Projektplan. Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn. Projektägare: Hampus Trellid

Transkript

1 Projektplan Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn Projektägare: Hampus Trellid Förvaltningar: Barn och Familj, Service och teknik Styrgrupp: Ann, Marie Mattsson, Marie Bengtsson, Birgitta Mårtensson Asterland Sara Anderhov Projektledare: Birgitta Mårtensson Asterland Godkänt av: Datum för godkännande: All hjälptext (kursiv) ska tas bort när information om projektet lagts in. Introduktion s huvudsakliga avsikt är att beskriva och definiera projektets målbild samt den tid och de resurser som är nödvändiga för

2 att målbilden ska uppnås definiera och säkerställa projektets organisation Detta för att säkra att projektet är väldefinierat, att alla intressenter har samma förståelse för målbilden och att projektet har realistiska möjligheter att lyckas. Att se måltiden som en del i den pedagogiska verksamheten kan utveckla barnens måltidsupplevelse som helhet. Pedagoger och måltidspersonal får en samsyn och jobbar mot samma mål. Måltidspersonalen får en insikt och blir en del av skolans verksamhet vilket gör att man tar större ansvar. Blir lunchen en stund för avkoppling bidrar detta till att antalet elever som äter ökar, vilket i sin tur leder till att eleverna uppnår högre måluppfyllelse. Ledning från Barn och Familj samt ledning från Måltid utgör styrgrupp. Ekenässkolan och Västra skolan får nytt tillagningskök under ht 13. Projektet ska genomföras i samarbete med kökspersonalen på Ekenässkolans nya kök och pedagoger på Västra och Ekenässkolan samt pedagoger på förskolorna, Skogsgläntan, Trollet, Skyttebo och Ekebo. Projektet pågår under 2013 och Bakgrund Här förs in information om händelser eller förändringar i omvärlden eller inom Eslövs kommun som motiverar ett projekt varför och av vem projektidén är initierad en beskrivning av nuläget, faktiska förbättringsområden och utmaningar. Nytt eller gammalt problem? Vem eller vilka påverkas? Tidigare lösningsförsök? Kunskap kring mat har blivit viktigare att förmedla än tidigare. Samhället idag kommer allt längre ifrån livsmedelsproduktionen och därmed förståelse och insikt om vad livsmedel egentligen är. Media och reklam får en allt större påverkan på personers livsmedelsval. Kostrelaterade sjukdomar ökar. Andelen barn och unga med övervikt ökar. Medvetenheten kring hushållning av våra resurser bör öka då matsvinnet är stort. Hälsosam livsstil påverkar prestationsförmågan i skolan. Miljöperspektivet kring mat är också en viktig kunskap att förmedla då livsmedelsproduktionen står för ca 25% av all klimatpåverkan. Kunskap kring mat medför bl a ökad folkhälsa och klimat/miljömässiga fördelar. Folkhälsorapporten Barn och unga i Eslöv 2012 visade att kommunen har större andel överviktiga personer och personer med fetma än genomsnittet i Skåne. Av 12 redovisade köns- och åldersgrupper låg Eslöv över snittet i 9 grupper. Den högsta andelen är pojkar i åk 9 där var fjärde elev är överviktig eller har fetma.

3 I frågan kring Matvanor visar det att många elever i högstadiet, framförallt flickor hoppar över frukosten. 55 % uppger att man äter frukost varje dag. Endast 24 % av flickorna i åk 9 uppger att man har regelbundna måltidsvanor. Av pojkarna är det 51%. Pedagogisk måltid för alla årskurser har prövats på en del svenska skolor med gott resultat. Exempel finns också på skolor som gjort lunchen till en lektion där man efter måltiden går tillbaka till klassrummet. Ljungbyhedsskolan har besökts av projektgruppen. Skolan har positiva erfarenheter av att göra måltiden pedagogisk från förskola till 9:an. Måltidsmiljön blev lugnare och tryggare. Alla går till matsalen och äter. Pedagoger har fått utökad möjlighet till positiv kontakt med elever. Skolverket och skolinspektionen anger numera tydligt att skolmåltiden är en del av utbildningen samt att den ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Livsmedelsverket har gett ut nya råd och rekommendationer för skollunchen (april 2013) och måltiden består av 6 viktiga punkter: God, Integrerad, Trivsam, Hållbar, Näringsriktig, Säker. Minst tre av punkterna får betydligt större utvecklingspotential av pedagogiska måltider (integrerad, trivsam, hållbar). 2. Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) För in vad som ska uppnås (syfte, effektmål och leveransmål) i projektet. Det är viktigt att målbildens delar uttrycks och definieras på ett sätt så att det är tydligt när de är uppnådda. Använd inte luddiga eller generella uttryck. Använd SMARTkriterierna. Börja uppifrån i målhierarkin: Syftet svarar på frågan varför projektet ska genomföras. Syftet ska kopplas till ett av de i Programmet för socialt hållbar utveckling, prioriterade målen. Syftet ska också kopplas till bakgrundsbeskrivningen. Effektmål är de önskade effekter eller resultat du vill uppnå genom projektet, men som du inte kan tvinga fram. Ett effektmål kan inträffa efter att projektet avslutats, och effektmålen ska kopplas till projektets syfte. Leveransmål är de mål som ska uppnås under projekttiden och bidra till att effektmålen uppfylls. Leveransmålen ska göra det möjligt att för säkerställa att förväntningarna på projektet från projektägare, projektledare och projektgrupp är desamma. Tydligt uttrycka leveransmål är nödvändiga för att definiera kriterier för när projektet är slut.

4 Syftet med projektet är : Att öka medvetenheten kring hushållning av våra resurser. Att utveckla en hälsosam livsstil hos barn och unga. Att öka barnens medvetenhet kring mat och matvanor. Effektmål: Andelen inskrivna elever som äter ska öka från 92 % till 97 %. Matsvinnet ska minska med 20 % from vt Kunskapen kring matens miljö- och klimatpåverkan ska öka. Attityden till skolmat ska förbättras. Enkätresultatet från vt 2013 (8:or) ska vara förbättrat till Öka andelen elever som äter frukost. Vid nästa folkhälsoundersökning (2016) ska resultatet ha förbättrats. Andelen barn med övervikt och fetma ska minska. Vid nästa folkhälsoundersökning (2016) ska resultatet ha förbättrats. Eller skolsköterska? Matrådens (del av elevråd på Ekenäs, Matråd på Västra samt kostråd på förskola+kök) delaktighet och engagemang ska öka. Ekenässkolan och Västra skolan ska under ht 14 uppnå 80 % på nivå 2 i utvärderingsverktyget Skolmat Sverige för såväl Service och pedagogik som Miljöpåverkan. Leveransmål: Ta fram riktlinjer för pedagogisk lunch så att pedagoger har samma plattform att jobba utifrån. Ge pedagoger på förskola och skola olika inspirationsföreläsningar för att aktualisera kunskaper kring maten; pedagogiskt, närings- och miljömässigt. Start ht 13 Öka den pedagogiska måltiden till att gälla hela grundskolan, upp till 9:an. Start okt Från F-6 eventuellt göra lunchen till en lektion, dvs direkt gå tillbaka till klassrummet utan påföljande rast. Prel. ht 14. Barn och elever medverkar i tillagningskök och förskolekök. Ht13-Vt14 Hemkunskapen utvecklas i samarbete med köket, för åk 4-9. Sammanställa alla idéer och tips kring pedagogiska måltider på förskola i ett häfte. Ht 13. Involvera elevråd/matråd i tex inreda matsal, trivselregler i matsal. Ht13 Test av gratis servering av frukostbuffé för de klasser som har långa nationella prov. Vt14. Utöka antalet rätter som serveras i Ekenässkolans matsal till minst två huvudrätter (varav en vegetarisk). Okt 13.

5 3. Plan för implementering Projektet ska vara en modell där goda exempel hämtas och startas upp på andra skolor/förskolor i Eslövs kommun. Styrgruppens uppföljning av projektet avgör vilka delar som ska implementeras på andra skolor och förskolor samt vilka skolor/förskolor som kommer att vara aktuella. För att mäta projektets resultat ska följande mätas och följas upp av styrgruppen: Andel ätande av inskrivna elever, Enkätundersökning skola Lusten att gå till skolan, Enkätundersökning förskola Föräldraenkäten, Matsvinnsprocent. 4. Avgränsningar Det kommer alltid att finnas gråzoner kring vad som ingår i ett projekt. Avsikten med att lista avgränsningar är att tydliggöra gränsdragningarna så långt möjligt. Här uttrycks alltså avgränsningarna gentemot andra projekt och annan verksamhet. Definiera tydligt vad som ska ingå och vad som inte ska ingå. Detta projekt genomförs på Ekenässkolan/Västra skolan samt förskolorna Trollet, Ekebo, Skyttebo och Skogsgläntan. När det utvärderats genomförs förändringar på andra skolor/förskolor. 5. Tidplan Denna tidplan ska innehålla projektets varaktighet (start- och slutdatum för återstående faser) start- och slutdatum för huvudaktiviteter datum för milstolpar datum för grindar och tydliga kriterier för att få klartecken att gå vidare vid varje grind Syfte Mål steg 1 Mål steg 2 Tidplan Lev mål Hushållning av våra resurser. Medvetenhet kring mat och matvanor. Boka föreläsning kring klimatsmart mat Boka föreläsning kring pedagogiska måltider Ekocentrum, Mikaela N- Rosander bokas, 16,23,30/9 K-stad högskola, Hanna Sepp bokas Sept oktober 2013 Inspirationsföreläsningar för pedagoger miljö Inspirationsföreläsningar för pedagoger pedagogik Medvetenhet Projektgrupp Styrgrupp Oktober Riktlinjer för pedagogisk

6 kring mat och matvanor. ger föreslag till styrgrupp reviderar och informerar alla pedagoger 2013 lunch Medvetenhet kring mat och matvanor. En hälsosam livsstil Start 14 oktober 2013 Pedagogiska måltider, skola 2013 aug Handlingsplanen klar och implementeras i verksamheten. 2013, 16/9 Utbildningar i Mat-miljökunskap startar. 2013, 11/10 Utbildning i Pedagogiska måltider med alla pedagoger /10 Nya köket invigs, Pedagogiska måltider för alla elever börjar ht Utvärdering av projektet görs. Planering för fortsatt utvecklingsarbete med implementering på övriga enheter görs dec Rapportering av utvärdringen i berörda nämnder. 6. Budget Specificera projektets samlade resursbehov i en projektbudget. Dela upp i kapitalkostnad och persontid (gärna omräknad i pengar). Studiebesök på skola, förskola Klippan: 2000 kr (2013) Kick-off: inspirationsföreläsning: kr (2013) Måltidspedagogik i teori och praktik, projektgruppen, 7000 kr 5/9-13 Utbildning för pedagoger på förskola, skola, måltidspersonal: kr (2014) Saperemetoden, utbildning av fsk/skolans pedagoger (maj): kr (2014) Miljö-klimatkunskap för pedagogisk och Måltids personal: kr (2013) Miljön i matsalen utsmyckning (till elevrådet): kr (2013) Projektet på skolan ökat resursbehov/vikarier vid möten osv: kr ( ) Projektet i köket ökat resursbehov/vikarier vid möten osv: kr ( ) Övertid vid kvällsföreläsning/ar: kr ( ) Summering Uppskattat resursbehov 2013: kr Uppskattat resursbehov 2014: kr

7 7. Projektorganisation Beskriv projektets organisation med namn på alla medlemmar. Det är viktigt att alla projektmedlemmar har tydliga roller och ansvar. Styrgrupp: Projektägare (förvaltningschef SoT), Avdelningschef grundskola, Avdelningschef förskola, Kostchef (sammankallande), Enhetschef Måltid, Förskolechef Trollet/Skyttebo, Förskolechef Ekebo/Skogsgläntan, Rektor Ekenässkolan, Rektor Västra skolan Projektgrupp: Pedagoger skola; två st Ekenäs, en st Västra, skolsköterska, pedagoger förskola; Ekebo, Trollets, Skogsgläntans och Skyttebo. Måltid; Kostchef, Enhetschef (sammankallande), Arbetsledare Ekenässkolans kök. 8. Förvaltningsövergripande Beskriv hur inblandade förvaltningar ska samarbeta i projektet. Definiera ansvarsområden för varje förvaltning och beskriv också hur projektet ska förhålla sig till ordinarie verksamhet. Måltid, SoT och BoF samarbetar i detta projekt. Båda förvaltningar har representanter i projektgruppen. 9. Långsiktiga socioekonomiska vinster Syftet med projekten inom socialt hållbar utveckling är att på sikt skapa större effektivitet och att utnyttja resurser på ett effektivare sätt. Beskriv de tänkbara effektivitetsvinsterna som projektet räknar med att uppnå inom en fem-årsperiod. Både ekonomiska som mänskliga. Sätt upp indikatorer som visar om projektet ger effektivitetsvinster. Blir lunchen en stund för avkoppling samt kunskapen kring mat och måltider ökar bidrar detta till att antalet elever som äter ökar vilket i sin tur leder till att eleverna uppnår högre måluppfyllelse. Grundläggs bra matvanor i förskola/skola uppnås en bättre hälsa genom hela livet. På lång sikt kan det ge ekonomiska fördelar i minskat matsvinn, lägre andel sjukfrånvaro, mindre antal timmar för elever med resursbehov, mindre andel elever i sommarskola. 10. Kommunikationsplan Beskriv hur kommunikationen ska hanteras i projektet. Säkerställ att rätt personer får rätt information på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Kartlägg

8 kommunikationsvägarna och gör en kommunikationsplan som inkluderar målgrupper, syfte och aktiviteter. Pedagoger: Vid utbildningstillfällen 16, 23, 10/9 samt den 11/10 kommer föreläsningar att inledas med information om projektet. Information kring projektet görs på APT. Rektorer ansvarar. Barn och Elever: Skolsköterskan genom hälsosamtal. Hemkunskapslärare tar upp ämnet på lektioner. Pedagoger samtalar dagligen med eleverna på lunchen. Förskolans pedagoger pratar dagligen vid matbordet och har mat som temaarbete. Föräldrar: På föräldramöten under ht 13 kommer en presentation som är speciellt framtagen för detta att visas. Eslövs kommun: Information på Ekis och Eslövs kommuns hemsida/måltid, oktober Allmänhet: Tidningar; Skånska Dagbladet, Sydsvenskan, Lokaltidningen ska bjudas in till olika evenemang, bl a start av pedagogiska måltider. Oktober Föreläsning om projektet på Skolmatsakademien i Skåne, 13 november Risker För in en sammanfattning av riskanalysen inklusive de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att minimera riskerna. Riskanalys och riskhantering bör uppdateras genom hela projektet. 12. Kriterier för projektavslut Definiera tydligt vad som ska ha uppnåtts för att projektet ska kunna avslutas. Om projektet avslutas utan att allt detta har uppnåtts ska en lista med olösta frågor sammanställas. Här ska också en eller flera personer anges som är ansvariga för att ta emot leveransmålen och ta dem i drift. Det är projektägaren som formellt avslutar projektet. Projektet ska vara en modell där goda exempel hämtas och startas upp på andra skolor och förskolor i Eslövs kommun. - Senast 30 september 2014 ska leveransmålen uppfyllts och redovisats av projektgruppen till styrgruppen.

9 - Styrgruppen utvärderar projektet under oktober 2014 och rapporterar till respektive ledningsgrupp, Välfärdsgruppen samt Kommunstyrelsen, senast november Styrgruppen ansvarar för planering och genomförande av vidare utveckling i kommunen. Detta ligger utanför projektet. - Bilagor: Specificera bilagor som tillhör projektet så här långt. Kort beskrivning av bilaga: Bilagans namn: Revisionshistoria Specificera förändringar som gjorts i olika versioner Rev. 1 Datum Förändringar Rev. 2 Datum