Remissutgåva 18 december 2008

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN Remissutgåva 18 december Verksamhetsplan

2 INNEHÅLL 1. Västtrafik skapar samhällsnytta Vision och övergripande mål Måluppfyllelse och framtida åtgärder... 8 Mål 1: Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka... 8 Mål 2: Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna Mål 3: Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare Mål 4: Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik Mål 5: Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, dvs så att både kvinnor och mäns resbehov tillgodoses Mål 6: Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning Mål 7:1: Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik Mål 7:2: Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå noll-visionen Mål 8: Beställarna ska vara nöjda med Västtrafik Summering av måluppfyllelsen Utvecklingen på lång sikt Offensiva planer kräver stark ekonomi Regionala ägarrådets tema Aktieägaravtal Verksamhetsplanen i den fortsatta planeringen Bilaga 1. Regionens mål för regionala resor Bilaga 2. Förteckning över Västtrafiks strategiska dokument Tel: Verksamhetsplanen är utarbetad av Jan Efraimsson Verksamhetsplan

3 FÖRORD Välkommen att ta del av verksamhetsplanen för åren Ägarna till Västtrafik har satt upp sju övergripande mål för kollektivtrafiken. I planen framgår hur vi lyckats med att uppfylla målen. Det är glädjande att fler och fler väljer att resa kollektivt, även under Aldrig tidigare har så många rest med kollektivtrafiken i Västra Götaland som nu. När det gäller framtidssatsningarna finns en optimism hos ägarna att få ändå fler att resa med kollektivtrafiken, vilket gagnar miljön, tillväxten och utvecklingen. Det finns även ett nationellt mål att fördubbla resandet fram till Detta är en stor utmaning för kollektivtrafikbranschen men genom god samverkan kan vi lyckas. Det kräver dock en kraftig utbyggnad av trafiken och att resurser avsätts till kollektivtrafiken. Vi vill dock framhålla att Regionens ekonomiska ram för 2010 inte är tillräckligt stor för att klara föreslagen trafikökning och ej heller tillräcklig stor för att kunna bibehålla den nuvarande trafiken. Detta framgår i verksamhetsplanens ekonomiavsnitt. För närvarande pågår ett förändringsarbete i Västtrafiks omgivning, vilket kan komma att påverka förutsättningarna för kollektivtrafiken och hur denna ska finansieras i framtiden. Exempel är statens pågående utredning av ny kollektivtrafiklag i Sverige. En annan statlig utredning är avregleringen av persontågstrafiken. Vidare har Värmland ansökt hos regeringen om samgående med Västra Götaland. Västtrafiks ägare utreder förutsättningarna till ett nytt aktieägaravtal 2011 och finansieringen av kollektivtrafiken. Detta beskrivs närmare i verksamhetsplanen på Regionala ägarrådets temasida. Det är en utmaning och en spännande uppgift vi har framför oss att tillsammans utveckla kollektivtrafiken och få ännu fler människor att resa kollektivt. För vi vet alla hur stor nytta det gör för samhället. Skövde Håkan Bergqvist VD Verksamhetsplan

4 Intäkter Kostnader Täckningsgrad Trafiksäkerhet Trängsel Restid Jämställdhet Arbetsmarknad Utbildning Boende Näringsliv Stadsmiljö Avgasutsläpp Energiförbrukning Hälsa Trafiksamordning Varje år genererar kollektivtrafik samhällsnytta för miljardbelopp. De osynliga samhällsvinsterna framgår tyvärr inte i resultaträkningen Verksamhetsplan

5 1. Västtrafik skapar samhällsnytta 1. Västtrafik skapar samhällsnytta. Klimatförändringarna märks mer och mer i vår vardag. Mer och bättre kollektivtrafik hjälper till att motverka detta. Återbäringen är omfattande på de pengar som samhället satsar på kollektivtrafiken. Även om ägarnas ekonomiska situation ibland är ansträngd har vi inte råd att avstå de nyttor som kollektivtrafiken genererar i samhället. Västtrafik vill öka förståelsen för att kollektivtrafiken inte ska ses som en kostnad utan som en investering. Västtrafik - det samhällsnyttiga företaget Kollektivtrafikens miljöfördelar kan översättas till pengar. Trafikens miljöeffekter är ett stort samhällsproblem både när det gäller vår hälsa och hela samhällets ekonomi. Miljökostnader mäts i flera dimensioner; global påverkan (växthuseffekten), regionala effekter (nedsmutsning och försurning) och lokala effekter (cancereffekter och andra hälsoeffekter). Om 70 procent av våra resenärer skulle börja åka bil istället skulle användningen av fossil energi som bensin och diesel öka med 500 miljoner kilowattimmar. Det är lika mycket som den årliga energianvändningen för normalstora villor. Samhällets miljökostnad skulle bli 200 miljoner kronor högre beroende på ökade utsläpp av koldioxid, kväveoxider och kolväten. Kollektivtrafiken minskar också antalet trafikolyckor vilket leder till reducerade sjukvårdskostnader. Om inte Västtrafik funnits så bedömer vi att 30 procent av våra resenärer skulle gå eller cykla och att 70 procent skulle resa med bil istället. Det skulle innebära att ytterligare cirka 1000 personer skulle skadas eller dödas i trafiken varje år. Samhällskostnaden för trafikolyckor skulle öka med 1,9 miljarder i Västra Götaland. Västtrafik medverkar till minskat behov av parkeringsplatser i städerna. En uppskattning för Göteborg visar att utan kollektivtrafik skulle ytterligare parkeringsplatser behövas. Bra kollektivtrafik minskar trängseln på trafiknätet vilket ger mindre köer och ökad framkomlighet för alla trafikanter, både person- och godstransporter. Kollektivtrafiken ger invånarna en god tillgänglighet till högre utbildning, vilket ger ökad tillväxt i samhällsekonomin. För flera av kommunerna i Västra Götaland har invånarna en förhållandevis låg utbildningsnivå, vilket har en hämmande effekt på näringslivets kompetensförsörjning. Men det är svårt att fastställa det exakta värdet av den spinoff-effekt som tillgänglighet till högre utbildning ger Verksamhetsplan

6 2. Vision och övergripande mål 2. VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL. Vision Affärside Vision Västtrafiks vision är följande: Västtrafik det naturliga valet när man reser En viktig del i verksamheten är att skapa den bild vi vill att allmänheten ska ha av Västtrafik. Vi ska bygga upp och stärka varumärket Västtrafik. Bolagets image ska stämma överens med kärnvärdena: Enkelt, Mänskligt och Pålitligt. Affärsidé På uppdrag av våra ägare organiserar och utvecklar Västtrafik kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det gör vi genom att ta reda på invånarnas resbehov och köpa den trafik som behövs. Verksamheten finansieras genom biljettintäkter och ersättning från ägarna. Övergripande mål Västtrafiks ägare har formulerat sju övergripande mål. Målen är vägledande för hela Västtrafiks verksamhet. Västtrafik ska hela tiden sträva mot dessa mål, både när det gäller långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. 1. Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. 2 Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. 3. Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. 4. Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik Verksamhetsplan

7 2. Vision och övergripande mål Övergripande mål 5. Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, dvs. så att både kvinnor och mäns resandebehov tillgodoses. 6. Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning. 7. Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå nollvision. Utöver de sju övergripande målen ovan har Västtrafik som mål att ägarna som också är beställare av trafik skall vara nöjda med Västtrafiks sätt att sköta verksamheten. Regionens mål för regionala resor: Enligt aktieägaravtalet är det Västra Götalandsregionen som är ansvarig för de regionala resorna. De regionala målen är beslutade i Regionutvecklingsnämnden och utgör ett underlag för Västtrafiks planeringsarbete. Västra Götalandsregionen har utarbetat mål för kortväga och långväga regionala resor. Med kortväga resor avses resor som går över en kommungräns. Långväga resor är de som går över minst två kommungränser och angör en av regionens utpekade målorter samt resor över regiongränsen. Regionens mål redovisas i bilaga Verksamhetsplan

8 Resandemålet 3. MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER I detta avsnitt redovisas uppgifter för var och ett av Västtrafiks övergripande mål. Här beskrivs bland annat måluppfyllelse, åtgärder som Västtrafik vidtagit de senaste åren samt åtgärder som planeras för den kommande treårsperioden. Mål 1: Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. Klimatförändringarna gör det nödvändigt att snabbt minska utsläppen av koldioxid. Kollektivtrafiken är lösningen när vi måste minska utsläppen från hela trafiksektorn. I tätorter och befolkningstäta stråk innebär en övergång från bilresande till kollektivt resande dessutom minskad trängsel och attraktivare närmiljö. På landsbygden ger utökad kollektivtrafik större möjlighet för boende, arbete och utbildning. Resandet och marknadsandelen har ökat de senaste åren! Det årliga resandet med Västtrafik har ökat från 176,7 till 216,1 miljoner resor (prognos för 2008) sedan Västtrafik bildades. Det betyder en total ökning på ca 22 %. Ökningen 2008 uppgår till 6,1 miljoner resor. Prognosen visar att resandet ökar i flertalet av Västtrafiks affärsområden. I Göteborgs stadstrafik utförs det flest delresor, ca 149,4 miljoner enligt prognos för Resandeutveckling i olika geografiska områden (miljoner delresor/år) 1999 AO Region Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Gbg regiontrafik Gbg Stadstrafik progn sept 2008 AO Region Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Gbg regiontrafik Gbg Stadstrafik 2,9 6,6 11,0 11,5 24,7 4,7 7,1 11,3 11,9 31,7 176,7 miljoner delresor 120,0 216,1 miljoner delresor 149, Verksamhetsplan

9 Resandemålet Den största procentuella resandeökningen sedan 1999, 66%, återfinns i Västtrafiks regionala tågtrafik. Därefter kommer resandeutvecklingen i Göteborgs Regiontrafik där resandet ökat med ca 28%. I Göteborgs Stadstrafik har resandet ökat med ca 24% jämfört med Resandeökningen i Skaraborg uppgår till ca 7% vilket bland annat förklaras av lyckade satsningar på stadstrafik och resandeökningar i utpekade pendelstråk. Det totala resandet i Fyrbodal beräknas ha ökat med 3,2% sedan Resandet i Sjuhärad är i stort oförändrat sedan 2007 vilket betyder en ökning på ca 2,4% sedan Kollektivtrafikens marknadsandel ökar och uppgår enligt prognos till ca 15,5% för hela Västtrafik. Störst marknadsandel har Göteborgsområdet, 22,9%. Så här ska vi arbeta vidare för att öka resandet! Marknadsundersökningar visar att kunderna värderar snabbhet, turtäthet och pålitlighet särskilt högt. Västtrafik ska därför, inom ramen för verksamhetsplanens övriga mål, utveckla trafiken för att uppnå detta. 70% 60% 50% 45% 40% Resandeutveckling i procent Skaraborg Sjuhärad Gbg RegionTrafik Hela Västtrafik Fyrbodal Gbg-Stadstr. AO Region 35% 30% 25% 20% 22,3% 15% 18,8% 10% 7,0% 7,0% 12,4% 13,7% 5% 0% -5% 1,2% 4,6% 9,9% * progn sept *På grund av felaktiga uppgifter när det gäller stämplingar i Fyrbodalsområdet har resandet i Fyrbodal justerats ned med ca 3 procentenheter för 2006 jämfört med tidigare verksamhetsplan. Kollektivtrafikens marknadsandel (%) koll/(koll+bil) sept 25% 20% 15% 14,7 15,1 15,5 21,5 22,1 22,9 Prisstrategi Under 2008/2009 utreder Västtrafik förutsättningarna för en prisstrategi med differentierad prissättning. Strategin bygger bland annat på erfarenheter från lanseringen av det nya pris- och betalsystemet. Prissättningen ska fokusera på att öka resandet med ökade eller bibehållna intäkter. 10% För att lyckas med det måste arbetet inriktas på att skapa ett tydligt, enhetligt och kundorienterat prissystem. Västtrafik ska vara det självklara valet när man reser. Det betyder att resan ska vara prisvärd och att ett laddat Västtrafikkort skall finnas i varje medborgares plånbok. Västtrafiks strategi inriktas på att: Öka kundfokuseringen. Erbjuda enkla och flexibla färdbevis. Öka antalet försäljningskanaler. Använda prissättningen som ett strategiskt verktyg för att uppnå ökat resande och önskade intäkter. 5% 0% Hela Västtrafik Göteborgsområdet 7,7 8,0 8,0 5,9 5,9 5,8 4,9 5,2 5,4 Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg Verksamhetsplan

10 Mål 2: Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. En ökad tillgänglighet till skola, arbete, service och fritidsaktiviteter handlar om att utöka trafiken så att Västtrafik kan attrahera fler resenärer. Störst möjlighet att förbättra tillgängligheten är att utöka med mer trafik där det finns underlag för ett ökat resande. Samtidigt finns krav på att Västtrafik skall upprätthålla en tillfredställande trafikförsörjning även i områden med glest boende. I och med att trafikarbetet har ökat har också tillgängligheten ökat. Genom att anpassa linjenätet och öka kollektivtrafikens utbud har vi ökat invånarnas tillgänglighet till olika mål i samhället. Diagrammet visar att vi enligt prognos har ökat trafikarbetet med 23,8% åren Under 2008 ökade trafikarbetet i samtliga områden. Procentuell förändring av trafikarbete jämfört med 1999, inkl särskild beställd uppdragstrafik (tidtabellkm/år) Skaraborg Sjuhärad Gbg RegionTrafik Hela Västtrafik Fyrbodal Gbg-Stadstr. AO Region 45% 40% 35% 30% 25% 23,8% 20% 19,3% 15,5% 15% 10,4% 12,1% 12,0% 11,6% 10% 6,1% 5% 3,2% 0% -5% okt2008 Invånarnas tillgänglighet till olika målpunkter har ökat med 23,8 % Verksamhetsplan

11 Tillgänglighetsmålet Så här ska vi arbeta vidare för att öka invånarnas tillgänglighet till olika mål i samhället! Långsiktiga trafiksatsningar Västtrafik bedriver ett flertal busslinjer i områden med lågt befolkningsunderlag. En analys har visat att många av dessa linjer har ett mycket lågt resande och låg ekonomisk täckningsgrad. Västtrafik har under 2008 påbörjat ett strategiarbete kring trafikutbudet i områden där resandeunderlaget är litet. Genom att förändra eller prova nya trafikformer kan täckningsgraden och förhoppningsvis kollektivtrafikens marknadsandel öka. Strategin bedöms vara utarbetad till sommaren Västtrafik ska utarbeta strategier för bussdepåer och bussuppställning samt utreda möjligheterna att attrahera fler förare. Långsiktigt måste vi få fler att åka kollektivt i hela Västra Götaland. För att öka resandet och för resenärernas bästa måste ytterligare resurser läggas på att öka trafikutbudet. Västtrafik har utarbetat en målbild för tågtrafiken fram till 2010 och Vidare har Västtrafik utarbetat en regionbusstrategi för åren I Göteborgsområdet finns en uttalad vilja att dubblera resandet fram till Om Västtrafik skall genomföra större satsningar på kollektivtrafiken krävs att ägarna utökar de ekonomiska ramarna i framtiden. På nästkommande sidor redogör vi för Västtrafiks planer när det gäller trafiken i respektive affärsområde (AO) samt infrastruktur. AO Region, som i första hand utgörs av tågtrafik, behandlas under Mål 3 Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. Västtrafiks affärsområden - AO Skaraborg - AO Fyrbodal - AO Sjuhärad - AO Göteborgs Regiontrafik - AO Göteborgs Stadstrafik - AO Anropsstyrd trafik - AO Region Verksamhetsplan

12 Tillgänglighetsmålet Skaraborg Projektet Målbild år 2020 för kollektivtrafiken i Skaraborg pågår sedan hösten Syftet med projektet är att utarbeta en väl förankrad målbild för kollektivtrafiken i Skaraborg samt relevanta kopplingar till/från Skaraborg, där kollektivtrafiken utgör ett viktigt medel för regional utveckling och en bättre miljö. Arbetet ska resultera i att skapa samsyn kring kollektivtrafikens utveckling i Skaraborg. I styrgruppen för projektet ingår Skaraborgs kommunalförbund, Ägarrådet Skaraborg och Västtrafik. Projektgruppen organiseras och leds av Västtrafik. Förslag till slutlig målbild kommer att behandlas av Skaraborgs kommunalförbunds förbundsfullmäktige i juni Västtrafik planerar att göra följande i Skaraborg : Utveckla regionbussarna i enlighet med Västtrafiks regionbusstrategi genom att skapa en enkel och snabb regiontrafik med enhetliga linjesträckningar och genom att endast stanna vid större hållplatser. Regionbusstrategin pekar ut specifika åtgärder i fem stråk i Skaraborg där det finns en särskilt stor potential för ökat resande. De utpekade stråken är: Lidköping-Vara, Lidköping-Skövde-Tibro, Falköping-Skövde, Mariestad- Skövde, Lidköping-Götene. Tillgodose en god regional trafikförsörjning för samtliga regionala stråk i Skaraborg. Enligt regionbusstrategi ska alla regionala stråk erbjuda ett basutbud på minst sex dubbelturer per dag. I dialog med Vägverket och kommunerna kommer Västtrafik att vara pådrivande för utbyggnad av pendelparkeringar och framkomlighetsåtgärder, primärt längs de identifierade stråken för ökat resande. Vidareutveckla regiontrafiken enligt Utredning av systemtidtabell i stråket Karlsborg-Skövde-Trollhättan samt utredning av busstrafik Falköping-Trollhättan. Förtäta och förbättra anslutningarna mellan buss och tåg. Vi prioriterar primärt passning för resor med tåg till/ från Skövde och då enligt prioritering nedan: - Regiontåg till/från Göteborg - X2000 till/från Stockholm - Regiontåg till/från Jönköping - InterCity-tåg till/från Stockholm Vidareutveckla lokaltrafiken utifrån lokalt resbehov samt respektive kommuns mål och ambitioner. Välutvecklad lokaltrafik och stadstrafik är grunden för en fungerande kollektivtrafik med hela resanperspektivet. Öka turtätheten och införa mer effektiva och snabbare linjesträckningar för stadstrafiken i Lidköping och Mariestad. Vidareutveckla stadstrafiken i Skövde och Falköping enligt nuvarande övergripande trafikupplägg. Ersätta linjetrafik med låg kostnadstäckning eller svagt resandeunderlag med lämplig form av anropsstyrd trafik, exempelvis Närtrafik och Beställ&Res. I samverkan med respektive beställare utveckla kollektivtrafiken så att den även tillgodoser en hållbar besöksnäring. Utrusta samtliga ännu ej tillgänglighetsanpassade landsbygdsbussar och expressbussar med ramp eller lift. Införa automatiska hållplatsutrop på samtliga bussar i Skaraborg (totalt ca 200) Verksamhetsplan

13 Tillgänglighetsmålet Fyrbodal Västtrafik planerar att göra följande i Fyrbodal : Fortsätta utveckla regionbussarna i enlighet med Västtrafiks regionbusstrategi , vilket innebär ett ökat utbud i bl a stråken Uddevalla - Trollhättan/Vänersborg, Ed - Trollhättan, Bengtsfors - Uddevalla, Kungshamn - Munkedal - Uddevalla och Lysekil Uddevalla. Genomföra förändringar av expressbusstrafiken på sträckan Strömstad - Torp - Göteborg med hänsyn till den successiva utbyggnaden av E6 till motorväg genom Bohuslän. Genomföra marknads- och försäljningsaktiviteter för att vidareutveckla trafiken mellan norra Bohuslän och Östfold. I samarbete med Värmlandstrafik utveckla den regionala busstrafiken i stråket Ed/Mellerud - Åmål Karlstad. Vidareutveckla integreringen mellan olika trafikslag genom att samordna lokal skol- och linjetrafik med Anropsstyrd trafik. Utveckla stadstrafiken i Uddevalla genom att förändra och utöka linjenätet, turtätheten och trafikeringsformerna. Utveckla stadstrafiken i Trollhättan/Vänersborg genom att förändra och utöka linjenätet, turtätheten och trafikeringsformerna. Se över trafikutbudet till/från Stallbacka och anpassa busstrafiken inför starten av den utökade tågtrafiken 2012 Vänersborg - Trollhättan - Göteborg. Anpassa ytterligare 30 bussar för rullstolsburna resenärer. Fullfölja införandet av automatiska hållplatsutrop i fordon som kör i stadstrafiken i Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan (ca 50 bussar). Utveckla Närtrafiken ytterligare Verksamhetsplan

14 Tillgänglighetsmålet Sjuhärad Västtrafik planerar att göra följande i Sjuhärad : Utveckla regionbussarna i enlighet med Västtrafiks regionbusstrategi Regionbusstrategin pekar bl.a. på specifika åtgärder i tre tunga stråk i Sjuhärad där det finns en särskilt stor potential för att öka resandet. I dessa stråk kommer också större resurser för utökat trafikutbud att koncentreras. De utpekade stråken är: Ulricehamn-Borås-Göteborg, Borås- Mark samt Göteborg-Mark. Arbeta med restidskvoter för att öka kollektivtrafikens marknadsandel på exempelvis linje 300. Det handlar främst om att inte stanna på hållplatser med lågt resande och att utreda alternativa körvägar. Fortsätta arbetet med att utveckla ett sammanhängande regionalt busstrafikssystem i syfte att knyta ihop Sjuhäradskommunerna med varandra. Ge lokaltrafiken i respektive kommun ett utbud som motsvarar respektive kommuns ambition, mål och ekonomi. Ersätta linjetrafik med låg kostnadstäckning eller svagt resandeunderlag med lämplig form av anropsstyrd trafik, exempelvis Närtrafik och Beställ&Res. Genomföra en total översyn av Stadstrafiken i Borås samt presentera förslag på nytt kollektivtrafiksystem. Tillsammans med Borås Stad arbeta med framkomligheten i Borås stadstrafik. Utrusta fler av stadstrafikens bussar med automatiska hållplatsutrop. Utrusta regionbussar med automatiska hållplatsutrop. Upphandla delar av regionbusstrafiken Verksamhetsplan

15 Tillgänglighetsmålet Göteborgs Stadstrafik Göteborgs Stadstrafik omfattar kommunerna Göteborg, Partille och Mölndal. Ett av det viktigare inriktningsdokumentet för vårt arbete är K2020. Målet är att fördubbla resandet med kollektivtrafiken fram till För att klara detta har satsningar på kollektivtrafiken redan påbörjats och måste fortgå i ökad takt under perioden och därefter. En konsekvens är bland annat att trafiken i Göteborgsområdet kommer att få kostnadsökningar utöver indexkostnader i den befintliga trafiken. För att uppnå målet i K2020 behöver spårvagns- och busstrafiken i Göteborgsområdet förtätas ytterligare under perioden och infrastrukturella satsningar måste göras. Konkurrenskraftiga restider är en viktig fråga för kollektivtrafiken både nu och i framtiden. Analyser av biltrafikens utveckling pekar på att trafiken ökar, vilket får till följd att kollektivtrafikens framkomlighet minskar. Därför måste åtgärder vidtas för att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet och därmed dess attraktivitet. Inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen har stora investeringar gjorts i spårvägssystemet. I Göteborgs Stadstrafik planeras att göra följande : Öka trafikutbudet successivt för att nå målbilden i K2020. Inom Göteborgsområdet är framkomlighetsproblemen uppenbara på många sträckor och stora satsningar krävs för att ge kollektivtrafiken bättre förutsättningar att ta sig fram ostörd. Under treårsperioden kommer Västtrafik i dialog med väg- och banägare att vara pådrivande för ytterligare utbyggnad av separata busskörfält, spårvägsnät och andra framkomlighetsåtgärder. Kringens sista etapp i Stora Badhusgatan kommer att färdigställas under denna period. Leveransen av de 40 nya spårvagnarna startade 2005 och avslutas Ytterligare spårvagnar, med eventuellt ännu större passagerarkapacitet, är ett villkor för att möta resandeefterfrågan och planeras för beställning under planperioden. I samband med att Kringens sista etapp färdigställs kommer en färjeterminal att byggas vid Stenpiren för att skapa god kontakt mellan spårvagn, buss och färjor. Bygga ut Munkebäckslänken med spårväg så att trafikering från Torp till Östra Sjukhuset möjliggörs. Nuvarande trafiklösning till Norra Älvstranden har i det närmaste nått kapacitetstaket i högtrafik. Västtrafik måste därför snarast utreda ett spårvägsalternativ. Då det tar minst fem år att realisera en spårvägslösning kommer troligen ytterligare en stombusslinje trafikera området med start ca Utvärdera de fyra stombusslinjer som finns idag och införa ytterligare en eller två stombusslinjer i väntan på att spårväg byggs till Norra Älvstranden. Stombusslinjerna har samma status som spårvägslinjerna och ökar attraktiviteten i tunga stråk. Slutföra arbetet med att ge hållplatserna utmed stombusslinjerna extra hög standard i form av realtidsinformation, goda väderskydd, anpassad kantstenshöjd och hög tillgänglighet via säkra och trygga gångvägar Verksamhetsplan

16 Tillgänglighetsmålet Se över möjligheten att köra dubbelledade bussar på fler linjer än linje 16 för att kunna erbjuda fler platser i stadstrafiken. Detta innebär ombyggnad av flera hållplatser, huvudsakligen utmed stombusslinjerna. Fortsätta att utveckla Flexlinjerna i Göteborg inom kvarvarande stadsdelar. Utveckla trafiken till Amhult som blir centrum i stadsdelen Torslanda. Väg 155 kommer att byggas om och busskörfält i båda riktningar att etableras. Planera för snabbåtstrafik i Göteborgs södra skärgård från Två båtar är beställda för leverans Bilpool: Det nya Västtrafikkortet gör det möjligt att samarbeta med bilpoolsaktörer, t.ex. kan vi erbjuda våra kunder rabatterade priser om de kombinerar bilpoolsanvändande med kollektivtrafik. KollQ: För att höja kvaliteten i kollektivtrafiken arbetar Västtrafik tillsammans med Göteborgs Stad och Göteborgs Spårvägar i projektet KollQ. Under perioden kommer en stor del av trafiken att upphandlas. Avtalet avseende Göteborgs spårvagnstrafik går ut 2009/2010 och kommer då att tilldelas eller upphandlas. Bussavtalen i västra Göteborg, Mölndal och Partille kommer att upphandlas med trafikstart i juni Bussavtalen för östra Göteborg går ut 2011 och avtalen för Hisingen går ut 2012, dock finns det optionsår kvar i dessa två avtal. I samband med upphandlingarna kommer krav att ställas på att alla fordon skall ha ramp, lift, låggolv/lågentré och audiovisuellt utrop liksom att andelen förnyelsebara bränslen successivt ska öka enligt Västtrafiks miljökrav. Expressbusstrafiken från flera områden ska utökas. Det kräver bättre framkomlighet i de centrala delarna av Göteborg. För att klara ett kraftigt ökat resande krävs att vissa gator prioriteras för ökad framkomlighet, dessa gator nämns i K2020-utredningen. På längre sikt bedömer Västtrafik att stora delar av expressbusstrafiken kan flyttas från området innanför Vallgraven till hållplatser vid exempelvis Hagakyrkan och Avenyn. I samband med ombyggnadsarbeten på Polhemsplatsen och Åkareplatsen bör Västtrafik och kommunen utreda de linjer som vänder runt Posthuset och ibland i anslutning till det parkerar för att invänta sin nästa avgång från Centralstationen. Ambitionen är att få färre vändande och stillastående fordon i området. Västtrafik vill i samband med detta, tillsammans med kommunen, se över framkomligheten för kollektivtrafiken mellan Polhemsplatsen och Kanaltorgsgatan. Stjärntrafiken kring Frölunda Torg kommer i slutet av perioden övergå från kvartstrafik till tiominuterstrafik. Under perioden kommer Expressbusstrafiken till och från Partille att utvecklas och förtätas. Detta innebär att turtätheten på linjerna inom Partille också behöver förändras. Expressbusstrafiken i stråket Korsvägen-Mölndals Centrum-Frölunda Torg-Torslanda som startar 2009 skall vidareutvecklas under perioden. En viktig del i detta är att genom busskörfält öka framkomligheten för bussarna på Söder-, Väster- och Hisingsleden. Stombusstrafik kan bli aktuell i Toltorpsdalen genom att se över dagens system med sju linjer och koncentrera trafiken till en eller två linjer. I Fässbergsdalen vill Västtrafik etablera en tydlig linjesträckning med god framkomlighet för att kunna trafikförsörja bostadsområdena Bifrost och Eklanda samt köpcentren i Högsbo. Förbättra resenärsinformationen vid trafikstörningar och fortsätta utveckla tekniska system som hållplatshögtalare och realtidsskyltar. Den positiva utvecklingen av Göteborg som evenemangsstad fortsätter. Västtrafik kommer att fortsätta utveckla kundvänliga, tillfälliga trafiklösningar tillsammans med involverade aktörer Verksamhetsplan

17 Tillgänglighetsmålet Verksamhetsplan

18 Tillgänglighetsmålet Göteborgs Regiontrafik K2020 eftersträvas att fördubbla resandet med kollektivtrafiken fram till Kraftiga satsningar på kollektivtrafiken måste därmed påbörjas snarast. Satsningarna kommer att medföra ökade ägartillskott inom kollektivtrafiken. Satsningarna inom Göteborgs Regiontrafik kommer i första hand att ske på de regionala linjerna men även lokaltrafiken i kranskommunerna kommer att påverkas på grund av att dessa linjer fungerar som matarlinjer till regiontrafiken. Lokala K2020 strategier håller på att arbetas fram för respektive kommun inom affärsområdet. I Göteborgs Regiontrafik planeras att göra följande : Fortsätta arbetet med projektet Kraftsamling väst tillsammans med Banverket och samtliga tågoperatörer i Västsverige inklusive Green Cargo. Syftet är att kartlägga behovet av kapacitetsförstärkningar i järnvägsnätet för att kraftigt förbättra kvaliteten inom tågtrafiken. Många åtgärder har genomförts men en del återstår. Projektet sträcker sig till och med år Västtrafik kommer även fortsättningsvis vara drivande i frågor rörande punktligheten och kvalitéten inom tågtrafiken. Västtrafik kommer att starta pendeltågstrafik på sträckan Älvängen-Göteborg (Ale-pendeln) i december Fem pendeltåg kommer nyanskaffas för detta. För att klara de stora resandeökningarna på Kungsbacka- och Alingsåspendeln kommer Västtrafik att anskaffa två pendeltåg till Västtrafik kommer att köpa ytterligare fyra pendeltåg till 2015 och med dessa trafikera Kungsbacka, Alingsås och Ale. Bankapaciteten på Kungsbacka- och Alingsåspendeln är begränsad och möjliggör därmed inte någon ökad turtäthet, därför finns behov att köra med längre tåg (fyrkopplade tågsätt) vilket kräver längre perronger. Banverket har utrett möjligheten att förlänga perrongerna och bedömt kostnaden till drygt 200 mkr. Förhoppningsvis kan detta genomföras fram till I avvaktan på längre perronger föreslås trafikering med fler trippelkopplade tågsätt. I syfte att öka det kollektiva resandet till Landvetter Airport och Göteborg City Airport har Västtrafik på beställning av Västra Götalandsregionen genomfört en utredning. Det innebär att kollektivtrafiken till flygplatserna kan komma att utökas med nya linjer som skapar nya resmöjligheter. Utveckla regionbussarna i enlighet med Västtrafiks regionbusstrategi Utveckla och renodla expressbusslinjenätet. Expressbussarnas linjesträckningar och antalet hållplatsstopp håller på att ses över i syfte att snabba upp bussarna och minska restidskvoten expressbuss/bil till 1,2. Största satsningarna görs i de högfrekventa stråk där vi har störst möjlighet att attrahera nya resenärer. Utarbeta ytterligare förslag till åtgärder som förbättrar restidskvoten regionbuss/bil till 1,3 t ex genom färre hållplatsstopp, fler busskörfält och att bussarna prioriteras vid trafiksignaler. I vissa fall kan linjesträckningar komma att förändras. Fortsätta att arbeta med att förbättra den regionala tillgängligheten och ge bättre förutsättningar för kollektivtrafiken. Fortsätta arbetet med framkomlighetsförbättrande åtgärder på såväl större infartsleder som lokala vägar Verksamhetsplan

19 Tillgänglighetsmålet Västtrafik ska 2009 anpassa vissa busslinjer på Tjörn och Orust så att de ansluter till Bohuståget ska resultatet utvärderas i syfte att finna eventuella behov av ytterligare justeringar kommer en trafikutredning att genomföras för Orust och Tjörns kommuner med ambitionen att snabba upp kollektivtrafiken samt att anpassa Tjörn- och Orustexpressen till Bohusbanan med trafikstart under år Göra en översyn av den lokala trafiken på Orust samt förbereda anpassning av busstrafiken till Tuvesvik inför den planerade flytten av färjetrafiken Successivt utöka busstrafiken mellan Ale och Göteborg fram till 2012 då dubbelspåret mellan Tvåstad och Göteborg beräknas vara utbyggt. I syfte att attrahera fler resenärer och få en bra och kostnadseffektiv trafik utreda förutsättningarna för att omprioritera resurser från lågt belagda linjer till linjer med hög resandepotential. Linjer med låg beläggning kommer successivt ersättas med Närtrafik. Under perioden upphandlas ny trafik. Pendeltågen upphandlas med trafikstart i dec 2010 och ett stort antal bussar kommer att bytas ut till nya moderna låggolvbussar Verksamhetsplan

20 Tillgänglighetsmålet AO Anropsstyrd trafik I områden som har lågt resandeunderlag kan den allmänna linjetrafiken ersättas med anropsstyrd trafik, dvs. resenären ringer och beställer fordonet. I detta avsnitt beskrivs endast den del av anropsstyrd trafik som avser allmän kollektivtrafik. Västtrafik planerar att göra följande : Fortsätta att implementera anropsstyrda resfomer som exempelvis Närtrafik, Beställ & Res, Centro och Flexlinjer. Närtrafik är ett kostnadseffektivt alternativ till linjetrafik för resor på landsbygd. Beställ & Res erbjuder en möjlighet att förse sträckor med lågt resandeunderlag ett anpassat turutbud. Centro är samordnad trafik avsedd för resenärer över 75 år vid resor främst inom tätorter. Flexlinjer är trafik med små tillgänglighetsanpassade bussar mellan mötesplatser som ett komplement till färdtjänsten. Utveckla anropsstyrd trafik för så kallade kopplade resor, t.ex. att en resenär först reser med anropsstyrd trafik till en hållplats och därefter gör en omstigning för att resa vidare med linjelagd buss. Infrastruktur I Västra Götaland finns ca 120 bytes-/knutpunkter där Västtrafik äger 18 terminalbyggnader. Det finns även hållplatslägen där ca av hållplatserna är försedda med väderskydd. Knutpunkter och hållplatser Västtrafiks mål är att alla större påstigningshållplatser skall vara utrustade med väderskydd för att förse resenärerna med god service. Fram till 2015 planeras ytterligare 600 hållplatser utrustas med väderskydd samt ytterligare ett stort antal stationer och terminaler/resecentrum byggas eller rustas upp. Busskörfält och pendelparkeringar För att uppnå ett konkurrenskraftigt trafiksystem som är attraktivt för resenärerna är framkomligheten en avgörande faktor. Västtrafik deltar därför aktivt i olika processer med berörda väghållare för att få till stånd ytterligare förbättringar av framkomligheten. Även när det gäller pendelparkeringar är det av stort intresse att det tillkommer ytterligare platser i olika pendlingsstråk. För att långsiktigt klara kraftiga resandeökningar fram till år 2020 bör antalet pendelparkeringsplatser i Västra Götaland öka från dagens ca till ca st. Pendelparkeringar för bilar och cyklar är en viktig del av kollektivtrafikens totala utbud. Idag ligger ansvaret för att bygga och underhålla pendelparkeringar på enskilda kommuner, vilket kan leda till att möjligheten för utbyggnad begränsas. Nyttan av pendelparkeringar är regional samtidigt som kostnaden är lokal. Västtrafik har inga egna medel för utbyggnad av pendelparkeringar. I syfte att påskynda utbyggnaden av pendelparkeringar skulle det vara en fördel om dessa finansieras med regionala medel. Västtrafik planerar att göra följande : Bygga nya stationer i Götaälvdalen mellan Tvåstad och Göteborg i samband med att Norge-/Vänernbanan byggs ut med dubbelspår. Det planeras fem stationer i Ale kommun och en i Lilla Edets kommun (Lödöse södra) samt en ny station i Göteborg (Gamlestan). Göteborgsområdet: i samarbete med berörda kommuner bygga eller rusta upp terminaler och resecentra vid Heden, Knutpunkt Mölndalsbro, Amhult, Skeppsbron och Frölunda Torg. Göteborgsregionområdet: i samarbete med berörda kommuner bygga eller rusta upp terminaler och resecentra i Landvetter, Tuvesvik och Älvängen. Fyrbodalsområdet: i samarbete med berörda kommuner bygga eller rusta upp terminaler och resecentra i Lysekil, Trollhättan, Uddevalla (Torp) och Vänersborg. Sjuhäradsområdet: i samarbete med berörda kommuner bygga eller rusta upp terminaler och resecentra, exempevis Borås (Södra Torget). 20

21 Tillgänglighetsmålet Skaraborgsområdet: i samarbete med berörda kommuner bygga eller rusta upp terminaler och resecentra i Falköping (Ranten), Skara, Karlsborg och Skövde (utbyggnad). Upprusta pendel- och regionaltågstationer inom regionen för bättre komfort, trygghet och service. Förbättra resandemiljön på bytesterminaler genom bl.a. bättre väderskydd. Förse ytterligare 300 hållplatser med väderskydd. I samarbete med berörda kommuner rusta upp och bygga nya pendel- och cykelparkeringar enligt Västtrafiks rapport Attraktiva pendelparkeringar. Planera för genomförande av en Parkera&Res-byggnad i Göteborgsregionen som innehåller resenärsservice som exempelvis toaletter och försäljning. I samverkan med väg- och banhållare, dvs kommuner, Banverket och Vägverket, bygga om ca 300 hållplatser för att förbättra tillgängligheten till hållplatser och terminaler etc för resenärer med funktionsnedsättningar (denna åtgärd redovisas under mål 4). I samarbete med berörda parter se över möjligheterna för att erhålla en bättre fungerande terminal för fjärrbussar i Göteborg. 21

22 Målet för långväga förbindelser Mål 3: Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. En av de grundläggande idéerna när Västtrafik bildades var att kollektivtrafiken skulle samordnas och vidareutvecklas över de gamla länsgränserna. Trafiken mellan regionens huvudorter skulle utvecklas och regionen skulle göras rundare. Det ska vara enkelt och prisvärt för Västtrafiks kunder att resa långa sträckor med oss. Tågresandet har i särklass stått för de största resandeökningarna jämfört med andra trafikslag. De långväga resmöjligheterna har förbättrats under Trafikarbetet i regiontågstrafiken har ökat med ca 17 % sedan Västtrafik bildades. Resandeökningarna uppgår enligt prognos för 2008 till ca 66 %, exkl. resandet med fjärrtrafiken. Den långväga trafiken har starkt bidragit till att regionen har blivit rundare, såsom målet är formulerat. Under 2008 har tågtrafiken utökats med nya turer på befintliga linjer. Västtrafik har beställt nya tåg för kommande trafikökningar. Upphandlingen av region- och pendeltågstrafik, exkl. Kinnekulletåget, med trafikstart december 2010, har påbörjats under året. Västtrafik genomför 2008/2009 en stråkstudie för tåg- och busstrafik i stråket Uddevalla-Borås-Varberg. Regiontåg. Utveckling av resor och trafikarbete Resor Fordonskm 70% 66% 60% 50% 40% 30% 20% 17% 10% 0% okt Verksamhetsplan

23 Målet för långväga förbindelser Så här ska vi arbeta vidare för att närma oss målet för långväga resor och rundare region! Västtrafik planerar att göra följande : Generellt gäller att utöka tåg- och långväga busstrafik i enlighet med Västtrafiks målbild 2010/2020. Utöka regiontågstrafiken Vänersborg-Trollhättan-Göteborg till 30-minuterstrafik under högtrafik i december 2012 i samband med att dubbelspåret är utbyggt på Norge-Vänerbanan. Regiontågen kommer att stanna i Öxnered, Trollhättan, Lödöse, Älvängen och Nödinge. Starta pendeltågstrafik Älvängen-Göteborg i december Utöka tågtrafiken Göteborg-Åmål-Karlstad genom samarbetsavtal med SJ då utbyggnaden av järnvägen Öxnered-Göteborg är klar i december Föreslå förändringar i regiontågstrafiken som kan leda till ökat resande och utvärdera möjligheten att genomföra dessa. Bearbeta de förslag till förändringar i regiontågstrafiken som framkommer i arbetet med trafikförsörjningsplanen och utvärdera möjligheten att genomföra dessa. Västtrafiks stråkstudie av Älvsborgsbanan och Viskdalsbanan väntas bli klar våren Utifrån stråkstudien ska Västtrafik bedöma om trafikökningar är aktuella på de två banorna. Öka turutbudet för regionala busslinjer i tyngre stråk, dvs där det finns utvecklingspotential (i enlighet med Västtrafiks regionbusstrategi ). Tillsammans med Östfold Kollektivtrafikk vidareutveckla trafiken mellan Strömstad och Halden/Sarpsborg genom marknads- och försäljningsaktiviteter. Tillsammans med Värmlandstrafik se över och förbättra resmöjligheterna mellan Ed/Bengtsfors/Mellerud/Åmål till Säffle och Karlstad med tåg och buss. Arbeta vidare med projektet Kraftsamling väst tillsammans med Banverket, samtliga tågoperatörer i Västsverige och Göteborgs Hamn. Syftet är att bl.a. att genom utbyggnad av infrastrukturen inom Göteborgs närområde halvera antalet tågförseningar. Slutföra upphandlingen av region- och pendeltåg Upphandlingen innebär bl.a. övergång till bruttoavtal generellt vilket ökar möjligheterna till samordning av buss- och tågtrafik. Driftsätta sex nya tåg inför trafikstarten i det nya trafikavtalet för region- och pendeltåg 2010 samt driftsätta två nya tåg i samband med utökningen av regiontågstrafiken Vidareutveckla Öresundstågstrafiken Göteborg-Malmö-Köpenhamn tillsammans med övriga trafikhuvudmän som kör sträckan Verksamhetsplan

24 Målet för funktionshindrade Mål 4: Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik Personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva på samma sätt som andra människor och delta i samhällslivet tillsammans med andra. Barn med funktionsnedsättningar ska ges samma möjligheter som andra barn att resa med oss, så att de kan delta i fritidsaktiviteter, ta sig till och från skola och övriga resmål. En förutsättning för detta är att trafikmiljön är tillgänglig och användbar. När det gäller kollektivtrafiken är det inte tillräckligt att enstaka hållplatser eller enstaka bussar anpassas för personer med funktionsnedsättningar. Utvecklingen av ett tillgängligt transportsystem kräver ett stort antal åtgärder. Västtrafiks hållplatser, terminaler och fordon ska inte vara funktionshindrande för resenärerna. Målet är att 90 % av de funktionsnedsatta skall kunna resa med kollektivtrafiken år I diagrammet visas den procentuella fördelningen mellan vanligt förekommande funktionsnedsättningar. 2% 14% 8% 7% 32% Fördelning av olika typer av funktionsnedsättningar Rörelsehindrade Förmåga att ta till sig info Hörselskadade Flera typer av funktionsnedsättningar Synskadade Funktionsnedsättningar som kräver spec. fordon 37% Verksamhetsplan

25 Målet för funktionshindrade Västtrafik arbetar både med att anpassa den reguljära linjetrafiken så att den blir mer användbar för alla och att utveckla den anropsstyrda trafiken i ett stort antal kommuner. Västtrafik arbetar även med att integrera den särskilda kollektivtrafiken med den allmänna. I Göteborgs Stad pågår Kolla-projektet som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Västtrafik. I slutet av detta avsnitt redovisas en kort sammanfattning av enbart Kolla-projekt. Andel i fordonsparken som har rullstolsplats 100% Buss Båt Spårvagn Tåg Alla trafikslag Kollektivtrafiken har successivt anpassats för resenärer med funktionsnedsättningar under de senaste åren. 80% Under tidsperioden oktober % 76% har andelen fordon med rullstolsplats ökat 69% 60% 63% 67% från 39 % till 76 %. Fordon har även bättre 40% 20% förbättringarna passar även barns behov, anpassats till äldre personer och personer 39% 43% som har nedsatt rörelseförmåga. Många av t ex låggolv. Allt fler fordon har låggolv, 0% lift eller ramp idag, vilket underlättar sept2008 för resenärerna att komma ombord på fordonen. Även terminaler, knutpunkter och hållplatser skall anpassas till olika grupper med funktionsnedsättningar. Detta arbete har påbörjats av Västtrafik och kommunerna. De 720 största hållplatserna har totalt ca 1840 st hållplatslägen. När dessa 1840 hållplatslägen har anpassats fullt ut bedöms att ca 90 % av de personer som har en funktionsnedsättning i Västra Götaland kan resa med kollektivtrafiken. Tillgänglighetsanpassade hållplatslägen och turer Andel av 1840 hållplatslägen som tillgänglighetsanpassats Andel av Västtrafiks turer som tillgänglighetsanpassats Typ av funktionsnedsättning Rörelsehindrade 51 % 58 % 51 % 71 % Hörselskadade 91 % 92 % 93 % 94 % Synskadade 21 % 29 % 26 % 29% Förmåga att tolka och ta till sig information 11 % 13 % 15 % 20 % Flera olika typer av funktionsnedsättningar 11 % 14 % 10 % 17 % Verksamhetsplan

26 Målet för funktionshindrade Så här ska vi arbeta vidare för att närma oss tillgänglighetsmålet! Västtrafik arbetar med programmet FOKUS 2010 som omfattar följande fem delprojekt: 1. Fordonsåtgärder 2. Hållplatser och terminaler 3. Integrerat trafiknät 4. Reseplanerare 5. Resenärsstöd Västtrafik planerar att göra följande 2010: Fordonsåtgärder I kommande trafikupphandlingar skall de nya fordonen som sätts i drift vara anpassade till olika typer av funktionsnedsättningar. Under perioden kommer 465 nya bussar att köpas in av Västtrafiks entreprenörer. Fordonen skall anpassas när det gäller t ex golvhöjd, ramp/lift och rullstolsplats. Västtrafik kommer att installera audiovisuellt hållplatsutrop i samtliga linjelagda fordon, dvs hållplatsutrop i högtalare och på display. Idag (2008) finns audiovisuella utrop i drygt 550 fordonmålet är att samtliga fordon har denna utrustning vid utgången av Hållplatser och terminaler Västtrafik inventerar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar på hållplatser och terminaler. Kommunerna svarar för inventeringar av gångvägar till och från hållplatserna. Vi arbetar nu på att förbättra tillgängligheten, bl a avseende kantstenshöjden vid hållplatser, ledstråk, bänk och väderskydd samt genom att införa belysning och realtidsinformation. Västtrafik ansvarar för utrustningen ovan mark. Respektive kommun eller väghållare ansvarar för alla markarbeten och markanläggningar. Det är därför nödvändigt med god samverkan mellan Västtrafik, kommunerna, Banverket och Vägverket när det gäller inventering, analys, planering och genomförande av föreslagna åtgärder. Integrerat trafiknät Idag sker planering av tidtabellsbunden trafik och anropsstyrd trafik i två separata processer. I framtiden skall samplanering göras mellan dessa trafikformer. Västtrafik kommer att utveckla system för att kunna ta emot beställningar och erbjuda resenärerna samplanerade trafiklösningar, t ex där första delen av resan sker med anropsstyrd trafik till en hållplats där byte kan ske till linjetrafik. Reseplanerare En reseplanerare är ett hjälpmedel som kan nås t ex via telefon eller via Västtrafiks hemsida. Reseplaneraren beskriver vilken linje, vilken hållplats och vilken avgångstid som är lämpligast för att genomföra resan. Västtrafik kommer att utveckla och förbättra reseplaneraren, så att den även innehåller uppgifter huruvida fordon och hållplatser är anpassade till olika typer av funktionsnedsättningar. Reseplaneraren skall i framtiden kunna ge kunderna förslag på kollektivtrafikresor i ett samordnat linjenät av lokala, regionala och anropsstyrda resmöjligheter Verksamhetsplan

27 Målet för funktionshindrade Resenärsstöd Västtrafik skall utveckla olika typer av personligt stöd, så att resan kan genomföras under trygga och värdiga förhållanden. Detta kommer att engagera förare och annan personal. Resenärerna skall kunna få ledsagning på fler platser än idag. I ett första skede skall tjänsten finnas under dagtid på de terminaler där tåg och buss möts. Därefter kommer eventuellt tjänsten att utvecklas till att finnas på alla hållplatser där man kan byta mellan olika linjer i Västtrafiks trafikområde under de tider som vi trafikerar. Tjänsten skall vara öppen för alla resenärer och ingå i biljettpriset. Kolla-projektet i Göteborg Kolla-projektet är ett samarbetsprojekt mellan Färdtjänstnämnden och Trafiknämnden i Göteborg samt Västtrafik. Projektet syftar till att driva på utvecklingen så att uppdelningen på färdtjänst och annan kollektivtrafik skall upphöra och ersättas med en uppdelning av kollektivtrafiken på tidtabellstyrd och anropsstyrd trafik. Alla skall kunna åka i kollektivtrafiken, minst 98 % i den tidtabellstyrda och 100 % i den anropsstyrda. Projektet genomförs under perioden Målet är en halvering av antalet resor i traditionell färdtjänst. Kolla -projektet finansieras till stor del genom att kostnaderna för traditionella färdtjänstresor kommer att minska, då färdtjänstresor är mycket dyrare än resor i ordinarie kollektivtrafik. Mer än 300 mkr satsas på ombyggnader av hållplatser och gångvägar och betydande belopp investeras i utveckling av IT-stöd och informationssystem. Flexlinjer byggs ut för att täcka hela Göteborg och trygghetsåtgärder införs såsom resträning, ledsagning och förarutbildning. Allt genomförs i samarbete med programmet Fokus Ambitionen är att planerade åtgärder skall vara genomförda i största möjliga mån till utgången av år Målet om en halvering av antalet färdtjänstresor bedöms komma att nås Verksamhetsplan