Projektplan. Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn. Projektägare: Hampus Trellid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan. Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn. Projektägare: Hampus Trellid"

Transkript

1 Projektplan Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn Projektägare: Hampus Trellid Förvaltningar: Barn och Familj, Service och teknik Styrgrupp: Ann, Marie Mattsson, Marie Bengtsson, Birgitta Mårtensson Asterland Sara Anderhov Projektledare: Birgitta Mårtensson Asterland Godkänt av: Datum för godkännande: All hjälptext (kursiv) ska tas bort när information om projektet lagts in. Introduktion s huvudsakliga avsikt är att beskriva och definiera projektets målbild samt den tid och de resurser som är nödvändiga för

2 att målbilden ska uppnås definiera och säkerställa projektets organisation Detta för att säkra att projektet är väldefinierat, att alla intressenter har samma förståelse för målbilden och att projektet har realistiska möjligheter att lyckas. Att se måltiden som en del i den pedagogiska verksamheten kan utveckla barnens måltidsupplevelse som helhet. Pedagoger och måltidspersonal får en samsyn och jobbar mot samma mål. Måltidspersonalen får en insikt och blir en del av skolans verksamhet vilket gör att man tar större ansvar. Blir lunchen en stund för avkoppling bidrar detta till att antalet elever som äter ökar, vilket i sin tur leder till att eleverna uppnår högre måluppfyllelse. Ledning från Barn och Familj samt ledning från Måltid utgör styrgrupp. Ekenässkolan och Västra skolan får nytt tillagningskök under ht 13. Projektet ska genomföras i samarbete med kökspersonalen på Ekenässkolans nya kök och pedagoger på Västra och Ekenässkolan samt pedagoger på förskolorna, Skogsgläntan, Trollet, Skyttebo och Ekebo. Projektet pågår under 2013 och Bakgrund Här förs in information om händelser eller förändringar i omvärlden eller inom Eslövs kommun som motiverar ett projekt varför och av vem projektidén är initierad en beskrivning av nuläget, faktiska förbättringsområden och utmaningar. Nytt eller gammalt problem? Vem eller vilka påverkas? Tidigare lösningsförsök? Kunskap kring mat har blivit viktigare att förmedla än tidigare. Samhället idag kommer allt längre ifrån livsmedelsproduktionen och därmed förståelse och insikt om vad livsmedel egentligen är. Media och reklam får en allt större påverkan på personers livsmedelsval. Kostrelaterade sjukdomar ökar. Andelen barn och unga med övervikt ökar. Medvetenheten kring hushållning av våra resurser bör öka då matsvinnet är stort. Hälsosam livsstil påverkar prestationsförmågan i skolan. Miljöperspektivet kring mat är också en viktig kunskap att förmedla då livsmedelsproduktionen står för ca 25% av all klimatpåverkan. Kunskap kring mat medför bl a ökad folkhälsa och klimat/miljömässiga fördelar. Folkhälsorapporten Barn och unga i Eslöv 2012 visade att kommunen har större andel överviktiga personer och personer med fetma än genomsnittet i Skåne. Av 12 redovisade köns- och åldersgrupper låg Eslöv över snittet i 9 grupper. Den högsta andelen är pojkar i åk 9 där var fjärde elev är överviktig eller har fetma.

3 I frågan kring Matvanor visar det att många elever i högstadiet, framförallt flickor hoppar över frukosten. 55 % uppger att man äter frukost varje dag. Endast 24 % av flickorna i åk 9 uppger att man har regelbundna måltidsvanor. Av pojkarna är det 51%. Pedagogisk måltid för alla årskurser har prövats på en del svenska skolor med gott resultat. Exempel finns också på skolor som gjort lunchen till en lektion där man efter måltiden går tillbaka till klassrummet. Ljungbyhedsskolan har besökts av projektgruppen. Skolan har positiva erfarenheter av att göra måltiden pedagogisk från förskola till 9:an. Måltidsmiljön blev lugnare och tryggare. Alla går till matsalen och äter. Pedagoger har fått utökad möjlighet till positiv kontakt med elever. Skolverket och skolinspektionen anger numera tydligt att skolmåltiden är en del av utbildningen samt att den ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Livsmedelsverket har gett ut nya råd och rekommendationer för skollunchen (april 2013) och måltiden består av 6 viktiga punkter: God, Integrerad, Trivsam, Hållbar, Näringsriktig, Säker. Minst tre av punkterna får betydligt större utvecklingspotential av pedagogiska måltider (integrerad, trivsam, hållbar). 2. Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) För in vad som ska uppnås (syfte, effektmål och leveransmål) i projektet. Det är viktigt att målbildens delar uttrycks och definieras på ett sätt så att det är tydligt när de är uppnådda. Använd inte luddiga eller generella uttryck. Använd SMARTkriterierna. Börja uppifrån i målhierarkin: Syftet svarar på frågan varför projektet ska genomföras. Syftet ska kopplas till ett av de i Programmet för socialt hållbar utveckling, prioriterade målen. Syftet ska också kopplas till bakgrundsbeskrivningen. Effektmål är de önskade effekter eller resultat du vill uppnå genom projektet, men som du inte kan tvinga fram. Ett effektmål kan inträffa efter att projektet avslutats, och effektmålen ska kopplas till projektets syfte. Leveransmål är de mål som ska uppnås under projekttiden och bidra till att effektmålen uppfylls. Leveransmålen ska göra det möjligt att för säkerställa att förväntningarna på projektet från projektägare, projektledare och projektgrupp är desamma. Tydligt uttrycka leveransmål är nödvändiga för att definiera kriterier för när projektet är slut.

4 Syftet med projektet är : Att öka medvetenheten kring hushållning av våra resurser. Att utveckla en hälsosam livsstil hos barn och unga. Att öka barnens medvetenhet kring mat och matvanor. Effektmål: Andelen inskrivna elever som äter ska öka från 92 % till 97 %. Matsvinnet ska minska med 20 % from vt Kunskapen kring matens miljö- och klimatpåverkan ska öka. Attityden till skolmat ska förbättras. Enkätresultatet från vt 2013 (8:or) ska vara förbättrat till Öka andelen elever som äter frukost. Vid nästa folkhälsoundersökning (2016) ska resultatet ha förbättrats. Andelen barn med övervikt och fetma ska minska. Vid nästa folkhälsoundersökning (2016) ska resultatet ha förbättrats. Eller skolsköterska? Matrådens (del av elevråd på Ekenäs, Matråd på Västra samt kostråd på förskola+kök) delaktighet och engagemang ska öka. Ekenässkolan och Västra skolan ska under ht 14 uppnå 80 % på nivå 2 i utvärderingsverktyget Skolmat Sverige för såväl Service och pedagogik som Miljöpåverkan. Leveransmål: Ta fram riktlinjer för pedagogisk lunch så att pedagoger har samma plattform att jobba utifrån. Ge pedagoger på förskola och skola olika inspirationsföreläsningar för att aktualisera kunskaper kring maten; pedagogiskt, närings- och miljömässigt. Start ht 13 Öka den pedagogiska måltiden till att gälla hela grundskolan, upp till 9:an. Start okt Från F-6 eventuellt göra lunchen till en lektion, dvs direkt gå tillbaka till klassrummet utan påföljande rast. Prel. ht 14. Barn och elever medverkar i tillagningskök och förskolekök. Ht13-Vt14 Hemkunskapen utvecklas i samarbete med köket, för åk 4-9. Sammanställa alla idéer och tips kring pedagogiska måltider på förskola i ett häfte. Ht 13. Involvera elevråd/matråd i tex inreda matsal, trivselregler i matsal. Ht13 Test av gratis servering av frukostbuffé för de klasser som har långa nationella prov. Vt14. Utöka antalet rätter som serveras i Ekenässkolans matsal till minst två huvudrätter (varav en vegetarisk). Okt 13.

5 3. Plan för implementering Projektet ska vara en modell där goda exempel hämtas och startas upp på andra skolor/förskolor i Eslövs kommun. Styrgruppens uppföljning av projektet avgör vilka delar som ska implementeras på andra skolor och förskolor samt vilka skolor/förskolor som kommer att vara aktuella. För att mäta projektets resultat ska följande mätas och följas upp av styrgruppen: Andel ätande av inskrivna elever, Enkätundersökning skola Lusten att gå till skolan, Enkätundersökning förskola Föräldraenkäten, Matsvinnsprocent. 4. Avgränsningar Det kommer alltid att finnas gråzoner kring vad som ingår i ett projekt. Avsikten med att lista avgränsningar är att tydliggöra gränsdragningarna så långt möjligt. Här uttrycks alltså avgränsningarna gentemot andra projekt och annan verksamhet. Definiera tydligt vad som ska ingå och vad som inte ska ingå. Detta projekt genomförs på Ekenässkolan/Västra skolan samt förskolorna Trollet, Ekebo, Skyttebo och Skogsgläntan. När det utvärderats genomförs förändringar på andra skolor/förskolor. 5. Tidplan Denna tidplan ska innehålla projektets varaktighet (start- och slutdatum för återstående faser) start- och slutdatum för huvudaktiviteter datum för milstolpar datum för grindar och tydliga kriterier för att få klartecken att gå vidare vid varje grind Syfte Mål steg 1 Mål steg 2 Tidplan Lev mål Hushållning av våra resurser. Medvetenhet kring mat och matvanor. Boka föreläsning kring klimatsmart mat Boka föreläsning kring pedagogiska måltider Ekocentrum, Mikaela N- Rosander bokas, 16,23,30/9 K-stad högskola, Hanna Sepp bokas Sept oktober 2013 Inspirationsföreläsningar för pedagoger miljö Inspirationsföreläsningar för pedagoger pedagogik Medvetenhet Projektgrupp Styrgrupp Oktober Riktlinjer för pedagogisk

6 kring mat och matvanor. ger föreslag till styrgrupp reviderar och informerar alla pedagoger 2013 lunch Medvetenhet kring mat och matvanor. En hälsosam livsstil Start 14 oktober 2013 Pedagogiska måltider, skola 2013 aug Handlingsplanen klar och implementeras i verksamheten. 2013, 16/9 Utbildningar i Mat-miljökunskap startar. 2013, 11/10 Utbildning i Pedagogiska måltider med alla pedagoger /10 Nya köket invigs, Pedagogiska måltider för alla elever börjar ht Utvärdering av projektet görs. Planering för fortsatt utvecklingsarbete med implementering på övriga enheter görs dec Rapportering av utvärdringen i berörda nämnder. 6. Budget Specificera projektets samlade resursbehov i en projektbudget. Dela upp i kapitalkostnad och persontid (gärna omräknad i pengar). Studiebesök på skola, förskola Klippan: 2000 kr (2013) Kick-off: inspirationsföreläsning: kr (2013) Måltidspedagogik i teori och praktik, projektgruppen, 7000 kr 5/9-13 Utbildning för pedagoger på förskola, skola, måltidspersonal: kr (2014) Saperemetoden, utbildning av fsk/skolans pedagoger (maj): kr (2014) Miljö-klimatkunskap för pedagogisk och Måltids personal: kr (2013) Miljön i matsalen utsmyckning (till elevrådet): kr (2013) Projektet på skolan ökat resursbehov/vikarier vid möten osv: kr ( ) Projektet i köket ökat resursbehov/vikarier vid möten osv: kr ( ) Övertid vid kvällsföreläsning/ar: kr ( ) Summering Uppskattat resursbehov 2013: kr Uppskattat resursbehov 2014: kr

7 7. Projektorganisation Beskriv projektets organisation med namn på alla medlemmar. Det är viktigt att alla projektmedlemmar har tydliga roller och ansvar. Styrgrupp: Projektägare (förvaltningschef SoT), Avdelningschef grundskola, Avdelningschef förskola, Kostchef (sammankallande), Enhetschef Måltid, Förskolechef Trollet/Skyttebo, Förskolechef Ekebo/Skogsgläntan, Rektor Ekenässkolan, Rektor Västra skolan Projektgrupp: Pedagoger skola; två st Ekenäs, en st Västra, skolsköterska, pedagoger förskola; Ekebo, Trollets, Skogsgläntans och Skyttebo. Måltid; Kostchef, Enhetschef (sammankallande), Arbetsledare Ekenässkolans kök. 8. Förvaltningsövergripande Beskriv hur inblandade förvaltningar ska samarbeta i projektet. Definiera ansvarsområden för varje förvaltning och beskriv också hur projektet ska förhålla sig till ordinarie verksamhet. Måltid, SoT och BoF samarbetar i detta projekt. Båda förvaltningar har representanter i projektgruppen. 9. Långsiktiga socioekonomiska vinster Syftet med projekten inom socialt hållbar utveckling är att på sikt skapa större effektivitet och att utnyttja resurser på ett effektivare sätt. Beskriv de tänkbara effektivitetsvinsterna som projektet räknar med att uppnå inom en fem-årsperiod. Både ekonomiska som mänskliga. Sätt upp indikatorer som visar om projektet ger effektivitetsvinster. Blir lunchen en stund för avkoppling samt kunskapen kring mat och måltider ökar bidrar detta till att antalet elever som äter ökar vilket i sin tur leder till att eleverna uppnår högre måluppfyllelse. Grundläggs bra matvanor i förskola/skola uppnås en bättre hälsa genom hela livet. På lång sikt kan det ge ekonomiska fördelar i minskat matsvinn, lägre andel sjukfrånvaro, mindre antal timmar för elever med resursbehov, mindre andel elever i sommarskola. 10. Kommunikationsplan Beskriv hur kommunikationen ska hanteras i projektet. Säkerställ att rätt personer får rätt information på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Kartlägg

8 kommunikationsvägarna och gör en kommunikationsplan som inkluderar målgrupper, syfte och aktiviteter. Pedagoger: Vid utbildningstillfällen 16, 23, 10/9 samt den 11/10 kommer föreläsningar att inledas med information om projektet. Information kring projektet görs på APT. Rektorer ansvarar. Barn och Elever: Skolsköterskan genom hälsosamtal. Hemkunskapslärare tar upp ämnet på lektioner. Pedagoger samtalar dagligen med eleverna på lunchen. Förskolans pedagoger pratar dagligen vid matbordet och har mat som temaarbete. Föräldrar: På föräldramöten under ht 13 kommer en presentation som är speciellt framtagen för detta att visas. Eslövs kommun: Information på Ekis och Eslövs kommuns hemsida/måltid, oktober Allmänhet: Tidningar; Skånska Dagbladet, Sydsvenskan, Lokaltidningen ska bjudas in till olika evenemang, bl a start av pedagogiska måltider. Oktober Föreläsning om projektet på Skolmatsakademien i Skåne, 13 november Risker För in en sammanfattning av riskanalysen inklusive de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att minimera riskerna. Riskanalys och riskhantering bör uppdateras genom hela projektet. 12. Kriterier för projektavslut Definiera tydligt vad som ska ha uppnåtts för att projektet ska kunna avslutas. Om projektet avslutas utan att allt detta har uppnåtts ska en lista med olösta frågor sammanställas. Här ska också en eller flera personer anges som är ansvariga för att ta emot leveransmålen och ta dem i drift. Det är projektägaren som formellt avslutar projektet. Projektet ska vara en modell där goda exempel hämtas och startas upp på andra skolor och förskolor i Eslövs kommun. - Senast 30 september 2014 ska leveransmålen uppfyllts och redovisats av projektgruppen till styrgruppen.

9 - Styrgruppen utvärderar projektet under oktober 2014 och rapporterar till respektive ledningsgrupp, Välfärdsgruppen samt Kommunstyrelsen, senast november Styrgruppen ansvarar för planering och genomförande av vidare utveckling i kommunen. Detta ligger utanför projektet. - Bilagor: Specificera bilagor som tillhör projektet så här långt. Kort beskrivning av bilaga: Bilagans namn: Revisionshistoria Specificera förändringar som gjorts i olika versioner Rev. 1 Datum Förändringar Rev. 2 Datum

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kick off Virginska Gymnasiet, Örebro 17 februari 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län

Kick off Virginska Gymnasiet, Örebro 17 februari 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Kick off Virginska Gymnasiet, Örebro 17 februari 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Projektet ska bidra till ännu mer attraktiva, lustfyllda och hållbara måltider med bland annat:

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(5) Projektnamn: Ledningsstöd för skolledare och förskolechefer Projektledare: Malin Danielsson och Gunilla Ericsson Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp,

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Motion om pedagogisk skollunch

Motion om pedagogisk skollunch Tjänsteskrivelse 2011-05-23 BUN 2011.0218 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Motion om pedagogisk skollunch Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har att yttra sig över en motion

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund

Projektplan. 1. Bakgrund Projektnamn: Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Styrgrupp: Jörgen Larsson, Eva Wensmark och Sara Anderhov Projektledare: Agneta Söderholm och Camilla Petersson

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Rapport Bra mat i förskolan/skolan

Rapport Bra mat i förskolan/skolan Rapport Bra mat i förskolan/skolan Handläggare: Britt-Marie Rastman Helena Nordevik Johan Sjöholm Datum: 2011-05-29 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 38 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Projektplan 1(15) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

Projektplan 1(15) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ Projektplan 1(15) Projektnamn: Ledarakademin 20131125 Projektägare: Marie Holm Programdirektör Barn och utbildning Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ Målen för projektet är tydliga och dokumenterade både

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Docksta Friskola 2014-2015 Arbetsmiljölagen Målet med arbetsmiljöarbetet är att verksamheten ska bedrivas på ett så säkert och effektivt sätt som möjligt. I skolan styrs

Läs mer

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola, förskoleklass, fritidshem, Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor.

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor. Verksamhetsplan 2014-10-02 Kostenheten 2014 SAMMANFATTNING Kostenheten består av skolrestauranger, äldrekök och Sandbyhovs vaktmästeri. Enheten planerar, tillagar, transporterar och serverar mat till förskolan,

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. PROJEKTPLAN Projektnamn Användning Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. Kursiv röd text är råd, anvisningar och ev. exempel inom respektive avsnitt

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1 1 (8) FRITIDSFÖRVALTNINGEN PROJEKTPLAN Utgåva 1 Nova Ungdomens Hus 2007-04-27 Beteckning P-1 Tellusvägen 19 186 86 VALLENTUNA TELEFON vx 08-587 851 00 FAX 08-587 851 00 ewa.bylin@vallentuna.se Handläggare:

Läs mer

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg!

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! MANUALEN Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! Denna manual innehåller instruktioner om hur man använder SkolmatSveriges verktyg för dig som behöver hjälp eller vill lära dig mer. På vår hemsida finns

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Tjänsteskrivelse 2013-05-14 Handläggare: Madelene Lagerlöf, Ulrika Lundgren FHN 2013.0017 Folkhälsonämnd Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Sammanfattning Kristdemokraterna föreslår i en motion

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Status Projektplan. AP1 2013-02-18 Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna

Status Projektplan. AP1 2013-02-18 Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna Dokumenttyp Projektplan Sid 1 (11) PROJEKTPLAN Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola Fastställd av Fredrik Juthman Dokumentansvarig Fredrik Juthman Version 260:3 Datum 2013-03-19

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Ersättningsmodeller (delprojekt i Ett lärande i Väsby) Projektledare:, ekonomistrateg Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Wämöskolan Läsåret 15/16 Inledning Denna plan handlar om hur arbetet på Wämöskolan ska bedrivas för att metodiskt främja likabehandling samt för att

Läs mer

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss!

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss! Kurskatalog 2010 Hushållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Livsmedelshygien Bra mat för förskolebarn Bra mat i skolan Bra mat för äldre Specialkoster Klimatsmart om mat Den

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Fritidshem Knopen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling för- och grundskolan i Umeå, ht 2013-vt 2015 Mål enligt beslutad uppdragsplan av FGN - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet. - Alla enheter

Läs mer

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ). Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning av projektplanen. 2. Bakgrund, syfte och mål Bakgrundsbeskrivning Beskrivning av bakgrunden till projektet,

Läs mer

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Karolinerskolan och fritidshemmets

Karolinerskolan och fritidshemmets Karolinerskolan och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan har samma

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011

Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011 Datum Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011 1. Nuläge Enheten har bytt chef under året. Ny chef började 1 september. Enheten behöver en förnyelse vad gäller både pedagogiska diskussioner,

Läs mer

Dnr Mahr 19-2014/121. Projektplan. Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Dnr Mahr 19-2014/121. Projektplan. Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140124 Möte projektgrupp

Läs mer

Projektplan. Projektnamn: Färdplan Flen 2011. Kommunfullmäktige med delegering till Anders Berglöv. Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2011

Projektplan. Projektnamn: Färdplan Flen 2011. Kommunfullmäktige med delegering till Anders Berglöv. Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2011 Beslutsprocess Kommunfullmäktige den 16 december 2010 Projektnamn: Färdplan Flen 2011 Projektägare: Kommunfullmäktige med delegering till Anders Berglöv Styrgrupp: Kommunstyrelsens Arbetsutskott, Lars

Läs mer