Projektplan II Nära vård Norra Skaraborg barn och unga

Transkript

1 Projektplan II Nära vård Norra Skaraborg barn och unga Delprojekt inom Nära vård i Norra Skaraborg Inledning Västra Götalandsregionen startade år 2017 tillsammans med de tre kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång ett projekt med syftet: En sammanhållen och tillgänglig nära vård och omsorg som skapar trygghet och delaktighet för invånarna i Norra Skaraborg Inom projektet finns ett flertal delprojekt varav Nära vård för barn och unga är ett högt prioriterat område inom västra götalandsregionen. Nära vård innebär att vård och omsorg ska ges nära befolkningen genom att koppla samman resurser från kommuner, vårdcentraler, rehabilitering, habilitering, tandvård och sjukhus. Projektet utgår från den statliga utredningen om effektiv vård (SOU 2016:2) och är ett pilotprojekt i VG-region omställningsarbete av hälso- och sjukvården i området Nära vård. I projektplanen benämns delprojektledaren som projektledare. Styrgruppen har beslutat att rekommendationer från första projektrapporten ska föras över till projektplanen för fortsatt arbete. Projektet går nu in i en att-göra fas. Bakgrund I Mariestad, Töreboda och Gullspång pågår ett pilotprojekt för att utveckla den nära vården i området. I detta ingår ett antal delområden och delprojekt varav ett är Mobil närvård för barn och unga. Det tvärprofessionella teamarbetet är plattformen för vård och omsorg på individnivå. För barn och unga kan det vara personal med kompetens från barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicin, habilitering och hälsa, elevhälsa, socialtjänst samt primärvården. Den enskilde och de tvärprofessionella teamen behöver ha tillgång till gemensamma stödresurser som specialkompetens, ledning och administration. Dessa gemensamma stödresurser behöver finnas i en geografisk närhet. 1

2 Syfte Utveckla mobil närvård barn och unga Öka upplevelse av trygghet och nöjdhet för barn och unga med omfattande behov av stöd och behandling Detta ska ske genom att ställa om från ett traditionellt insats- och sjukhusbundet perspektiv till en individuellt utformad, hembaserad och personcentrerad närvård som ger ökad upplevd kvalitet ur individens perspektiv Effektivisera resurser utifrån ett samhällsperspektiv. Genom att använda gemensamma resurser från alla vårdgivare effektivare skapas möjligheter till ökade kvalitetsvinster. Öka kvaliteten. Samordning ska öka, vilket förväntas bidra till en bättre kontinuitet och främja kunskapsspridning mellan berörda parter. En ökad kontinuitet är en förutsättning för individens upplevelse av trygghet och minskar även risk för fel. Effektmål för hela projektet Nära vård Norra Skaraborg Ökad trygghet och delaktighet för invånare Ökad tillgänglighet inom den nära vården Vård på rätt vårdnivå Färre besök på akutmottagning Förbättrad hälsa för invånare Rätt nyttjande av gemensamma resurser Mätbara mått för delprojektet För att utvärdera att projektets arbete ger resultat har nedanstående indikatorer tagits fram. För varje indikator har utgångsmått och målvärde fastställts. (bilaga Indikatorer utgångsmått och målvärde) 1. Vård och stödteam a. Samtliga kommuner i MTG skall ha ett tillsatt och fungerande Vård och stödteam med tydliga och accepterade riktlinjer, strukturer och rutiner för arbetet. Teamet består av representanter från förskola/skola/elevhälsa, socialtjänst och vård. Redovisas med Ja/nej b. Samtliga kommuner i MTG skall ha formulerat tydliga och mätbara mål samt rutiner för utvärdering och uppföljning för arbetet i Vård och stödteamet. Redovisas med Ja/nej c. Samtliga kommuner i MTG skall ha formulerat en implementering och kommunikationsplan för att säkerställa att teamet är känt i verksamheterna. Besvaras med Ja/Nej d. Samtliga kommuner skall sammanställa en långsiktig finansiell plan som säkerställer att Vård och stödteamet överlever på lång sikt. Besvaras med Ja/Nej 2. Vårdcentral med tilläggsuppdrag Det finns en vårdcentral med tilläggsuppdrag i MTG-området 3. Fler elever når målen i skolan a. Antal elever som når minst betyg E i sv, ma och en i åk 6 b. Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. c. Gymnasieelever med examen inom 3 år i hemkommunen 4. Föräldrar/barn och unga ska veta var de ska vända sig när barnet/den unge mår dåligt a. Antal uteblivna besök till BVC 2

3 b. Andel barn och unga i målgruppen som besökt en kommunal ungdomsmottagning. Målgruppen är omkring år men kan skilja sig mellan olika kommuner. c. Atal ärenden till Barn och ungdomssamordnaren (BUS) d. Antal besök till familjecentralens öppna verksamhet e. antal föräldrastödsprogram och föräldrastödsprogram som används i kommunen f. Finns digital föräldrainformation i kommunen, besvaras med Ja/nej samt hur många slagningar som görs under året 5. För ärenden som kräver specialistsjukvård ska väntetiden vara kort a. Andelen patienter som fått en första bedömning respektive en påbörjad fördjupad utredning/behandling i den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar. b. Väntetid för första bedömning Vårdcentral med tilläggsuppdrag 6. Stöd och hjälp genom socialtjänsten a. Antal ansökningar om stöd till socialtjänsten för barn och unga 0-12 år och år b. Antal informationsmöten och till vem som socialtjänsten genomför 7. Barn och unga ska må bra och känna sig trygga kunna a. Hur ofta skolnärvaron följs upp och hur? Besvaras med antal veckor och hur det gör. b. Hälsosamtal inom skolan. Andel elever som fått ett hälsosamtal inom elevhälsan som utmynnat i vidare åtgärder c. Vårdnadshavare upplevelse av trygghet och omsorg på förskolan d. Elever i Åk 5 och åk 9 som känner sig trygga i skolan 8. Barn och unga ska känna att det finns något att göra på fritiden. a. Deltagartillfällen i idrottsföreningar antal/inv, 7-12 år, år, år b. Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år (%) c. Barnbokslån i kommunala bibliotek antal/barn 0-17 år Sammanfattning av första delen av projektet Nära vård barn och unga Projektarbetet kom att omfatta fyra olika områden, generella insatser, nära vård och stödverksamhet, information och ett team för psykisk ohälsa. Projektet omfattar inte enbart barn och ungdomar med omfattande vårdbehov, utan målgruppen är barn och unga som är i behov av insatser från flera olika verksamheter. Detta innebär att även barn och ungdomar med lindriga behov, men där det krävs samverkan från flera olika intressenter, kan bli aktuella. Det finns en samstämmighet kring att tidiga insatser är viktiga för att motverka framtida större problem. En struktur är framtagen för samverkan samt hur denna samverkan ska ledas genom ett nära vårdoch stödteam. Inom Nära vård och stödteamet ska de flesta problem kunna lösas. I gruppen ingår nyckelpersoner från skola, förskola, elevhälsa, socialtjänst, och primärvård. När de enskilda verksamheterna inte räcker till kopplas den samverkande Nära vård och stödverksamheten in. Dess uppdrag är att på hemmaplan hjälpa barn och unga med vård och stöd för en god hälsa, den ska vara lättillgänglig och barn och unga ska få vård och stöd snabbt. Struktur och ärendegång kan variera utifrån lokala förhållanden i varje kommun. I varje kommun har det startats ett Nära vård- och stöd team, med representanter från kommunens olika verksamheter (elevhälsa, socialtjänst, förskola, skola) tillsammans med primärvården och folkhälsostrateger. Nära vård- och stödteamen analyserar vilka utvecklingsområden respektive kommun har för att få till stånd samverkan samt arbetar praktiskt med samverkan. Det har också påbörjats ett kartläggningsarbete kring vilka insatser som kan erbjudas till barn och unga. 3

4 Del 2 av delprojektmålet var att starta upp tvärprofessionella mobila team för målgrupp barn och unga med omfattande vård och omsorgsbehov under 2018 samt ge förslag till ledning och styrning. Förslaget var att en Vårdcentral med tilläggsuppdrag för psykisk hälsa för barn och unga startar i området, detta ligger inom Primärvården. Det har under hösten 2018 beslutats att vårdcentraler i Töreboda och Mariestad blir satellitmottagningar till vårdcentraler med utökat uppdrag, i Falköping respektive Lidköping. Förslaget är att del 2 utgår då arbetet inryms i del 1 av målet, att samverkan på hemmaplan fungerar. Nedan följer beskrivning av aktuella mål. Delprojektmål Ta fram förslag till vårdmodell för barn och unga med omfattande behov av stöd och behandling där fler vårdgivare är medverkande Del 1 att samverkan på hemmaplan fungerar, för barn och unga med behov av stöd och vård samt ge förslag till ledning och styrning kring detta. Rekommendation: - Att en barn och ungdomssamordnare behöver finnas i varje kommun (BUS) för att leda samverkansarbetet med Nära vård och stöd. Det är upp till varje kommun att bestämma om organisatorisk tillhörighet. - Att samverkansarbetet övergripande i kommunen förvaltas av Folkhälsorådet i respektive kommun. - Att de tre kommunerna går ihop och tillsammans skapar en föräldraapp för information till föräldrar var de kan söka hjälp. Ytterligare områden som är kvar att utveckla: - Sammanställning av alla goda aktiviteter inom det förebyggande arbetet och att dessa tydliggörs t ex på kommunernas hemsidor, sociala medier eller genom en föräldraapp. - Informationsmaterial så att alla som jobbar med barn och unga ska veta var de kan vända sig för att få hjälp. - Fortsatt arbete med Nära Vård och stöd-team i varje kommun i kombination med SKL:s elevhälsoprojekt och de resurser som tilldelas från Tidiga samordnade insatser (TSI). - Hur samverkan mellan Vård och stödteamen och specialistsjukvården ska fungera. En tydlig vägledning bör utformas för att tydliggöra när och på vilket sätt de medverkar. - Tydliggöra vilket stöd som kan ges genom satellitmottagningen och hur samarbetet ska se ut mellan vård- och stödteam och satellitmottagning. 4

5 - Frågan om vem som ska driva och förvalta arbetet har lyfts till politiska styrgruppen. Del 2: Ge förslag på framtida förvaltare av arbetsmodellen i samverkan med det övergripande projektet Nära vård Norra Skaraborg. Beslut om detta ligger på projektets politiska styrgrupp och beredningsgrupp. Rekommendation: om Vård och stödteam startar i flera kommuner i Skaraborg bör förvaltare av modellen bli Vårdsamverkan i Skaraborg. Avgränsningar Delprojektet ska utveckla organisation och modeller för samverkan. Delprojektet ska inte utveckla verksamheternas behandlingsmodeller. Leveranser av resultat, till vem Tid Vad Till vem November/december 2018 Projektplan klar Delprojektgrupp och politisk styrgrupp Februari 2019 Avstämning Delprojektgrupp Maj 2019 Avstämning Delprojektgrupp och politisk styrgrupp September 2019 Avstämning Delprojektgrupp November 2019 Avstämning Delprojektgrupp och politisk styrgrupp Tidplan Tid November 2018 December 2018 Fram till maj 2019 Vad Projektledare klar. Projektplan skrivs. Inläsning av material Möten med nära vård och stöd-team i respektive kommun Fastställande av projektplan Kommunikationsplan Sammanställning av aktiviteter inom förebyggande arbetet. 5

6 Juni 2019 Augusti december 2019 December 2019 Sammanställning av nära vård och stödteamens arbete i respektive kommun. Hur långt har man kommit? Arbete i nära vård- och stödteam Uppföljning projektplan Organisation och ansvar I projektet Nära vård i Norra Skaraborg igår följande verksamheter Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Styrelsen för Skaraborgs sjukhus Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för habilitering och hälsa Tandvårdsstyrelsen Mariestad kommun Töreboda kommun Gullspångs kommun Privata vårdcentralerna i MTG Projektägare är en politisk styrgrupp med representanter från ovanstående verksamheter För att genomföra projektet finns en beredningsgrupp med tjänstemän från de olika verksamheterna, arbetet leds av tre projektledare, en från kommunerna, en från primärvården och en från SKAS. Uppdragsgivare och styrgrupp för delprojektet Nära vård Norra Skaraborg, barn och unga, är den politiska styrgruppen för Nära vård Norra Skaraborg. För delprojektet finns en delprojektledningsgrupp med tjänstemän från skola, IFO, primärvårdens alla delar, Barn- och ungdomspsykiatrin, Barnmedicin, Hälsa och habilitering, folkhälsa, vårdsamverkan. Arbetet leds av en projektledare. Roller Politisk styrgrupp Beredningsgrupp Projektledare Delprojektledare leder, ger uppdrag och fattar beslut planerar och bereder ärenden till den politiska styrgruppen leder och samordnar hela projektet nära vård norra Skaraborg genomför delprojektet nära vård Norra Skaraborg barn och unga, i rapporten benämns delprojektledaren för projektledare. 6

7 Godkännande beslutsprocess Den politiska styrgruppen beslutar om projektplan. Intressenter Samhälle förälder Barn och ungdomar Polis Socialtjänst Skola Vårdgivare Brukarorganisationer Barn och unga Marknad Framtida arbetsgivare Medarbetare Skolans personal Elevhälsans personal Personal IFO Personla BUP och BUM Personal alla delar av primärvården Personal habilitering Investerare Politik Östra HSN Staten SKL Skolverket Socialstyrelsen Samband med andra projekt Projektet är en del i projektet Nära vård Norra Skaraborg. Projektet består av sex delområden: Mobil närvård, Nära vård och omsorg, Förebyggande vård och omsorg, Vårdplatser, Organisering och finansiering, Forskning och utveckling. Tidiga och förebyggande insatser är viktiga för att upptäcka och motverka ohälsa. Nära vård barn och unga deltar i Sveriges kommuner och landstings (SKL) projekt Elevhälsobaserad modell med tidiga insatser för psykisk hälsa, vilket handlar om att tidigt upptäcka psykisk ohälsa och utveckla strukturen för samverkan. I förstudien med praktiska inslag arbetar elevhälsan, skolan, socialtjänsten och vården tillsammans med att erbjuda förebyggande och tidiga insatser med elevhälsan som gemensam arena. Målet med arbetet är att ta fram modeller som kan testas under år Skolverket och Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att tillsammans med kommuner och landsting arbeta för att utveckla tidiga och samordnade insatser (TSI) för barn och unga. Nära vårdprojektet har beviljats medel för att delta i projektet, vilket bland annat innebär utbildning i samverkan och processtöd från Karlstads universitet och delta i nätverk med andra utvecklingsprojekt kring samverkan. 7

8 Kommunikation Varje månad skrivs ett nyhetsbrev av projektledaren som kommuniceras ut till delprojektgrupp och andra överenskomna mottagare. En kommunikationsplan för arbetet kommer att tas fram i början av projekttiden. Kalkyl och budget Finansiär är Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden. För delprojektet finns 500 tkr avsatt. Skolverket och Socialstyrelsen har gett preliminärt besked om bidrag på 100 tkr inom ramen för projektet TSI (Tidiga samordnade insatser) för Respektive intressents deltagande står den egna organisationen för. Rapportering Rapportering av resultat görs enligt kommunikationsplanen. I varje rapport ska en avstämning av aktuellt läge avrapporteras samt om några avvikelser är aktuella. Arbetssätt - Utveckla arbetssätt kring samverkan genom nära vård och stöd-team i respektive kommun. - Sammanställa erfarenheter av praktiska test i nära vård och stöd-team. - Fastställd modell implementeras i alla verksamheter genom individuella möten. - Uppföljning och utvärdering sker utifrån överenskomna mål. Ärendehantering Under projekttiden kommer behov av ändringar hanteras av projektledaren. Om förändringen går utanför mandat och givna ramar återkopplas till styrgruppen för godkännande. Säkerhet, sekretess Varje medverkande verksamhet ansvarar för att säkerhet och sekretess efterlevs. Lokaler och utrustning Mariestads kommun är värdkommun för projektledaren. För möten med arbetsgrupper med mera används de olika intressenternas egna konferenslokaler. 8

9 Riskbedömning Vad kan gå fel Bedömning av risk 1 5 (1 liten, 5 stor) Konsekvens 1 5 (1 försumbart, 5 allvarlig) Vad gör vi åt det Ointresse från intressenter 2 5 Tillbaka till delprojektgruppen och styrgruppen Personella resurser i arbetet 5 5 Chefer måste ge tid till arbetet Att det bara blir ett projekt Förstärka implementeringen Fel förväntan på projektet Ge bättre information Olika förutsättningar i kommunerna Att det saknas någon som håller ihop arbetet Brist på informationen till verksamheterna Stor personalomsättning hos verksamheterna Förändrade uppdrag för medverkande verksamheter (t ex elevhälsan och BUP) 3 5 Ge bättre information till politiken 5 5 Innan projektet avslutas ska en tydlig fortsättning vara klar Någon har ansvar att informera Tydlig information om arbetsmodell för alla nyanställda 3 5 Påverka beslutsfattare att inte besluta om nya uppdrag, riktlinjer mm 9