Projektförslag. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Projektförslag. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv."

Ola Lindberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv. Författare: Camilla Petersson Thomas Larsen Godkänt av (förvaltningschefer):eva Åström Kerstin Melen-Gyllensten Datum för godkännande: 1. Bakgrund När personer med utvecklingsstörning blir föräldrar ställs yrkesverksamma inför såväl praktiska som etiska frågeställningar. Tveksamhet om och hur föräldrar kommer att kunna tillfredsställa sitt barns fysiska och känslomässiga behov och svara för en trygg miljö kombineras ofta med en osäkerhet om hur stödet till familjen kan utformas på bästa sätt (Socialstyrelsen 2007) Det finns i projektplaneringen ingen given definition av de svårigheter som föräldrarna till dessa barn har. Det finns en risk att definiera föräldrarna utifrån personkretstillhörighet enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, då det riskerar att utesluta delar av målgruppen. I projektet talar vi om intellektuella begränsningar och med det menar vi exempelvis utvecklingsstörning, svagbegåvning eller andra kognitiva svårigheter. Det finns barn till föräldrar med intellektuella begränsningar i Eslöv där föräldrarnas svårigheter har en påverkan på barnens utveckling. Dessa föräldrar har ofta stora svårigheter med planering, struktur, minne, abstrakt tänkande, läsning, räkning eller skrivning vilka var för sig eller gemensamt kan inverka på föräldraförmågan. Studier gör gällande att dessa familjer inte får det stöd som de är i behov av för att möjliggöra normala uppväxtförhållanden för barnen. Det finns brister i samordning och kompetensöverföring inom kommunens egna förvaltningar samt mellan kommunen och externa aktörer som försvårar möjligheten för familjerna att få det stöd som de behöver. Det råder en osäkerhet kring hur många barn som i Eslöv befinner sig i denna situation. 1

2 Idén till projektet uppkom i samband med att LSS-personal kommit i kontakt med en barnfamilj, bosatta i Eslöv, som har svårigheter i sitt föräldraskap, och där barnen riskerar att fara illa. Detta aktualiserade behovet av att samarbeta över förvaltningsgränserna med Barn och Familj m.fl. för att möjliggöra insatser åt familjen. Barn till föräldrar med intellektuella begränsningar har särskilda behov. Flertalet studier visar att barnen är en utsatt grupp. Barnen riskerar att få bristande stimulans och försenas i utvecklingen. Samhällets insats för barnen är ofullständiga. Det finns en ofullständig samordning och myndighetspersoner saknar i regel kunskap om problematiken (FOU 2009/5). Vi möter i Vård och Omsorg flera unga personer med funktionsnedsättningar som har en stark önskan om att bilda familj, och vi arbetar med personer som idag har umgängesrätt till sina barn, men där behovet av stöd och handledning är påkallat. Dessa behov behöver vi hantera. Det föds barn där föräldrar är i behov av särskilt stöd, men det råder en stor osäkerhet kring hur många barn som faktiskt är berörda. Enligt regionförbundet Uppsala Län rör det sig om ca barn i Sverige. Ett likartat projekt i Tomelilla visade att 7 % av kommunens familjer och 196 barn tillhör målgruppen. Det finns inte mycket svensk forskning inom området och den internationella forskningen är begränsad gällande dessa barn. I Uppsala län finns en organisation kring barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter SUF. SUF-Kunskapscentrum har stor kompetens och erfarenhet kring dessa frågor utifrån den forskning de bedriver. Vi ämnar att på ett tidigt stadium ta kontakt med SUF-Kunskapscentrum för att inleda ett samarbete utifrån vårt projekt. 2. Målbild (Syfte, Effektmål, Leveransmål) Syftet är att i Eslöv minska riskerna att barn far illa och öka skyddsfaktorerna för hela familjen. Kan vi trygga barns uppväxtvillkor genom att öka de offentliga insatserna för familjerna så kan vi på sikt minska de negativa mänskliga, sociala och ekonomiska effekterna av det utanförskap som barnen riskerar att hamna i. Effektmål. Inleda ett samarbete med SUF-Kunskapscentrum i Uppsala Projektet ska uppnå en inventering av antalet berörda barn i Eslöv, enligt den vida definitionen av föräldrar. Höja kunskapen för personal som arbetar med målgruppen. Skapa samsyn kring målgruppens problematik och använda gemensamma metoder för insatser. 2

3 Utarbeta förebyggande insatser för målgruppen. Handlingsplan för gemensam samsyn Utveckla samverkansstrategier och nätverksbyggen mellan verksamheterna, skapa samverkansgrupper s.k. SUF-grupper enligt Uppsalamodellen vilka implementeras i den ordinarie verksamheten. Leveransmål Projektledarkunskap till projektgruppen Kartläggning av antal berörda familjer Inventera evidensbaserade metoder Testa lotsmodellen Ta fram utbildningsmaterial/föreläsare Implementera evidensbaserade metoder för de ordinarie verksamheterna, samt skapa förutsättningar för målgruppen att få stöd av samhället. 3

4 3. Avgränsningar I projektformen ingår en styrgrupp, projektledare, samt arbetsgrupp. Projektformen ska uppnå de effektmål som är uppsatta, men projektet ska permanenta ett systematiskt arbete med målgruppen över förvaltningsgränserna. Projektägare Eva Åström Styrgrupp Eva Wensmark Jörgen Larsson Projektledare Camilla Petersson Projektgrupp Eleonora Karlsson VoO Thomas Larsen VoO Caroline Andersson VoO Anna Forslund VoO Kicki Lööf BoF Anders Svensson BoF Sara Torre BoF 4. Tidplan Föreberedelsefasen började och avslutas när projektet startar. Preliminärt startdatum är och slutdatum är För in start- och slutdatum för Förberedelse-fasen. Formulering av projektplan Inventeringen klar Studiebesök klart Projektledarutbildningen klar Testa metoder Testa lotsmodellen Färdigställande av handlingsplanen

5 5. Förvaltningsövergripande Detta är ett samarbetsprojekt mellan Barn och Utbildning och Vård och Omsorg. Det handlar om att i projektet förfina eller utveckla redan aktuella arbetsuppgifter och ta fram nya samarbetsformer. 6. Långsiktig effektivitet Genom att trygga barns uppväxtvillkor i dessa familjer genom insatser från kommunen så möjliggörs förutsättningar för dessa barn att klara sig utan stöd i vuxen ålder. 7. Resurser Resursbehoven ska delas upp i kapital och persontid (gärna omräknad i pengar). a. Förberedafasen Formuleringen av projektplan uppskattas i tid till 30 timmar för två personer. Presentationstid och konsultationstid för projektplanen uppskattas till 20 timmar. b. Projekt 2013: kr Projektanställd 2 månader för inventering. Utbildning i projektledning; kostnader för lokal, föreläsare, boende. Föreläsare Tomelilla och Uppsala; kostnad lokal, föreläsare, boende. Studiebesök Uppsala; resa, boende 2014: kr Projektanställd 1 månad för inventering, 50 % projektledare BoU och 50 % projektledare VoO under projekttiden. o Mötestid för deltagarna i projektgruppen. Månadsvis 18 tillfällen under projektet. o Tid för studiebesök o Tid för inventering o Tid för test av modeller/metoder o Tid för framtagning av handlingsplan o Kostnad för utbildningar/studiebesök/utbildningsmaterial. 5

Relevanta dokument

Projektplan. 1. Bakgrund

Projektplan. 1. Bakgrund Projektnamn: Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Styrgrupp: Jörgen Larsson, Eva Wensmark och Sara Anderhov Projektledare: Agneta Söderholm och Camilla Petersson