Måltiden. en del i lärandet

Transkript

1 Måltiden en del i lärandet

2 Ett gott samarbete mellan måltidspersonal, pedagoger och deras chefer gynnar alla. Måltiden blir en naturlig och njutningsfull del av dagen och kan också användas som ett pedagogiskt verktyg. Innehåll Skapa en arbetsgrupp 4 Träffas regelbundet 5 Chefernas ansvar och engagemang 6 Kommunikation 7 Gemensamma aktiviteter 9 Projekt MEDEL, Måltiden - en del i lärandet är ett EU-finansierat projekt ( ) vars syfte är att stärka samarbetet mellan måltidspersonal och pedagogisk personal inom förskola och skola för att dessa ska arbeta mot en ännu bättre service och pedagogik kring måltiderna. Projektet syftar även till att skapa bättre matvanor hos barn och ungdomar och en förståelse hos dessa om varför man äter och vad som händer i kroppen när man äter olika saker. Kommunikation, folkhälsa, miljö, jämställdhet och samverkan mellan olika yrkesgrupper lyfts upp som viktiga delar i projektet. Måltiderna ska också tas tillvara som en viktig tillgång i barns och ungdomars lärande. Fokus ligger på att pedagoger, måltidspersonal och chefer inom utbildnings- och måltidsverksamhet tillsammans ska hitta sätt att utveckla kompetens och organisation som berör måltiden. I denna inspirationsbroschyr har vi utifrån erfarenheter från projekt MEDEL samlat tips på vad man kan göra på förskolan och skolan för att öka samarbetet mellan chefer, måltidspersonal och pedagoger. Lycka till! 2 3

3 Skapa en arbetsgrupp Även om målet är att alla på förskolan/skolan ska arbeta med måltiden som en del i lärandet är det bra att bilda en arbetsgrupp där måltidspersonal, pedagoger och chefer ingår. Det kan vara bra att bestämma en speciell tid för träffar, till exempel varje första måndagseftermiddag i månaden. Arbetsgruppen kan också gemensamt gå på inspirationsföreläsningar och liknande. Träffas regelbundet En viktig nyckel till framgång är att arbetsgruppen träffas regelbundet eftersom träffarna leder till att de olika yrkesgrupperna börjar kommunicera och samarbeta. Det är bra att göra en arbetsplan och sedan ha den som utgångspunkt. Då blir alla mer motiverade att göra sin del i de projekt man kommer fram till ska genomföras på förskolan/skolan. Exempel på frågor som kan lyftas i arbetsgruppen: Hur arbetar vi idag? I hur stor utsträckning använder vi måltiden som en resurs? Vad vill just vi fokusera på? Vad är positivt/negativt? Vilka eldsjälar finns som kan vara föredömen för övriga kollegor? På vilket sätt lyckas de med att göra måltiden till en del i lärandet? Vem arbetar med matrådet? Kan hemkunskapen involveras? På vilket sätt kan skolsköterskan bidra? 4 5

4 Chefernas ansvar och engagemang Det är viktigt att förskolechef/rektor och enhetschef för måltid är engagerade och står bakom arbetet med måltiden som en del i lärandet på enheten. Exempel på hur cheferna konkret kan engagera sig: Cheferna kan se till att arbetsgrupper bildas, till exempel två måltidspersonal och två pedagoger samt chefer. Cheferna behöver inte delta varje gång, men gärna regelbundet. Cheferna bör vid ett tidigt stadium låta medarbetarna vara med och planera hur måltiden i större utsträckning kan utnyttjas som ett pedagogiskt verktyg. Bra med en gemensam arbetsplatsträff för pedagoger och måltidspersonal i början på terminen. Det blir ett sätt att lära känna varandra och bidrar till en vi-känsla. Man har då också möjlighet att diskutera måltidsfrågor med hela personalgruppen så att ALLA under samma tak får chansen att vara med och integrera måltiden i lärandet. Även en extern föreläsare kan bjudas in för inspiration. Cheferna kan identifiera eldsjälar samt delegera arbetsuppgifter till medarbetare. Pedagoger och måltidspersonal kan tillsammans på ett föräldramöte informera om att skolan aktivt arbetar med måltidsfrågor. Kommunikation Mellan träffarna behöver det finnas kommunikation mellan pedagoger och måltidspersonal för att olika former av måltidsprojekt ska kunna genomföras och för att det ska bli en röd tråd i verksamheten. Exempel på rutiner som kan skapas: Måltidspersonal och pedagoger kan inbjudas till varandras etablerade möten som till exempel veckomöten och arbetsplatsträffar. Man kan till exempel ha 10 minuter för gemensam information och diskussion i början på mötena. Pedagogerna behöver få information från måltidspersonalen om förändringar i matsedeln med mera. Måltidspersonalen behöver få skolans veckobrev för att hålla sig uppdaterade om vad som händer på förskolan/skolan. 6 7

5 Gemensamma aktiviteter För att det ska bli synliga och hållbara effekter behöver måltidspersonal och pedagoger genomföra olika typer av aktiviteter tillsammans. Det kan till exempel vara: Tanken är att de nätverk och forum som skapas mellan de olika yrkesgrupperna ska vara långsiktiga och icke-personbundna! Observationer i måltidsmiljön Någon i personalen eller en inbjuden måltidsutvecklare etcetera kan titta på logistik, servering, måltidsmiljö, samspel, kommunikation, pedagogisk måltid, genus och så vidare. Det kan vara bra att diskutera i arbetsgruppen vad man ska titta på och i vilket syfte. Resultatet bör sedan redovisas på ett gemensamt möte för måltidspersonal och pedagoger. Observationen kan gälla frukost, lunch eller mellanmål. Skuggning/arbetsplatsbyte Att gå bredvid en kollega från en annan enhet eller verksamhet kan vara mycket lärorikt och en ögonöppnare. Nya kunskaper och erfarenheter utanför den egna vardagen leder till ökad förståelse och kommunikation mellan olika yrkesgrupper. Temaarbeten/temadagar Ett samarbete kring ett gemensamt tema ger en röd tråd och engagerar. Det kan till exempel vara havet, olika högtider, stenåldern, sockerutställning, matlagning utomhus, mat och motion och så vidare. Svinn Att arbeta med svinn är ett konkret sätt för måltidspersonal och till exempel mattelärare att samarbeta för att få barnen att förstå att det vi slänger påverkar både miljön och ekonomin. Måltidsmiljön Det finns mycket man gemensamt kan göra för att förbättra måltidsmiljön. Till exempel kan man se över gardiner, dukar, blommor, väggar, bord, stolar, ljud, ljus och så vidare. 8 9

6 Mat från olika kulturer Ett spännande projekt som engagerar alla är att titta på vilka länder och kulturer barnen kommer ifrån samt laga mat från dessa. Till exempel kan man varannan vecka prata om ett land, rita flaggan, lära sig några enkla fraser på landets språk och sedan på fint dukade bord äta god mat från det aktuella landet. Ekologiska produkter och livsmedel Vad betyder det att något är ekologiskt? Man kan till exempel bjuda in sin lokala frukt- och grönsaksleverantör för att låta barnen titta, känna och smaka på utbudet. Skolans hemsida Se över informationen om mat och måltid på skolans hemsida så att den stämmer med matsedel och annat. Är man smart använder man informationen på hemsidan som ett konkurrensmedel och talar om att man till exempel har en egen kock, att man satsar på måltiden samt att man är med i ett EU-projekt. Vegetarisk mat Eftersom de flesta skolor numera serverar ett vegetariskt alternativ som många tyvärr är negativt inställda till, behöver statusen på denna mat höjas. Pedagogerna kan prata med barn och föräldrar så att de förstår fördelarna med att äta vegetariskt. Smakportioner är bra för att vänja barn och vuxna vid nya smaker. Mat- och miljöråd Detta är något som borde finnas på alla förskolor och skolor eftersom det är ett bra forum för dialog mellan elever och personal vilket kan leda till positiva effekter. Frukost/Mellanmål Se över utbudet av maten som kan göras mycket mer varierande och läggas upp fint. Schemalagd lunch/lunchlektioner Det är viktigt att barnen inte känner sig stressade i måltidssituationen. Därför bör lunchen prioriteras när man lägger schemat. Lunchlektioner är en signal om att lunchen ingår i skoldagen som helhet och är lika viktig som vilket ämne som helst. Måltiden blir också mer en del i lärandet. Saperemetoden Att lära känna sina sinnen och sin egen smak ett bra samarbetsområde med hemkunskapen

7 För mer inspiration besök vår blogg Göteborgs Stad Grafiska gruppen Bilder: Mostphotos.com Text: Lisa Bragée, Emilia Åman Tryck: Sandstens Tryckeri September 2013