Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 Förskolan Törnrosa Resultatenhetschef: Bengt Albertsson Rektor: Karin Vestman

2 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse, Törnrosa, läsåret 2009/2010 Sid nr 1. Sammanfattning Presentation av enheten Enhetens pedagogiska prioriteringar 4 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits 4 3. Kunskaper och färdigheter Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning 8 4. Kompetensutveckling Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning 9 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning Likabehandling Delaktighet/Inflytande Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten 12 2

3 Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Törnrosa är en singelavdelning med utvidgad syskongrupp 1-5 år, vilken ingår i södra rektorsområde, Ro 5. Ny organisation f o m Se följande organisationsbild: Resultatenhetschef, Ro5 Bengt Albertsson Förskolan Gullvivan, 1 avd (3,5 tj. Läsår 09/10) 3 Förskollärare 2 Barnskötare Rektor Ro5, Karin Vestman, Utvecklingsledare, Doris Staffans Specialpedagog, Yvonne Nygård Förskolan Igelkotten, 4 avd (tj13) (15 tj 09/10, pga resurs) 10 Förskollärare 7Barnskötare Förskolan Törnrosa, 1 avd. (3,0 tj.). 1 Förskollärare 2 Barnskötare Förskolan Tummelisa, 1 avd. (3,0 tj.) 1 Barnskötare 2 Förskollärare Förskolan Hattstugan, 4 avd. (13 tj.) (14 tj. 09/10, pga resurs) 9 Förskollärare 6 Barnskötare Familjedaghem, Skogsbo, 4 grupper 14 Dagbarnvårdare (13 st 09/10) Krylbo, 1 grupp, 4 Dbv. Den 1:a mars 2010, startade vår specialpedagog i Ro5, vilken bistår alla enheter. Förskolan Törnrosa har totalt 18 barn (100228), fördelat på åldrarna, se nedan. 1-2 år 3-5 år flickor pojkar Personalstatistik framgår av tabellen nedan. Kategori Antal anställda Antal heltidstjänster Törnrosa Förskollärare 1 1,0 Barnskötare 2 2,0 Resursperson, HT ,0 Arbetslaget är intakt sedan läsåret 08/09, men med skillnaden att den vikarierande förskolläraren har fått en tillsvidareanställning i området. En resursperson var anställd för ett barn under ht-09. Förskolan Törnrosa är inrymd i en lägenhet en trappa upp i ett hyreshus. Lokalerna är inte riktigt ändamålsenliga för verksamheten, men fungerar. Personalrum och kontor saknas, i köket har man avskärmat en sida för kontorsgöromål. Ett handfat har installerats pga av gällande riktlinjer för ett godkänt miljöarbete. Gården fungerar relativt bra, men staket, gungor och sandlådan är i renoveringsbehov, vilket är aktualiserat hos fastighetsägaren. Planer för upprustning och inköp har diskuterats med fastighetsägaren. Förskolan får tillagad lunch från Skogsbo skola, vilken transporteras till förskolan. Frukost, mellanmål och beställningar ombesörjer förskolan själva, vilket tar mkt tid av verksamheten. Rektor har regelbunden kontakt med förskolan Törnrosa och gör återkommande besök i verksamheten, där verksamheten, arbetsmiljöfrågor och förskolans målsättning diskuteras. Information som rör verksamheten ges kontinuerligt och förskolan har också möjlighet att få övergripande information från olika förvaltningar & ledning genom Intranätet. Arbetsplatsträffar sker en gång per månad, i huvudsak tillsammans med förskolan Tummelisa och Hattstugan. Veckomöten (f o m vt 10), sker tillsammans med förskolorna i Skogsbo. Vid Bildningsstyrelsens Tillsynsbesök vt-09, blev resultatet utan anmärkning och åtgärder, utifrån verksamhetsbeskrivningen, den lokala arbetsplanen och Kvalitetsredovisningen. 3

4 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar De nationella styrdokumentens är grunden för vår verksamhet på förskolan. Avesta Kommuns Skolplan , Mål och budget för förskolan, samt den Pedagogiska deklarationen med Verksamhetsidéen ger förskolan riktlinjer för Törnrosas verksamhetsplaneringen och utbud. Förskolan har haft fokus under läsåret 09/10 på att vidareutveckla de pedagogiska rummen och att bemöta barnen med en mer medveten barnsyn än tidigare. Barnen har haft ett stort inflytande på verksamheten, då deras åsikter och önskemål varit vägledande vid upprättande av de pedagogiska rummen och dess innehåll, lekutbud och utmaningar. Ett arbete som föregåtts av många pedagogiska diskussioner och reflektioner. Nya rutiner och målplaner har upprättats och fokus har ställts på att utveckla barnens samlingar, utifrån en mer medveten planering av innehåll och syfte. Arbetet med NTA, språk och matematik har prioriteras under året. Likaså det pedagogiska arbetet ute, som Knopp, Knytte, Vilse, skridskor, mm. Samarbetet med Tummelisa har utvecklats under året med nya aktiviteter och grupper. SKOLPLANEN Förskolan, (Skolplanen är ett måldokument för förskolan och underlag för Kvalitetsredovisningen) Kunskaper och färdigheter Förskolan ska arbeta med kunskaper och färdigheter genom att lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola ska ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås Genom att varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Delaktighet/Inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets Utveckling 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits Kvalitetsarbetet på förskolan har utgått från nationella mål i Lpfö 98, Skolplanen och den pedagogiska deklarationen (Verksamhetsidéen), vilken är gällande för alla förskolor i Avesta kommun. Personalen är väl medveten om strävansmål och uppdraget, vilket diskuteras på arbetsplatsen, vid planeringar och vid återkommande träffar med rektor. Vi har också upprättat ett uppföljning och avstämningsdokument för området. Se bilagor. En pedagog är nyckelperson för pedagogisk deklaration och deltar också vid riktade handledningstillfällen med handledare och rektor. En pedagog deltar också vid Pedagogiskt Forum. 4

5 Förskolans målplaner och rutiner har reviderats och nya dokument har upprättats, för att säkerställa kvalitet. Personalen har haft återkommande BHT-träffar med specialpedagog. Föräldraenkäter har genomförts på området Inskolning och Verksamhetsidéen, vilka bifogas till Kvalitetsredovisningen. Se bilagor. En pedagog har genomgått utbildning på området Genus och deltar också i nätverksträffar. Kontinuerliga träffar med rektor har skett och planerade arbetsplatsträffar med inslag av verksamhetsutveckling, kompetensutveckling inom området matematik, arbetsmiljö -FAS, värdegrundsarbete och språk (TRAS). Det har funnits dialog och delaktighet för Pedagogerna. I början på höstterminen arbetade alla med Årsplanen och planerade verksamheten med aktiviteter och förändringar. Årsplanen är ett säkerställande dokument med tydliga inslag för året. Det har varit fem riktade fortbildningsdagar/tillfällen under läsåret med fokus på verksamhetsutveckling, lek- och rörelse, data och likabehandlingsarbete samt värdegrundsarbete inom Ro5. Verksamhetens fortbildningsinslag är medvetet planerad utifrån våra mål och uppdrag och finns dokumenterad i ett övergripande dokument för området, Ro5. Den visar både individuella inslag och aktiviteter på gruppnivå. Individuella Kompetensutvecklingsplaner finns också upprättade. Fortbildning inom data har skett på både grupp- och individnivå. Hemsidan har också utvecklats med hjälp av våra IKT-pedagoger. Förskolan har upprättat en IKT-plan för området Ro5. Det nära samarbetet med Tummelisa och kontinuerliga planeringstillfällen har bidragit till en verksamhetsutveckling, främst gällande uteverksamheten och olika former av traditionsfirande. Förskolan har aktivt deltagit i upprättande av en språkplan för området, dokumenterat matematikinslag, och reviderat den lokala arbetsplanen samt rutinpärm/handlingsplaner. Förskolan har också haft fokus på att utveckla arbetet med Likabehandlingsplanen. Planen har reviderats och en kartläggning för utsatta områden har tagits fram för uppföljning & arbetsgång. Alla barn har haft utvecklingssamtal utifrån det kommungemensamma dokumentet. Förskolan har genomfört föräldramöte och aktiviteter för föräldrar och barn, där det varit möjligt att lämna synpunkter på verksamheten. Pedagogerna har arbetat aktivt för att skapa goda möten med föräldrar, med avsikt att fånga upp föräldrars förväntningar och frågor om verksamheten. Personalen har berättat om barnets dag, i anslutning till dagens avslut. Veckoplaneringar, den Lokala arbetsplanen, Likabehandlingsplan och Kvalitetsredovisning har varit tillgängliga för föräldrar att ta del av och även haft möjlighet att lämna synpunkter på. Vid nya inskolningar har vi använt det gemensamma dokumentet för rutiner, som framtagits vid pedagogiskt forum. Föräldraenkäter har genomförts på området inskolning. I varje pedagogiskt rum har förskolan synliggjort kopplingar till olika strävansmål i Läroplanen, utifrån rummens syfte och innehåll, vilket har inneburit en ökad medvetenhet för pedagogerna och vårt uppdrag. Kvalitetsredovisningen utgör ett verktyg för att konkretisera vad som sker i verksamheten, måluppfyllelse och kvalitet, samt identifierar vilka områden som bör utvecklas och fokuseras på. Våra utvecklingsområden står att läsa mer om under rubriken, fortsättning, för varje område. I huvudsak bygger redovisningen på personalens självvärdering och uppfattning av verksamhetens innehåll och genomförande, samt barn och föräldrars synpunkter, återkoppling och utvärdering, samt enkäter, som bifogas det här dokumentet. 5

6 Kvalitetsredovisning, framtagande Förskolorna/arbetslagen utvärderar verksamheten och utgår från Skolplanen och Kvalitetsredovisning 08/09, samt anvisningar från rektor inför upprättande av årets Kvalitetsredovisning. Ändringar och underlag lämnas in till rektor. En representant från varje avdelning träffar rektor, där den reviderade Kvalitetsredovisningen läses igenom och samtalas om. (Vid behov justeras planen vid det här tillfället om tillägg eller förändringar har tillkommit). Kvalitetsredovisningen går ut på remiss till arbetslag och avdelningar, där föräldrar också får möjlighet att läsa planen och komma med sina synpunkter. Den slutgiltiga produkten sammanställs och skickas in till Bildningsförvaltning. Vid samma tillfälle läggs den också ut på Hemsidan och på avdelningarna. Förskolorna har upprepat förra årets tillvägagångssätt, då det fungerade väl för många parter. 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Måluppfyllelse Förskolan har utvecklat pedagogiska rum, utifrån barnens intressen och önskemål. ( Rum i rummen har blivit fler och till viss del förändrade. Materialet är lättillgängligt för barnen). Förskolan har arbetat med ett aktivt förändringsarbete och tagit på sig nya glasögon i den bemärkelsen att försöka förstå hur barnen uppfattar förskolan och vad de möts av. Det finns i dag en ökad medvetenhet hos pedagogerna, gällande barnsyn och barns inflytande. Barnen har intervjuats och fått möjlighet att påverka verksamheten. Barnen ser och når fler leksaker/aktiviteter idag än tidigare, bl a genom att vi har skapat tydliga aktivitetslådor, och använt oss av transparanta lock och burkar. Barnen har blivit introducerade i rummen och vet vilket utbud som finns på förskolan att leka med. Vårt utvecklingsarbete har haft fokus på det kompetenta barnet och arbetet har gått ut på att barn ska ges möjlighet att klara av att genomföra saker på egen hand, d v s om vi ger dem verktyg som lotsar till ett eget lärande. Vi har bl a haft en apa Nickan som har varit nyfiken och ställt frågor till barnen, vilka de ska ta reda på svaret på, (frågorna har varit utifrån barnens ålder och mognadsnivå). Förskolan har upprättat en handlingsplan för språk och ett underlag/dokument för matematikinslag på förskolan. Barnens utevistelse har haft inslag av skridskor, Knopp, Knytte och Vilse samt Miljöpromenader, (bl a lämnat till återvinning och träffat Skräplisa). Där motorik och förståelse för vår natur och närmiljö har stärkts och samtalats om. Barnen har vid ett flertal tillfällen i veckan varit uppdelade i mindre grupper där samspelslek och forum för talutrymme getts möjlighet. Ett nära samarbete har skett med Tummelisa, vilket bidragit till fler åldersintegrerade grupper och jämnåriga kompisar. Planerade samlingar med syfte och mål varje dag. Innehåll av rim, ramsor, rytmik, flanosagor, räknesagor, rörelselekar, begreppsbildning utifrån lägesord, bokstäver och siffror och almanackan samt Tankesmedja, där barnen får ge olika uttryck för sina tankar och känslor, bl a med hjälp av olika känslodockor, mm. 6

7 Förskolan har en atelje och ett språkrum där barnen genom lek får träna på både språk och matematiska begrepp, rita, måla, arbeta med olika former, sy, klippa, klistra och experimentera. Tecken som stöd har barnen också fått tillgång till Förskolan har bedrivit NTA och haft olika inslag och former av matematik. Olika aktiviteter och traditionsfirande har skett i samarbete med Tummelisa, (disco, alla hjärtansdagfirande, semmeldag, våffeldag, påskfest och pyssel mm. De äldre barnen har haft gymnastik på Skogsbo skola. 3.2 Resultat Barnens åsikter har beaktas i högre utsträckning än tidigare gällande innehåll, utbud och planering av verksamheten. Förskolan har synliggjort mer material för barnen och aktiviteterna har bidragit till att barnen har fått nya kunskaper (bl a om naturen), och en förstärkt självkänsla och självförtroende. Genom leken har barnen fått nya utmaningar på många områden. Barnen har fått motorisk träning, dels finmotoriskt, dels grovmotoriskt genom aktiviteter. Barnen möts av en stimulerande lekmiljö som ger upphov till glädje, lek och lärande. Utvecklingsarbetet har inneburit en ökad medvetenhet och inspiration hos pedagogerna. Samarbetet men Tummelisa har blivit förstärkt, dels i arbetslaget, dels i barngruppen. Barnen visar tydliga tecken på känslor som glädje, trygghet och trivsel. Förskolan har upprättat handlingsplaner för språk och matematik. Barnen har fått kunskap om matematiska begrepp och möts av språkbreddning och matematik i flera sammanhang i vardagen på förskolan och genom NTA-arbetet. Nöjda föräldrar; vilket framkommit genom enkäter, och utvecklingssamtal samt vid föräldramöten. Nöjda barn; vilket framkommit vid barnsamtal, utvecklingssamtal och i den dagliga vistelsen. Barnen har utvecklat sin sociala kompetens och hjälper varandra, och har mod för att våga uppträda och tala inför andra. Vid samlingarna har barnen tränat kommunikation. 3.3 Analys Det är viktigt att personalen visar ett starkt engagemang för sitt uppdrag och har en förståelse för vad ett förändringsarbete betyder på sikt. Utan ett starkt engagemang hade förskolan inte haft så påtagligt gott resultat gällande det utvecklingsarbete som skett. Arbetet med de pedagogiska rummen har haft effekt på arbetsmiljön. Ljudnivån är lägre och leken är mer harmonisk bland barnen. Personalen har skaffat sig nya kunskaper under året, genom relevant fortbildning. Planeringarna har varit mer strukturerade än tidigare med fokus på verksamhetsutveckling. (Teorin för Kärnprocessen har varit ett stöd). Fortbildning, handledning har funnit och ledning har varit tillgänglig. 7

8 Samarbetet med Tummelisa har skapat nya möjligheter inom många områden. Det råder en god arbetsmiljö på förskolan, vilket påverkat motivationen och trivsel i arbetslaget, vilket också genomsyras till barngruppen. Barnen har fått möjlighet att stärka sin självkänsla o självförtroende utifrån förskolans utbud, planering och genomförande. Enkäter/frågor/utvärderingsunderlag ger förskolan vägledning gällande barn och föräldrars inställning till förskolan och är viktiga underlag för verksamhetsutvecklingen. 3.4 Fortsättning Kompetensutveckling och handledning inom olika utvecklingsområden ska ske. Arbetet med Portfolio och dokumentation ska prioriteras och utvecklas. Kunskapsutvecklingen ska förtydligas. Arbeta metodisk vid planering och utvärdering, genom målplaner för grundverksamheten och rutinsituationer och med Barnsamtal. En planering med Tummelisa ska också ske. Utveckling av pedagogiska rum kommer att fortsätta, med fokus på uterummet/rummen. Förskolan ska upprätta en handlingsplan för att utveckla barnens förståelse och miljömedvetenhet. Utveckling av pedagogiska rum kommer att fortsätta. Aktualisera handlingsplaner för språk och matematik, och skapa ett nytt/nya material. Planera för att få istider varje vecka under vintertid. Stärka samarbete med förskoleklassernas pedagoger, för att utbyta erfarenheter som leder till en ytterligare kvalitetssäkring, åt båda håll. En enkätundersökning ska ske ht-10. Att tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling. 4. Kompetensutveckling 4.1 Måluppfyllelse Det har varit fem riktade fortbildningsdagar/tillfällen under läsåret med fokus på verksamhetsutveckling, lek- och rörelse, data och likabehandlingsarbete samt värdegrundsarbete inom Ro5. V Nyckelpersonen har deltagit vid flera handledningstillfällen för Pedagogisk deklaration tillsammans med rektor och handledare. Det finns en känd dokumenterad kompetensutvecklingsplan på individ -och gruppnivå för verksamheten inom Ro5. Personalen har fått angett specifika önskemål. All personal har genomgått utbildning i TRAS (Tidig registrering av språk). All personal har fått utbildning i matematik. All personal har gått på datautbildning, vid flera tillfällen och i olika former. 8

9 Delar av personalen har fått utbildning i Friluftsfrämjande kurser - Knopp, Knytte, Vilse. Utbildning i lek och rörelse ute, med Högskolan Dalarna. Utbildning i värdegrundsarbete och förhållningssätt med Lärarfortbildarna. Fortbildning inom NTA. Specialpedagogen har varit personalen behjälplig i frågor som rör barn med behov av särskilt stöd och varit vägledare på området, som varit en kunskapskälla för personalen. En pedagog har deltagit i Pedagogiskt forum. Utbildning inom Brand (Brandskyddsombud). 4.2 Resultat Personalen har tillskansat sig nya kunskaper under året. Det finns fortfarande mer fortbildningsbehov, för att få nya kunskaper inom olika områden. Individuella kompetensutvecklingsplaner har upprättats och planer finns på vad verksamheten ska rikta in sig på för fortbildning framledes. All personal på förskolan har klarat av PIM, steg Analys Det är av stor vikt att personalen känner sig motiverad för fortbildningsinsatser. Individuella kompetensutvecklingsplaner ställer en del krav, men ger också personalen nya möjligheter. Viktigt att personal ges möjlighet till fortbildning, vilket rektor/ledningen ansvarar för. Utbildningsinsatserna har varit relevanta och kvalitetshöjande för verksamheten. 4.4 Fortsättning Fortsatt arbete med behovsanalyser för personal och verksamhet. Områden som vi saknar en del kunskaper inom ska identifieras och åtgärdas för att säkerställa kvaliteten. Förstärka kunskaperna inom dokumentationsområdet och observation. Följa upp de individuella kompetensutvecklingsplanerna. Förskolelyft på individnivå. Erbjudande om att genomföra PIM 2 ska ges. Det påbörjade arbetet med pedagogisk deklaration och pedagogiska rum ska fortsätta, nu handlar det till stor del att få befästa de kunskaper personalen har tillskansat sig. Utepedagogik. Utbildning inom Brand och Hjärt- och Lungräddning. Utbildning i matematik, studiecirkel. 9

10 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 5.1 Måluppfyllelse Förskolan har haft starkt fokus på att skapa trivsel och trygghet i barngruppen och har med anledning av det ofta delat upp barnen i mindre grupper och ordnat olika aktiviteter som syftat till goda samspel. Värdegrundsarbetet ligger till grund för det mesta vi gör. När någon form av kränkning sker, agerar förskolan utifrån våra handlingsplaner. Barnen har haft bestämda platser vid maten och pedagogiska samtal har förts. Förskolan har haft tydliga rutiner för dagen. I möten med barn och föräldrar har man varit intresserad av att fånga upp känslan av tillit och ställt frågor till båda parter om trivseln på förskolan, bl a genom utvecklings- och uppföljningssamtal och på föräldramöten. Enkäter har också delats ut till föräldrarna med frågor på området. Återkommande lekar och samlingar med syfte och mål att stärka upp barnens självkänsla och respekt för varandra har skett. Värdegrundsarbetet ligger till grund för det mesta vi gör på förskolan. 5.2 Resultat Förskolan har glada barn som tar för sig av lek och aktiviteter. De tar också hänsyn. Barnen visar självtillit och självförtroende i hög utsträckning. Det är en trygg stämning på förskolan, såväl i barngruppen som i arbetslaget. Föräldrar har påtalat sitt nöje över förskolans verksamhet och dess utvecklingsarbete. Värdegrundsarbetet fungerar i praktiken, vi agerar vid kränkningar utifrån våra rutiner. 5.3 Analys På förskolan prioriteras det goda klimatet och det finns en Likabehandlingsplan som är väl känd för personalen. Arbetslaget känner en tillit och respekt för barn och varandra. Det pågår ett aktivt värdegrundsarbete. Det finns insikter om genusarbete hos personalen, en deltar också i genusnätverket. Det finns en god struktur på grundverksamheten, med kända rutiner & handlingsplaner. Medveten och kompetent personal. 5.4 Fortsättning Förskolan fortsätter som tidigare. Med fokus på att arbetsmiljön ska kännas trivsam och tillåtande. Arbetet med Likabehandlingsplanen ska dock utvecklas och prioriteras. Öppenhet och tillsägelse kan vara svårt ibland och kräver en ständig dialog mellan pedagogerna, utifrån ett ödmjukt och respektfullt förhållningssätt. Nya rutiner ska införlivas och Handlingsplanen ska kännas lättillgänglig och självklar i verksamheten. Händelser ska noteras och Incidentrapporter ska dokumenteras och sparas inför nästa kartläggningsfas. Se nedan. 10

11 5.5 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen utvärderas årligen i samband med Kvalitetsredovisningen. Under Vårterminen 2010 har vår Likabehandlingsplan reviderats och förskolorna har upprättat en kartläggning för det planerade likabehandlingsarbetet på avdelningarna. En specifik kartläggning för förskolan Törnrosa har ej funnits tidigare, men nu är en sådan upprättad för avdelningen. Personalen har utgått från barnens synpunkter och iakttagelser för områden att fokusera på och utveckla. Vi har haft en studiedag och en arbetsplatsträff under vårterminen 2010, med diskussioner och filmvisning gällande likabehandlingsarbete Små barn stora rättigheter. Under stängningsdagen arbetade personalen med kartläggningsfasen för att identifiera riskområden gällande kränkande behandling och trakasserier. Den s k Husmodellen (Material från Diskrimineringsombudsmannen), har varit ett stöd för framtagandet av kartläggningen, nya handlingsplaner och incidentrapporter. Förskolan har använt sig av DO s Handledning för att utforma en handlingsplan mot kränkande behandling i förskolan, samt arbetsmaterialet Hallå, Hallå ( samt Skolverkets Nyhetsbrev och Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En uppföljning av förskolornas kartläggningsarbete ska ske i september/oktober Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom våra iakttagelser, incidentrapporter, kartläggningen, och genom barnsamtal. Resultaten ska diskuteras i både barn- och personalgrupper för att ta fram nya förslag och förbättringsområden. Ev sker en revidering av kartläggningsarbetet vid det tillfället, beroende på verksamhetens behov. Likabehandlingsplanen med dess innehåll har funnits i hallen på förskolan och har varit känd för barn och föräldrar, men utifrån våra nya kunskaper på området, så ska vi involvera alla berörda parter ännu mer i fortsättningen. Arbetet ska bli ett aktivt och känt på förskolan. Se bilaga, Likabehandlingsplanen för Törnrosa. 6. Delaktighet/Inflytande 6.1 Måluppfyllelse Barnen har fått varit delaktiga i vår utvecklingsprocess och skapande av pedagogiska rum. Barnen har intervjuats och bidragit med sina önskemål gällande lek, utbud och aktiviteter. Barnens synpunkter har beaktas i hög utsträckning. Förskolans uppdrag går ut på att möta barnen, vilket vi har skapat en hög medvetenhet omkring i flera sammanhang, bl a genom väl planerade samlingar. Barnen har tränat sig att lyssna på varandra, tränat lek-regler och att ta hänsyn. Samtalen med barnen har många gånger handlat om att stärka barnens medvetande, om att alla har lika värde och är betydelsefulla, fast man kan ha olika åsikter. Barnen har fått träna på att lösa enklare konflikter som uppstår. Det sker i vardagen, men också på samlingen, genom enkel teater, där barnen får ge råd till lösningar. Pedagogerna har genomfört utvecklingssamtal/uppföljningssamtal, och prioriterat daglig kontakt med föräldrar. Arbetat utifrån det nya inskolningsmaterialet. Genomfört utvecklingssamtal, där barn och föräldrar fått underlag för att lämna sina synpunkter. Samtalet har skett i dialogform. 11

12 6.2 Resultat Barnen framför ofta sina önskemål, gällande lekmaterial och aktiviteter. Barnen är delaktiga i ett socialt sammanhang och i samspel med barn och vuxna. (Harmoniska barn). Inget barn är utanför. Alla barn med föräldrar har haft utvecklingssamtal/uppföljningssamtal. Föräldramöte har förekommit med inslag av diskussionsforum och öppen dialog. 6.3 Analys Pedagogerna är medvetna om vikten av barns inflytande och har redskap för att hjälpa barnen att samverka med varandra. Ett användbart och enkelt material för utvecklingssamtal har framtagits, vilket har underlättat för många frågor. Pedagogerna har arbetat i ett nytt arbetslag och har fått lov att för en tydlig dialog mellan varandra gällande frågor som rör delaktighet och inflytande. Området är väl belyst. Kunskap och motivation är viktigt, för att få en förståelse för områdets betydelse, vilket finns idag hos pedagogerna. 6.4 Fortsättning Arbetet fortgår, med fokus på att arbeta i samma riktlinje som tidigare, då det har bidragit till goda resultat i barngruppen. Det nya arbetssättet ställer krav på förhållningssätt och dialog i arbetslag och med föräldrar, för att skapa möjligheter till att öka föräldrarnas delaktighet och inflytande. Det har förskolan för avsikt att utveckla och fokusera på under nästa läsår. Barnsamtal och föräldramöte planeras det för, i början på höstterminen En enkät gällande överskolningen till förskoleklass och fritidshem kommer också att genomföras under hösten Tankar inför nästa läsår baserade på resultaten Förskolan Törnrosa har haft fokus på verksamhetsutveckling under läsåret 09/10, och fortsätter diskussionen kring innehåll, planering och dokumentation. Dessutom ska tid sättas av tillsammans med rektor för att diskutera vidare utformning och färdigställande av de pedagogiska uterummen med fokus på innehåll och pedagogroll. Våra enkäter; Verksamhetsidéen och Inskolningsrutiner, ska bearbetas och nya målsättningar och avstämningsperioder ska tas fram utifrån resultaten. (Förhållningssätt och rutiner). Vi ska alla verka för att behålla arbetsglädje och nå hög måluppfyllelse för både barn och personal. Dessutom ska kompetensutveckling prioriteras, då vi vet att de är av stor betydelse för att behålla en god kvalitet på förskolan. Vi ska utvärdera och uppdatera Årsplanen. 12

13 Vi har ett spännande år framför oss med nya utmaningar för verksamheten. Barnen ska ges möjlighet att få möta nya miljöer och rika tillfällen för lärande! Vi har också för avsikt att jobba vidare med förskolan Tummelisa, genom att samarbeta i ännu högre utsträckning än tidigare, då det skapar möjligheter som vi inte kan ordna på egen hand. Den reviderade Likabehandlingsplanen ska utgöra ett levande dokument i verksamheten, med avstämningsperioder för när kartläggning och incidentrapporter ska följas upp. Frågor som rör dokumentation ska vi aktualisera, med mer diskussion och utbildning på området kan vi få nya intryck och förslag på hur arbetet ska se ut på Törnrosa. Samverkan med pedagoger i förskoleklassen ska utvecklas. Det är av stor betydelse för barnen att vi samverkar och skapar en stabil brygga mellan verksamheterna. Vi behöver en högre medvetenhet och förståelse för varandras uppdrag och verksamhet. Dessutom väntar ett arbete med att upprätta en handlingsplan för en gemensam strategi för barnens utveckling. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 är under revidering och vi ska följa med i den pedagogiska debatten, för att vara väl förberedda när den ska implementeras. En förstärkning av det pedagogiska området inom språk, matematik och likabehandling kommer att anges. Vi har ett nytt material för värdegrundsarbete som ska läsas och införlivas i verksamheterna. Vi har rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, men det ska utvärderas och planeras in i vår Årsplan, så att arbetet säkerställs. Dessutom ska förskolan genomgå en säkerhetscertifiering. Förskolan ska upprätta en handlingsplan för att utveckla miljömedvetenheten hos barnen, utifrån Lpfö 98 och barnens intresse. Staketet ska bytas ut och lekredskap rustas upp, bl a gungor och en sandlåda. En prioritering för planering av uteverksamheten, ska ske i samma anda som arbetet har skett gällande inemiljön och pedagogiska rum inne på förskolan. 13