En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000"

Transkript

1 Hälsan ur ett etniskt perspektiv En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000 Anne-Marie Wallin, Monica Carlberg

2 Frågeformuläret som ligger till grund för rapporten har tagits fram av Kenneth Berglund, Peter Carlsson, Hans G Eriksson, Anu Molarius och Anders Pihl. Statistikbearbetning: Nicklas Pettersson Layout och redigering: Lena Dahlström Ytterligare exemplar kan beställas från: Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Box 1613, Örebro Fax E-post: Rapporten finns även på Internet: 2

3 Förord Den rapport som du nu håller i din hand är ett delprojekt från den befolkningsundersökning som genomfördes år 2000 i samarbete mellan landstingen i Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro samt fyra kommuner i södra Dalarna. I rapporten analyseras data för det samlade materialet ur ett etnicitetsperspektiv. Utöver denna rapport har en tidigare rapport utarbetats i samarbete mellan i de olika landstingen som presenterar de första resultaten från Liv & hälsa år Därutöver pågår fördjupade analyser om barns hälsa och vårdutnyttjande och om sociala faktorer och hälsa. Dessutom har respektive landsting analyserat materialet för det egna länet. Några har presenterat detta i rapportform, andra på annat sätt. Arbetsgruppen för denna rapport bestod från början av författarna Anne-Marie Wallin, utredare Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting och Monica Carlberg, forskningsassistent FOU-enheten, Sörmlands läns landsting. Den statistiska bearbetningen har gjorts av Nicklas Pettersson, statistiker Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting och Eva Nordström, statistiker FOUenheten, Sörmlands läns landsting. Arbetet delades upp i två delar, där medarbetarna i Sörmlands läns landsting analyserade och beskrev avsnittet livsvillkor och delar av avsnittet levnadsvanor, medan medarbetarna i Örebro läns landsting analyserade och beskrev avsnitten hälsa och livskvalitet, vård och läkemedel samt delar av avsnittet levnadsvanor. På grund av sjukskrivning var Monica Carlberg tvungen att dra sig ur samarbetet med rapporten i mitten på februari månad och Anne-Marie Wallin har sedan dess färdigställt rapporten. Nicklas Pettersson står för det huvudsakliga innehållet i metodavsnittet. En referensgrupp vid Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting har utgjort ett stöd och bollplank. Denna har bestått av Charli Eriksson, Margareta Lindén-Boström och Berit Ydreborg. 3

4 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan SAMMANFATTNING AV RESULTATEN 7 INLEDNING 10 SYFTE 10 MATERIAL OCH METOD 11 Population och urval 11 Enkät och datainsamling 11 Bortfall och viktning 11 Åldersstandardisering 11 Definitioner och redovisningsgrupper 12 LIVSVILLKOR 14 Utbildning 14 Boende och boendemiljö 15 Boendeform Trivsel med bostaden och omgivande miljö Störningar i och runt bostaden Upplevd otrygghet Ekonomi 17 Svårigheter med löpande utgifter Extra åtgärder Skaffa fram kontanter Avstå från vård Sociala relationer 21 Hushållssammansättning Socialt stöd Deltagande i samhällslivet 22 Deltagande i föreningsliv Förtroende för samhälleliga institutioner Valdeltagande Sysselsättning 26 Sysselsättning Arbetslöshet Studerande Förtids- och sjukpensionerade Arbete- och arbetsmiljö 28 Fysisk arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö LEVNADSVANOR 33 Motionsvanor 33 Matvanor 34 Övervikt 35 Alkoholvanor 36 sidan Tobaksvanor 36 HÄLSA OCH LIVSKVALITET 38 Självskattad hälsa 38 Känsla av sammanhang 40 Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Framtidstro 41 Långvarig sjukdom 43 Symtom och besvär 45 Värk i skuldror, nacke och axlar Värk i rygg eller höfter Värk i händer, armar, ben, knän eller fötter Värkbesvär beroende på invandringsperiod? Psykosomatiska besvär 47 Huvudvärk Magvärk Ängslan och oro Trötthet och kraftlöshet Sömnproblem Nedstämdhet Psykiskt välbefinnande VÅRD OCH LÄKEMEDEL 51 Vårdutnyttjande 51 Sökt vårdcentral Sökt distriktssköterska Sökt akutmottagning Sökt annan sjukhusmottagning Inlagd på sjukhus Sökt tandläkare Behov av hjälp och stöd Otillfredsställda vårdbehov 54 Behov av läkarvård men inte sökt Behov av tandläkarvård men inte sökt Läkemedelsanvändning 55 Receptbelagda läkemedel Ej receptbelagda läkemedel 56 REFERENSER 57 BILAGA 58 5

6 6

7 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN Denna studie täcker den vuxna befolkningen, år, i ett stort område i Sverige med många olika etniska grupper. Från tidigare studier så vet vi att det finns skillnader mellan olika invandrargrupper i ursprung, livsvillkor och hälsa. Därför hade det varit önskvärt att kunna dela in studiepopulationen utifrån födelseland men antalet utrikesfödda personer fördelat per födelseland möjliggjorde inte detta. Istället har tre grupper studerats med ungefär lika geografiskt avstånd till Sverige och jämförts med infödda svenskar. De tre utrikesfödda grupperna är personer födda i övriga Norden, i övriga Europa och personer födda utanför Europa. Eftersom bortfallet bland de utrikesfödda personerna var större än bland infödda svenskar skall resultaten i studien tolkas med försiktighet. Infödda svenskar har generellt sett bättre livsvillkor än de tre utrikesfödda grupperna. Det gäller så väl ekonomiska förutsättningar, boende, sysselsättning, tillgång till personligt stöd och upplevelse av trygghet. De utrikesfödda som avviker mest från svenskföddas livsvillkor är utomeuropeiska personer. Minst avviker övriga nordiska personer. Även i hälsohänseende har svenskfödda det bättre än utrikesfödda. När det gäller den självskattade hälsan och långvariga sjukdomar avviker övriga nordiska personer mest och övriga européer minst från svenskfödda personer. Nedan följer en kort sammanfattning av resultaten: Livsvillkor Andelen med endast förgymnasial utbildning är högst inom gruppen övriga Norden medan utomeuropéer och övriga européer har högst andel eftergymnasial utbildning. Kvinnor födda i Norden har högre andel eftergymnasial utbildning än nordiskfödda män medan ett omvänt könsmönster förekommer bland utomeuropeer och övriga europeer. Sammanboende eller gifta är ungefär 68 procent bland de utrikesfödda grupperna och den svenskfödda gruppen. Ensamboende är cirka 25 procent. Den högsta andelen ensamboende finns bland övriga nordiska personer. Att vara ensamstående med hemmavarande barn under 18 år är vanligast bland utomeuropéer. Vidare är boende i hyreslägenhet vanligare ju längre bort från Sverige personerna är födda. Drygt hälften av utomeuropéerna, knappt hälften av övriga européer, nästan en tredjedel bland övriga nordiska personer och drygt en fjärdedel av infödda svenskar har ett sådant boende. Oavsett typ av boende trivs majoriteten mycket eller ganska bra med sitt boende, andelen är dock lägre bland utrikesfödda personer. Var femte person född utanför Europa och var tionde född i Europa känner sig otrygg, d v s känner ibland rädsla för att gå ut. Att inte kunna skaffa fram kr på en vecka är vanligare ju längre bort från Sverige personerna är födda. Oavsett etnicitet är det svårare för kvinnor än män och svårare för yngre än äldre. Även tillgången till personligt stöd vid problem eller kriser minskar med avståndet mellan födelseland och Sverige. Således är det utomeuropeiska personer som har minst tillgång till stöd och svenskfödda personer som har den största tillgången till stöd. Generellt har kvinnor, oavsett etnicitet tillgång till ett personligt stöd i högre omfattning än män. Vid undersökningstillfället hade mellan procent en anställning, flest bland svenskfödda och minst andel bland utomeuropéer. Vidare var 6-14 procent arbetslösa (öppet eller i åtgärd), lägst bland svenskfödda och högst bland utomeuropeiska personer. Mellan 5-9 procent var förtidseller sjukpensionärer, flest bland övriga nordiska personer och minst bland svenskfödda. I den fysiska arbetsmiljön är monotont och ensidigt skriveller stansarbete och inslag av upprepade ensidiga rörelser i arbetet vanligast bland utomeuropéer och minst förekommande bland svenskfödda personer. Övriga nordiska personer har däremot den högsta andelen av tunga lyft i arbetet och övriga européer den lägsta. Övriga nordiska personer är även i större utsträckning utsatta för buller i arbetet än övriga utrikesfödda och svenskfödda personer. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön har kvinnor födda utanför Europa och i Norden svårare att själva kunna bestämma arbetstakt i sitt arbete än motsvarande män. Bland övriga europeiska kvinnor och män förekommer det omvända. Män oavsett nationalitet har även lättare att avbryta sitt arbete när de själva vill än vad kvinnor har. Allra lättast har övriga nordiska och svenskfödda män. Nordiskfödda män kan även lättare påverka hur arbetet skall genomföras än kvinnor. Denna skillnad är inte lika markant mellan kvinnor och män födda utanför Norden. Det är ingen skillnad i att få stöd från chefen för att lösa svårigheter i arbetet beroende på om personerna är födda i Sverige eller ej. Däremot 7

8 förekommer en skillnad när det gäller stöd av arbetskamrater, ett stöd som är vanligare ju närmare Sverige personerna är födda. Nästan var tionde person oavsett etnicitet trivs inte med sitt nuvarande arbete. Mer än var fjärde utomeuropée, ungefär var femte övrig europée och övrig nordisk person och var tionde svenskfödd känner en oro för att förlora sitt arbete inom det närmaste året. Levnadsvanor De tre utrikesfödda grupperna är i högre grad fysiskt inaktiva på fritiden i jämförelse med svenskfödda. Högst andel av fysisk inaktivitet har utomeuropéer. Kraftig övervikt är något vanligare bland övriga nordiska och övriga europeiska personer än bland personer födda i Sverige och utanför Europa. Att inte dricka starkare drycker än lättöl är vanligare bland de tre utrikesfödda grupperna än bland svenskfödda. Vanligast är det bland utomeuropeiska personer. Kvinnor födda i Norden är dagligrökare i större utsträckning än nordiskfödda män. Det omvända förekommer bland dem som är födda utanför Norden. Bland män är dagligrökning vanligast bland dem födda i övriga Europa där var fjärde man röker dagligen medan det bland kvinnor födda i övriga Norden var vanligast med dagligrökare. Var fjärde övrig nordisk kvinna är dagligrökare. Hälsa Den självskattade hälsan var sämre i de utrikesfödda grupperna än i den svenskfödda gruppen. Övriga nordiska personer avviker mest och övriga européer minst från svenskfödda. Kvinnor, utom de födda i öviga Norden, har sämre hälsa än män. Bland kvinnor mår de utomeuropeiska sämst och svenskfödda bäst. Att ha en långvarig sjukdom är vanligast bland övriga nordiska personer, 40 procent, bland övriga grupper har ungefär var tredje person en långvarig sjukdom. Den vanligaste långvariga sjukdomen bland både utrikesfödda och svenskfödda personer är värktillstånd i rörelseapparaten. Värk i skuldror, nacke eller axlar är det vanligaste värksymtomet hos både utrikesfödda och svenskfödda personer. Kvinnor oavsett etnicitet lider av mer sådan värk än män. Högst andel har övriga nordiska och övriga europeiska kvinnor. Värk i skuldror, nacke eller axlar är vanligast bland både kvinnor och män födda i Europa medan värk i rygg eller höfter och extremiteterna är vanligast bland utomeuropeiska kvinnor och män. Alla utrikesfödda grupper har mer psykosociala symtom/ besvär än svenskfödda personer. Besvären är vanligare oavsett etnicitet bland kvinnor än bland män, med undantag för värk i magen och sömnproblem som i den utomeuropeiska gruppen är lika vanligt hos båda könen. Huvudvärk, värk i magen, ängslan och oro, trötthet och kraftlöshet är vanligast bland utomeuropéer. Sömnproblem är vanligast bland övriga nordiska personer. Övriga nordiska personer och utomeuropéer lider också mest av nedstämdhet. Personer födda i Europa ser mer optimistiskt på framtiden än personer födda utanför Europa. Mest optimistiska är svenskfödda. Övriga nordiska personer avviker minst och utomeuropeiska personer mest från svenskfödda personer. Vård och läkemedel Den vanligaste vårdkontakten hos såväl utrikesfödda som svenskfödda personer är besök på vårdcentral. De utrikesfödda grupperna söker denna vårdform i högre omfattning än svenskfödda och kvinnor oavsett etnicitet mer än män. Personer födda utanför Europa söker akutmottagning något mer än personer födda i Europa. Kvinnor födda i övriga Europa söker akutmottagning något mer än motsvarande män. I övriga grupper förekommer ingen könsskillnad i nyttjande av vårdformen. Ungefär var tjugonde person oavsett etnicitet har under de tre senaste månaderna varit inlagd på sjukhus. Män födda i övriga Norden och utanför Europa har en något högre andel som varit inlagda på sjukhus än motsvarande kvinnor, medan det för övriga europeiska och svenskfödda personer inte förekommer någon direkt könsskillnad när det gäller sjukhusvård. Den vanligaste medicineringen bland både utrikesfödda och svenskfödda personer var receptbelagda smärtstillande medel som användes av nästan var femte utrikesfödd person och av 14 procent bland svenskfödda personer. Kvinnor, oavsett etnicitet använder sådan medicin mer än män. Blodtrycksmedicin som är den näst vanliga medicinen användes av drygt var tionde person oavsett etnicitet. 8

9 Slutord Syftet med denna studie har varit att dels ge en bild av skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget hos tre utrikesfödda grupper, dels att beskriva hur dessa gruppers förhållanden skiljer sig från infödda svenskars. Denna studie har visat att det finns olikheter i hälsa mellan de olika etniska grupperna, men också att det finns likheter i det hänseendet att det är samma faktorer som påverkar hälsan. Dessa faktorer är kön, ålder, utbildning, ekonomi, boende och civilstånd. Eftersom detta är en studie där ohälsa/hälsa och livsvillkor har mätts vid samma tillfälle, så går det inte att säga något om orsakssamband eller dess riktning utan enbart att ett samband föreligger. Det framgår inte i enkäten om t ex de som har en svag ekonomi får ohälsa på grund av detta eller om ohälsan ger svag ekonomi. Vidare går det inte heller att koppla samband till tidigare exponering i ursprungslandet eller till vistelsetiden i Sverige. Även om resultaten skall tolkas med viss försiktighet framkommer dock vissa mönster. Ett är att personer födda utanför Europa och de som invandrat 1980 eller senare vilket inkluderar många av dem födda utanför Europa har sämre livsvillkor och mer psykosomatiska besvär än personer födda i Europa. De söker även läkare på vårdcentral, akutmottagning, annan sjukhusmottagning och är i högre grad inlagda på sjukhus mer än personer födda i Europa. Ett annat mönster som framkommit är att övriga nordiska personer och de som invandrat till Sverige före 1980, vilket inkluderar till stor del övriga nordiska personer, har en sämre fysisk arbetsmiljö. De utsätts för mer buller, kemiska preparat och utför tunga lyft i större utsträckning än personer i de andra grupperna. De har en sämre självskattad hälsa och har mer långvarig sjukdom framförallt värk i rörelseorganen än övriga européer, utomeuropéer och svenskfödda personer. Inom gruppen finns även en något högre andel förtids- och sjukpensionärer. 9

10 1. INLEDNING Den etniska, religiösa och kulturella mångfald som idag utgör bilden av Sverige har tillkommit under de senaste decenniernas invandring. Invandringen under och 1960-talen bestod huvudsakligen av rekryterad arbetskraft (Lundh & Ohlsson 1994). Rekryteringen skedde ofta i samarbete med näringsliv, centrala myndigheter och läkare. Ur hälsosynpunkt genomfördes troligtvis en positiv selektion (Ekblad et al. 1998). Sedan mitten av 1970-talet har krig och förföljelse i andra delar av världen medfört att flyktingar och anhöriga till dessa dominerat invandringen. Under 1990-talet har Sverige tagit emot ett stort antal flyktingar, den största gruppen från forna Jugoslavien. Drygt personer eller 53 procent av dem som beviljades uppehållstillstånd under 1990-talet kom från denna del av Europa. En stor andel av flyktingarna kom också från länder utanför Europa såsom Iran, Irak, Etiopien, Somalia, Libanon och Vietnam (Socialstyrelsen, 2001a). Invandrare är därmed ingen homogen grupp. Stora skillnader finns mellan individer och grupper när det gäller etniskt ursprung, utbildning, boende, sysselsättning och hälsa. En viktig del vid folkhälsorapportering är just att kunna visa att vissa befolkningsgrupper i samhället har bättre levnadsbetingelser än andra och att det därmed också finns olikheter när det gäller hälsa/ohälsa. Utifrån detta är det viktigt att beskriva och följa hälsoutvecklingen hos olika invandrargrupper, dels för att ge underlag för hälso- och socialpolitiken, dels för att kunna planera hälsoarbete och vård. I ett sådant sammanhang är det även viktigt att kunna jämföra invandrade personers hälsa/ohälsa, livsvillkor och levnadsvanor med den infödda befolkningen. De senaste åren har flera rapporter visat att det finns skillnader när det gäller livsvillkor och hälsa mellan inrikes och utrikesfödda personer (Leiniö, 1995; Socialstyrelsen, 2000; Socialstyrelsen 2001a). 2. SYFTE Våren 2000 genomfördes en befolkningsundersökning i samarbete mellan landstingen i Örebro län, Västmanland, Sörmland, Uppsala, Värmland samt fyra kommuner i Dalarna. Undersökningen omfattade totalt 58 kommuner där drygt slumpmässigt utvalda personer i ålder år tillfrågades genom en enkät om levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. En första rapport Liv & hälsa år 2000 beskriver hur hälsa, livsvillkor och levnadsvanor ser ut för befolkningen i denna region. Följande rapport är en delstudie med fokus på etnicitet. Rapportens syfte är att dels beskriva skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos tre utrikesfödda befolkningsgrupper, dels att beskriva hur dessa gruppers livsvillkor och hälsa skiljer sig från infödda svenskars. Rapporten är disponerad så att i det följande avsittet, avsnitt tre, behandlas material och metod. En redovisning görs över undersökningens urval, enkätens uppbyggnad samt tillvägagångssätt för datainsamlingen. Vidare återfinns en beskrivning över undersökningens bortfall och den viktning som gjorts på de inkomna svaren. Avslutningsvis finns en beskrivning på definitioner och redovisningsgrupper som använts i rapporten. Därefter följer ett avsnitt om livsvillkor där resultat redovisas över utbildning, ekonomi, sociala relationer, deltagande i samhällslivet, boende och boendemiljö samt arbetsförhållanden. Det femte avsnittet handlar om levnadsvanor. I detta återfinns resultat av motionsvanor, matvanor, övervikt och alkohol- och tobaksvanor. I avsnitt sex redovisas hälsa och livskvalitet utifrån resultat om självskattad hälsa, känsla av sammanhang, framtidstro, långvarig sjukdom samt symtom och besvär. Sista avsnittet tar upp vårdutnyttjande och läkemedelsanvändning. För läsbarhetens skull inleds avsnitt 4-7 med en kort inledning. Därefter följer en sammanfattning av de viktigaste resultaten och sedan följer frågan så som den ställdes i enkäten Liv & hälsa år Efter detta presenteras resultaten från analysen. 10

11 3. MATERIAL OCH METOD Population och urval Under våren 2000 genomfördes en enkätundersökning i samarbete mellan fem landsting; Örebro läns, Västmanlands läns, Södermanlands läns, Uppsala läns, Värmlands läns samt fyra kommuner i bergslagsregionen 1. Undersökningsområdet omfattar totalt 58 kommuner med en befolkning på cirka en miljon. Vid urvalet av personer som skulle besvara enkäten användes ett så kallat stratifierat obundet slumpmässigt urval. Stratifieringen byggde på ålder, kön samt kommun eller kommundelar. Indelningen i strata skiljde sig dock en aning mellan de olika länen 2. På detta sätt valdes personer i åldrarna år ut att delta i studien. Urvalet drogs från Registret för totalbefolkningen (RTB). Totalt inkom stycken ifyllda enkäter och av dessa var 4876 besvarade av personer födda i ett annat land än Sverige. Enkät och datainsamling Enkäten omfattade totalt 87 huvudfrågor som i sig innehöll upp till 17 olika delfrågor. De första 81 frågorna tog upp följande områden: hälsa, vård och läkemedel, behov av stöd och hjälp, levnadsvanor, trygghet, psykisk hälsa och livskvalitet, sociala relationer, arbete och arbetsmiljö, boende och boendemiljö, ekonomi samt bakgrundsdata, såsom kön, ålder och hemmavarande barn under 18 år. Därutöver ingick sex frågor om barns hälsa, riktade till dem i undersökningen som hade hemmavarande barn under 18 år. I denna rapport redovisas endast liv och hälsa för personer mellan år. De olika länen använde sig även i vissa fall av ytterligare frågor i en tilläggsenkät. Urvalsdragning, utskick, insamling av enkäter, påminnelser samt inläsning av data gjordes av Statistiska Centralbyrån (SCB). Samtidigt hämtades uppgifter om bl a kön, ålder och födelseland från RTB samt uppgifter om utbildningsnivå från Utbildningsregistret. Bortfall och viktning Ett vanligt problem vid enkätundersökningar är det eventuella bortfall som uppstår då vissa personer inte svarar på antingen hela enkäten (primärt bortfall) eller enskilda frågor (sekundärt bortfall). Det primära bortfallet vid denna enkätundersökning var totalt 34 procent och inom gruppen 1 Kommuner som ingick var Avesta, Hedemora, Ludvika, Smedjebacken. 2 Liv och hälsa teknisk rapport för respektive län. 3 Bortfallsanalys - Liv & hälsa (2001), N.Pettersson, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. 11 utrikesfödda 44 procent. Det sekundära bortfallet låg på cirka fem procent men varierade kraftigt mellan olika frågor 3. Det sekundära bortfallet för svenskfödda personer var fyra procent, födda i övriga Norden och i övriga Europa sju procent, samt för personer födda utanför Europa åtta procent. Detta innebär att risken för felskattningar är större för de utrikesfödda jämfört med svenskfödda. För att kompensera det primära bortfallet och samtidigt uppskatta förhållandet i den totala populationen med hjälp av de enkätsvar som kommit in, har datamaterialet viktats. I ett första steg skapade SCB ett system för kalibreringsviktning som grundar sig på vilken kategori inom olika variabler den svarande tillhörde: kön, kommun eller kommundel, född i eller utanför Norden, ålder samt utbildningsnivå. Vid valet av viktningsvariabler ställdes kravet att följande egenskaper skulle uppfyllas:! Variabeln samvarierar väl med svarsbenägenheten! Variabeln samvarierar väl med viktiga undersökningsvariabler! Variabeln avgränsar viktiga redovisningsgrupper I praktiken innebär viktningsförfarandet att olikheter i svarsfrekvenser mellan kategorierna inom variablerna som ingick i viktningen har justerats. Då till exempel kvinnor haft en högre svarsfrekvens, har detta lett till att männens svar fått en större vikt i ett försök att återspegla hela populationen. Förhoppningen är att såväl urvalsfel som bortfallsskevhet skall ha reducerats. Åldersstandardisering Ålder är av stor betydelse för en människas hälsotillstånd. Flera sjukdomar blir vanligare med stigande ålder. Då åldersfördelningen skiljer sig mellan flera grupper som skall jämföras riskerar detta att störa jämförelsen. I syfte att ta bort eller åtminstone reducera denna effekt har därför datamaterialet åldersstandardiserats. Observationerna inom respektive grupp som skall jämföras delas då in i mindre åldersintervall. Vid beräkning av det totala värdet för åldersintervallet ges förhållandena inom de mindre åldersintervallen lika stor vikt som motsvarande andelar inom en standardpopulation, i detta fall rikets befolkning den 31 december Det erhållna justerade värdet kan sedan jämföras med värdet för standardpopulationen eller för andra värden som justerats på samma sätt. Eventuella skillnader kommer då inte längre att vara beroende av de

12 skilda åldersfördelningarna som finns inom grupperna. För att samtliga värden skall bli enhetliga har samma standardpopulation alltid använts. Svarande födda i Sovjetunionen, 45 personer, har uteslutits ur studien på grund av svårigheter att klassificera dem som antingen tillhörande övriga européer eller utomeuropéer. Definitioner och redovisningsgrupper Termen etnicitet har sitt ursprung i det grekiska ordet ethnos som betyder folk. Begreppet har sedan fått olika innebörd beroende av sammanhanget (Westin, 1999). I denna rapport definierar vi begreppet etnicitet utifrån vilket födelseland en person har. Det vore önskvärt i en studie som denna att kunna dela in populationen i olika grupper utifrån landstillhörighet. Det är dock för få personer i studien för att man ska kunna göra indelning baserad på nationalitet. Födelseland För att kunna se vilka skillnader som finns dels mellan personer födda i Sverige och personer som är utrikesfödda, dels mellan olika utrikesfödda grupper görs en geografisk indelning som inkluderar fyra grupper. De fyra grupperna är följande:! personer födda i Sverige.! personer födda i övriga Norden (svenskfödda exkluderat).! personer födda i övriga Europa (exkluderat födda i Norden).! personer födda utanför Europa (svarande födda i Turkiet ingår i denna grupp). De olika grupperna benämns i texten antingen som ovanstående eller när det gäller personer födda i Sverige som svenskfödda eller inrikesfödda. Personer födda i övriga Norden benämns som övriga nordiska personer eller övriga nordiskfödda. Vidare benämns personer födda i övriga Europa som övriga européer och personer födda utanför Europa som utomeuropéer. När materialet är uppviktat till populationsnivå är 11 procent utrikesfödda med en fördelning enligt följande; födda i övriga Norden knappt fem procent, i övriga Europa drygt tre procent och utanför Europa, knappt fyra procent. Fördelningen mellan könen inom de olika grupperna är relativt jämn. Det är något fler kvinnor än män från den nordiska gruppen som är med i undersökningen. Vid indelningen slås grupper samman av skilda nationaliteter och med olika religioner samt med olika social och kulturell bakgrund. Dessa grupper har framförallt invandrarskapet gemensamt och den situation som det innebär att komma till ett nytt land. 12 Åldersfördelning I undersökningen har populationen delats in fyra olika åldersklasser: år, år, år och år. Det finns stora skillnader i ålder mellan svenskfödda och utrikesfödda personer. I gruppen utrikesfödda finns flest yngre, bland personer födda utanför Europa är mer än 80 procent under 49 år. Fördelningen i ålder är jämnast bland de svenskfödda. Bland yngre personer födda i övriga Norden är endast 11 procent i åldern år, att jämföra med personer födda utanför Europa som utgörs av 45 procent yngre (figur 1). I undersökningen är gruppen födda inom övriga Norden störst näst efter svenskfödda personer. Grupperna födda i eller utanför Europa är ungefär lika stora. Den högsta andelen icke svenskfödda som deltog i studien finns i Västmanland, och den lägsta andelen i Värmland (tabell 1). Gruppen födda i övriga norden som deltog i studien är störst i Västmanland och minst i Uppsala och Värmland. Högst andel utomeuropéer som deltog i studien finns i Uppsala län och lägst är antalet i Dalarna och Värmland. Den övriga europeiska gruppen har högst andel i Sörmland och Västmanland och lägst i Värmland och Dalarna. Invandringsår I rapporten används dessutom en uppdelning gjord efter vilket år den svarande som tillhör gruppen utrikesfödda invandrat till Sverige. En indelning har gjorts i två grupper; personer som invandrat före år 1980 och personer som invandrat år 1980 eller senare. Den första gruppen innehåller troligtvis huvudsakligen arbetskraftsinvandrare, och den senare flyktingar eller anhöriga till dessa. Uppgifter på invandringsår saknades för 273 personer. Dessa antogs tillhöra gruppen som invandrat före år Bland personer som invandrat till Sverige före 1980 dominerar personer födda i övriga Norden. De utgör 65 procent av den totala gruppen medan personer födda i övriga Europa och utanför Europa utgör 24 respektive 11 procent. Efter 1980 dominerar personer födda utanför Europa. De utgör 55 procent medan personer födda i övriga 4 Enligt SCB fanns brister i rutinerna vid registreringen av invandringsår före 1980.

13 Sverige Norden Europa Ej Europa Figur 1. Åldersfördelning inom de fyra geografiska indelningarna. Procent. Europa och övriga Norden utgör 32 respektive 12 procent. Bland de som invandrat före 1980 är knappt 10 procent i åldern år medan 26 procent återfinns i åldersgrupp år. För de personer som invandrat till Sverige efter 1980 ses det omvända d v s de flesta återfinns i den yngsta åldersgruppen, 43 procent medan de äldre utgör endast fyra procent. Deltagandet för äldre personer som kommit efter 1980 är således litet. Äldre kommer vanligen till Sverige som anhöriginvandrare och deltar i begränsad omfattning i det svenska samhällslivet. Ofta bor de tillsammans med sina barn som fungerar som tolk åt dem i deras kontakter med svenska samhället. Det är således inte oväntat att svarsfrekvensen är lägre i denna grupp eftersom många äldre inte har lärt sig tillräckligt med svenska för att kunna fylla i en enkät av typen Liv & hälsa år Övriga variabler Utifrån några av frågorna i enkäten skapades nya variabler som senare använts i analysen. Dessa är bl a:! Body Mass Index (BMI) - Angiven kroppsvikt i kilogram dividerat med kvadraten på angiven kroppslängd i meter.! Ekonomi - Förmåga att på en vecka skaffa fram kronor.! Hushåll - Ensamstående med eller utan barn under 18 år, eller sammanboende med eller utan barn under 18 år.! Hälsotillstånd - Angivet allmänt hälsotillstånd enligt skalan: Mycket bra; Bra; Varken bra eller dåligt; Dåligt; Mycket dåligt.! Bostad - Hyresbostad (inklusive Servicehus/ servicelägenhet och arrendebostad) samt Ägd bostad - bostadsrätt, egen villa eller radhus. Dessa variabler innehåller i sig själva ett visst sekundärt bortfall, vilket medför att man riskerar att skatta någon faktor felaktigt. Det sekundära bortfallet är dock aldrig större än fem procent. Tabell 1. Andel inrikes och utrikesfödda i studien per län. Dalarnas län Sörmland Uppsala län Värmland Västmanland Örebro län Sverige Norden Europa Utanför Europa

14 4. LIVSVILLKOR Människors livsvillkor har betydelse för hälsan. Orsakskedjan går i många fall i båda riktningarna, sociala förhållanden ger ohälsa och ohälsa skapar sociala svårigheter (Socialstyrelsen 2001a). Eftersom Liv och hälsa år 2000 är en tvärsnittsstudie där exponering och utfall mäts vid samma tillfälle går det inte att säga något om orsakssamband utan enbart att ett samband föreligger. Inte heller går det att säga något om sambandets riktning (vad som är möjlig orsak till vad). Utbildning Sammanfattning! Andelen med endast förgymnasial utbildning är högst inom gruppen övriga nordiska personer medan övriga européer och utomeuropéer har den högsta andelen av eftergymnasial utbildning.! Kvinnor födda i Norden har högre andel av eftergymnasial utbildning än nordiskfödda män medan ett omvänt könsmönster förekommer bland kvinnor och män födda utanför Norden. Låg utbildningsnivå är en riskfaktor för dålig hälsa, dels därför att det ofta medför både ett riskfyllt och lågavlönat arbete, dels därför att risken för arbetslöshet är större än för den som har en högre utbildning. Många invandrade personer har svårigheter att få arbeten i Sverige som de har utbildning för. Många är desutom överkvalificerade för sitt aktuella arbete (Socialstyrelsen 1999). Utbildningsnivån skiljer sig åt mellan grupperna. Utomeuropeiska och övriga europeiska personer har den högsta andelen med eftergymnasial utbildning, 40 respektive 35 procent. Bland övriga nordiska personer har knappt var fjärde person eftergymnasial utbildning och bland infödda svenskar knappt var tredje. Bland de med endast förgymnasial utbildning dominerar övriga nordiska personer. Kvinnor födda i Norden har högre andel av eftergymnasial utbildning än nordiskfödda män. Det omvända förhållandet råder mellan övriga europeiska och utomeuropeiska kvinnor och män (figur 2). Bland kvinnor har de utomeuropeiska och övriga europeiska högst andel av eftergymnasial utbildning, 37 respektive 35 procent. Bland svenskfödda kvinnor har var tredje och bland övriga nordiska har drygt var fjärde kvinna eftergymnasial utbildning. Även bland män är utomeuropéer och övriga européer mest välutbildade, 41 respektive 37 procent har eftergymnasial utbildning. Bland svenskfödda män har knappt var tredje och bland övriga nordiska var femte man eftergymnasial utbildning (figur 2) Kvinnor Sverige Norden Europa Ej Europa Män Sverige Norden Europa Ej Europa Förgymnasial Gymnasium Eftergymnasial Figur 2. Utbildning fördelat på kön och etnicitet. Åldersstandardiserade tal. Procent. 14

15 Boende och boendemiljö Sammanfattning! Det är vanligare att bo i en hyreslägenhet ju längre bort från Sverige man är född. Bland personer födda i Norden är det vanligast att bo i villa/radhus.! Andelen utrikesfödda personer som trivs mycket eller ganska bra med sitt boende är lägre än bland svenskfödda personer, framförallt bland dem som bor i hyres- eller bostadsrätt.! Majoriteten oavsett ursprung upplever att de sällan eller aldrig störs av grannar, buller eller avgaser utifrån i sitt bostadsområde, ej heller av nedskräpning eller skadegörelse i form av klotter.! Utomeuropeiska personer anger nästan dubbelt så ofta som personer födda i Europa att de ibland avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallna eller rånade. Boendet är en viktig del i den materiella välfärden. Det är förknippat med ekonomi och arbete men även med familjesituation, närhet till släkt och vänner. Människor väljer sitt boende utifrån materiella resurser. Höginkomsttagare väljer oftare de mest attraktiva områdena medan låginkomsttagare inte har denna valmöjlighet och hamnar i de minst attraktiva områdena. Boendeform Frågeställning Frågan löd: I vilken typ av bostad bor du? Alternativen var: Hyresbostad, bostadsrätt, egen villa eller radhus, arrendebostad, servicehus/servicelägenhet, annat boende. Det finns stora skillnader mellan inrikesfödda och utrikesfödda när det gäller boende. Ju längre bort från Sverige en person är född desto vanligare är det att bo i hyreslägenhet. Bland svenskfödda och bland övriga nordiska personer är det vanligast att bo i egen villa eller radhus (figur 3). Drygt varannan svenskfödd och knappt varannan övrig nordiskfödd person bor i egen villa eller radhus, jämfört med var femte person född utanför Europa. Bland övriga europeiska och utomeuropeiska personer dominerar boende i hyresrätt. Drygt hälften av utomeuropéerna bor i hyresrätt jämfört med drygt en fjärdedel av infödda svenskar och knappt en tredjedel av övriga nordiska personer. Boendet ser även olika ut beroende på när personerna invandrat till Sverige. Både bland kvinnor och män som invandrat före 1980 dominerar boende i villa eller radhus. Varannan man och knappt varannan kvinna som invandrat före 1980 har ett sådant boende. Var fjärde man och drygt var femte kvinna som invandrat 1980 eller senare bor i egen villa eller radhus (figur 4). Bland de som invandrat under de senaste två decennierna dominerar boende i hyresrätt Hyresrätt Bostadsrätt Egen villa/radhus Figur 3. Andel som bor i hyresrätt, bostadsrätt eller egenvilla/radhus fördelat på etnicitet. Åldersstandardiserade tal. Procent. Sverige Norden Europa Ej Europa Trivsel med bostaden och omgivande miljö Att trivas med sitt boende, känna en trygghet i sin bostadsmiljö och en gemenskap med grannar medför att den enskilde mår bättre. Boendemiljön har därför betydelse för hälsa och livskvalitet. Frågeställning Trivsel i bostaden och med den omgivande miljön mättes med två frågor med fem svarsalternativ som var lika för de båda frågeställningarna. De två frågorna löd: Hur trivs du med din nuvarande bostad? och Hur trivs du med den omgivande miljön där du bor? Svarsalternativen var: Mycket bra, Ganska bra, Varken bra eller dåligt, Ganska dåligt, Mycket dåligt. Oavsett typ av boende trivs övervägande delen mycket eller ganska bra med sin nuvarande bostad. Cirka 77 procent av de utrikesfödda och 85 procent bland svenskfödda som bor i hyresrätt trivs mycket eller ganska bra. För dem som äger sin bostad är trivseln ännu högre. En liten andel trivs dock inte med sitt boende, främst personer som bor i hyresrätt. Bland utrikesfödda som bor i hyresrätt trivs åtta procent av männen och fyra procent av kvinnorna ganska eller mycket dåligt med sitt boende. Bland svenskfödda var det sex 15

16 Kvinnor Före 1980 Efter 1980 Hyresrätt Bostadsrätt Villa/radhus Män Hyresrätt Bostadsrätt Villa/radhus Figur 4. Andel utrikesfödda som bor i hyresrätt, bostadsrätt eller egen villa/radhus fördelat på invandringsperiod och kön. Åldersstandardiserade tal. Procent. procent bland både kvinnor och män som kände otrivsel med sitt boende. Endast någon procent av dem som bor i bostadsrätt eller egen villa/radhus trivs inte med sitt boende. Personer som invandrat 1980 eller senare trivs något mindre bra med sitt boende, främst i hyresrätt, än de personer som invandrat tidigare. Majoriteten oavsett ursprung trivs ganska eller mycket bra med den omgivande miljön. De som trivs bäst med sin omgivande miljö är infödda svenskar. Störningar i och runt bostaden Den yttre miljön i bostadsområdet påverkar också den allmänna trivseln i ett bostadsområde. Skadegörelse, buller och avgaser utifrån, nedskräpad utemiljö eller störande grannar är faktorer som minskar trivseln. I enkäten fanns frågeställningar om upplevelsen av just detta. Majoriteten oavsett ursprung upplever att de sällan eller aldrig störs av grannar, buller eller av avgaser utifrån. Även om majoriteten upplever att utemiljön sällan eller aldrig är nedskräpad eller att det förekommer klotter, så upplevde dock ungefär var femte person oavsett etnicitet som bor i hyresrätt att utemiljön ofta eller ibland är nedskräpad och att klotter förekom-mer. Ungefär var tionde bostadsrättsägare och ungefär var tjugonde villa/radhusägare upplevde sådana störningar. Upplevd otrygghet Att känna trygghet i sin vardagsmiljö är viktigt för varje människa. Ett sätt att mäta trygghetskänslan är att fråga boende om det händer att de avstår från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt bli ofredad. Rädsla för att gå ut gör det svårare att upprätthålla sociala nätverk och att motionera. På sikt kan det påverka hälsan negativt. Frågeställning Frågan som ställdes för att mäta trygghet/otrygghet löd: Händer det att du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? Alternativen var: Ja eller Nej. Ungefär var tionde person i regionen har någon gång under de senaste tre månaderna avstått från att gå ut av rädsla för att blir utsatt för våld eller bli överfallen. I de mindre kommunerna känner man störst trygghet. Kvinnor oavsett etnicitet upplever otrygghet i betydligt högre grad än män. Framförallt är de äldre rädda för att gå ut. Graden av otrygghet skiljer sig också mellan svenskfödda och utrikesfödda. Utrikesfödda upplever i allmänhet en högre otrygghetskänsla än infödda svenskar. De som känner mest otrygghet är utomeuropeiska personer. Nästan var femte utomeuropé uppger att det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att blir överfallen/rånad jämfört med drygt var tionde person född i Europa. Bland män är drygt var tionde utomeuropeisk man och knappt var tionde övrig europeisk man rädd för att gå ut mot cirka var tjugonde man född i Norden. Även bland kvinnor är det de utomeuropeiska som i högre grad avstår från att gå ut på grund av rädsla att bli överfallen/rånad. Var fjärde utomeuropeisk kvinna uppger att det händer att de avstår från att gå ut i jämförelse med ungefär var femte kvinna född i Europa. För såväl trygghet som trivsel är det viktigt att kunna lita på grannar och andra människor som bor i samma bostadsområde som man själv. Drygt tre fjärdedelar bland övriga europeiska personer och knappt tre fjärdedelar bland utomeuropeiska personer anser att påståendet Man kan lita på människor som bor i det här området stämmer mycket eller ganska väl. Motsvarande andelar bland övriga nordiska personer och svenskfödda var 84 respektive 90 procent. 16

17 Ekonomi Sammanfattning! De tre utrikesfödda grupperna har haft svårare att klara av löpande utgifter som t ex hyra och avbetalningar någon gång under de senaste tre månaderna, jämfört med svenskfödda personer. Generellt gäller, oavsett etnicitet att yngre kvinnor och män har svårare än pensionärer. Bland yngre har ungefär var tredje person denna svårighet jämfört med var tionde pensionär. Bland kvinnor har utomeuropeiska och övriga nordiska svårare att klara löpande utgifter än svenskfödda och övriga europeiska kvinnor. För männens del har alla de tre utrikesfödda grupperna svårare än svenskfödda män.! En högre andel bland de utrikesfödda än bland de svenskfödda har flera gånger under de senaste tre månaderna varit tvungna att skaffa pengar till löpande utgifter genom extra åtgärder. Andelen utomeuropeiska personer som sökt socialbidrag flera gånger under den nämnda tidsperioden var 13 procent. Motsvarande andel för svenskfödda var en procent.! Mer än varannan utomeuropée och mer än var tredje person född i Europa (exkl svenskfödda) har svårt att skaffa fram en kontantsumma på på en vecka. Bland svenskfödda har ungefär var fjärde person samma problem. Kvinnor oavsett etnicitet har svårare att skaffa fram den angivna summan än män. Bland de utrikesfödda har de som invandrat 1980 eller senare svårare än personer som invandrat tidigare att få fram summan.! Att avstå från vård på grund av svag ekonomi är vanligare ju längre bort från Sverige personen är född. Utomeuropeiska personer avstår läkar- och tandläkarvård ungefär fyra gånger oftare i brist på pengar i jämförelse med infödda svenskar. Oavsett etnicitet avstår dock människor från samma typ av vård, nämligen tandläkarvård, läkarvård och uttag av läkemedel, i nämnd ordning. År 2000 var 13 procent bland utrikesfödda personer arbetslösa jämfört med tre procent bland inrikesfödda personer. Vidare var 61 procent av de utrikesfödda i arbetsför ålder sysselsatta medan motsvarande andel för inrikesfödda var 76 procent (Integrationsverket 2001). Många utrikesfödda personer befinner sig därmed i en situation utan arbete och en osäker ekonomisk situation. Ekonomisk otrygghet kan påverka hälsan negativt Sverige Norden Europa Ej Europa Kvinnor Män Figur 5. Andel som under de senaste tre månader haft svårt att klara av löpande utgifter fördelat på kön och födelseland. Åldersstandardiserade tal. Procent. I Social rapport 2001 konstateras att de fattiga blivit fler och de har blivit fattigare. Grupper som haft svårast att ta sig ur fattigdomen är framförallt vissa invandrargrupper, ensamstående både med och utan barn samt övriga personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Vistelsetiden i Sverige har en stor betydelse för den egna försörjningen. Störst försörjningsproblem har inte oväntat de mest nyanlända flyktingarna, som ofta får sin försörjning genom flykting- eller socialbidrag. Eftersom ett stort antal invandrare haft svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden har många försörjningssvårigheter. Svårigheter med löpande utgifter Frågeställning Frågan som ställdes var Har det under de senaste tre månaderna hänt att du haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande? Svarsalternativen som gavs var följande fyra alternativ Nej, Ja, någon enstaka månad, Ja, två månader, Ja, varje månad. Vid redovisningen har de tre svarsalternativen med ett ja slagits samman. 17

18 De tre utrikesfödda grupperna har en eller flera gånger under de senaste tre månaderna haft svårare att klara av löpande utgifter i jämförelse med svenskfödda personer (figur 5, föregående sida). Ungefär var femte svenskfödd person, cirka var fjärde övrig nordisk och övrig europeisk och var tredje utomeuropeisk person har under motsvarande tid haft svårare att klara av sina löpande utgifter. Nordiskfödda kvinnor och män har haft ungefär lika problematiskt att klara av sina löpande utgifter medan män födda utanför Norden har svårare än motsvarande kvinnor. Bland kvinnor har övriga nordiska och utomeuropeiska kvinnor svårare att klara löpande utgifter i jämförelse med svenskfödda och övriga europeiska kvinnor. Bland män har utrikesfödda män i de tre grupperna svårare än svenskfödda män. Yngre kvinnor och män oavsett etnicitet har svårare att klara av löpande utgifter än pensionärer. Bland de yngre är det ungefär var tredje person jämfört med var tionde pensionär. Skillnader förekommer även beroende på när personen invandrat till Sverige. Bland de som invandrat före 1980 har var fjärde person svårt att klara av löpande utgifter mot var tredje som invandrat efter Extra åtgärder Frågeställning Frågan som handlade om extra åtgärder löd: Har du under de senaste tre månaderna tvingats skaffa fram pengar till löpande utgifter genom extra åtgärder? På frågan följde sedan följande fem alternativ Ja genom att låna pengar i bank, Ja, genom att låna pengar av privatperson, Ja, genom att pantsätta ägodelar, Ja, genom att sälja ägodelar, Ja, genom att söka socialbidrag. Svarsalternativen på varje påstående var Flera gånger, En gång, Ingen gång. Undersökningen visar att det är betydligt fler utrikesfödda än svenskfödda personer som flera gånger de senaste tre månaderna tvingats skaffa pengar till löpande utgifter genom extra åtgärder. Andelen svenskfödda personer som uppgett att de sökt socialbidrag flera gånger under en tremånadersperiod, var en procent jämfört med 13 procent bland utomeuropeiska personer. Andelen som lånat pengar från privat personer flera gånger de senaste tre månaderna till löpande utgifter var fem procent bland infödda svenskar, 15 procent bland utomeuropeiska personer och åtta procent bland övriga nordiska och övriga europeiska personer. När Kvinnor Män Sverige Norden Europa Ej Europa Figur 6. Andel som inte kan skaffa fram kr inom en vecka fördelat på kön och etnicitet. Åldersstandardiserade tal. Procent. det gäller att sälja ägodelar är skillnaderna mellan utrikes födda och infödda svenskar liten. Skaffa fram kontanter Ekonomisk trygghet innebär också att ha ett skyddsnät i form av eget sparande eller en buffert för oväntade utgifter. Frågeställning Frågan löd: Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle du klara det? Svarsalternativen var Ja eller Nej. Mer än varannan utomeuropée och cirka 37 procent bland övriga européer och övriga nordiska personer kan inte skaffa fram kr inom en vecka. Bland svenskfödda har ungefär var fjärde person samma problem. Generellt sett är det vanligare bland kvinnor än bland män att inte kunna skaffa fram pengar inom en vecka. Det är nästan dubbelt så vanligt bland utomeuropeiska kvinnor och mer än dubbelt så vanligt bland utomeuropeiska män i jämförelse med svenskfödda kvinnor och män (figur 6). Oavsett etnicitet har både yngre kvinnor och män svårare att skaffa fram inom en vecka än pensionerade kvinnor och män. Mer än varannan yngre (18-34 år) utrikesfödd kvinna och 45 procent bland utrikesfödda yngre män kan inte få fram i kontanter inom en vecka i jämförelse med var tredje utrikesfödd kvinnlig och var fjärde utrikesfödd manlig pensionär. Samma mönster men med betydligt lägre andelar ses bland svenskfödda kvinnor och män. Mer än var tredje yngre kvinna och knappt var tredje 18

19 yngre svenskfödd man har denna svårighet mot var fjärde kvinnlig och knappt var femte manlig pensionär. Personer som är ensamboende, har låg utbildning, som inte äger sin bostad och som har ett dåligt hälsotillstånd har svårare att skaffa fram kronor på en vecka än andra. Vidare har de personer som invandrat till Sverige efter 1980 mycket svårare att skaffa fram den efterfrågade summan än de som invandrat tidigare (tabell 2). Avstå från vård Dåliga ekonomiska förutsättningar kan vara ett hinder för vissa grupper att söka vård. I Sverige har hälso- och sjukvårdspolitiken hittills varit inriktad på att erbjuda vård på lika villkor. Senaste åren har patientens kostnader för tandvård och läkemedel ökat, vilket kan bidra till skillnader i vårdutnyttjande. I förlängningen kan detta innebära att skillnader i hälsa kan uppstå mellan olika sociala grupper. I allmänhet är det vanligare att yngre personer avstår från vård; att gå på läkarbesök, tandläkarbesök eller hämta ut läkemedel. Frågeställning Huvudfrågan löd: Har det under de senaste tre månaderna hänt att du tvingats begränsa eller avstå nödvändiga inköp på grund av brist på pengar. På huvudfrågan följde sedan sex delfrågor och tre av dessa var om personerna avstått läkarvård, tandläkarvård eller avstått från att ta ut läkemedel. Tre svarsalternativ fanns för dessa delfrågor och löd: Flera gånger, En gång, Ingen gång. Oavsett etnicitet avstår personerna i första hand från tandläkarbesök när de ekonomiska förutsättningarna är svaga (figur 7, nästa sida). Utomeuropeiska personer avstår nästan fyra gånger oftare och övriga nordiska och övriga europeiska personer avstår dubbelt så ofta tandläkarvård jämfört med svenskfödda personer i brist på pengar. Även när det gäller läkarvård har under de senaste tre månaderna övriga nordiska och övriga europeiska personer avstått dubbelt så ofta och utomeuropeiska nästan fem gånger oftare än svenskfödda personer. Att avstå från att Tabell 2. Procentuell andel som inte kan skaffa fram kr på en vecka i olika grupper. Åldersstandardiserade tal. Utrikesfödda Svenskfödda Utrikesfödda Svenskfödda Totalt Totalt kvinnor kvinnor män män utrikesfödda svenskfödda Utbildningsnivå Folkskola, grundskola Gymnasium Eftergymnasial utbildning Hushåll Ensamboende Sammanboende Boende Hyresrätt Bostadsrätt/villa /radhus BMI Normalvikt Övervikt Kraftig övervikt Hälsotillstånd Bra/Mycket bra Varken bra eller dåligt Dåligt/Mycket dåligt Invandringsperiod Före eller senare

20 ta ut läkemedel på grund av brist på pengar är betydligt vanligare bland de utrikesfödda grupperna än bland svenskfödda personer. Personer födda utanför Europa, följt av personer födda i Europa och övriga Norden har i störst utsträckning avstått från vård flera gånger under de senaste tre månaderna. Svenskfödda har i minst utsträckning avstått vård. Oavsett etnicitet avstår människor från samma typ av vård då de saknar pengar, d v s tandläkarbesök, läkarbesök och uttag av läkemedel, i nämnd ordning Tandläkare Läkare Läkemedel Sverige Norden Europa Ej Europa Figur 7. Andel som avstått från vård flera gånger under de tre senaste månaderna på grund av brist på pengar. Åldersstandardiserade tal. Procent. 20

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Bidrag till analysen

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Bidrag till analysen Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Bidrag till analysen Sven Lagerström Johan Kostela Dalarnas forskningsråd februari 2010 Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Bidrag till analysen Sven Lagerström

Läs mer

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 1 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län

Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län Rapport 2007:5 Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län Bo Burström Anja Schultz Kristina Burström Sara Fritzell Robert Irestig Janne Jensen Niels Lynöe Anneli

Läs mer

ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013

ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 - en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika, dopning och

Läs mer

Rätt man på fel plats -en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet

Rätt man på fel plats -en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet Ura 2001:5 ISSN 1401-0844 Rätt man på fel plats -en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet Av Katarina Berggren Abukar Omarsson Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Läs mer

Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3

Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3 Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA)

Läs mer

HELLRE RIK OCH FRISK OM FAMILJEBAKGRUND OCH BARNS HÄLSA

HELLRE RIK OCH FRISK OM FAMILJEBAKGRUND OCH BARNS HÄLSA HELLRE RIK OCH FRISK OM FAMILJEBAKGRUND OCH BARNS HÄLSA Hellre rik och frisk OM FAMILJEBAKGRUND OCH BARNS HÄLSA EVA MÖRK ANNA SJÖGREN HELENA SVALERYD SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon:

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 HÖGSKOLAN I GÄVLE MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 Ansvariga: Orlando Mella, professor Fereshteh Ahmadi, professor Irving Palm, docent Oktober 2013 PRESENTATION AV MÅNGFALDSBAROMETERN Mångfaldsbarometern skapades

Läs mer

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö ST 2012. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet

Läs mer

Ett år efter stroke Rapport från Riks-Stroke

Ett år efter stroke Rapport från Riks-Stroke Ett år efter stroke Rapport från Riks-Stroke 1-årsuppföljning 2011 - livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens och omsorgens insatser RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Att förstå utsatthet. En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv

Att förstå utsatthet. En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Att förstå utsatthet En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Att förstå utsatthet En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Who is

Läs mer

ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT

ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT JULI 2014 Catharina Linderoth Erik Mattson Anne-Lie Johansson Ulrika Müssener Heléne Thomsson Elsy Söderberg (projektledare) 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid

Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell

Läs mer

Föräldrar i missbruksoch beroendevård och deras barn

Föräldrar i missbruksoch beroendevård och deras barn Föräldrar i missbruksoch beroendevård och deras barn Håkan Leifman, Jonas Raninen & Mia Sundelin Rapport 141 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1

Läs mer

Relationsvåldscentrum ur ett brottsutredande perspektiv

Relationsvåldscentrum ur ett brottsutredande perspektiv ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA ARBETSRAPPORTSERIE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALVETENSKAP 77 Relationsvåldscentrum ur ett brottsutredande perspektiv Om betydelsen av stöd till våldsutsatta kvinnor i samband med polisens

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen Rapport 2012:1 R Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01 www.hsv.se Rapport 2012:1 R Orsaker till

Läs mer

De senaste rapporterna från ÅSUB

De senaste rapporterna från ÅSUB Rapport 2007:7 De senaste rapporterna från ÅSUB 2006:1 Företagsrådgivningen vid Ålands Handelskammare och Ålands Företagareförening En utvärdering 2006:2 Det framtida utbildningsbehovet på Åland 2006:3

Läs mer

Som vilket barn som helst

Som vilket barn som helst RAPPORT 2012:8 Som vilket barn som helst Erfarenheter av 25 års mottagande av ensamkommande flyktingbarn i Härnösand Författare: David Rosenberg, Malin Bolin och Joakim Drejare Som vilket barn som helst,

Läs mer

Den där knuten måste liksom knytas upp

Den där knuten måste liksom knytas upp Amanda Ljungberg Den där knuten måste liksom knytas upp Patienters erfarenheter av våldsutsatthet och av hur dessa erfarenheter hanteras i psykiatrin FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2014 2014 FoU-enheten

Läs mer

kulturrådets skriftserie 2008:4 kultur en del av ett hälsosamt liv? kulturrådet

kulturrådets skriftserie 2008:4 kultur en del av ett hälsosamt liv? kulturrådet kulturrådets skriftserie 2008:4 kultur en del av ett hälsosamt liv? kulturrådet Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se

Läs mer

Vägen ut. - En delstudie om automatiska dörröppnare i ett pilotprojekt. Emil Holmsten 2012-01-11

Vägen ut. - En delstudie om automatiska dörröppnare i ett pilotprojekt. Emil Holmsten 2012-01-11 Vägen ut - En delstudie om automatiska dörröppnare i ett pilotprojekt Emil Holmsten 2012-01-11 V ä g e n u t 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE... 6 DEFINITIONER... 7 ÄLDRE MÄNNISKOR... 7 TILLGÄNGLIGHET...

Läs mer

Brukares erfarenheter av och syn på sin behandling

Brukares erfarenheter av och syn på sin behandling Brukares erfarenheter av och syn på sin behandling En intervjustudie med 411 LARO-patienter i fem städer Torkel Richert och Björn Johnson Institutionen för socialt arbete, Malmö högskola 1 Innehåll 1.

Läs mer

Gör rätt från dag ett

Gör rätt från dag ett Gör rätt från dag ett EKONOMISKT BISTÅND TILL LÅNGVARIGT SJUKA BIDRAGS- MOTTAGARE OCH PERSONER UTFÖRSÄKRADE FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN 1 Förord Syftet med denna rapport är att ge en bild av gruppen sjuka med

Läs mer