Väl godkänt för skolmåltiden

Transkript

1 Väl godkänt för skolmåltiden Finansiär: Folkhälsokommittén Västra Götalands Regionen - Kraftsamling för fullföljda studier Ägare av projektet: RISE / Skolmatsakademin Treårigt projekt Fyra pilotskolor Forskningsanknytning: Samarbete med Örebro universitet Mål: Fler elever med fullständiga betyg Syfte: Ta fram en modell för schemalagda luncher och undersöka skolmåltidens möjligheter som en pedagogisk resurs Metod: Ett samverkansprojekt där alla vuxna arbetar med fokus på lust och lärande.

2 Pilotskolorna Passar schemalagda luncher alla skolor? Vem öppnade dörren? Byggår: elever Åk:0-9 Byggår: elever Åk:0-6 Byggår: elever Åk:0-6 Byggår: elever Åk:0-9

3 Workshop Trädgårdsstadenskolan, Skövde - Matlagning och samverkan. Karl Johan skolan, Göteborg - Agenda 2030 Uppstartsfas: Samsyn Trädgårdsstadens skola, Skövde Karl Johansskolan, Göteborg Paradisskolan, Trollhättan XXXX APT-föreläsningar och stöd Riktlinjer och rekommendationer Förhållningssätt Måltidspedagogik Sensorik Möten: föräldrar, fack Renoveringar och inredning Studiebesök Schemaplanering och schemaläggning Trädgårdsstadenskolan, Skövde Karl Johan skolan, Göteborg Matsalsobservation Trädgårdsstadenskolan, Skövde Karl Johan skolan, Göteborg Paradisskolan, Trollhättan 3

4 Hinder för ökad elevprestation Höga buller nivåer Dåliga flöden Ovisshet kring sittplatser Ingen eller mycket svag kommunikation Inget gemensamt förhållningssätt vid måltiden Ingen struktur som möjliggör arbetet med pedagogiska måltider Inget eller mycket liten samverkan mellan den pedagogiska verksamheten och måltidsverksamheten Obefintliga pedagogiska miljöer Inga eller vaga kunskaper om vilka riktlinjer som finns gällande måltiden Inget uttalat eller inarbetat gästperspektiv Lite mat på gästens tallrik som konkurrerar med tillgänglig skräpmat

5 Varför vill skola och måltidsorganisation schemalägga måltiden?

6 Pedagogiska måltider kan vara ett verktyg för läraren att hjälpa eleven till en fördjupad Bättre prestationer i skolan Med en obligatorisk och gemensam lunch får läraren fler tillfällen att se alla elever under en dag vilket är en förutsättning för att läraren skall kunna åstadkomma ett gott inlärningsklimat. Med en lunch åtskild från rast får skoldagen en tydlig struktur med enkla rutiner. Med mätta magar påverkas klassrumssituationen.

7 Förbättrad dialog mellan elever, pedagoger och måltidspersonal Med en schemaläggning av måltiden blir lunchen obligatorisk vilket ökar antalet närvarande elever i matsalen. Samverkan kring elevens lärande ställer krav på all personal att samarbeta mot ett tydligt mål. Med en schemaläggning blir behovet att arbeta med ett riktat gästperspektiv tydligare för måltidspersonalen. Inom de ramar som uppstår finns möjligheter att utarbeta ett konkret förhållningsätt så att skolan målinriktat kan arbeta med pedagogiska måltider på ett sätt som främjar lärandet, folkhälsan och en hållbara utveckling.

8 Ökad psykisk och fysisk hälsa Fler vuxna ätande förebild bidrar till att pedagogen kan stötta eleven emotionellt och skapa en god stämning i matsalen. En måltid som är korrekt sammansatt och intas i proportion till elevens behov inverkar på hens välmående omgående så väl som indirekt. Obligatirisk lunchtid ger eleven ro att äta upp och uppskatta sin måltid vilket kan bidra till mindre matsvinn.

9 Goda relationer Lugnare i skolrestaurangen Alla sitter ner tillsammans under hela måltiden vilket minskar stressfyllda situationer som annars kan uppstå. Färre konflikter mellan elever samt mellan personal och elever Måltiden blir en mötesplats som pedagogerna kan använda för att knyta an och stärka sin relation till eleverna. När eleven är i matsalen kan skolans personal lättare påverka hen att äta av den

10 Bidrag till forskning inom måltid och pedagogik Charlott Pettersson Sara Frödén Johanna Björklund

11 SKOLMATSAKADEMIN KONTAKTUPPGIFTER: Projektledare: Lina Andersson Fasth E-post: Tel: