Historik om Larmcentralen

Transkript

1 Larmcentralens verksamhet Behandling av hjärtstopp en terapeutisk utmaning Avhandling:Emergency medical dispatch the first medical response for life-threatening conditions, Angela Bång, leg.sjuksköterska, med dr. Ambulanssjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 26/09/2005 A. Bång

2 Historik om Larmcentralen länsalarmeringscentraler: med nödnummerhantering och ambulansdirigering Telekommunikatörer Ambulanssjukvårdare/undersköterskor Sjuksköterskor

3 Larmoperatörer i Europa Emergency medical dispatchers (EMDs) Lekmän med internutbildning Ambulanssjukvårdare Sjuksköterskor Läkare

4 Larmcentralens funktion Första medicinska respons för samtal till det nationella nödnumret, larmcentraler Ambulans, Brandkår Polis Giftinformationscentralen Sjö, -luft och fjällräddningen Stadsjourläkare

5 Ambulansvårdade patienter ambulanslarm/ år Vanligast akuta sjukdomstillstånd: akuta bröstsmärtor, andnöd, oklar medvetanderubbning och/eller kramper

6 Medicinsk bedömningsfunktion Ambulansdirigeringsfunktion Medicinskomvårdnad bedömningsfunktion Första sjukvårdskontakt Intervjua Bedöma Prioritera Ge stöd Ge råd, instruktioner Ambulansdirigeringsfunktion Medlyssning Logistik Information till ambulanssjukvården Vid misstanke om livshotande tillstånd ambulans utlarmad inom 45 sek.

7 Misstänkt hjärtstopp Identifiering Instruktion Effekt av instruktion

8 Index för identifiering och instruktioner Allergiska reaktioner Krampanfall Stroke Bröstsmärta Andningssvårigheter Medvetslös Diabetes Medvetslös vuxen ( > 8 år) Medvetslös barn

9 Index beslutsstöd Standardiserat hjälpmedel fr Vad har hänt? 2. Telefonnummer? Akutmedicinsk larmmottagning 3. Var har det hänt? Är patienten vaken och kan prata/svara på tilltal? Andas patienten som vanligt?

10 Identifiering 2/3 möjliga att identifiera fall där man misstänker [Bång, Resuscitation, 2003] livstecken signs of life agonal andning Larmoperatören identifierar inte/ känner inte igen fallet frångått index frågemall [Hallstrom, AP et al. Resuscitation, 2003]

11 Uppringaerns beskrivning av andning för id av agonal Clark et. al 1991 n=445 hjärtstopp 40% barely, heavy, laboured, problems breathing, noisy, gasping, gurgling, moaning, groaning andning Bång et al n=100 hjärtstopp 38% Svårigheter, knappt, gäspar, rosslar, ibland

12 Hur uppringaren presenterar problemet Patienter som plötsligt faller ihop, eller som plötsligt blir extremt dåliga, med respiratoriska symtom Skall bedömas som hjärtstopp Uppringaren skall avbrytas med frågor om vakenhet, om ej klart inom 30 sek av samtalet JE Steen-Hansen et al. SRC, Stavanger, Norway 2003

13 Erbjuda eller inte erbjuda instruktion Hjärtstopp Seattle n=404 34% telefon-hlr Göteborg n=100 8% telefon-hlr 41% Ingen vittnes-hlr 1/2 erbjudna 1/5 erbjöds och accepterade 92% Ingen vittnes-hlr 6% erbjudna 2% erbjöds och accepterade

14 Instruktion erbjudande, accepterande, fullföljande offer accept. compl. King County, USA Göteborg, SWE

15 Erbjuder ej instruktion reporterat livstecken får ej ner patienten på golvet/fysiska begränsningar vill ej/ förvirring ej på plats telefonen långt borta Ej ställt frågor om andning Problem att skilja andas som vanligt och inte som vanligt Patient vaken Patient kall språksvårigheter Hallstrom et al. Resuscitation, 2003 Hauff et al. Ann Emerg med, 2003 Clark et al. Ann Emerg Med 1994 Bång et al. Resuscitation 1999 Bång et al. Resuscitation 2003

16 Vittnens lugn Emotionell stress sällan hinder för telefon-hlr Vittnen av hjärtstopp lugna 65-90% Eisenberg et al. Am J Emerg Med 1986 Culley et al. Ann Emerg Med 1991 Meron et al. Resuscitation 1996 Clawson et al. Prehosp Emerg Care 2001

17 Uppringarens känslomässiga lugn och samarbetsförmåga Upphetsad men samarbetsvillig I början av samtalet 90% I slutet av samtalet 96% Bång et al. Resuscitation, 2003

18 Instruktion fullföljd Fullföljt standard-hlr 47% Fullföljt enbart bröstkompressioner 67% 34% av hjärtstopp fick telefon-hlr Hallstrom et al. Resuscitation, 2003 Hauff et al. Ann Emerg Med, 2003

19 Enbart bröstkompressioner En randomiserad studie Djurstudier stödjer inblåsningar Tid från kollaps ankomst av ambulans Enklare genomförande Större villighet Större risk snabbare till start Hallstrom et al. N Engl J Med 2000

20 Effekt telefon-hlr Bästa formen? Patientkaraktäristik Omständigheter Behöver med information Enbart bröstkompressioner Bevittnad kollaps Snabb ankomst ambulans

21 Longterm survival out-ofhospital cardiac arrest n=3053 EMS assessing quality of bystander CPR % CC 17/ CC + MMV 0 71/ MMV 2/47 6 No CPR 123/2055 Survival Van Hoeyveghen et al. Resuscitation 1993

22 Överlevnad 50% förbättring av överlevnad Ökning från 6% till 9% i Göteborg studie (n= 200) OR för överlevnad var 1.45 vid användning av ingen vittnes-hlr som refernsgrupp i King County-studie (n=7000) Bång et al. Eur J Emerg Med 1999 Rea et al. Circulation 2001

23 Fallgenomgång via bandavlyssning Möjlig för telefon-hlr? Instruktion erbjuden? Instruktion accepterad? Problemet med agonal andning