Den odemokratiska hälsan!

Transkript

1 Den odemokratiska hälsan! En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000 Charli Eriksson, Margareta Lindén-Boström, Carina Persson, Gunilla Skarped, Anne-Marie Wallin och Berit Ydreborg

2 Frågeformuläret som ligger till grund för rapporten har tagits fram av Kenneth Berglund, Peter Carlsson, Hans G Eriksson, Anu Molarius och Anders Pihl. Statistikbearbetning: Leif Carlsson Layout och redigering: Lena Dahlström Foto: Magnus Westerborn Ytterligare exemplar kan beställas från: Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Box 1613, Örebro Fax E-post: samhallsmedicin@orebroll.se Rapporten finns även på vår hemsida: 2

3 INNEHÅLL Sid Från ord till handling 4 Bakgrund 6 Huvudresultat 8 Material och metod 12 Livsvillkor 15 Stödjande social miljö 16 Boende och boendemiljö 17 Arbetsliv och arbetsmiljö 19 Ekonomi 21 Levnadsvanor 23 Tobak 23 Alkohol 24 Fysisk aktivitet 26 Mat och vikt 28 Hälsa och livskvalitet 31 Självskattad hälsa 31 Symtom och besvär 32 Psykiskt välbefinnande 33 Känsla av sammanhang och framtidstro 34 Långvarig sjukdom 35 Vård och läkemedel 37 Vårdutnyttjande 37 Otillfredsställda vårdbehov 39 Läkemedelskonsumtion 39 Barns hälsa, vårdutnyttjande och 42 användning av läkemedel Tabellbilaga 45 3

4 FRÅN ORD TILL HANDLING Livsvillkor Hälsa Levnadsvanor Det finns ett tydligt samband mellan människors livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Hälsan är ojämnt odemokratiskt fördelad i befolkningen. Det kommer fram tydligt då olika befolkningsgrupper jämförs. Skillnaderna är påtagliga mellan män och kvinnor i olika åldrar när det gäller liv och hälsa. Det har betydelse vilken utbildningsnivå, hushållstyp, boendeform, ekonomi och etnicitet man har. Likaledes finns påtagliga skillnader mellan människor som bedömer sin hälsa olika. De med kraftig övervikt har en ogynnsam livssituation och hälsa i övrigt. På samma sätt är skillnaderna stora när huvudresultaten redovisas med utgångspunkt i livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och livskvalitet eller vård och läkemedel. Undersökningen understryker det många tidigare undersökningar funnit livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutveckling har nära samband med varandra. Mycket skulle vara vunnet för en bättre folkhälsa om fler hade mer gynnade villkor i livet att skillnaderna kunde minskas. För detta behövs medvetna satsningar på folkhälsan genom politiska insatser. Samtidigt behövs det ett praktiskt hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbete i kommuner och landsting som når ut till dem som har de största behoven. För detta behövs ett brett engagemang, kompetens, mod och vilja. Örebro läns folkhälsoplan Kontrakt för god och jämlik hälsa En vision för 2000-talet, som antogs av landstingsfullmäktige den 8 juni 1998, är en inbjudan till ett fördjupat samarbete, ett partnerskap för en bättre och mer jämlik folkhälsa. I länet görs nu många viktiga insatser. Flera kommuner har antagit folkhälsoplaner och ett systematiskt målinriktat arbete pågår. Den nu redovisade undersökningen Liv och Hälsa 2000 pekar på att mycket återstår för att nå visionen en god och jämlik hälsa. Detta gäller också i ett nationellt perspektiv. Under året kommer nya nationella folkhälsomål att fastställas av riksdagen. Dessa mål har utvecklats för att särskilt möta dagens och morgondagens stora utmaningar för folkhälsan. För att målen nationellt, regionalt och lokalt ska kunna nås krävs stora gemensamma insatser. Det handlar om att möta utmaningar inom området. Denna rapport understryker vikten av att gå från ord till handling. Det gäller att anta utmaningarna, som i länets folkhälsoplan formulerades som en inbjudan att tillsammans med landstinget, myndigheter, kommuner, organisationer, grupper och enskilda finna nya och ännu bättre vägar för att främja hälsan. Hur ska vi i ett län där de sociala och ekonomiska förutsättningarna varierar kraftigt mellan orter och grupper arbeta för en mer jämlik hälsa? Hur ökar vi möjligheterna till påverkan och delaktighet? Hur finner vi nya och bättre vägar att arbeta med livsstilsfrågor och beteenden, där vi också tar hänsyn till samhällsstrukturer och vardagsmakt? Hur stärker vi barns och ungdomars självkänsla och stödjer dem till att välja ett bra liv, utan droger och ett destruktivt beteende? Hur kan vi tillsammans utveckla den offentliga sektorn till ett redskap för att främja hälsan i stället för att bara ta hand om problem? 4

5 Hur vidareutvecklar vi hälsokompetensen hos såväl medborgare som hos dem som arbetar med hälsa och välfärd, så att vi kan skapa positiva utvecklingsspiraler som bidrar till en gynnsam utveckling för hela länet? Kan vi öka insikten om att jämställdhet är en folkhälsofråga? Hur kan vi bidra till integrationen av flyktingar och invandrare? Hur kan vi möta det växande folkhälsoproblemet fetma? I undersökningen framkommer att människor i Örebro län litar på hälso- och sjukvården. En mycket stor del av befolkningen har regelbunden kontakt. Detta skapar stora möjligheter till hälsofrämjande och förebyggande insatser. Bland de kommande nationella folkhälsomålen kommer ett att vara särskilt inriktat på att hälso- och sjukvården måste bli mer hälsoinriktad. Redan i Folkhälsoplanen för vårt län 1998 lyftes en rad utmaningar fram för hälso- och sjukvården: Hur utvecklas instrument för planering och fördelning av en sjukvård efter behov hos befolkningen? Hur förbättras den epidemiologiska bevakningen för bättre underlag om hälsofrämjande arbete och konsekvenser för hälsan i förhållande till olika behov? Hur ska livsstilsfrågorna på ett bra sätt inlemmas i planering och patientmöten? Hur ska rollen som kunskaps- och metodkonsult till övriga aktörer utvecklas? Hur ska sjukhusen bli delaktiga i folkhälsoarbetet på ett systematiskt sätt? Hur förstärks och förtydligas primärvårdens folkhälsouppgifter? Hur ska mödra- och barnhälsovården utvecklas till att bli en ännu viktigare resurs för barnens och familjens hälsa och utveckling? Hur kan psykiatrin utvecklas till en viktig resurs för att förbättra den psykisk hälsan? Hur kan den förebyggande tandvården införlivas i ett bredare folkhälsoarbete? Undersökningen Liv och Hälsa 2000 innehåller mycket information som behöver tolkas, analyseras och diskuteras för att bli verklig kunskap. En kunskap som är av betydelse för en mer hälsosam utveckling inom politik, hälso- och sjukvård, kommunal verksamhet, näringsliv, organisationer, bostadsområden, familjer och i vårt eget handlande. Ta del av våra redovisningar i rapporten och fundera över av det betyder för dig och din omgivning. Diskutera Liv och Hälsa 2000 med andra och återkom gärna till oss om du har frågor eller om du får uppslag till vad som behöver göras för att främja hälsan i länet. 5

6 BAKGRUND Hälsan är en viktig angelägenhet för alla. Vi föds förhållandevis friska till en värld som påverkar oss under hela livsloppet. I tidningar och andra massmedia möter vi ofta beskrivningar av olika risker för människors liv och hälsa. Under andra delen av 1900-talet har hälsan blivit bättre för de flesta, utom för vissa grupper som uppvisar en oroande utveckling. niskors liv och hälsa är också en angelägenhet för våra gemensamma offentliga verksamheter. Landsting och kommuner har viktiga uppgifter att främja hälsa, förebygga ohälsa och ge vård, stöd och service till människor som behöver det. Enkät till invånare Landstinget har en strategisk roll i det lokala folkhälsoarbetet genom att utföra kartläggningar och analyser, sprida information och kunskap samt stödja och koordinera samhällsinriktade förebyggande insatser. Genom att analysera olika register som förs över befolkningen kan mycket belysas, men i många avseenden saknas viktiga uppgifter om människors liv och hälsa. Därför genomfördes år 2000 en enkätundersökning, Liv & Hälsa, i fem mellansvenska landsting (Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro) samt fyra kommuner i Dalarna 1. Syftet var att ta reda på hur invånarna lever, deras livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Drygt slumpmässigt utvalda personer i åldrarna mellan 18 och 79 år ombads besvara frågor om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och livskvalitet, vård och läkemedel samt om hemmavarande barns hälsa. Totalt deltog 64 procent av de tillfrågade. SCB som genomförde datainsamlingen har utvecklat en metod som ger tillförlitliga uppskattningar av förhållanden hos olika befolkningsgrupper och som används för att korrigera för dem som inte svarat. Undersökningen har lagts upp så att resultaten går att presentera för olika kommuner och för de större kommunerna på olika områden. Den samlade folkhälso- och välfärdspolitiken syftar till att ge alla likvärdiga förutsättningar för god hälsa och livskvalitet. För att få en heltäckande bild av hälsoläget behövs undersökningar där befolkningens egen uppfattning om sitt hälsotillstånd kartläggs. För oss har det varit av vikt att undersökningen har en sådan storlek att det är möjligt att redovisa för olika delgrupper. I denna rapport har vi valt att redovisa resultaten för kön och olika åldersgrupper samt för ett antal andra redovisningsgrupper. Dessa grupper är utbildning (grundskola/gymnasium/eftergymnasial), ekonomi (kan/kan ej skaffa fram kr på en vecka), hushåll (ensamboende/sammanboende), boende (hyresrätt/ bostadsrätt, egen villa, radhus), etnicitet (född/ej född i Sverige), hälsotillstånd (dåligt/bra) och kroppsvikt (normalvikt/kraftig övervikt). Skillnader mellan olika kommuner och områden redovisas när de är av betydelse. Komplement till andra hälsodata i Örebro län Informationen från enkäten utgör ett viktigt komplement till offentlig statistik och andra hälsodata. Resultaten har redovisats för politiker och tjänstemän i länets alla kommuner och ytterligare presentationer kommer att göras i olika sammanhang. Det rika materialet kommer att analyseras vidare och kan komma att ha betydelse för framtida forskning. I den här rapporten analyseras data från Örebro län, där resultaten från år 2000 i några fall jämförs med det som framkom i befolkningsenkäten Därutöver gör vi också gemensamma analyser av det samlade materialet tillsammans med forskare i de olika landstingen. En fördjupad analys av den ojämlika hälsan hos barn och barnfamiljerna samt en delstudie om den ojämlika hälsan ur ett etnicitetsperspektiv pågår. En rapport publicerades år 2000 om åldersgruppen år i Örebro län 2. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i samspel Ett huvudperspektiv har varit samspelet mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Detta ligger i centrum av den svenska folkhälsopolitiken. Den Nationella folkhälsokommittén har redovisat förslag till mål och strategier Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan 3. Förslaget omfattar 18 mål vilka i sin tur vilar på sex övergripande riktlinjer för samhällsutvecklingen: Stärk det sociala kapitalet Utveckla goda uppväxtmiljöer Förbättra villkoren i arbetslivet Skapa en god fysisk miljö Stimulera hälsofrämjande levnadsvanor Utveckla en god infrastruktur för folkhälsan Ett urval av dessa mål redovisas i kapitlen. Undersökningen Liv och hälsa ger kunskap av betydelse för utvecklingen av folkhälsoarbete riktat mot flertalet av dessa mål. 1 Liv och hälsa år Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. 2 Den pigga pensionären. Om äldres hälsa i Örebro län. 3 Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. SOU 2000:91. 6

7 7

8 HUVUDRESULTAT I undersökningen har viktiga resultat kommit fram som belyser människors liv och hälsa i Örebro län. Här ges en sammanfattning av huvudresultaten på länsnivå. Betydande skillnader mellan kommuner och geografiska områden redovisas mer detaljerat i de olika kapitlen. Livsvillkor niskors livsvillkor har stor betydelse för folkhälsan. I undersökningen redovisas människors liv och hälsa fördelat på bl a kön, ålder, utbildning, hushållssammansättning, boendeform, etnicitet och ekonomi. I Örebro län är drygt var tionde man och kvinna ej född i Sverige. Tre av tio länsinvånare har folkskola eller grundskola som högsta utbildning, fler i äldre och färre i yngre åldersgrupper. Majoriteten, sju av tio, är gifta eller sammanboende. Bland kvinnor och män i åldern är en av fyra ensamboende. Drygt 60 procent äger sin bostad. Nära var tredje kvinna kan inte skaffa fram kr på en vecka jämfört med var fjärde man. Stödjande social miljö I hela den vuxna befolkningen är 27 procent gifta eller sammanboende och har barn under 18 år. 42 procent är gifta eller sammanboende utan barn. Ensamstående med barn är fem procent av kvinnorna och två procent av männen. Högsta andelen ensamstående med barn, 12 procent, ses bland kvinnor i åldrarna år och bland kvinnor i Örebro hyreshusområden. De allra flesta har möjlighet till socialt stöd i krissituation, vilket dock två procent av kvinnorna och fyra procent av männen saknar. Minst säkra på stöd är män; särskilt yngre med dåligt hälsotillstånd, män ej födda i Sverige, och män som inte kan skaffa fram kr på en vecka. Nära häften av männen och 43 procent av kvinnorna är aktiv medlem i någon grupp, förening eller samfund. En majoritet kan lita på personerna som bor i bostadsområdet. En samlad bild av de sociala resurserna på basen av dessa tre frågor visar att 27 procent av kvinnorna och 30 procent av männen har högt socialt kapital, medan sju respektive åtta procent har lågt socialt kapital. Befolkningens tilltro är högst till sjukvården följt av polis, försäkringskassa, riksdag, regering, socialtjänst, arbetsförmedling, politiker i kommun och politiker i landsting i nu nämnd ordning. Boende och boendemiljö Oavsett om man bor i villa, hyreslägenhet eller någon annan form av boende trivs majoriteten med sitt boende. Detta gäller också oberoende av ort, eller bostadsområde i Örebro. Minst bra trivs de som bor i Örebros stora hyreshusområden. En aspekt av boendemiljön är känslan av trygghet i det område som man bor i. Rädsla för att gå ut på grund av risk för överfall, rån eller ofredande är både köns- och åldersrelaterad. och äldre avstår i klart större utsträckning än män och yngre från att gå ut. En annan aspekt av upplevd trygghet eller otrygghet är om man anser att man kan lita på människorna som bor i området. Svenskfödda kvinnor och män upplever i högre grad än utlandsfödda att de kan lita på personerna i området. Arbetsförhållanden Ungefär två tredjedelar av länets befolkning i arbetsför ålder är anställda. I kommunerna varierar både arbetslöshet och utbildningsnivå. Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Den fysiska arbetsmiljön, dvs buller, tunga lyft och besvärande arbetsrörelser, är påfrestande för många människor i länet. Bland arbetare och lägre tjänstemän är det många som inte kan bestämma arbetstakten och avbryta arbetet när de själva vill. En tredjedel av alla tycker inte att de får stöd av chefen att lösa svårigheter och mer än en tredjedel får ingen uppskattning från sin chef för genomfört arbete. Detta gäller särskilt för kvinnor. Nästan 80 procent av alla trivs bra med det nuvarande arbetet. En lägre andel kvinnor än män anger en positiv arbetsmiljö. En tredjedel av alla oberoende av utbildning anger långvarig sjukdom. I åldersgruppen år har 50 procent av kvinnorna nack/skulderbesvär. Ekonomi Var femte kvinna och man uppger att de haft svårt att klara sina löpande utgifter. Detta gäller var fjärde kvinna och man som ej är födda i Sverige och var tredje kvinna och man i åldern år. Mer än varannan ensamboende kvinna i åldern år har haft svårt att klara löpande utgifter. 8

9 Den ekonomiska stressen belyses med frågor om det hänt att personerna under de senaste tre månaderna tvingats begränsa eller avstå från bl a matinköp, vilket 18 procent av kvinnorna och 12 procent av männen gjort. Detta var fyra gånger vanligare bland yngre kvinnor jämfört med kvinnliga pensionärer. Bland män var detta sex gånger vanligare bland yngre män jämfört med manliga pensionärer. Bilden blir likartad även när frågan gäller möjlighet att skaffa fram kr på en vecka. Levnadsvanor Tobak I Örebro län röker kvinnor i större utsträckning än män, 18 respektive 14 procent. Unga kvinnor, år, röker i betydligt högre grad än män i motsvarande ålder, 17 jämfört med nio procent. Både bland kvinnor och män förekommer daglig rökning mest i åldern år, cirka 20 procent. Rökning har samband med utbildningsnivå. De med lägst utbildning är dagligrökare i dubbelt så stor utsträckning som de med eftergymnasial utbildning. Jämfört med 1994 har andelen som röker dagligen sjunkit i åldersgruppen år. Alkohol Ett sätt att beskriva befolkningens alkoholvanor är att utgå från gruppen som inte dricker alls. Andelen nykterister är större bland kvinnor än bland män, 28 jämfört med 15 procent. Av de utlandsfödda kvinnorna dricker närmare hälften inte alkohol alls. Det är en större andel nykterister i gruppen som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt jämfört med dem som upplever att det är bra. Berusningsdrickande är mer än tre gånger vanligare bland män än bland kvinnor, 27 respektive sju procent. Det är även ett åldersrelaterat beteende åringarna dricker i högre grad än andra stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle. Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet är viktigt för hälsan. Drygt en femtedel av länets invånare har en låg grad av fysisk aktivitet, d v s de promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än två timmar per vecka på sin fritid. Det är inga stora skillnader mellan åldersgrupperna beträffande att vara fysiskt inaktiv. Bland kvinnorna skiljer sig motionsvanorna åt beroende på om de är födda i Sverige eller inte. Andelen svenskfödda kvinnor som svarat att de endast motionerar lite är 19 procent. Motsvarande andel bland utlandsfödda är nästan dubbelt så stor, 35 procent. Mat och vikt Kostvanor är en av flera betydelsefulla faktorer när det gäller hälsa och övervikt. anser i större utsträckning än män att det är viktigt att välja mat som är bra för hälsan. Nästan inga kvinnor anser att det är oviktigt, vilket däremot 15 procent av männen tycker. I Örebro län har andelen överviktiga/kraftigt överviktiga i åldersgruppen år ökat både bland kvinnor och män mellan 1994 och år En speciell riskgrupp utgör de kraftigt överviktiga som ökat från åtta till 12 procent under den studerade perioden. är överviktiga i högre grad än kvinnor och personer med låg utbildning är överviktiga i större utsträckning än de med eftergymnasial utbildning. Hälsa och livskvalitet Hälsa och sjuklighet är relaterat till livsvillkoren. upplever sig ha en sämre hälsa än män. De som har annan etnisk bakgrund än svensk, låg utbildning samt sämre ekonomi tycker sig ha sämre hälsa. Variationerna är stora mellan länets kommuner/områden. Bäst hälsa bland kvinnor upplevs i Örebros villaområden och innerstad. Bland män upplevs hälsan som bäst i villaområdena i Örebro och i Degerfors kommun. Långvarig sjukdom är vanligast i de äldsta åldersgrupperna. Nästan hälften av alla kvinnor i åldrarna år har någon långvarig sjukdom. I de äldsta grupperna dominerar hjärtkärlsjukdom och diabetes. I yngre åldrar är allergiska besvär och astma vanligt. Besvär från rörelseapparaten är den vanligaste sjukdomen bland länsbefolkningen. Bland kvinnor är nack- och skulderbesvär det vanligaste symtomet, särskilt hos dem med kort utbildning. Psykosociala besvär är lika vanligt bland kvinnor i alla socioekonomiska grupper. 9

10 Vård och läkemedel Besökt olika vårdgivare Generellt sett ökar allt utnyttjande av vård oavsett vårdform med stigande ålder hos såväl kvinnor som män. Av länets befolkning har omkring två tredjedelar av kvinnorna och hälften av männen någon gång under de senaste tre månaderna sökt en eller flera av de vårdformer som angavs i enkäten. Nästan var tredje länsinvånare i åldern år har under de senaste tre månaderna besökt läkare på vårdcentral. En betydligt större andel kvinnor än män söker läkare i öppen vård, 38 procent respektive 27. Yngre kvinnor, år söker nästan dubbelt så ofta som män i motsvarande ålder. Bland de äldsta kvinnorna, år har varannan kvinna besökt vårdcentralen. Länsinvånare med annan etnisk bakgrund än svensk, med kort utbildning, med kraftig övervikt och en upplevd dålig hälsa söker oftare än andra. Under de senaste tre månaderna har drygt var tionde länsinvånare besökt distriktssköterska på grund av egna besvär eller sjukdom. Unga kvinnor, år söker dubbelt så ofta som män i motsvarande åldersgrupp. I Laxå söker de yngre kvinnorna distriktssköterska lika ofta som de äldsta. Var tionde länsinvånare har besökt akutmottagningen en eller flera gånger under de senaste tre månaderna på grund av sjukdom eller besvär. För båda könen ökar vårdbehovet med stigande ålder. Skillnader kan ses mellan länets kommuner och mellan bostadsområden i Örebro. Nästan var femte länsbo har under de senaste tre månaderna sökt läkare på annan sjukhusmottagning. söker något oftare än män, 23 respektive 19 procent. Andelen som besöker annan sjukhusmottagning stiger med ökande ålder för såväl män som kvinnor., år, som ej är födda i Sverige söker sjukhusmottagning dubbelt så ofta som svenskfödda kvinnor i motsvarande ålder. För män gäller motsvarande förhållande i den äldsta åldersgruppen. Var tjugonde person i länet har varit inlagd på sjukhus de senaste tre månaderna. Andelen var ungefär lika för kvinnor och män och ökar med stigande ålder. Nästan en tredjedel av de som besvarat enkäten har de senaste tre månaderna besökt tandläkare en eller flera gånger på grund av egna besvär. Otillfredsställda vårdbehov Ungefär var femte man och kvinna har varit i behov av läkarvård men ej sökt. På följdfrågan varför de avstått från läkarvård angav över en fjärdedel att besvären gick över och knappt en fjärdedel att de ändå inte kunde få någon hjälp. En betydande andel avstod läkarbesök på grund av annan orsak, 29 procent. Drygt var tionde man och kvinna anger att de inte kunde få tag på läkaren och lika många anger att ekonomiska resurser saknades. I den yngre åldersgruppen avstod var femte kvinna och man från läkarvård på grund av att ekonomiska resurser saknades, mot ungefär var tjugonde i den äldsta åldersgruppen. Behov av tandläkarvård men ej sökt uppgav cirka 14 procent av de svarande. Var femte man och kvinna i åldern år avstår från tandläkarbesök mot knappt var tionde i den äldre åldersgruppen. Den huvudsakliga orsaken till att man avstår från tandläkarvård är av ekonomiska skäl. En mycket liten andel anger att de fått recept på läkemedel utskrivet men ej hämtat ut denna De främsta orsakerna var att man ej hade råd och att man hade tillräckligt med medicin sedan tidigare. Läkemedelskonsumtion Smärtstillande läkemedel är det mest använda receptbelagda läkemedlet bland såväl kvinnor som män i länet. De senaste två veckorna använde var femte kvinna och var tionde man sådan medicin. Smärtstillande läkemedel var även det vanligaste icke receptförskrivna läkemedlet. Blodtrycksmedicin används av drygt var tionde man och kvinna. Andelen stiger med ökande ålder. I den äldsta åldersgruppen använder drygt en tredjedel av både kvinnor och män blodtryckssänkande medicin. Hjärtmedicin används av något fler män än kvinnor, sju respektive fem procent. Det är framförallt kvinnor och män i den äldre åldersgruppen, år, som använder medicinen. I denna åldersgrupp använder ungefär var fjärde man och var femte kvinna hjärtmedicin. Sömnmedel används dubbelt så ofta av kvinnor än av män, sex respektive tre procent. Det är framförallt de äldre, år som använder sömnmedel. I den åldersgruppen använder kvinnor sådan medicin nästan dubbelt så ofta som män, 15 respektive åtta procent. 10

11 Antidepressiva och nervlugnande läkemedel används av tre procent av länsbefolkningen. använder antidepressiva medel dubbelt så ofta som män, fyra respektive två procent. Barns hälsa, vård och läkemedel De som svarat på enkäten och som också sagt att de har hemmavarande barn under arton år, har tillfrågats om barnets eller barnens eventuella symtom, långvariga sjukdomar, vårdkonsumtion och medicinförbrukning. Av de symtom som nämns är huvudvärk vanligast. Omkring var tredje pojke och flicka uppges ha haft huvudvärk och andelen är störst bland tonåringar. Värk i magen har var fjärde flicka och var femte pojke haft. För övriga symtom anges lägre andelar. Föräldrarna uppger att 17 procent av alla barn har någon långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Astma och allergi är den vanligast långvariga sjukdomen bland barn, 13 procent. Högst andel har tonåringar, 17 procent av såväl pojkar som flickor. När det gäller vårdutnyttjande har nästan vart tredje barn träffat läkare respektive tandläkare under de senaste tre månaderna. En högre andel barn i åldersgruppen 0-5 år jämfört med andra åldersgrupper har haft kontakt med läkare, distriktssköterska och barnavårdcentral. Dessa besök kan omfatta både hälsovård och sjukvård. En något högre andel förskolebarn än andra åldersgrupper har besökt sjukhusmottagning akut eller varit inlagda på sjukhus. Var fjärde flicka i åldern 6-17 år och var femte pojke 6-17 år har besökt skolhälsovården. Föräldrarna besvarade också frågor om barnens användning av receptbelagda och receptfria mediciner. Högre andel barn i åldern 0-5 år än andra åldersgrupper fick mediciner. De vanligaste medicinerna i denna åldersgrupp är febernedsättande medel och näsdroppar som har givits till ungefär varannat barn. Vart tredje förskolebarn har fått hostmedicin och vart femte har fått penicillin/antibiotika. Bland tonåringar dominerade användningen av näsdroppar, febernedsättande respektive smärtstillande medel. 11

12 MATERIAL OCH METOD Population och urval Örebro län hade vid ingången av år 2000 tolv kommuner med sammanlagt länsinvånare. Knappt hälften av invånarna, personer, bodde i Örebro kommun. Våren 2000 var personer i åldern år skrivna i Örebro län. Av dessa valdes personer ut att delta i studien genom ett så kallat stratifierat obundet slumpmässigt urval. Det innebär att länet delades in i 16 delområden fem områden inom Örebro kommun samt resterande elva kommuner. Inom varje delområde gjordes ett urval på 960 personer i åldern år, i syfte att möjliggöra analyser på kön och åldersgrupp. Varje delområde indelades i åtta grupper: män respektive kvinnor år, år år samt år. Ur varje grupp valdes slumpmässigt 120 individer. I Örebro kommun bor 45 procent av länets befolkning. Örebro ligger därför till stora delar mycket nära medelvärdet för hela länet. Inom Örebro kommun finns områden med stora socioekonomiska och kulturella skillnader, vilket har betydelse för folkhälsan. För att försöka åskådliggöra detta delades Örebro kommun in i fem grupper med olika karaktär. Dessa grupper är: Innerstadsområdet. Områden i Örebros innerstad med blandade boendeformer, dominerade av flerfamiljshus med hyres- eller bostadsrätt. Hyreshusområden. Representerar till största delen det s k miljonprogrammets bostadsbestånd, d v s större sammanhängande hyreshusområden byggda under 1960/70-talen. Även andra hyreshusområden av miljonprogramskaraktär ingår i denna grupp. Villaområden. Sammanhållen villabebyggelse inom Örebro tätort. Ytterområden. Områden utanför stadskärnan bestående av såväl mindre tätorter som renodlad landsbygd/glesbygd. Övrigt. Innehåller samtliga personer år bosatta i Örebro kommun som inte är placerade i någon annan grupp. Gruppen redovisas inte separat i rapporten. Enkätens konstruktion Enkäten bestod av 81 frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Dessutom ingick ett fåtal frågor till föräldrar om hemmavarande barns hälsa samt till personer som hade besvär med urininkontinens. Tillvägagångssätt Enkätundersökningen genomfördes våren 2000 i Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro län. Dessutom ingick fyra kommuner i södra Dalarna i urvalet. Det omfattande totala materialet har gett flera fördelar; studier av mindre vanliga företeelser har möjliggjorts, speciella geografiska områden kan studeras (t ex bergslagsregionen) och kostnaden för enkätstudien har blivit lägre eftersom de fasta kostnaderna har delats av fler. Urvalsdragning, utskick, insamling av enkäter, påminnelser samt inläsning av data gjordes av Statistiska Centralbyrån (SCB). Svarsfrekvens Totalt besvarades cirka 64 procent av enkäterna som ingick i urvalet för Örebro län. Svarsfrekvenserna fördelade sig mycket olika beroende på kön, ålder, etnicitet samt utbildningsnivå. var mer benägna att svara än män. Svarsbenägenheten ökade med stigande ålder samt ju högre utbildningsnivån var. Dessutom svarade personer födda i Norden oftare än personer födda utanför Norden - inte så förvånande eftersom enkäten endast skickades ut i en svensk version och relativt goda språkkunskaper i det svenska språket förutsattes (figur 1). Även mellan olika geografiska och sociogeografiska områden förelåg stora skillnader i svarsbenägenhet med störst skillnad i svarsbenägenhet i Örebro kommun (figur 2). Det föreligger liknande skillnader mellan olika områden inom övriga kommuner. Detta studeras dock inte i den här rapporten. Frågor om barns hälsa Det var sammanlagt föräldrar som besvarade frågor om sina hemmavarande barn. Ungefär 97 procent av de som i enkäten uppgav att de hade hemmavarande barn har svarat på frågor om barnens hälsa. Totalt har dessa föräldrar svarat på frågor om barn i åldrarna 0-17 år i Örebro län. Internt bortfall I Örebro län var det personer som svarade på minst en av frågorna i enkäten. Det interna bortfallet 4 varierar beroende på frågorna och mellan olika grupper av svarande. 4 Det bortfall som uppstår då en person borde svara på en fråga men väljer att inte göra det. 12

13 För grupper av frågor, s k frågebatterier, är ofta svarsfrekvensen på den första frågan hög medan resten av frågorna får en lägre svarsfrekvens. De grupper av svarande som har högt internt bortfall är främst äldre personer och personer som inte är födda i Sverige. Den interna svarsfrekvensen skiljer sig också åt för grupper med olika hälsotillstånd, utbildningsnivå och sysselsättning, vilket leder till att jämförelser inom dessa grupper för några av frågorna bör göras med försiktighet. Viktning och bortfallsanalys år år år år Norden Övriga Förgymn Gymnasial Eftergymn % Datamaterialet har viktats. Vikter används för att uppskatta förhållanden i populationen med hjälp av de enkätsvar som kommit in. Viktningen korrigerar för att det var olika stor andel av invånarna i varje urvalsgrupp och att det var olika stor andel svarande i olika urvalsgrupper. Med viktning justeras även systematiskt bortfall. Metoden kalibreringsviktning kan när den används rätt minska både urvalsfel och bortfallsskevhet. Med hjälp av denna teknik utnyttjas starka hjälpvariabler. Med stark hjälpvariabel menas en variabel som uppfyller en eller flera av följande egenskaper: Variabeln samvarierar väl med svarsbenägenheten Variabeln samvarierar väl med viktiga undersökningsvariabler Variabeln avgränsar viktiga redovisningsgrupper De hjälpvariabler som användes till den här undersökningen var: område, kön, ålder, född i norden eller ej samt utbildningsnivå. Samtliga uppfyller väl de kriterier som ställs på att vara en god hjälpvariabel. Alla dessa uppgifter finns också tillgängliga i register för hela befolkningen. Viktningsmetoden beskrivs mer utförligt i den Tekniska rapport som framställts av SCB 5. I denna rapport redovisas skattningar av liv och hälsa för de personer som våren 2000 var mellan 18 och 79 år och bodde i Örebro län. Tabeller och diagram är inte åldersstandardiserade. Det är en skillnad i åldersstruktur i de olika geografiska områdena (figur 3), bl a är befolkningen yngre i Örebros hyreshusområden än i länet som helhet. Flera frågor som undersöks är åldersberoende och alla eventuella geografiska jämförelser måste göras med detta i åtanke. Figur 1. Svarsfrekvens beroende på kön, ålder, etnicitet och utbildning. Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro kommun Ök: hyreshusomr Ök: innerstad Ök: villaomr Ök: ytteromr år % Figur 2. Svarsfrekvens beroende på kön och kommun/ område. Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro kommun Ök: innerstad Ök: hyreshusomr Ök: villaomr Ök: ytteromr år % år år år år Figur 3. Åldersfördelning uppdelat på kön och kommun/ område Liv & hälsa - Teknisk rapport för Örebro län ; Beställes från Samhällsmedicinska enheten, ÖLL 13

14 14

15 LIVSVILLKOR Det är väl känt att människors livsvillkor har betydelse för hälsoutvecklingen. I denna rapport har vi valt att redovisa resultaten av de deltagande människornas svar på frågorna i frågeformulären som de framkommer bland kvinnor och män i fyra olika åldersgrupper. I tillägg till detta redovisas i tabellbilagan hur olika svar förekommer i några olika redovisningsgrupper, som också har betydelse för människors liv och livssituation. I Örebro län är drygt var tionde man och kvinna ej födda i Sverige (se tabell 1 i tabellbilagan). Skillnaden med avseende på kön och ålder är bland personerna i ålder år små när det gäller att ej vara född i Sverige (etnicitet). Utbildningsnivån i länet varierar. Tre av tio länsinvånare har folkskola eller grundskola som högsta utbildning. Denna andel är betydligt högre i gruppen år, 34 procent hos kvinnor och 41 procent hos män. Bland pensionärerna i undersökningen var andelen ännu högre, 63 procent respektive 56 procent. Bland yngre grupper har en av fem kort utbildning. Detta återspeglar den utbildningsrevolution som skett i det svenska samhället, vilket också framkommer när vi ser på andelen med eftergymnasial utbildning. Var fjärde kvinna och var femte man har sådan utbildning och andelen är högst i de två yngsta åldersgrupperna. Den vanligaste hushållssammansättningen är att personen är gift eller sammanboende, vilket sju av tio länsinvånare i åldern år är. Denna andel är högst i åldrarna år bland kvinnorna och i åldrarna år bland männen. Bland de yngsta kvinnorna och männen är en av fyra ensamboende, jämfört med en av fem i åldrarna år bland kvinnorna och år bland männen. Bland kvinnliga pensionärer är ensamboende dubbelt så vanligt som bland manliga pensionärer. Detta återspeglar bl a männens högre dödlighet. Boendeformen varierar också bland länsinvånarna. Omkring var tredje bor i hyresrätt. Det är vanligast bland de yngre i åldrarna år, omkring hälften bor i hyresrätt. Drygt 60 procent äger sin bostad, d v s bor i bostadsrätt, villa eller radhus. Detta gäller drygt 70 procent av kvinnorna i åldrarna år och män i åldrarna år. Några få procent bor i andra boendeformer. NATIONELLA MÅL FÖR FOLKHÄLSAN: Stark solidaritet och samhällsgemenskap Minskad fattigdom Minskad boendesegregation Stödjande social miljö för individen Minskad isolering, ensamhet och otrygghet Ökad delaktighet i förenings- och kulturverksamhet. självrapporterat hälsotillstånd. Normalvikt har 54 procent av kvinnorna och 44 procent av männen. Bland unga kvinnor och män år är dessa andelar högst, 70 respektive 61 procent. Drygt var tionde har kraftig övervikt (BMI>30). Kraftigt överviktiga var sju procent av de yngre kvinnorna och åtta procent av de yngre männen. Denna andel är högre i de äldre åldersgrupperna. Den självrapporterade hälsan är bra eller mycket bra hos 67 procent av kvinnorna och 72 procent av männen. Ju yngre, ju högre andel med god hälsa. I åldern år har 83 procent av männen och 79 procent av kvinnorna gott hälsotillstånd. Andelen med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd är också lägst i den yngsta åldersgruppen, fyra respektive två procent bland kvinnor och män. Högst andel med dålig hälsa finns bland kvinnor i åldrarna år, drygt var tionde, och bland män i samma åldrar, knappt var tionde. Ekonomin är viktig för människors liv och hälsa. En fråga som använts gäller möjlighet att skaffa fram kontanter. Nära var tredje kvinna kan inte skaffa fram kr på en vecka, vilket var fjärde man inte heller kan. Detta var vanligare bland yngre än äldre, något som ses hos såväl kvinnor som män. I redovisningarna kommer också vissa hälsoaspekter att utgöra bakgrund för presentation av resultaten (se tabell 2 i tabellbilagan). Detta gäller relativ kroppsvikt och 15

16 Stödjande social miljö I den vuxna befolkningen är 27 procent gifta eller sammanboende med barn och 42 procent gifta eller sammanboende utan barn. Ensamstående med barn är fem procent av kvinnorna och två procent av männen. Ensamstående utan barn är 26 procent av kvinnorna och 28 procent av männen. Sjukvården Polisen Försäkringskassan Riksdagen och män år Mycket stort/ Ganska stort Inte särskilt stort/ Inget alls Har ingen uppfattning Det är vanligast med ensamstående föräldrar i åldern år, 12 procent av kvinnorna och fem procent av männen. Variationen med avseende på ensamstående föräldrar är liten mellan olika geografiska områden med undantag för Örebros hyreshusområden, där12 procent är ensamstående mödrar. Socialtjänsten Regeringen Arbetsförmedlingen Politikerna i kommunen Politikerna i landstinget En viktig del av sociala relationer är socialt stöd. Här redovisas tillgången till känslomässigt och praktiskt stöd i krissituationer. I länet anger fyra procent av männen och två procent av kvinnorna att de saknar personer i sin omgivning som kan ge dem stöd i händelse av personliga problem eller kris. Detta är vanligast bland män boende i Örebros hyreshusområden, åtta procent och bland kvinnor i Örebros hyreshusområden och i Laxå, fyra procent. Helt säkra på att få personligt stöd vid problem eller kris är 78 procent av kvinnorna och 69 procent av männen. Detta är vanligast bland yngre personer, år, där 85 procent av kvinnorna och 75 procent av männen är helt säkra på att de har denna form av socialt stöd. De allra flesta anger att de helt säkert eller troligen har någon i sin omgivning som kan ge dem stöd (se tabell 3 i tabellbilagan). Andelen är lägst bland män i åldrarna år med dåligt hälsotillstånd (två tredjedelar har stöd) och därefter bland ensamstående män, män ej födda i Sverige och män som inte kan skaffa fram kr på en vecka. Nära hälften av männen och 43 procent av kvinnorna är aktiv medlem i någon grupp, förening eller samfund (se tabell 4 i tabellbilagan). Ingen större skillnad finns mellan åldersgrupperna. Däremot är andelen aktiva i organisationer lägre bland dem med dåligt hälsotillstånd, ej födda i Sverige och personer med förgymnasial utbildning. Det är relativt små skillnader i andel aktiva medlemmar mellan olika geografiska områden med undantag för en lägre andel i Örebros hyreshusområden, 32 procent bland kvinnor och 44 procent bland män. Vanligaste är aktivt medlemskap i idrottsförening bland såväl kvinnor som män, 11 respektive 19 procent, följt av religiöst samfund, åtta respektive fem procent % Figur 4. Förtroende för olika institutioner i samhället fördelat på kvinnor och män. En majoritet kan lita på personerna som bor i bostadsområdet, nära nio av tio personer. Något färre litar på sina grannar i redovisningsgrupperna yngre med dåligt hälsotillstånd, unga med dålig ekonomi, boende i hyresrätt och ej födda i Sverige (se tabell 5 i tabellbilagan). I denna redovisning görs en samlad beskrivning av människors sociala kapital utifrån de tre nämnda frågorna. Den första handlar om man har någon i sin omgivning som kan ge stöd i olika situationer. Den andra frågan handlar om man är aktiv medlem eller går på möten i någon förening eller grupp och den tredje frågan omfattar den sociala sammanhållningen eller tilliten till människor i ens bostadsområde eller där man bor. Om de svarande grupperas beroende på svaren på dessa tre frågor framkommer att 27 procent av kvinnorna och 30 procent av männen har högt social kapital (se tabell 2 i tabellbilagan), medan sju respektive åtta procent har lågt socialt kapital. Förekomsten av socialt kapital är högre i de äldre åldersgrupperna. I undersökningen ingår en fråga om förtroende för institutioner i samhället (figur 4). Befolkningen i Örebro län har stort förtroende för sjukvården. Bland såväl kvinnor som män uppger en andel av 77 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården. Därnäst kommer förtroendet för polisen, 66 respektive 59 procent, och försäkringskassan, 51 respektive 49 procent. Mindre vanligt är stort förtroende för riksdagen, 29 respektive 31 procent och regeringen, 26 respektive 28 procent. Andelen stort förtroende är minst för arbetsförmedling och politiker i kommun och landsting. Omkring var femte person har stort förtroende för dessa. 16

17 Boende och boendemiljö En viktig aspekt av människors livsvillkor är boendet. Boendemiljön varierar mellan olika områden och typen av boende speglar till en del de livsvillkor individen lever under. Omkring hälften av de tillfrågade bor i egen villa eller radhus och 12 procent bor i bostadsrätt. Att bo i hyreslägenhet är något vanligare bland kvinnor än bland män, 34 procent jämfört med 31 procent. Övriga bor antingen i arrendebostad, servicehus/servicelägenhet eller i någon annan form av boende. NATIONELLA MÅL FÖR FOLKHÄLSAN: Sunda inne- och utemiljöer Väl ventilerad inomhusmiljö. God bebyggd miljö, säker strålmiljö, frisk luft och giftfri miljö enligt Miljökommitténs förslag. Utlandsfödda bor i större utsträckning än svenskfödda i hyreslägenhet, 50 procent jämfört med 29 procent bland männen och 45 procent jämfört med 32 procent bland kvinnorna (se tabell 6 i tabellbilagan). Åldersmässigt är skillnaderna större med avseende på typ av bostad/boende. I den yngsta åldersgruppen år bor omkring hälften i hyreslägenhet, 49 procent av männen och 52 procent av kvinnorna. I övriga ålderskategorier rör sig denna andel mellan 21 och 33 procent (se tabell 6 i tabellbilagan). Ensamboende och personer med sämre ekonomi, d v s de som inte kan skaffa fram kronor på en vecka, bor i större utsträckning än andra i hyreslägenhet (se tabell 6 i tabellbilagan). Trivsel med bostaden Oavsett typ av boende trivs den stora majoriteten mycket eller ganska bra med sin bostad. 86 procent av kvinnorna och 81 procent av männen som bor i hyresrätt trivs mycket eller ganska bra med sin nuvarande bostad. För de privata boendeformerna är andelen nöjda ännu större. En liten grupp trivs inte med sin bostad, främst personer i hyreslägenhet, där sju procent av männen och sex procent av kvinnorna trivs ganska eller mycket dåligt. Endast någon procent av de som bor i bostadsrätt eller egen villa eller radhus trivs inte med sitt boende. Oberoende av ort eller bostadsområde i Örebro så säger majoriteten att de trivs ganska eller mycket bra med sin nuvarande bostad. Minst bra trivs man i Örebros miljonprogramsområden där 82 procent av kvinnorna och 78 procent av männen säger sig trivas ganska eller mycket bra med bostaden. Även om majoriteten av de som inte är födda i Sverige trivs mycket eller ganska bra med sin nuvarande bostad är denna andel lägre, speciellt bland männen, än vad som gäller bland svenskfödda, 81 procent jämfört med 91 procent. Majoriteten trivs även med den omgivande miljön. Sämst i det avseendet är också här Örebros miljonprogram även om majoriteten, 77 procent av kvinnorna och 71 procent av männen, trivs med miljön. Störningar i och runt bostaden I enkäten finns frågor om man upplever olika typer av störningar i och runt den egna bostaden. Figur 5 visar andelen kommuninvånare som aldrig upplever störande grannar eller nedskräpad utemiljö. Figur 6 visar andelen som aldrig störs av buller eller avgaser. Boende i Örebros innerstad och Örebros miljonprogram upplever mest störningar. Minst störningar anser man att det är i Askersund och i Örebros villa- och ytterområden. Upplevd otrygghet En aspekt av boendemiljön är känslan av trygghet i det område som man bor i. Ett sätt att spegla detta är att fråga de boende om det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Variationen mellan kommunerna är stor (figur 7). Sämst är situationen i Örebro kommun där 28 procent av kvinnorna och åtta procent av männen säger att det händer att de avstår från att gå ut ibland av nämnda skäl. Bäst för kvinnornas del är Ljusnarsberg, tio procent och för männens Hällefors, två procent. Avsevärt fler kvinnor än män avstår från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallna. I flera kommuner är andelen minst dubbelt, och i flera fall tredubbelt så stor. Rädsla för att gå ut på grund av risken för överfall, rån eller ofredande är åldersrelaterad. I den äldsta gruppen, år, är rädslan som störst. Detta gäller både kvinnor 17

18 och män även om andelen män är klart lägre än andelen kvinnor. i åldern år, som bor i Örebros innerstad och Örebros hyreshusområden är de som i absolut störst utsträckning, 50 procent eller däröver, avstår från att gå ut. Även i Örebros villaområden bor en stor andel äldre kvinnor, 45 procent, som ibland avstår från att gå ut på grund av rädsla. Också de äldsta männen upplever samma bostadsområden i Örebro som så otrygga att det händer att de inte går ut. I Kumla och Karlskoga avstår omkring en tredjedel av de äldsta kvinnorna ibland från att gå ut. Kumla har också en förhållandevis hög andel av de äldsta männen, 13 procent, i denna kategori. En annan aspekt av upplevd trygghet eller otrygghet kommer fram genom frågan Man kan lita på människorna som bor i det här området. Här kommer skillnader med avseende på etnicitet fram. En fjärdedel av de utrikesfödda kvinnorna anser att påståendet stämmer mycket väl. En klart större andel, 37 procent i gruppen svenskfödda tycker emellertid att man kan lita på dem som bor i området. Tendensen är likartad för männens del. Av de utlandsfödda anser 22 procent att påståendet stämmer mycket väl. Motsvarande andel bland män födda i Sverige är 38 procent. Oavsett typ av boende, upplever utlandsfödda i klart mindre utsträckning att de kan lita på människorna som bor i området. Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro kommun Ök: innerstad Ök: hyreshusomr Ök: villaomr Ök: ytteromr år % Störande grannar Skadegörelse/klotter Figur 5. Andel kvinnor och män som aldrig upplever störande grannar och nedskräpad utemiljö i länets kommuner/områden. Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro kommun Ök: innerstad Ök: hyreshusomr Ök: villaomr Ök: ytteromr år % Buller utifrån Avgaser utifrån Figur 6. Andel kvinnor och män som aldrig upplever störningar av buller och avgaser i länets kommuner/ områden. Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro kommun Ök: innerstad Ök: hyreshusomr Ök: villaomr Ök: ytteromr år % Figur 7. Andel kvinnor och män som avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade i länets kommuner/områden. 18

19 Arbete och arbetsmiljö I detta avsnitt omfattas bara de som är i åldern år. Totalt ingår personer. Huvudsaklig sysselsättning och utbildning Det vanligaste förhållandet för både kvinnor och män är att vara anställd. Cirka två tredjedelar av män och kvinnor är anställda. Bland män varierar det i kommunerna mellan som lägst 58 procent i Ljusnarsberg och högst i Kumla med 77 procent. Bland kvinnor är förhållandet lägst i Degerfors med 60 procent och högst i Kumla med 72 procent. I Ljusnarsberg fanns flest öppet arbetslösa, 14 procent män och 13 procent kvinnor. Lägst arbetslöshet bland män var det i Kumla, två procent och bland kvinnor i Hallsberg, tre procent. Föräldralediga var knappt en procent män och fyra procent kvinnor. Utbildningsnivån varierar i kommunerna. Flest med eftergymnasial utbildning, en tredjedel, finns i Örebro kommun. Lägst andel med eftergymnasial utbildning finns bland Hällefors män, sju procent, och i Ljusnarsberg, åtta procent bland män och 13 procent bland kvinnor. I Hällefors och Laxå har 17 procent och i miljonprogrammet i Örebro har 15 procent av kvinnorna och 20 procent av männen eftergymnasial utbildning. Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Arbetsförhållanden Vi har i enkäten ställt en rad frågor om både den psykosociala miljön (arbetstakt, påverkan, stöd, uppskattning, sammanhållning) såväl som den fysiska miljön (tunga lyft, buller). Nedan följer beskrivning av olika gruppers upplevda arbetsmiljö. Grupperna är indelade efter en s k socioekonomisk indelning (SEI-kod). I denna studie redovisas materialet enligt nedan: 1. Arbetare, ej facklärda i varu- eller tjänsteproduktion 2. Arbetare, facklärda i varu- eller tjänsteproduktion 3. Tjänstemän, lägre 4. Tjänstemän, mellan eller högre 5. Ledande befattningar, fria yrkesutövare med akademikeryrken samt företagare och lantbrukare Framförallt männen är utsatta för en påfrestande fysisk miljö (se tabell 7 i tabellbilagan). Monotont och ensidigt arbete utsätts varannan kvinna i gruppen lägre tjänstemän för. NATIONELLA MÅL FÖR FOLKHÄLSAN: God arbetsmiljö Anpassning av fysiska och psykiska krav till individens förutsättningar. Ökat inflytande och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Tunga lyft varje dag eller några dagar i veckan utför knappt hälften av männen i länet och drygt en fjärdedel av kvinnorna. Störst andel tunga lyft gör Askersunds och Lindesbergs män med 62 procent och minst i Örebros villaområden med 31 procent. Störst andel bland kvinnor i Ljusnarsberg, 42 procent, Askersund och Hällefors, 38 procent. Minst andel i Örebros villaområden, 21 procent. Utsatta för buller varje dag eller några dagar i veckan är totalt 47 procent av länets män och 29 procent av kvinnorna. Störst andel utsatta finns bland män i Lindesberg, 64 procent, Askersund, 63 procent och Ljusnarsberg, 62 procent. Bland kvinnor är flest utsatta i Kumla och Hallsberg, drygt en tredjedel. Utsatta varje dag för kemiska preparat i arbetet är 11 procent av länets kvinnor och 15 procent av männen. Monotont och ensidigt skriv- eller stansarbete varje dag utför tio procent av kvinnorna och åtta procent av männen. Ensidigt och monotont arbete i monterings- eller tillverkningsarbete har tio procent män och nio procent kvinnor. Flest kvinnor och män med monotont/ensidigt arbete finns i Kumla, totalt 15 procent. Några av frågorna var av mer psykosocial karaktär. Att själv kunna bestämma arbetstakten var en sådan fråga. Fler kvinnor än män tyckte inte att de kunde bestämma arbetstakten, det gällde för knappt hälften av kvinnorna och 29 procent av männen. På påståendet Jag kan avbryta arbetet när jag själv vill svarade 63 procent kvinnor och 46 procent män att det inte stämde särskilt väl eller inte alls. I påståendet Jag kan påverka hur arbetet ska genomföras svarade 23 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att det inte stämde särskilt väl eller inte alls. 19

20 Knappt en fjärdedel av samtliga svarande tyckte inte att de hade möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker. Nästan en tredjedel tyckte inte att de fick stöd av chefen för att lösa svårigheter och 14 procent fick inte stöd av arbetskamraterna. Att inte få uppskattning av chefen för genomfört arbete stämde för 39 procent av kvinnorna och 35 procent av männen. 14 procent av kvinnorna och 11 procent av männen tyckte inte att det var god sammanhållning mellan arbetskamraterna. En låg andel kvinnor uppgav att de hade en positiv psykosocial arbetsmiljö (se tabell 8 i tabellbilagan). Särskilt gäller det för arbetare och lägre tjänstemän att inte kunna bestämma arbetstakten och kunna avbryta arbetet när de själva önskade. Att utvecklas och kunna lära sig nya saker på arbetet var mindre vanligt i flera av de kvinnliga grupperna. Uppskattning av chefen för genomfört arbete är mindre vanligt för arbetarna, cirka 60 procent och något sämre för kvinnorna generellt. Fyra femtedelar av kvinnorna och nästan lika stor andel av männen trivdes mycket bra eller ganska bra med sitt nuvarande arbete, figur 8. Det är inga större skillnader på kvinnor och män i olika åldrar. Lägre andel trivsel i arbetet upplevde kvinnorna i Laxå och i Örebros hyreshusområden. Bland män var förhållandet detsamma i Askersund, Hallsberg och Lindesberg. När materialet indelas i socioekonomiska grupper, figur 9, ser man att de ej facklärda trivs sämst. Allra sämst trivs män i åldern år, 62 procent. En trend som emellertid kan utläsas sedan förra enkäten 1994 är att fler nu tycker att de inte kan bestämma arbetstakten, att det är fler som inte får stöd från chefen och färre som får uppskattning för genomfört arbete.tio procent färre trivs med sitt arbete. En tredjedel av alla som svarat, oberoende av utbildning, har angivit att de lider av långvarig sjukdom, figur 10. I åldersgruppen år har varannan kvinna och mer än 40 procent av männen långvarig sjukdom. Besvär med skuldror, nacke eller axlar är mycket vanligt både bland kvinnor och män (se tabell 9 i tabellbilagan). I de olika socioekonomiska grupperna har icke facklärda kvinnor mest besvär, nästan varannan. Bland män är det också vanligt i denna grupp men också bland företagare och lantbrukare, där det förekommer hos cirka en tredjedel. Rygg eller höftbesvär är också vanligast bland arbetare, framför allt bland kvinnor, knappt 40 procent. Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro kommun Ök: innerstad Ök: hyreshusomr Ök: villaomr Ök: ytteromr Arbetare, ej facklärda Arbetare, facklärda Tjänstemän, lägre Tjänstemän, mellan och högre Ledande befattningar och fria yrkesutövare med akademikeryrken, samt företagare och lantbrukare år % Figur 8. Andel kvinnor och män som trivs mycket bra/ ganska bra med sitt nuvarande arbete i länets kommuner/ områden. Arbetare, ej facklärda Arbetare, facklärda Tjänstemän, lägre Tjänstemän, mellan och högre Ledande befattningar och fria yrkesutövare med akademikeryrken Företagare och lantbrukare % Figur 9. Andel kvinnor och män som trivs mycket bra/ganska bra med sitt nuvarande arbete uppdelat på socioekonomiska grupper. Ålder år % Figur 10. Andel kvinnor och män med långvarig sjukdom, bestående besvär efter olyckfall, nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem uppdelat på socioekonomiska grupper. Ålder år. Psykosociala besvär som huvudvärk, ont i magen, ängslan och oro, trötthet och kraftlöshet, sömnproblem och nedstämdhet verkar förekomma i lika hög grad oavsett vilken socioekonomisk grupp man tillhör (se tabell 9 i tabellbilaga). Sömnproblem förekommer hos drygt en fjärdedel av alla kvinnor i yrkesverksam ålder. 20