Projektavslutsrapport

Transkript

1 Projektnamn: Du lär vad du äter Projektägare: Hampus Trellid Styrgrupp: Hampus Trellid, Lena Planken, Ann-Marie Mattsson, Birgitta Asterland, Marie Bengtsson, Mikael Wahlberg, Margareta Janstad, Heidi Lundberg, Carolina Åkesson Projektledare: Birgitta Asterland Datum för projektets godkännande: Summering av projektplanen Syftet med projektet var: Att öka medvetenheten kring hushållning av våra resurser. Att utveckla en hälsosam livsstil hos barn och unga. Att öka barnens medvetenhet kring mat och matvanor. Kunskap kring mat och hälsosam livsstil har blivit viktigare att förmedla än tidigare. Media och reklam får en allt större påverkan på personers livsmedelsval. Kostrelaterade sjukdomar ökar. Andelen barn och unga med övervikt ökar. Hälsosam livsstil påverkar prestationsförmågan i skolan. Folkhälsorapporten Barn och unga i Eslöv 2012 visade att kommunen har större andel överviktiga personer och personer med fetma än genomsnittet i Skåne. Av 12 redovisade köns- och åldersgrupper låg Eslöv över snittet i 9 grupper. Den högsta andelen är pojkar i åk 9 där var fjärde elev är överviktig eller har fetma. 1

2 I frågan kring Matvanor visar det att många elever i högstadiet, framförallt flickor hoppar över frukosten. 55 % uppger att man äter frukost varje dag. Endast 24 % av flickorna i åk 9 uppger att man har regelbundna måltidsvanor. Av pojkarna är det 51%. Pedagogisk måltid för alla årskurser har prövats på en del svenska skolor med gott resultat. Skolverket och skolinspektionen anger numera tydligt att skolmåltiden är en del av utbildningen samt att den ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Livsmedelsverket har gett ut nya råd och rekommendationer för skollunchen (april 2013) och måltiden består av 6 viktiga punkter: God, Integrerad, Trivsam, Hållbar, Näringsriktig, Säker. Minst tre av punkterna får betydligt större utvecklingspotential av pedagogiska måltider (integrerad, trivsam, hållbar). Effektmål: Andelen inskrivna elever som äter ska öka från 92 % till 97 %. Matsvinnet ska minska med 20 % from vt Kunskapen kring matens miljö- och klimatpåverkan ska öka. Attityden till skolmat ska förbättras. Enkätresultatet från vt 2013 (8:or) ska vara förbättrat till Öka andelen elever som äter frukost. Vid nästa folkhälsoundersökning (2016) ska resultatet ha förbättrats. Andelen barn med övervikt och fetma ska minska. Vid nästa folkhälsoundersökning (2016) ska resultatet ha förbättrats. Matrådens (del av elevråd på Ekenäs, Matråd på Västra samt kostråd på förskola+kök) delaktighet och engagemang ska öka. Ekenässkolan och Västra skolan ska under ht 14 uppnå 80 % på nivå 2 i utvärderingsverktyget Skolmat Sverige för såväl Service och pedagogik som Miljöpåverkan. Leveransmål: Ta fram riktlinjer för pedagogisk lunch så att pedagoger har samma plattform att jobba utifrån. Ge pedagoger på förskola och skola olika inspirationsföreläsningar för att aktualisera kunskaper kring maten; pedagogiskt, närings- och miljömässigt. Start ht 13 Öka den pedagogiska måltiden till att gälla hela grundskolan, upp till 9:an. Start okt Från F-6 eventuellt göra lunchen till en lektion, dvs direkt gå tillbaka till klassrummet utan påföljande rast. Prel. ht 14. Barn och elever medverkar i tillagningskök och förskolekök. Ht13-Vt14 Hemkunskapen utvecklas i samarbete med köket, för åk

3 Sammanställa alla idéer och tips kring pedagogiska måltider på förskola i ett häfte. Ht 13. Involvera elevråd/matråd i tex inreda matsal, trivselregler i matsal. Ht13 Test av gratis servering av frukostbuffé för de klasser som har långa nationella prov. Vt14. Utöka antalet rätter som serveras i Ekenässkolans matsal till minst två huvudrätter (varav en vegetarisk). Okt Resultat Effektmål, resultat: Andelen inskrivna elever som äter har ökat från 92% till 95%. Matsvinnet har minskat på Västra/Ekenässkolan from vt13 till ht14 med 50% Matsvinnet har ökat på de fyra förskolorna from vt13 till ht14 med 33%. Volymen är mindre på förskolorna än skolan. Fler mätningar behöver göras för att få bekräftat att trenden verkligen är nedåtgående. Föreläsning kring Mat och miljö (4 timmar, Mikaela Rosander, Ekocentrum) hölls för alla pedagoger på både förskola och grundskola. Enkätundersökning kring skolmaten gjordes vt 13 för 8:or och vt 14 för 9:or. Enkätundersökning vt 13, 8:or Ekenässkolan: Smak på maten: 40 % bra Utseende på maten: 25% bra Matsalsmiljön: 30 % bra Enkätundersökning vt 14, 9:or Ekenässkolan: Smak på maten: 62 % bra Utseende på maten: 47% bra Matsalsmiljön: 58 % bra Elevråden på Ekenässkolan och Västra skolan har en stående punkt som hanterar matfrågor. Samarbete kring frågor och återkoppling med köket kring detta fungerar mycket bra. Kostråd för förskolorna med representanter från kök, respektive förskola och rektor som sammankallande har hållits en gång med bra resultat. Skolmat Sverige: Service och Pedagogik samt Miljöpåverkan har nått till 80% respektive 81% i uppfyllda kriterier. Leveransmål, resultat: Riktlinjer för pedagogisk lunch är framtagna och kommunicerade till både skola och förskola. Se bilaga. 3

4 Föreläsningar för pedagoger har hållits; Mat och miljö Pedagogisk måltid Schemalagd pedagogisk måltid Saperemetoden äta med alla sinnen. Elever samt pedagoger i åk 8 vt14, åk 5 och åk 8 ht14 fick föreläsning av dietist Peter Stenberg kring Bra mat för ungdomar. Pedagogisk måltid där pedagog följer med respektive klass har införts, F-9. From ht 14 har schemalagd pedagogisk måltid för klasserna F-6 genomförts. Rutiner är framtagna på förskolan för barn som medverkar i kök. Barn deltar i större utsträckning vid mellanmålsförberedelser etc. Samtliga 8:or hade en lektionsdag i skolans kök under ht14. En 8-klass hade lektionsdag i köket under vt14. 6:or kommer att ha lektion i köket under vt15. Projektdeltagarna för förskolan har tagit fram en folder med information och tips kring pedagogisk måltid. Klar vt14. Se Bilaga. Elevrådet deltar aktivt vid utveckling av matsalen med tex inredningstips. Det har också deltagit vid matsalens namngivning samt vid invigningen. Under vt14 serverades 5 obligatoriska frukostar till åk 6 och 9 obligatoriska frukostar till åk 9 vid nationella prov. Under 1 månad serverades frukost till 8:or, på frivillig basis. I matsalen på Ekenäs-Västra skolan serveras dagligen 2-4 rätter varav en är vegetarisk och en soppa. Sammanställning av samtliga utvärderingar finns som bilaga. Sammanfattning och diskussion av resultatet Attityden kring skolmat har förändrats till det positiva. Fler pedagoger äter maten och har kunskap om dess utbud och kvalitet. Både elever och pedagoger anser att de lär känna varandra bättre genom samtalen under lunchen, relationer byggs vilket har värde även utanför lunchen. Pedagogernas upplevelse av pedagogisk måltid har i enkätresultat visat positivare resultat under tredje terminen än under andra terminen av projektet. Att sitta åldersblandat i matsalen innebär större möjligheter till kontakt mellan åldrar. 8:or som haft arbetsdag i köket har en annan inställning och kunskap kring maten och måltiden vilket bla märks på elevrådet när måltidsfrågor tas upp. Elever har fått en insikt i att mat och hälsosam livsstil är viktig och har en koppling till deras prestationer genom föreläsning av dietist och frukostbuffé innan nationella prov. Enkätresultat visar att 76% av tillfrågade högstadieelever tycker att det är bra att skolan inspirerar till bra kostvanor. Genom kunskap om matens värde och kökets arbete får elever också respekt för maten som serveras, vilket vi ser viss effekt på att mindre mat kastas. Förskolans pedagoger ansåg sig har mycket nytta av framför allt en utbildning kring att smaka med alla våra sinnen, Sapere. Alla pedagoger på samtliga fyra förskolor har fått samma utbildning vilket medfört större genomslagskraft. Pedagogerna på förskolorna ser numera på måltiden som en del av pedagogiska verksamheten och använder stunden till bla samtal. Man har även utvecklat och förfinat pedagogiken kring att få barn att 4

5 våga smaka på nya livsmedel. Barnen har i större utsträckning deltagit vid mellanmålsförberedelser och matansvariga har utsetts för att hjälpa till med lunchen. En broschyr är framtagen kring denna pedagogik för att inspirera andra förskolor i Eslövs kommun. Deltagande skolor och förskolor kommer alla att jobba vidare med detta projekt. Skolorna kommer bla att vidareutveckla schemalagda pedagogiska luncher och förskolorna arbetar vidare med att måltiden ska vara en del av den pedagogiska verksamheten. 3. Erfarenheter Tidplan har hållits med endast vissa avvikelser och budgeten har hållits inom given ram. Inför ansökan aviserade skola och förskola om mer övertidsersättning och vikariebehov än vad som behövdes, då arbetsplatsträffar och utbildningstid planerades om och utgjorde tid för projektet. Styrgruppen har fungerat väl med möten och strategiska beslut. Uppstarten var dock lite trevande innan alla former kring projektet stakades ut. Styrgruppen har hållit 8 st möten. Projektgruppen har haft tätare möten och utfört uppdragen med stort engagemang. Både styrgrupp och projektgrupp har haft en gemensam målbild och arbetat kring detta. Förbättringsförslag är att styrgrupp och projektgrupp skulle träffats något oftare för att ta del av varandras synpunkter och frågor. Erfarenheten har visat att förskola och skola kan med fördel delas upp i två olika grupper. Projektgruppen har bestått av båda dessa områden och väldigt få frågor var gemensamma. Fördelarna har dock uppvägt en del av det negativa då vi lärt känna varandras verksamheter, måltid, förskola och skola vilket har betytt oerhört mycket. Samarbete och synsätt har utvecklats och fler samarbetespunkter har utarbetats efter hand. Projektgruppen har hållit 13 st möten. Halvvägs in i projektet, april 2014, hade projektgrupp samt styrgrupp en gemensam workshop för att vidare utveckla vad projektet skulle ha fokus på under fortsatt arbete. Vi identifierade också framgångsfaktorer. Detta var en mycket lyckad workshop som utvecklade och förfinade det fortsatta arbetet. Denna workshop borde kommit lite tidigare i projektet, tex efter 3-4 månader. Risken med projektet har främst varit av ekonomisk karaktär. Finansieringen vid eventull fortsättning har inte kunnat läggas centralt. 4. Svårigheter och framgångsfaktorer Svårigheter: Projektet hade mest svårigheter vid uppstart då ledningen på Ekenässkolan byttes. Kommunikation och genomförande blir i mycket svårt utan en stabil ledning. 5

6 Först under vt 2014 har stabilitet i projektet uppnåtts, med bra och tydlig kommunikation etc. Kommunikation kring pedagogiska måltider, vad som förväntas av pedagoger bör kommuniceras väl mellan skola och Måltid och upprepas inom vissa tidsintervall. Alla pedagoger såg inledningsvis det inte positivt på att äta pedagogisk lunch eller såg negativt på de effekter det innebar kring schemaläggning etc. Projektet har bara pågått drygt ett år och det är för kort tid för att identifiera positiva effekter. Det vi kunnat identifiera är positiva upplevelser på aktiviteter. Det finns en viss projekttrötthet inom vissa enheter med flera projekt på gång. Det har i vissa fall varit svårt att sprida det inom förskolan till övrig personal utanför projektgruppen trots alla har gått utbildning. Då ekonomiska möjligheter inte finns centralt blir det upp till varje rektor att avgöra om denna vill prioritera aktiviteter inom projektet inom befintlig budget. Då kan detta införas beroende på vilken ekonomisk möjlighet respektive rektor har eller rektors egna prioriteringar. Projektet och dess resultat har redovisats för grundskolans rektorer för att underlätta deras prioriteringsbeslut. Projektet har även presenterats för all förskolepersonal inklusive förskolechefer. Framgångsfaktorer: Gemensam workshop med både projektgrupp och styrgrupp halvvägs in i projektet. Utvärdering av samtliga aktiviteter har gjorts i direkt anslutning till dessa. Ett mycket bra underlag att ha vid tex avslut och rapportering. Projektgruppen har lärt känna varandras verksamheter, måltid, förskola och skola vilket har betytt oerhört mycket. Samarbete och synsätt har utvecklats och fler samarbetsområden har hittats efter hand. Att det varit Måltid som drivit projektet har varit av vikt, för uppfattningen är att i förskolans eller skolans regi hade det sannolikt prioriterats bort av andra projekt. 5. Ansvar Kommande drift av projektet ansvarar respektive ledningsgrupp inom Förskola och Grundskola för. Måltid följer årligen upp effektmål, som matsvinn, andel elever som äter, nöjdhet kring maten bland elever/föräldrar och redovisar detta till respektive ledningsgrupp. Effektmålen meddelas till avdelningscheferna för förskola och grundskola, som vidare rapporterar i respektive ledningsgrupp. 6

7 6. Förslag På en förskola har projektet utvidgats genom att en hälsogrupp har bildats och därmed har mat och rörelse fått en gemensam arena. I uppstarten av projektet var planen att koppla ämnet idrott och hälsa till projektet. Förslag till vidare arbete är att koppla samman måltiden med övriga ämnen som NO, SO osv. Detta kommer att utvecklas framöver på bla Ekenässkolan. Utvecklingsbehovet är att föra projektet vidare till andra grundskolor, framförallt F-6- skolor vilka är de som har lägst antal pedagogiska måltider. Uppföljning av resultat måste fortsätta för att skapa beslutsunderlag till rektorer som kan ha behov av detta vid uppstart av tex schemalagda pedagogiska måltider. 7

8 Bilagor: Bilagans namn: Kort beskrivning av bilaga: Utvärderingar, sammanställning Pedagogisk måltid, riktlinjer Inspirationsfolder, förskola Eslöv den 19/12, 2014 Projektägare Hampus Trellid Projektledare Birgitta Asterland 8