Projektplan Samverkan, utveckling, fo ra ldraskap i Skaraborg

Transkript

1 Projektplan Samverkan, utveckling, fo ra ldraskap i Skaraborg Inledning och bakgrund Målen i Västra Götalandsregionens måldokument VG 2020 är tydligt att det ska vara en region för alla invånarna i hela Västra Götaland. Utanförskap måste brytas och sociala och ekonomiska skillnader minska. Detta tillsammans med målet Bäst hälsa 2020 i Skaraborg gör att vi måste lyfta på alla stenar för att nå resultat. Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och omsorg. Barn till dessa föräldrar löper större risk att utveckla ohälsa. Det gäller då att känna igen och definiera psykosociala riskfaktorer t ex uppmärksamma samspelet föräldrar emellan och anknytningen till det väntande barnet under graviditeten liksom deras kommande föräldraskap. Det finns en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och mödrars ekonomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande. En tidig upptäckt av bristande föräldraförmåga är av största vikt för ett optimalt stöd och omhändertagande. Så här beskrivs problematiken i Slutrappo1ien för SUF-kunskapscentrum i Uppsala, som under flera år haft igång ett projekt för dessa barn och föräldrar. "Det saknas rutiner och strategier i landet för hur blivande föräldrar med kognitiva funktionshinder kan uppmärksammas och erbjudas professionellt stöd och hjälp. Kompetenscentrum har bidragit till att synliggöra barn till föräldrar med kognitiva svårigheter, väckt intresse för kunskapsutveckling och stimulerat till handling i den egna organisationen. Utmaningarna i arbetet med att erbjuda stöd till familjer där det finns kognitiva svårigheter upplevs som stora. Resultaten av kartläggningar i landet visar att antalet barn som tillhör målgruppen barn till föräldrar men kognitiva svårigheter är så mycket större än vad tidigare studier och uppskattningar hävdat. Det är således fel att beskriva behoven som marginella och därmed rimliga att inte fästa så mycket vikt vid. Dessa barn finns och har samma rättigheter som alla andra barn. Studier visar att familjer där föräldrarna har kognitiva svårigheter är en av de mest utsatta grupperna i samhället. Både föräldrar och deras barn lever ofta under dåliga ekonomiska förhållanden, är socialt isolerade, har liten eller ingen tillgång till ett stödjande nätverk och har ofta dålig psykisk och fysisk hälsa. Barnen är i riskzonen för vanvård, olyckor i hemmet och för lite stimulans. Det är en stor risk att dessa barn och föräldrar av olika anledningar hamnar utanför det stöd som finns eftersom det krävs anpassade metoder och speciell kunskap. "

2 En viktig framgångsfaktor i detta arbete är att det finns en stor förändringsbenägenhet under graviditeten och den första tiden när mamman fått sitt första barn. För att klara detta måste det göras en kartläggning av vilka skyddsfaktorer som finns och jobba utifrån dem. Vi vet redan att den viktigaste skyddsfaktorerna för kvinnans välbefinnande är en stabil och trygg parrelation och ett väl fungerande socialt nätverk. Det är därför viktigt att känna till familjens levnadsvillkor så att lämpligt behov och stöd kan erbjudas. Arbetet underlättas om föräldraparet kan förmås att se positivt på samhälleligt stöd och har förståelse för sina egna begräsningar. Dessa psykosociala frågor aktualiseras under hela mödra- och barnhälsovårdstiden och i det psykosociala arbetet är samverkan med andra aktörer mycket central. När barnen sedan kommer till förskolan eller skolan syns problematiken och även om personalen försöker stötta och arbeta med familjen är det svårt att nå fram och samverkan med andra verksamheter saknas. Flera i denna grupp av föräldrar har inte samma förutsättning som andra att engagera sig i sina barn, sina barns skolgång, föräldramöten, hjälpa till med läxor eller inspirera barnen till hälsosam fritid och livsföring. Detta leder ofta till att skolan gör en orosanmälan till socialtjänsten. Några vanliga problembilder för barn med föräldrar som brister i sitt föräldraskap är att de inte kommer till förskolan/skolan, inte klarar sitt skolarbete har problem med kamrater mm. På många sätt har vi utvecklat en god kvalité i våra verksamheter för att stötta dessa föräldrar, barn och ungdomar, men fortfarande finns det allt för mycket stuprörstänkande och kortsiktiga lösningar. Vi måste identifiera de som är i behov av hjälp tidigare, och då menas både tidigt i barnens ålder och tidigare innan stora problem uppkommit. Utifrån ett helhetsperspektiv för barns bästa måste vi se det som ett gemensamt uppdrag. Idag saknar vi tydliga gemensamma strategier om hur vi ska identifiera målgruppen för att sedan ge rätt föräldrastöd. De flesta kommuner har ingen etablerad första linjesamverkan där alla inblandade verksamheter snabbt kan mötas för att möta problemen. Det saknas ett etablerat, strukturerat och vedertaget samarbete över verksamhetsgränserna kring målgruppen. Detta gör att barn och föräldrar "faller mellan stolarna" eller att det blir ett dubbelarbete. I Socialstyrelsens material kunskapsstöd för mödrahälsovården beskrivs även vikten av att ha en bra vårdkedjor mellan mödrahälsovård och andra regionala vårdutförare men även samverkan med socialtjänst och primärvård

3 Detta är utgångsläget och utmaningen för att skapa rutiner och strategier för en samverkan runt målgruppens barn och föräldrar så att de i högre grad kan dra nytta av den kunskap och insikt som finns kring frågorna. Projektplan För att strukturera och systematisera detta arbete har Mödra- och Barnhälsovården i Skaraborg initierat ett projekt genom Vårdsamverkan Barn och unga. En projektgrupp har skapats med medverkande från alla verksamheter som har kontakt med målgruppen dvs Mödrahälsovården, Barnhälsovården, Socialtjänsten/IFO, Förskolan, Familjecentralen, Ungdomsmottagningen, Habiliteringen, och Gymnasiesärskolan. Till projektet har folkhälsoenheten Skaraborg knutits. Enheten har ett samlat ansvar för att främja befolkningens hälsa och verka för vård på lika villkor genom de avtal som finns mellan respektive kommun och Östra Hälso-och sjukvårdsnämnden. Målet är att Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år Folkhälsoplanerana har i uppdrag att sprida goda idéer i sina kommuner samt initiera, utveckla och samordna tvärsektoriella folkhälsoinsatser. Projektledare för starten av projektet har koordinatorn för vårdsamverkan Barn och unga i Skaraborg fungerat. Projektet har fått namnet Samverkan, utveckling, föräldraskap i Skaraborg (SUFS). En projektplan har tagits fram och en ansökan om medel från regionens sociala investeringsmedel lämnades in men tyvärr fick inte projektet några medel. Effektmål - En bättre folkhälsa inom målgruppens föräldrar och barn - Alla deltagande verksamheter ska uppleva att de vet hur de kan erbjuda hjälp till målgruppen - Antalet Samverkanmöten (SIP) för målgruppen ökar - Färre omhändertaganden av och insatser till förskolebarn utifrån ovanstående problematik och med detta en lägre kostnad för socialtjänsten för "förälder-barn utredningshem" - Fler ungdomar i målgruppen klarar målen i grundskolan och kommer in på en gymnasieutbildning - Alla i målgruppens ungdomar ska ha kännedom om vilken hjälp de kan få vid blivande eller pågående föräldraskap

4 Projektmål När projektet är slutfört ska det finnas rutiner om hur barn till föräldrar med omsorgsvikt ska identifieras och ges bästa möjliga stöd Dessa rutiner ska vara väl etablerade och finnas hos mödrahälsovården, barnhälsovården, familjecentraler, ungdomsmottagningarna, förskolan, skolan och inom den pedagogiska omsorgen, vårdcentraler, socialtjänst och övrig verksamhet där målgruppen är representerad Samverkansteam ska finnas som direkt kan skapa en handlingsplan runt barnet och deras föräldrar Inom gymnasiesärskolan ka det finnas handlingsplaner för att introducera ungdomar i föräldraskap Ungdomsmottagningen ska ha rutiner hur de arbetar med blivande föräldrar i målgruppen Alla som arbetar med förskolebarn ska veta vem de tar kontakt med om de upptäcker ett barn med omsorgsvikt. Målparameter Målparameter för projektet värderas efter Tid 40% Kostnad 20% Funktionalitet 40% Omfattning Vi vill skapa en Skaraborgsmodell som passar våra små och medelstora kommuner för samverkan runt målgruppen 1. Starten kommer att vara en nulägesanslys över hur det fungerar i våra olika kommuner, vilka goda exempel som finns och vad som inte fungerar idag. 2. Tydliga enhetliga riktlinjer och rutiner ska tas fram över hur målgruppens föräldrar identifieras och hur vi kan ge hjälp tidigt t ex SIP. En viktig del i detta är att klarlägga var ansvaret ligger för de olika åtgärderna 3. Inom ungdomsmottagningen och skolornas elevhälsa ska det finnas kunskap och rutiner hur blivande föräldrar i målgruppen identifieras och får stöd. 4. Bilda lokala barnhälsoteam/suf-grupper som, när en föräldrar med ovanstående behov uppmärksammas, snabbt kan bli ett stöd till föräldrarna 5. Ge kompetensinsatser om vad som ska uppmärksammas för personal inom mödrahälsovård, barnhälsovård, socialtjänst, förskola och gymnasiesärskola. 6. En större samverkan med gymnasiesärskolans nationella program byggas upp 7. Nätverk ska skapas mellan kommunerna i Skaraborg för samverkan om metoder och verktyg och erfarenhetsutbyte. 8. För att få återkoppling och relevans i rutiner och strukturer ska samverkan med målgruppens intresseorganisationer byggas upp 9. Kunskap och information om hur samverkansmöten SIP och VästBus kan arrangeras och ledas och hur mötena ska dokumenteras kommer att erbjudas. 8. Arbetet kommer att implementeras i Skaraborg genom konferenser och nätverk 9. Arbetet ska utvärderas under hela projekttiden så att de arbetssätt och rutiner

5 som tas fram kan bli en ordinarie verksamhet när projekttiden är slut. Avgränsningar Projektet kommer inte aktivt arbeta med enskilda föräldrar eller barn. Leveranser och genomförande Följande leveranser är inplanerade i projektet. När Vad Till vem November 2015 Projektplan och delresultat styrgrupp Mars 2016 Material framtaget projektgrupp April 2016 Delrapport Styrgrupp Maj 2016 Implementeringsinsatser projektgrupp planerade Aug 2016 Material framtaget Projektgrupp Sept 2016 delrapport Styrgrupp dec 2016 slutrapport Styrgrupp Mottagare av projektets resultat Efter projektets slut ska varje deltagande organisation fortsätta att sprida resultaten i sin verksamhet. Projektgruppen fortsätter att träffas för att stämma av resultatspridning och hur resultatet tas emot. Tidplan Projektet startar i augusti 2015 och resultat ska lämnas till styrgruppen i dec Se vidare tids-schema Organisation och ansvar Uppdraget gavs av Vårdsamverkan Skaraborg till vårdsamverkan Barn och unga Skaraborg. En projektgrupp skapades av representanter från var och en av medverkande verksamheter. Gruppen består av: Mödrahälsovården i Skaraborg Anna-Carin Forsman Barnhälsovården i Skaraborg Christina Djäken Tibro kommun/ifo Jurgita Jonsson Töreboda kommun/familjecentral Monica Lundin Skövde kommun/gymnasiesärskolan Eva-Lott Arlestad Skövde kommun/förskola Maria Johansson Ungdomsmottagningen Susann Frostholm Folkhälsoenheten Ann Norling-Gustafsson Hälsa och Habilitering Madeleine Ekman Vårdsamverkan Barn och unga Anna Sundström projektledare

6 Intressenter De främsta intressenterna i projektet är föräldrar/blivande föräldrar i målgruppen och personal inom vård, omsorg och skola. Personalen kommer främst påverkas genom att det införs nya rutiner för arbete med målgruppen

7 Samhälle - Politik - Kvinnohuset, utväg - Intresseorganisationer - Myndigheter - Barnahuset - Media - Marknad - HVB hem - Föräldrar till målgruppen - Anhörigstöd - Hyresvärdar - El, tele, mfl bolag - Banker Medarbetare - Projektens verksamheters medarbetare Investerare - HSN, PSS, Vårdsamverkan, folkhälsokommitten m fl - Allmänna barnahuset? - Arvsfonden? - Övriga bidragsgivare - Skandia? Jämlig vård Kommunikation Målgrupp syfte media frekvens ansvarig Politik Förståelse Nyhetsbrev 2-4 ggr Projektledare Projektgrupp information nyhetsbrev Efter varje möte Projektledare Medverkandes Förståelse och Nyhetsbrev 2-4 ggr Projektledare kollegor Intresseorganisation information Information, återkoppling mm APT möten 2-3 ggr Projektledare

8 Kalkyl och Budget BUDGET SUFS-projekt 2016 extern finanisering egen finansiering Projektledare 50% 12 mån Projektdeltagare projektgrupp *1) projektdeltagare implementering *2) kommunikatör/informatör 50% 6 mån resor möteskostnader implementering trycksaker material Uppdelad projektbudget Total projektbudget *1) 9 st 10 timmar per månad *2) ca 400 st en halvdags implementering Arbetsformer Projektledaren arbetar fram de rutiner som projektgruppen kommer fram till. Projektgruppens medlemmar är bollplank, remissinstans och i slutfasen de som implementerar arbetssättet i sin organisation. Rapportering En månadsrapport skrivs av projektledaren inför varje projektgruppsmöte där följande punkter tas upp: Närvarande Föregående mötesprotokoll Tidplan Kostnader Risker Ändringar Övriga frågor Bevakningspunkter från tidigare möten Varje projektgruppsdeltagare avrapporterar på varje projektgruppsmöte vad som hänt inom sin del av projektet. Ett månadsbrev går ut till varje huvudman 3-4 gånger undre projekttiden

9 Arbetssätt, metod, teknik, dokumentstyrning Varje projektgruppsdeltagare har en referensgrupp med representanter från sin verksamhet till sitt förfogande. Referensgruppen utses av deltagaren. Projektledaren leder projektgruppen, för anteckningar och hjälper projektdeltagarna med administrativa uppgifter mellan mötena. Anteckningar skrivs efter varje projektgruppsmöte vilka ligger till underlag till slutrapporten. Leverans- och godkännandeprocess Leverans av slutrapport görs till styrgruppen på deras majmöte. Projektet anses godkänt om projektmålet är uppfyllt. Eventuella restområden diskuteras i styrgruppen för fortsatt hantering. Problem- och ändringshantering De problem och behov av ändringar i projektet som uppkommer under projekttiden hanteras av projektgruppen och projektledaren. Om behov av förändring av budget och tid uppkommer ska styrgruppen besluta om detta. Säkerhet, sekretess Ingen sekretess gäller inom projektet då projektet inte kommer att hantera individärenden. Lokaler och utrustning Varje deltagare i projektet använder verksamhetens egen lokal och utrustning förutom det som ingår i budgetbeskrivningen. Kvalitetsstyrning Styrgruppen (Vårdsamverkan Barn och unga) är även referensgrupp som följer projektet genom dokument, projektgruppsanteckningar och budgetuppföljning för att säkerställa att projektet följer de mål som är uppsatta. Riskhantering Följande risker har diskuterats fram. Varje risk kommer att följas upp vid projektgruppsmötena

10