag vid HSU. Hyposensbehandlingar (allergivaccinationer) Ljusbehandlingar Övertag av tillnyktringsenheten från Göteborgs stad ACT-team inom Hisingen för ett förbättrat omhändertagande av patienter med psykiatrisk dubbeldiagnos Förbättrad MR diagnostik inom barn- och ungdomssjukvården Bedömningsbilar inom ambulanssjukvården för att underlätta processerna inom akutsjukvården. Finansiering av nya vårdplatser för att minska överbeläggningarna övergår från riktat uppdrag till att ingå i SUs prestationsersättning. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet enligt regionfullmäktiges budget för 2015, för vård av patienter i VGR. Uppdragen berör bland annat den rättspsykiatriska vården och genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1och år 2. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2015 har fastställts. Redovisning av aktuella frågeställningar sker i bilaga till delårsrapporter och årsredovisningen. 2.1 Vårdgaranti tillgänglighet Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök och operation/behandling. Vårdutbudet avseende operation/behandling är det som rapporteras till SKL. Antal väntande över 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period Antal väntande över 60 dagar, augusti 2015 Antal väntande över 60 dagar, augusti 2014 Utfall Antal 2015/2014 Andel som väntat över 60 dagar augusti 2015 Andel som väntat över 60 dagar, augusti 2014 Förstabesök % 58 % Operation/ Behandling % 56 % Antal väntande över 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad Antal väntande över 60 dagar, Antal väntande över 60 dagar, Utfall Antal Aug/Juli Andel som väntat över 60 dagar, augusti Andel som väntat över 60 dagar, juli 2015 augusti 2015 juli Förstabesök % 55 % Operation/ Behandling % 57 % 5 (32)

8 Tillgänglighet förstabesök Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 72 % på förstabesök inom ögonsjukvård, ortopedi, hud- och könssjukvård och allmänkirurgi. Flera verksamheter gör tillgänglighetssatsningar genom att maximera antalet mottagningstider, erbjuda kvällsmottagningar, workshifting genom att exempelvis införa sjuksköterskeledda mottagningar samt förbättra vårdkedjor med reducerat antal återbesök. Inom några specialiteter är det nationell brist på läkare vilket även påverkar SU. Ett projekt för att registrera rätt pågår inom område 6 där samtliga verksamhetsområden kommer att delta. Verksamheterna gör ett kontinuerligt arbete med att kontrollera planeringslistor och fokusera på långväntare samt följa beslutad produktionsplanering. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning, augusti 2014 augusti Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 62 % på operation inom plastikkirurgi, allmänkirurgi, ortopedi och hjärtsjukvård. Rekrytering av specialistläkare och operationssjuksköterskor pågår. En del verksamheter saknar tillgängligt och jämnt operationsutrymme. Verksamhetsspecifika kösatsningar genomförs och beslutad produktionsplanering följs. Införande av Värdebaserad vård sker i fler patientgrupper. Åtgärder för att öka effektivitet och produktivitet genom förändringar för bättre flöde, operationsplanerings-förbättringar, dela på akut- och elektivt flöde och skapa ett operationsråd för det akuta flödet pågår. SU anlitar andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma rutiner. De till oss tilldelade volymerna för köpt vård har minskat vilket resulterar i sämre tillgänglighet. Flera patienter har komplicerade och komplexa sjukdomar som efter operation kräver intensivvård och den högspecialiserade sjukvård som SU kan erbjuda. Denna vård kan inte externa leverantörer alltid erbjuda. Därför finns patienter kvar på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU. Sedan våren pågår planering för implementering av standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancersjukvården. 6 (32)

9 Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, augusti 2014 augusti Målvärdet 35 %, enligt Utvecklingsplan för SU, markeras i diagrammet. Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Samordning av planeringslistor och registreringsrutiner pågår för att öka tillgängligheten. Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2014 Antal väntande över 60 dagar, augusti 2015 Antal väntande över 60 dagar, augusti 2014 Utfall Antal 2015/2014 Andel som väntat över 60 dagar, augusti 2015 Andel som väntat över 60 dagar, augusti 2014 Koloskopi % 55 % Gastroskopi % 40 % Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad Antal väntande över 60 dagar, augusti 2015 Antal väntande över 60 dagar, juli 2015 Utfall Antal Aug/Juli Andel som väntat över 60 dagar, augusti 2015 Andel som väntat över 60 dagar, juli 2015 Koloskopi % 30 % Gastroskopi % 21 % Andel patienter som väntat över 60 dagar på koloskopi Jan 2015 Feb 2015 Mars 2015 Apr 2015 Maj 2015 Juni 2015 Juli 2015 Aug 2015 Koloskopi 74 % 75 % 44 % 32 % 24 % 20 % 30 % 42 % Tillgängligheten till koloskopier har ökat under året. Senaste månaden visar effekten av sommarens reducerade verksamhet. Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att vid välgrundad misstanke om cancer ska patienten erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. 7 (32)

10 Antal och andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin, jämfört med föregående månad. Specialitet jan 15 feb 15 mars 15 april 15 maj 15 juni 15 juli 15 aug 15 Allmän kirurgi 96 % 97 % 99 % 99 % 100 % 98 % 98 % 98 % Gynekologi 100 % 0 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Hudsjukvård 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 97 % 100 % Lungmedicin 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Urologi 63 % 100 % 98 % 93 % 100 % 95 % 100 % 100 % Öron-näshalssjukvård 89 % 100 % 100 % 100 % 100 % 96 % 96 % 100 % Ortopedi 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 50 % 100 % 100 % Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Produktionsplanering Huvudplanering Huvudplanering, som är den regionalt fastställda beslutsprocessen för produktions och kapacitetsplanering, har introducerats för samtliga verksamheter. Under 2015 är fokus att implementera regelbunden planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå. Detta möjliggör för en besluts- och eskaleringsprocess och förutsätter en heltäckande planering på verksamhetsnivå. Centralt processtöd bistår med verktyg och metoder för produktionsplanering. Främsta styrparametern är följsamhet till beslutad produktionsplan, som redovisas i månadsrapporten och ska finnas med på samtliga ledningsgrupper. För att uppnå följsamhet till plan behöver planerna brytas ner för samtliga resursgrupper till enhetsnivå, detta kan då brytas ner till produktionsmål på dagsnivå. Det planeringsstöd som införs regionalt och kommer att ersätta SUs PROSIT har fått namnet ProKap. Detta verktyg införs enligt regional implementeringsplan, dvs. att de verksamheter som rapporterar i den regionala PK-rapportering ingår i den första fasen. Därefter implementeras ytterligare verksamheter enligt en SU intern plan som fastställs till årsskiftet 2015/2016. Åtgärdsplan utökad volym avseende tillgänglighet 2015 Sjukhusets tillgänglighetssatsningar för utökad volym 2015 kan grovt delas in i 3 grupper Regional Tillgänglighetssatsning, utökad egenproduktion och köpt vård SU-intern satsning med stöd av VÖK 2015 Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och knäprotes samt koloskopi Regional tillgänglighetssatsning Enligt beslut i regionstyrelsen den 10 december 2013 ska tillgänglighetssatsningar göras inom ett antal områden på sjukhusen inom VGR. Basvolymer är framtagna per område och periodiserade per månad. För att få ersättning för tillgänglighetssatsningarna ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. Tillgänglighetssatsningarna gäller första besök samt behandlingar inom givna områden. Budgeterat värde för 2015 års regionala tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion uppgår till cirka 72 mnkr och omfattar första besök och operationer. SU har utfört knappt (32)

11 (59 %) första besök och 566 (31 %) operationer utav tillgänglighetssatsningen till ekonomiskt värde på cirka 31 mnkr. Tilldelning och utfall januari- augusti 2015 redovisas i tabell nedan. Uppföljning regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion, januari-augusti Köpt vårdgarantivård regionala volymavtal Ortopedi och ögonverksamheten har störst problem med tillgänglighet och har genom regionens tillgänglighetsavtal anlitat externa vårdgivare som ett led i att minska antal väntande. För 2015 har sjukhuset en särskild satsning köpt vård avseende övrig ortopedi som finansieras med eget kapital. Planerat ekonomiskt värde är 30 mnkr. Tilldelning och uppföljning se tabell nedan. Verksamhet Besök Operationer Ekonomi Tilldelning Skickade bet Betalda Tilldelning *Skickade bet Betalda Finansiering helår antal förb antal fakturor tkr helår antal förb antal fakturor tkr Ögon VGR Ortopedi VGR Ortopedi SU Summa *Skickade betalningsförbindelser operationer räknas fram med en uppskattad faktor utifrån antal skickade besök plus antal skickade direktoperationer. Avtalskonstruktionen är besök inkl. ev. efterföljande operation. Övriga tillgänglighetsavtal inom regionen avslutades I de fall där patient åberopar sin vårdgaranti använder sig SU i möjligaste mån av andra landstings sjukhus och avtal med externa vårdgivare. 9 (32)

12 SU-intern tillgänglighetssatsning med stöd av VÖK 2015 SU har med stöd av Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och SU planerat ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2015 inom de mest angelägna områdena. Samtliga tillgänglighetssatsningar är beslutade volymer utöver 2011 års produktion, fastställd basvolym. SU satsar ytterligare 20 mnkr utöver budget och sammantaget har satsningen ett planerat ekonomiskt värde på 66 mnkr och omfattar: öppenvårdsbesök exempelvis BUP, läkarbesök, sjukvårdande behandlingar, barnlogopedi, ögonsjukvård, hjärtsjukvård, onkologi, reumatologi, gynekologi och reproduktionsmedicin 500 behandlingar/operationer benign tumörkirurgi, allmän kirurgi, ÖNH, neurokirurgi medicinska undersökningar exempelvis radiologi, MR, datortomografi, ultraljud, patologi analyser, klinisk fysiologi ultraljud av hjärta och vener, gastroskopi både vuxna och barn, ögonbottenfotografering förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri, särskild satsning på strålbehandling samt ögonsdiabetesvård Flera av satsningarna startade redan under 2013 med gott resultat. Utöver fastställd basvolym har verksamheterna under perioden januari- augusti 2015 utfört drygt besök (54% av helårsplan), 400 behandlingar/operationer (84% av helårsplan) och medicinska undersökningar (11% utöver helårsplan). Verksamheterna ersätts efter utförd vård och det ekonomiska värdet uppgår till 42,3 mnkr (70 % av helårssatsningen). Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och knäprotes samt koloskopi Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Ny basvolym utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer med fördelning 150 operationer område 5 och 135 operationer område 2. Sjukhuset prestations ersätts för utförd produktion, budgeterat värde 18,8 mnkr. I samband med att vården av ventrikelcancer koncentrerade till SU område 5, våren 2015, överfördes 20 st obesitasoperationer till område 2. Januari- augusti 2015 har områdena 2 och 5 utfört 147 obesitasoperationer (52 % av helårsplanen) något färre jämfört med föregående år då 170 operationer utfördes. Under 2014 startades ett projekt att även operera barn. Område 1 har utfört 6 fetmaoperationer på barn under perioden 2015 vilket är 1 operation mer än föregående år. Uppföljning antal Obesitasoperationer, jan-aug 2015 Område 1 Område 2 Område 5 Summa Planerad produktion Utförda operationer jan-aug L08A - Mag-tarmoperationer mot fetma, mycket komplicerat 1 1 L08C - Mag-tarmoperationer mot fetma, komplicerat L08E - Mag-tarmoperationer mot fetma, ej komplicerat Utförd vård ej fakturerad Andel av helårsplan 59% 42% 54% 10 (32)

13 Koloskopier Utökad tillgänglighetssatsning 2015 SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om koloskopier för Basvolym är fastställd sedan tidigare till och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi, totalt budgeterat värde 5,5 mnkr. Områdena 2, 3 och 6 genomför satsningen och sammantaget har de för perioden januari- augusti utfört 885 koloskopier utöver basvolym. En ökning jämfört 2014, då utfallet var 598 koloskopier utöver basvolym. Uppföljning antal Koloskopier januari augusti 2015 Område 1 Område 2 Område 3 Område 6 (4-6) Summa Avtalad basvolym Planerad produktion varav extra uppdrag VG Andel av helårsplan Utförd produktion rapporterat av områdena, Operätt % varav extra uppdrag VG % Antal operationer enligt Cognos (fakturerade)* % Differens rapporterat antal - fakturerat antal Prestationer SUs totala utförda vård januari-augusti 2015 var 3,6 % högre än 2014 års utfall och 1,8 % högre än budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2015, avser VGR och icke-vgr patienter Perioden totalt Utfall 2015/Utfall 2014 Diff utfall 15 - budget Kategori Förändring Antal/% 15 Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,4 % ,7 % Övriga ,5 % ,6 % SU Totalt ,9 % ,8 % Källa: VEGA/ Cognos RDB Sjukhus. NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Produktionsutfallet 2015 prognosticeras till 1,3 % över budgeterad nivå. Ingen minskning av patientinflödet eller förändrad produktionskapacitet kan förutses. SUs prestationsredovisning 2015, inklusive prognos Nyckeltal prestationer Prognos 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Avvikelse prognos/ utfall antal Avvikelse prognos/ utfall procent Antal sammanvägda prestationer ,3 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus Det är till stor del den oplanerade vården som har ökat främst inom sluten vård. Tabellen nedan visar antal kontakter i sluten respektive öppen vård utan relativ sammanvägning. 11 (32)

14 Antal kontakter ack augusti Förändring Planerad Oplanerad Summa Planerad Oplanerad Summa Planerad Oplanerad Slutenvård Vårdtillfällen* ,6 % 4,4 % Öppenvård Besök ,8 % 3,8 % Vårdkod ,6 % 4,0 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus * Utskrivna vårdtillfällen Ökningen av den oplanerade vården hänförs till akutmottagningarna och till en kraftig ökning av akuta operationer bland annat inom neurosjukvården, kirurgi och transplantation. Barnoperation har haft ett fortsatt högt inflöde av akuta samt subakuta patienter under sommaren. Ökningen av oplanerad vård ökar också behovet av intensivvård och uppföljningsbesök. Inom kirurgiska verksamheter har omprioriteringar gjorts för att möta det ökade behovet av fler akuta operationer samt i syfte att utföra kirurgi av cancerpatienter i rätt tid. Omprioriteringen har inneburit att planerade operationer fått köställas bland annat inom gynekologi, neurokirurgi, kardiologi, öron- näsa- halssjukvård samt plastikkirurgi. Viss planerad vård får också stå tillbaka på grund av stora rekryteringsproblem av t.ex. specialistsjuksköterskor inom barnsjukvården och röntgen, specialistkompetenta läkare inom onkologi, psykiatri och laboratoriemedicin samt vårdadministratörer. Ett ökat remissinflöde samt en produktion som inte klarar att kompensera för denna ökning kan leda till att antalet väntande patienter till ett förstabesök kommer att öka. Somatisk slutenvård Totalt sett har både antalet vårdtillfällen och vårddagar ökat jämfört med föregående år. Avvikelsen var 1 % för vårdtillfällena medan antal vårddagar har ökat med 3 %. Antal DRG-poäng har ökat mot föregående år med 2 %. Eftersom antal DRG-poäng har ökat mer än antalet vårdtillfällen tyder det på en mer resurskrävande vård och därigenom ett högre kapacitetsutnyttjande av vårdplatserna. Antalet medicinskt utskrivningsklara vårddygn har liksom föregående år varit mycket höga. Under perioden jan-aug var sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter under dagar, vilket i genomsnitt motsvarar 122 vårdplatser. Ökningen mot föregående år var 14 %. Medelvårdtiderna påverkas negativt och annan planerad vård får stå tillbaka. Samarbete med kommunerna pågår för att kunna minska antalet dagar. Under perioden jan-aug utfördes 235 transplantationer, mot 199 st föregående år, vilket motsvarar en ökning med 18 %. Den största ökningen har skett av njurtransplantationer från 73 till 120 (64 %) samt levertransplantationer från 51 till 65 (27 %). Antal hjärttransplantationer har varit i nivå med föregående år, 24 stycken, varav 2 på barn. Gällande transplantationsverksamheten beror variationen i produktion på tillgången till organ, sett över längre tid har flera metoder utvecklats för att tillvarata fler organ, så variationen består men på en högre nivå. Det pågår ett arbete för att skapa nya arbetssätt inom sluten vård. Projektet Framtidens vårdavdelning har pågått under ca ett år inom Kirurgi Östra. Enheten har utvecklat ett 3- punktskoncept med viktiga moment för hur arbetet ska utföras. Målet är att skapa förutsättningar för en ökad patientupplevd kvalitet, arbeta kostnadseffektivt med hjälp av smarta och innovativa lösningar och skapa en attraktiv arbetsplats. Ökad produktion tillsammans med andra positiva effekter har erfarits i projektet och konceptet ska införas inom fler verksamheter. 12 (32)

15 Somatisk öppenvård Antalet totala inkommande remisser har ökat i förhållande till föregående år med st (3 %). Det är många verksamheter som fått motta en stor ökning av remisser men störst ökning har kvinnokliniken, hudmottagningen, kirurgmottagningarna, barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna och öronmottagningen fått ta emot. Ökningen kan tillskrivas Västra Götalandspatienter. Antalet remisser från övriga regioner och landsting har fortsatt minska, -537 st (-4 %) mot samma period föregående år. Av utomlänsremisserna kom 56 % från Halland. Antalet remisser från Halland har ökat med 5 % jämfört med motsvarande period Antalet inkommande patienter till sjukhusets akutmottagningar har ökat med 3 % jämfört med samma period föregående år. Det genomsnittliga antalet besök per dag under 2015 har varit 544. Under augusti månad var det genomsnittliga besöksantalet 516 per dag. Barnakuten har sett en ökning av andel patienter av primärvårdskaraktär bland annat beroende på att primärvården i Göteborg successivt minskat sina jouröppettider. Ökningen av antalet patienter som söker akut vård påverkar flera verksamheter. Söktrycket innebär att behovet av intensivvård och slutenvårdsplatser ökar och att även behovet av uppföljningsbesök inom öppen vård ökar. Antalet sjukvårdande behandlingar har ökat mycket mot föregående år medan antal läkarbesök har minskat något. Denna ökning har skett generellt över sjukhuset. Ökningen kan förklaras av främst två orsaker. En del är workshifting emellan yrkeskategorier som praktiseras inom många verksamheter för att möta nya behov. En del är nya tekniker och behandlingsmetoder som gör det möjligt att flytta från sluten till öppen vård. T.ex. inom gynekologin kan mer utföras inom öppen vård på grund av bland annat titthålskirurgi. Ny effektiv läkemedelsbehandling är möjlig att utföra i öppen vård, t.ex. inom neurosjukvården och reumatologin. Ett ökat söktryck till barnkirurgiakuten har också hanterats genom att låta ett större antal besök handläggas av sjuksköterskor istället för av läkare. Verksamheten arbetar också med att se över schemaläggning som bidrar till att kunna operera större del av dagen t.ex. under lunchtid och sen eftermiddag. Detta innebär att de befintliga resurserna kan tas bättre tillvara och därmed leda till produktionsökning. Vuxenpsykiatri Antalet vårddagar är det som mäts för slutenvård psykiatri. Under perioden januari-augusti var antalet vårddagar 4 % över budgeterat värde. I förhållande till utfall föregående år har antal vårddagar ökat med 6 %. Totalt antal besök var 4 % högre än utfall föregående år men 9 % lägre än budgeterade volymer. En stor orsak till den negativa budgetavvikelsen är att telefonkontakter som ersätter ett öppenvårdsbesök inte ännu räknas som produktion enligt regionens anvisningar. Drygt sådana telefonkontakter har utförts i år. I övrigt planerar verksamheten en förändring av bemanningsstrukturen inom vissa öppenvårdsenheter och flera vakanser är under tillsättning. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Antal vårdtillfällen inom BUP var 25 % fler jämfört med föregående år. Dock minskade antalet vårddagar med 7 % jämfört med samma period år Öppenvårdsbesöken inom BUP har ökat med 7 % mot föregående år och var 13 % över budgeterad nivå. En bidragande orsak är det ökade remissinflödet. De accepterade remisserna inom BUP var 474 fler än föregående år. 13 (32)

16 2.3 Beläggning Under sommaren har det varit en neddragning i antalet vårdplatser på grund av semestrar vilket också avspeglar sig i beläggningsstatistiken. Inom somatiken steg andelen överbeläggningar successivt till som mest nästan 6 % i juli; i samband med att platser öppnade i slutet av augusti noterades dock en glädjande sänkning till drygt 4 %. Inom psykiatrin hade man, trots en mera ansträngd vårdplatssituation, något färre överbeläggningar (knappt 2 %) än Även här ser man en klar förbättring i samband med återöppnandet av vårdplatser i augusti. Den ansträngda vårdplatssituationen under sommaren visade sig också i en nästan 50 % - ig ökning av utlokaliserade patienter inom somatiken (från 0,4 till 0,7), även här med en positiv minskning i augusti. Av medicinska skäl kan psykiatrins patienter inte utlokaliseras varför detta inte förekommer här. Siffrorna är, trots tillgång till färre vårdplatser än sommaren 2014, väsentligen oförändrade jämfört med förra året vilket troligen avspeglar bättre fungerande processer och snabbare vårdförlopp. Andel överbeläggningar Augusti 2014 Augusti % 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug Psykiatri överbeläggningar Somatik överbeläggningar Andel utlokaliserade Augusti 2014 Augusti ,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug Psykiatri utlokaliseringar Somatik utlokaliseringar 14 (32)

17 2.4 Patientsäkerhetsarbetet Patientdelaktighet På sjukhuset arbetar verksamheterna på olika sätt med patientdelaktighet i allt ifrån traditionella enkäter till experience-based design där patientens engageras och deltar med sina erfarenheter i förbättringsteam. Workshops, brukargruppsmöten och fokusgrupper har genomförts för att fånga hur vården upplevts och ta tillvara på erfarenheter och få kunskap om behov som tidigare inte uppmärksammats samt skapa en kontinuerlig kommunikation mellan vårdgivare och patient som tidigare inte funnits. Inom barnsjukvården pågår ett unikt arbete med utveckling av PROM tillsammans med patienter och på flera avdelningar arbetar man enligt personcentrerad vård med fokus på patientens perspektiv, inflytande och delaktighet. Inom flera verksamheter pågår också erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling tillsammans med patienter och närstående. Genom Café i entré, som genomförts på alla sjukhustomterna, har medarbetare, ledning och styrelse på sjukhuset mött patienter och närstående och samlat in synpunkter på olika frågor som bemötande och tillgänglighet. Inspirationsföresläsningar med deltagande patienter har erbjudits vid flera tillfällen. Den 21 maj anordnades en regional konferens på temat Patientmakt eller patientpakt? Fokus på konferensen var vilket inflytande kan och vill patienter ha i sin vård och hur lagstiftningen och ny teknik kommer att öka patienters möjligheter att själv påverka. Patienter från Reumatikerdistriktet i Göteborg, Neuroförbundet och Ung Cancer gav sin syn på inflytande. Förändringar som ligger nära i tiden såsom öppen journal, patient Wiki, e-hälsa presenterades. Hälsolitteracitet lyftes som begrepp och konkreta exempel gavs på hur kunskap och information hos patienten kan ha betydelse för resultatet av vården. Avvikelsehantering Fram till och med den 30 juni 2015 har det rapporterats st. avvikelser i MedControl PRO att jämföra med 8404 st. under samma period Under samma tid har det gjorts 44 st. lex Mariaanmälningar. Flest avvikelser kring vård handlar om remisshantering 174 st., fall 165 st., kommunikation 316 st., bemötande 160 st. Detta tätt följt av uppskjuten/fördröjd vård och behandling 139 st. När det gäller läkemedel var avvikelse om ordination och administration vanligast, 108 respektive 97 st. Patientsäkerhetsforskning Det pågår ett sjukhusövergripande arbete kring utbildning i patientsäkerhet för samtliga medarbetare. Arbete fortgår med att bygga upp WEB-baserade utbildningar för patientsäkerhetsutbildning. Ett avhandlingsarbete pågår gällande vårdmiljöns betydelse för patientsäkerheten för patienter >80 år på akutsjukhus intervention av en patientsäkerhetsmodell utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. En longitudinell forskningsstudie på Rättspsykiatrin utvärderar effekten av att flytta verksamheten till nya lokaler som är uppförda enligt evidence-based design (EBD) för att stödja patienternas återhämtning och välbefinnande samt personalens arbetstillfredsställelse. 15 (32)

18 Lärmodeller Ett samarbete har startats mellan Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa och SU för att utveckla och utvärdera möjligheten att använda kvalitetsregister som en resurs i utvecklingen av omvårdnad. Obligatoriska moment kommer att införas inom ramen för valbara kurser i Förbättringskunskap i termin 5 i grundutbildningen för sjuksköterskor. I den valbara kursen ingår verksamhetsförlagda aktiviteter. Några medarbetare vid KSA utbildas i Funktionell ResonansAnalysMetod (FRAM), en komplex modell för händelse- och riskanalys. Denna modell ska på önskemål från regionen testas vilket kommer att, tillsammans med regional medicinsk rådgivare och företrädare för psykiatrin, göras avseende suicidprevention inom psykiatrisk slutenvård vid SU. Egenkontroll En regional webbutbildning om strålskydd är skapad och kommer att publiceras inom kort på Lärplattformen. Genom egenkontroll skattar samtliga verksamheter nedan prioriterade kvalitet- och patientsäkerhetsområden. Kvalitetsbarometern 16 mål inom kvalitet och patientsäkerhet ska följas upp vid delårs- och årsrapporter. Samtliga verksamheter skattar hur väl man arbetar med området genom egenkontroll. En nyckel som definierar när gult, grönt, rött har uppnåtts har tagits fram. Grått betyder att området inte är relevant för verksamheten. Spindeldiagrammet visar andelen verksamheter som skattar enligt de olika färgerna, svart streck indikerar resultat vid föregående mätning. Noteras kan att utvecklingsområden är vårdskademätning och läkemedelsberättelse. Sjukhusets produktionsplanering visar också på sämre resultat än tidigare. Journalgranskning I den sjukhusövergripande journalgranskning som rapporteras till SKL var vårdrelaterade infektioner den klart största vårdskadegruppen (42 %) följt av läkemedelsrelaterade och kirurgiska 16 (32)

19 skador (båda 17 %). De psykiatriska verksamheterna har under våren startat upp med journalgranskning enligt det nyframtagna konceptet från SKL för psykiatri. SKL har också genomfört en utbildning för markörbaserad journalgranskning inom barnsjukvård där många verksamheter deltog och succesivt kommer att påbörja granskning. En SU-övergripande utbildning i strukturerad journalgranskning har genomförts. Händelseanalyser För att stötta implementering och uppföljning av åtgärdsförslag följer chefläkarna upp samtliga händelseanalyser och IVO-beslut inom 6-12 mån. efter genomförande respektive beslut. Flera av Läkemedelsenhetens medarbetare utbildas i Händelseanalysmetoden vilket kommer att höja kvaliteten på de analyser som rör läkemedelshantering. Riskanalyser En omfattande riskanalys om hot och våld med fokus på patientsäkerhet har genomförts under perioden. Uppföljning kring föreslagna åtgärder pågår tillsammans med säkerhetschef och chefläkare. Trycksår Kvartal två 2015 har till stor del använts för att analysera utfallet av punktprevalensmätning Trycksår som utfördes under vecka Trycksårsprevalensen minskade med 5 % jämfört med Förbättring framför allt gällande riskbedömningar vid ankomst till sjukhus samt specialmadrass till riskpatienter behöver göras. En handlingsplan har tagits fram som ska godkännas av sjukhusledningen i höst och kommer gälla Fallskador En sida på intranätet utgör plattformen för de sjukhusövergripande aktiviteter avseende det fallförebyggande arbetet. Under vecka 40 deltar sjukhuset i den nationella kampanjen, Bättre balans, som samordnas av myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i syfte att uppmärksamma fall och fallförebyggande arbete för såväl medarbetare som besökare på sjukhuset. Utbildningar Etikskolan vänder sig till de som i det dagliga arbetet möter etiska frågeställningar och ställningstaganden. Utbildningen består av 8 seminarietillfällen och löper över en termin. Efter utbildningen ska kunskaper och färdigheter inom ämnet etik ökat och fördjupats. Internutbildningen ger goda förutsättningar att stödja den egna verksamheten och förbereder deltagarna för att kunna bedriva lokala etikarbeten. Utbildning avseende ärendehantering, enskilda klagomål och lex Maria genomförs löpande på önskemål av verksamheterna. Chefläkare och medarbetare från patientexpeditionen ansvarar för detta. Under våren genomfördes utbildning vid 4 verksamheter och under hösten är två inbokade. SU planerar att starta en sjukhusgemensam utbildning i patientsäkerhet. Utbildningen är tänkt att utifrån en gemensam bas differentiera mot olika professioner och funktioner. Hälsofrämjande sjukhus Sjukhuset arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att bidra till en jämlik vård och hälsa. Att integrera ett hälsofrämjande förhållningssätt i organisationen bidrar till goda möten. 17 (32)

20 Arbetet fortsätter med förankring av sjukdomsförebyggande metoder. Process för att förbättra skyltningen gällande rökfritt sjukhus pågår. Etik SU anordnade i juni en lunchföreläsning inför Pride. Föreläsningens syfte var att ge ökad kunskap kring HBTQ-frågor i vården. Den 22 september planeras en föreläsning i samarbete med de muslimska sjukhuskoordinatörerna för att ge ökad kunskap om deras arbete och en möjlighet för SUs anställda att ställa frågor kring rättigheter och skyldigheter för den muslimska patienten. Under sommaren har etiskt forum fått ett antal frågor angående bl.a. bemötande av och med den muslimske patienten och dennes närstående. Värdebaserad vård Införandet av värdebaserad vård har fortsatt under det andra kvartalet och för närvarande arbetar sjukhuset med metoden i 13 patientgrupper. Utöver detta har nu några verksamheter som lärt sig införandemetoden startat arbetet med nya patientgrupper i stor utsträckning på egen hand med central kvalitetssäkring vid införandeprojektets slut. Mer än hälften av sjukhusets verksamheter arbetar eller är delvis involverade i arbetet med värdebaserad vård. Under andra kvartalet har kontoret för värdebaserad vård (Värdekontoret) främst bedrivit utvecklingsarbete med syftet att förenkla och effektivisera införandet av värdebaserad vård samt förbereda en implementering på sjukhuset i större skala under första halvåret Därefter kommer införandetakten succesivt ytterligare öka med bedömningen att cirka 80 procent av identifierade patientgrupper i slutet av 2017 kommer att omfattas av ett förbättringsarbete baserat på konceptet värdebaserad vård. SUs arbete med värdebaserad vård har rönt stort intresse såväl nationellt med exempelvis studiebesök från doktorer och styrelsemedlemmar från sjukhus i Holland och flera organisationer inom Sverige såsom andra landsting och politiker. 3. Personal Utmaningar SU arbetar med en strukturerad kompetensförsörjningsprocess vilket möjliggör en helhetsbild, bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att sjukhuset ska klara sin egen kompetensförsörjning nu och framåt. Kompetensförsörjningsprocessen är integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Aktiviteter Under 2015 startade ett nytt introduktionsprogram (Kliniskt basår) riktat till alla nyutexaminerade sjuksköterskor med max 3-4 månaders klinisk erfarenhet. Inom ramen för denna insats får de nyexaminerade sjuksköterskorna träna sina färdigheter och teoretiska kunskaper under överinseende av handledare. För kurs 1 som startade mars 2015 var det 120 sökande och för kurs 2 med start 1 september är det 119 sökande. Projektet Workshifting, som är en del av kompetensförsörjningsstrategin, syftar till att utreda möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper för bästa möjliga kompetensoch resursanvändning. Framtidens vårdavdelning är ett övergripande uppdrag för sjukhuset. Projektet ska samverka med det utvecklingsarbete som parallellt sker inom "Värdebaserad hälso- och sjukvård" och "Personcentrerad vård". 18 (32)

21 3.1 Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Typ indikator Aug 2015 Aug 2015/ Jul 2015 Differens Aug 2014 Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % Månadsanställda ,2 Nettoårsarbetare ,6 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att antalet arbetade timmar divideras med 165. Data: Cognos UDP Antalet månadsanställda var i augusti 348 fler jämfört med motsvarande månad Störst ökning återfinns inom kategorierna undersköterskor m.fl. (+ 112) och läkare (+ 92). Ökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Gruppen läkare har i huvudsak ökat till följd av nya uppdrag. Ökningen, sett till alla kategorier, återfinns i huvudsak inom verksamhetsområdena psykiatri (+63), bemanningsservice (+ 41), geriatrik (+ 24) och operation (+ 19) på Mölndals sjukhus samt inom kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset (+27). Ökningen inom psykiatrin beror på bemanning av öppnade vårdplatser inom rättspsykiatrin, tillsättningar inom beroendekliniken utifrån nya uppdrag enligt VÖK samt tillsättning av vakanser. Rekryteringar inom bemanningsservice är svar på verksamheternas behov av att begränsa användningen av timanställda samt minska behovet av bemanningsföretag. På Mölndals sjukhus har geriatriken öppnat fler vårdplatser och därför ökat sin bemanning. Inom operation arbetar man enligt en förkortad arbetstidsmodell med en planerad bemanningsökning som följd. Kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset har ökat sin bemanning som en konsekvens av extra vårdplatser samt ersättarrekryteringar. Antal anställda per anställningsform, procentuell fördelning per kön Aug 2015 Aug 2014 Typ av Antal Antal anställning Kvinnor % Män % Kvinnor % Tillsvidareanställd ,5 18, ,4 18,6 Visstidsanställd ,1 26, ,1 24,9 Timavlönad ,5 28, ,9 28,1 Summa ,2 19, ,3 19,7 Data: Cognos UDP Könsfördelningen för tillsvidareanställda har jämfört med föregående år förskjutits med 0,1 procentenheter ytterligare åt en kvinnlig majoritet. För visstidsanställda och timavlönade har fördelningen utjämnats med 2,0 respektive 0,4 procentenheter. Män % 19 (32)

22 Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter Typ indikator Period 2015 Period 2014 Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) Data: Cognos UDP Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % ,3 Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 251 jämfört med motsvarande period Arbete utfört av timanställda under perioden januari-augusti motsvarade 373 heltider vilket var 30 (8,8 %) fler än motsvarande period Övertidstimmar Medelvärdet av antalet arbetade övertidstimmar för perioden januari-augusti uppgick till 189 heltidsekvivalenter, vilket var en ökning med 14 (8,0 %) jämfört med motsvarande period Sjukfrånvaro Totala sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2015 och 2014; ackumulerat Jämfört med motsvarande period föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,4 procentenheter. Skillnaden har dock stadigt minskat sedan i februari då ökningen var 0,8 procentenheter. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2015 Period 2014 Differens 2015/2014 Kvinnor 7,5 7,0 0,5 Män 3,8 3,4 0,4 Kort (under 60 dagar) 3,5 3,3 0,2 Lång (över 60 dagar) 3,2 3,0 0,2 Totalt 6,7 6,3 0,4 Data: Cognos UDP (32)

23 Den ökade sjukfrånvaron återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron och inom båda könen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron förklaras till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan under februari och mars. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid per personalkategori och kön, ackumulerat per augusti Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 7,1 4,3 6,8 Undersköterskor m.fl. 10,3 6,8 9,8 Läkare 3,3 2,2 2,8 Administratör, vård 8,9 7,1 8,8 Rehabilitering och förebyggande 7,0 4,7 6,7 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 6,2 3,4 5,5 Utbildning, kultur och fritid 6,7 3,8 6,1 Teknik, hantverkare 5,4 5,5 5,5 Kök, städ, tvätt 11,0 8,0 10,7 Administration 6,4 3,5 5,8 Huvudgrupp 7,5 3,8 6,7 Data: Cognos UDP Ökningen av sjukfrånvaron jämfört med motsvarande period föregående år återfinns i samtliga större personalkategorier och könsgrupper med undantag för kvinnliga läkare (- 0,5 %) och manliga sjuksköterskor, barnmorskor (- 0,2 %). Arbetet med att minska sjukfrånvaron följer den övergripande handlingsplanen med åtgärder som tagits fram. Bland åtgärderna finns ett ökat erfarenhetsutbyte mellan sjukhusets områden i arbetet med sjukfrånvaro, utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet bland annat genom en reviderad arbetsmiljöutbildning samt ökat HR-stöd till chefer. Sjukhuset har även ansökt och fått pengar från Arbetsmiljödelegationen i regionen till ett samarbetsprojekt med Försäkringskassan och Hälsan och arbetslivet. Syfte är att tidigt involvera alla aktörer i rehabiliteringsarbetet och med ett strukturerat arbetssätt förkorta sjukskrivningens längd. Syftet är även att utvärdera rehabiliteringsprocessen och de insatser som görs på Hälsan & arbetslivet samt utvärdera om samarbete med personlig handläggare på Försäkringskassan ger en bättre process än i dagsläget. 3.3 Bemanningsföretag Sjukhuset har per augusti 2015 använt bemanningsföretag till en kostnad av 54,4 mnkr, vilket är 17,9 mnkr högre än motsvarande period Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst Periodutfall 2015 Periodutfall 2014 Prognos 2015 Dec 2014 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Data: Cognos UDP (32)